"Ideologiska avregleringar gör Sverige sämre"
Rapporten Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar...
Heltid en rättighet, deltid en möjlighet (Del II)
Det är förunderligt att Socialdemokraterna, med 12 års regeringsinnehav, inte har lyckats med ”rätt till heltid, deltid en möjlighet”. Det som skiljer Socialdemokraterna från de ”gamla” Socialdemokraterna är just ”heltidsmiljarden”. När/om de RödgrönaJag har nyligen läst en intervju med Mona Sahlin i LO-tidningen, som frågar Sahlin varför Socialdemokratiska ministrar (Sahlin är en av dem) har talat om rätten till heltid i 20 år, utan att göra något. Sahlin svarar:
vinner valet kommer det således att satsas 1 miljard kronor för att bygga en organisation som bygger på heltider som norm. Hur länge denna organisation ska verka, är oklart. Om det visar sig, efter utvärdering av heltidsmiljarden (om 1, 2, 5 eller 10 år?), att den varit verkningslös – kommer då de Rödgröna att lagstifta om rätten till heltid?
– Därför att motståndet har varit så starkt! I grunden handlar det om paragraf 32: arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet. Vi trodde att vi skulle komma framåt lättare i kommunerna och landstingen, där vi hade den där vårdkommissionen tillsammans med fack och arbetsgivare. Det gick trögt.
– Men det får vara nog med prat. Det är moget nu.
Intervjuaren frågar även om Sahlin är beredd att ta till lagstiftning och hon svarar:
– Ja. Och nu hörde du att jag sa ”ja”, inga ”om” eller ”men”.
– Vi hade ett lagförslag framme när vi förlorade valet 2006. Det går att ta fram och använda väldigt snabbt, med en del förändringar.
So far, so good, men när det kommer till deltidsarbetslösas rätt att stämpla mer än 75 dagar så säger Sahlin:
– Nej, inte i den budget vi lagt fram för nästa år, bekräftar Mona Sahlin. Men det är absolut givet att villkoren måste förbättras.
– Det måste alltid löna sig att arbeta. Också om du är deltidsarbetslös. Det gör det inte i dag, eftersom man kan tappa hela ersättningen om man får ett påhugg en vecka.
– När dagarna är slut vill vi dessutom att det finnas aktiva insatser, till exempel utbildning med ersättning.
Värt att komma ihåg är att när regeringen Reinfeldt begränsade de deltidsarbetslösas rätt att stämpla till 75 dagar, protesterade Socialdemokraterna. Så är inte längre fallet om jag har förstått Sahlin rätt.
Om förvirringen kring 75-dagarsregeln har jag nämligen skrivit om tidigare. Lars Ohly säger, å ena sidan, att de Rödgröna är överens om att avskaffa den, medan Mona Sahlin, å andra sidan, säger att det inte är en prioriterad fråga.
Hur 75-dagarsregeln drabbar människor visar jag med följande exempel: I december 2009 hade närmare 5 500 av medlemmarna i Kommunals a-kassa förlorat sin möjlighet att deltidsstämpla. Det motsvarar drygt 30 procent av alla som blivit utförsäkrade. Totalt över 17 700 personer under perioden april 2008 till december 2009.
Efter 75 dagar är Kommunals deltidsarbetande kvinnor tvungna att välja – att säga upp sig från sin deltid och därmed få rätt till hela a-kassebeloppet eller endast få lön för den deltid de har. Varför vill inte Socialdemokraterna tänka om beträffande 75-dagarsregeln?
Till syvende och sist vill jag rekommendera Marika Lindgren Åsbrinks inlägg 240 000 LO-kvinnor jobbar ofrivillig deltid.
Tidigare inlägg: Hur tänkte ni nu?!, Handsken är kastad
Vilse i pannkakan
Hur det kunde undgå honom att denna byggnad inte är en ambassad, har jag svårt att förstå. Det står på byggnaden Berwaldhallen och just nu hänger stora gula vepor utanför som gör reklam för Östersjöfestivalen.
Jag har all förståelse för turister som frågar efter vägen alternativt offentlig toalett, men svenskar?
De som känner mig, vet att jag har ett obefintligt lokalsinne. Jag har också svårt att förstå mig på kartor. Om jag ska till ett ställe, där jag aldrig varit förut, gör jag följande innan jag beger mig dit:
1. Använder reseplaneraren på SL:s hemsida.
2. Använder Eniro alternativt Hitta.se.
3. Använder min mobiltelefon, där jag har Google maps och någon slags gps-funktion.
Eftersom jag saknar lokalsinne, skulle jag aldrig få för mig att bara ta första bästa buss och försöka hitta stället på "känsla" eller "ett hum".
Jag har så många historier att berätta om människor som frågar mig om väg eller ställe. Här kommer tre av dem:
För några år sedan jobbade jag som skyddsvakt på Polishuset. En dag satt jag i den så kallade B-porten. En kille kom inspringandes. Han är högröd och svettig och frågar mig: Är det här Rådhuset? Jag ska nämligen gifta mig nu.
För några år sedan jobbade jag som museilärare vid de Kungliga hovstaterna. På somrarna guidade jag främst på Rosendals slott. Jag tog buss 47 ut till Djurgården. Bakom mig sitter två amerikaner och plötsligt knackar en av dem mig på axeln och frågar: Do you know where the Vasamuseum is? You know, where the vikingship is...
Mitt första sommarjobb var som guide i Sala Silvergruva. En tysk kommer fram till mig och frågar: Wo ist das Möbelhaus? Jag tog för givet att han menade Antikboden och började förklara vägen, men blev dock avbruten av tysken som sade: Nein, nein, nein! IKEA!
Evin Cetin på väg till riksdagen (Del IV)
Tidigare inlägg: Evin Cetin på väg till riksdagen (Del III), Evin Cetin på väg till riksdagen (Del II), Evin Cetin på väg till riksdagen
[Under strecket]
Evin Cetin har hamnat på sjunde plats i Nyheter 24:s lista Sveriges sexigaste politiker. Jag vill dock betona att hon har inte bara the looks... she has the brains as well! Den kombinationen kan ta henne ända in i riksdagen.
Måsar v. vuvuzelor
På väg till tunnelbanan sitter de jävlarna på lyktstolpar och roar sig med att störtdyka ner mot intet ont anande fotgängare.
Måsar skriker och skränar.
Måsar bajsar ner vår balkong.
Varför måsar föredrar Farsta framför havet går över mitt förstånd.
(O)ljudet av vuvuzelor någon enstaka VM-match kan jag stå ut med.
Framför allt om Tyskland vinner sina matcher.
Grattis Jóhanna Sigurðardóttir och Jónína Leósdóttir!
Grattis Jóhanna Sigurðardóttir och Jónína Leósdóttir och grattis Island!
QX, AP, Queer Today, Telegraph
Tidigare inlägg: Jóhanna Sigurðardóttir blir världens första öppet homosexuella regeringschef
Ett regnbågsfärgat Stockholm
RFSL:s kommunundersökning från 2006 har kartlagt situationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner i landets samtliga kommuner utifrån fem områden: skolan, kommunernas verksamhet och personal, hbt-samhällets infrastruktur, frekvensen brott med homofobiskt motiv samt allmänhetens attityd till homosexuella.
I RFSL:s undersökning ligger Stockholm i topp, men jag är övertygad om att Stockholm kan bli ännu bättre. Miljöpartisterna Yvonne Ruwaida och Anders Wallner skriver på Newsmill hur de vill göra Stockholm ännu mer "kärleksfullare":
1. En skola utan kränkningar Stockholms lärare ska ges bättre möjligheter att se, förebygga och arbeta aktivt mot kränkningar. Samtidigt måste sex- och samlevnadsundervisning förbättras.
2. Jämlika och jämställda förskolor Resurser ska avsättas för ett aktivt jämlikhets- och jämställdhetsarbete på dagis.
3. En idrott fri från diskriminering Bidragen till idrottsföreningar ska villkoras utifrån ett aktivt arbete mot diskriminering.
4. Stockholms stad ska ta tillvara den breda mångfalden Ledande personal och politiker ska delta i kurser kring mångfald och diskriminering.
5. HBT-mötesplatser för ungdomar Ett stabilt ekonomiskt stöd till de HBT-organisationer som skapar ungdomsverksamhet.
6. Bekämpa hatbrotten En konkret handlingsplan mot hatbrott ska utvecklas och användas aktivt.
7. Äldreboenden specialiserade på HBT Stockholm behöver äldreboenden specialiserade för HBT-personer.
Carin Jämtin har tidigare gett följande vallöften: Om/när de Rödgröna tar över Stockholms Stadshus kommer vi att få se ett hbt-borgarråd och Egalia kommer att permenteras. I rapporten 90.000 (som jag har skrivit om här) står det i punkt sju: Särskild fritidsverksamhet för hbt-ungdomar, fler fältassistenter och ungdomsmottagningar.
Nu har vi haft en borgerlig regering och en högermajoritet i Stockholms Stadshus i snart fyra år som gjort nada, nothing, niente, nichts för hbt-personers fri- och rättigheter. De fyra borgerliga partierna må ha köpt ”alla människors lika värde”, men det är si så där med ”alla människors lika rätt”. Hur många hbt-personer vill ha en regering och en majoritet i Stadshuset, som under dessa fyra år visat ett sådant uppenbart ointresse för våra frågor (och kommer att fortsätta göra det om alliansen får förnyat förtroende)?
Valet är ditt 19 september 2010 - en högerregering och en högermajoritet i Stadshuset, där Kristdemokraterna agerar bromskloss, eller en rödgrön regering och ett rödgrönt stadshus som står upp för alla människors lika värde och rätt.
Jag vill ha ett regnbågsfärgat Stockholm!
Läs även: Efter äktenskapet och Var femte ung hbt-person är utsatt för våld i familjen
Bloggfavoriter
Johan Westerholm har gjort en 10-i-topp-lista och jag delar hans uppfattning om bloggaren som befinner sig på Westerholms första plats - Marika Lindgren Åsbrink (som bloggar på Storstad). Jag delar även hans uppfattning om Tokmoderaten (som jag dedikerat ett helt inlägg åt).
Kristian Krassman (In Your Face) fick mig att börja blogga.
Jag gillar Kulturbloggen som postar ett och annat inlägg om kulturpolitik. Jag gillar även den blogg som är navet i nätverket NetRoots - S-buzz.
Immanuel Brändemo har en fantastisk blogg som heter Trollhare. Den läser jag ofta, även om jag har synpunkter på hur ett och annat inlägg ser ut (inläggen kan vara något röriga som fallet också är med Claes Krantz blogg). Fetstil och kursivt om vartannat. Stora textsjok som gör det svårt att ta till sig innehållet ibland. Brändemo har vidare en förmåga att "övertagga" sina inlägg. Jag betonar dock att de skriver bra texter.
Emma (egentligen Marie Andersson) med bloggen Opassande har en särställning i bloggosfären och så även i mitt blogghjärta. En annan, något udda blogg, som funnits med i en evinnerlighet är Stationsvakt. Upphovsmannen till denna blogg heter Johnny Söderberg och förutom att vi är bloggkollegor är vi även arbetskamrater.
Konsumbloggen har tyvärr gått i graven, men inläggen går att läsa om och om igen. Läs och skratta (eller gråt om du så vill). En uppmaning till Mattias (ja, han heter så. Han har detta år "kommit ut ur garderoben") blir därmed: väck liv i Konsumbloggen igen!
Jag är inte någon Rob Fleming (huvudperson i Nick Hornbys bok High Fidelity) som är en fena på att sätta ihop en fem-i-topp-lista över till exempel sina fem mest minnesvärda seperationer eller de fem bästa gitarrsolona genom tiderna. Därför är Kent Perssons utmaning oerhört svår för mig.
På bloggar.se ser jag vilka jag länkar till oftast, men det är omöjligt att rangordna dem. Jag har tidigare lyft några bloggare, som jag vill att fler ska läsa (se nedan). Jag vet att jag nu har "glömt" att nämna åtminstone tio till som är mina favoriter, men jag väljer att stoppa här och hoppas att bloggkollegor, som inte nämnts i detta inlägg, ändock vet att även de finns i mitt blogghjärta.
Till syvende och sist kan jag avslöja att i slutet av denna vecka eller i början av nästa vecka, kommer Cision lägga till ytterligare en kategori i Bloggtoppen - HBT- och där kommer denna blogg att finnas med, så håll utkik på Cision.
Stefan Wikén - en nätrot bland många, Viktor Svedberg - en nätrot bland många och [Mikrointervju] Lukas Romson.
How can you live with yourself?
Göran Lindberg var ju inte vilken sexköpare som helst. Han har varit polischef iJag är så förbannad på Göran Lindberg. Därför tillägnar jag honom Kristoffer Åströms låt How can you live with yourself?:
Uppsala, rektor för Polishögskolan och polisens föreläsare i jämställdhetsfrågor. Han var en manlig medelålders feminist som höll mjuka föreläsningar, en oemotståndlig kombination för ministrar och politiskt korrekta konferensarrangörer. I januari förra året samlade han till exempel domare, åklagare och advokater till en föreläsning på Polishögskolans konferensgård vid Brunnsviken i Stockholm. ”Så här går det till när en kvinna bryts ner”, sa han och rev sönder ett papper bit för bit. Psykologen Ulf Åsgård menar att budskapet nog var riktat mot föreläsaren Göran Lindberg själv.
Grattis män! Nu kan ni också ha mens
Fitted with a blood dispensing mechanism and lower-abdomen-stimulating electrodes, the Menstruation Machine simulates the pain and bleeding of an average 5 day menstruation process of a human. Menstruation Machine (Takashi's Take) is a music video about a boy ‘Takashi’, who builds the machine in an attempt to dress up as a female, biologically as well as aesthetically, to fulfill his desire to understand what it might feel like to be a truely kawaii (cute) girl. He determinedly wears the machine to hang out with his kawaii friend in Tokyo, but…
Menstruation Machine - Takashi's Take from Sputniko! on Vimeo.
Wired har också skrivit om detta.
Tidigare inlägg på ämnet mens: Om män hade mens, Om män hade mens (Del II), "Så är det att ha mens".
Rekommenderad läsning: Åsa Petersens ledare i Aftonbladet - Ingen ska behöva dö på grund av sitt kön.
Bad Girls
Det är si så där med täckningen för mobil och mobilt bredband och teven har endast tre kanaler (SVT1, SVT2 och Tv4). En och annan DVD-film finns det under tevebänken, men om man har sett I hetaste laget tre gånger redan?
Idag kom jag att tänka på en serie som har några år på nacken och som svensk teve endast visat två säsonger av - Bad Girls (officiell hemsida här). Några säsonger av denna serie skulle kunna rädda en regnig sommar.
Serien utspelar sig i ett kvinnofängelse. Den påminner lite om långköraren Kvinnofängelset, men den är betydligt bättre och snyggare. Jag gillar specifikt kärlekshistorien mellan fängelsedirektören Helen Stewart och internen Nikki Wade.
På YouTube kan man söka på Bad Girls + Helen Nikki och träffarna blir många. Här är till exempel en:
Förstår ni nu varför denna serie har blivit en favorit bland flator?
Vad ska Mona Sahlin säga i sitt tal i Almedalen?
Inget parti vinner val på att gnälla och skälla på sina motståndare. Vi tre, som satt på filten, vill istället att vi lägger krut på att tala om vår politik. Vi bör även tala betydligt mer om ideologi och visioner.
I några tal som Mona Sahlin har hållit nyligen har mycket fokus varit på Moderaterna och mindre fokus har lagts på vår politik, vår ideologi och våra visioner. Så i fredags kläckte jag följande idé: Vad vill vi att Mona Sahlin ska säga i sitt tal i Almedalen? Inspirationen till idén fick jag när LO frågade på sin hemsida vad Wanja Lundby-Wedin skulle säga i sitt Första maj-tal.
Ett vet jag med all bestämdhet - jag vill inte se och höra ett tal, där 2/3 av talet ägnas åt Moderaterna. Jag vill knappt att 1/3 av talet ska ägnas åt våra motståndare. Jag vill att Sahlin håller ett ideologiskt tal. Jag ser gärna ett tal i stil med det som Sahlin höll i Sickla 2009.
Sahlin får gärna citera Anna Lindh och läsa högt ur Jenny Wrangborgs diktsamling Kallskänken. Kanske några rader från en låttext? Hon får med fördel komma med ett boktips -varför inte Jämlikhetsanden? Om hon ska angripa sina motståndare i talet - vill jag uppmana Sahlin att använda humor.
Vad säger du Rosemari på Kulturbloggen? Vad vill du att Sahlin ska säga i sitt tal? Ni andra Socialdemokrater inom NetRoots - har ni några önskemål?
Sedan får vi hålla tummarna att Sahlin och hennes talskrivare läser våra inlägg och tar till sig av kritiken.
[UPPDATERING]
Läs även Rosemaris inlägg på Kulturbloggen.
Nu har Peter Johansson antagit utmaningen... och Peter Högberg... och Peter Andersson... och Jämlikhetsanden... och Martin Moberg... och Kristian Krassman... och Johan Westerholm (har jag missat någon?)
Välfärd före sänkt skatt
Välfärden ska tillföras mer än de 12 miljarder som vi redan har avsatt i vårbudgetens första steg. Vi vill genomföra ett brett program för att stärka välfärden. Skolan, vården och omsorgen står inför stora utmaningar. Förutom ytterligare tillskott för att klara kvaliteten vill vi göra insatser för fler heltidsjobb. En heltidsmiljard ska införas, att fördelas till kommuner och landsting utifrån hur bra de är på att skapa heltidstjänster under 2011 och 2012. Vi vill också tillsätta en innovations- och produktivitetsdelegation som ska bidra till att stärka effektivitet och nytänkande. Det är barnens omsorg, vår gemensamma sjukvård och omsorgen om våra äldre som går före nya stora skattesänkningar.
Ur led är Kristdemokraterna
Intervjun ger en bra bild av stockkonservativ familjekramare som för ett tafatt resonemang kryddat med bristande sjukdomsinsikt.
Gammelmedia på detta:
SvD / DN /
Nymedia på detta:
Peter Andersson / Peter Högberg /
”För att vara akademiker, har du ju båda fötterna på jorden”
Malin Siwe är inne på ett känsligt ämne i sitt inlägg Saknar inte lärare – Socialdemokraternas förhållningssätt till akademiker:
Socialdemokraternas twittrande talesperson i socialförsäkringsfrågor, Veronica Palm, rapporterade från riksdagsavslutningen.
"Jag sitter nästan och bölar här i mitt hörn. Undersköterskan och tidningsbudet. Så fin den svenska folkrörelsedemokratin är."
"Rörmokaren, byggaren, arbetarflickan och många fler avtackas av talmannen efter många är som riksdagsledamot. Det är demokrati. Ryser."
Veronica Palm håller på den trista S-traditionen att ignorera akademiker. Bland hennes partikamrater som lämnar kammaren finns flera lärare. Men de räknas tydligen inte. Känslorna reserveras för riktiga arbetare.
När jag var i Bryssel med ett gäng Sossar för något år sedan, kom en kvinna fram till mig. Hon var facklig (Kommunalare närmare bestämt) och hade jobbat som uska. Nu var hon pensionär. Hon gav mig en komplimang: För att vara akademiker, har du ju båda fötterna på jorden. Tack och bock, eller?
Vem är egentligen arbetare? Vilka tillhör arbetarklassen?
Förr var en examen från universitet och högskola en biljett till klassresan. Så är inte längre fallet. Vi är en hel drös brevbärare, spärrvakter, expediter, receptionister, väktare, personliga assistenter, taxichaufförer et cetera som är akademiker. Kandidatexamen, magisterexamen, 120 poäng, 160 poäng, 300 poäng… akademiker som jobbar i lågkvalificerade branscher. Arbetsplatser där vi har lite inflytande, är starkt styrda och väldigt lätt utbytbara.
Jag har en magisterexamen i arkeologi, men jag har jobbat till och från i bevakningsbranschen i över 10 år. Räntan på mitt studielån är högre än vad jag betalade in till CSN förra året. Istället för att krympa växer min studieskuld.
Att plugga vidare på universitet och högskola innebär inte en dans på rosor, om någon skulle få för sig det.
Jag pluggade i sex år. Tentor och uppsatser skulle skrivas. Att misslyckas kunde innebära att man blev av med sitt studiemedel. Prestationsångest. Jag jobbade varje sommar. Med andra ord ingen semester. Studielån tillsammans med studiebidrag var 6900 kronor i månaden. Hyra, kurslitteratur, mat, telefon, tv-licens, hygienartiklar, ett och annat klädesplagg… studiemedlet som skulle räcka till allt det och lite till.
Veronica Palm och jag är lika gamla. 1991 gick Palm ut gymnasiet efter tvåårig utbildning till barnskötare. Hon jobbade därefter fem år som barnskötare.
Jag gick ut gymnasiet 1992, efter att ha läst tre år halvklassisk humanistisk linje. Efter ett kortare studieuppehåll (då jag jobbade som elev- och lärarassistent) började jag plugga vid Uppsala Universitet. 1998 lämnade jag universitetet och började jobbade som museilärare vid de Kungliga hovstaterna. Mitt curriculum vitae är ganska brokigt.
Vakt eller magister i arkeologi? Jag är akademiker och arbetare!
Reinfeldt & Bildt
Istället har vi fått se ett samarbete, dessa herrar emellan, som vi sällan skådat i svensk partikultur. Deras pakt har fascinerat mig allt sedan Reinfeldt utsåg Bildt till utrikesminister. För egentligen är det inte ett samarbete, utan snarare en pakt.
Många politruker har läst Anita Kratz bok Reinfeldt - Ensamvargen och fascinerats av Fredrik Reinfeldt (så även jag). Den unga, nyliberala Reinfeldt som retade gallfeber på dåvarande partiledare Carl Bildt, men som, vid dags dato, är partiledare för Moderaterna och statsminister.
För er som har glömt att dessa män egentligen hatar varandra ("hatar" är måhända ett starkt ord) bör läsa Ensamvargen igen. Jag tänker specifikt på den utskällning Reinfeldt fick av Bildt i förstakammarsalen i riksdagen 1995. Detta efter att, tillsammans med Magnus G. Graner och Martin Lindvall, skrivit boken Nostalgitrippen (läs recension av boken på Alliansfritt Sverige).
13 år senare beter sig Reinfeldt exakt likadant som Bildt, när han skäller ut Karl Sigfrid efter noter. Varför gör Reinfeldt det? Han, om någon, borde veta hur det är att bli utskälld av sin partiledare med allt vad det innebär. Han, om någon, borde veta hur det är att gå emot partilinjen (jag tänker på partnerskapslagen, där Reinfeldt röstade för denna lag, i motsats till sitt parti).
Och denna arrogans som Reinfeldt ogillar hos Bildt. När Reinfeldt blev statsminister förvandlades han. Inte till Bildt märkväl, utan till Göran Persson [sic]. Han, om någon, borde veta att svenska folket ogillar arrogans.
Att Reinfeldt inte hade något val, när han utsåg Bildt har jag, efter att ha läst Johan Westerholms förtjänstfulla inlägg, förstått, men nu kan vi läsa i gammelmedia och bloggosfären att utrikesminister Carl Bildt (M) kommer inte att ta någon "time out" uppger statsminister Fredrik Reinfeldt (M) med anledning av oppositionens krav.
Solnas stadsdirektör, Sune Reinhold, tog timeout när Riksenheten mot korruption inledde en förundersökning om mutbrott (Reinhold lämnade sedemera jobbet som stadsdirektör i förtid).
Statsminister Fredrik Reinfeldt försvarar sin utrikesminister och tidigare (?) antagonist Carl Bildt med hull och hår. En förundersökning har inletts, inte på grund av mutbrott, utan på grund av folkrättsbrott. Varför, varför, varför Reinfeldt? Varför inte be din utrikesminister att ta en timeout?
Internationell media skriver redan om Lundin Oil och Carl Bildt. En utrikesminister som ska tala om folkrätt, fred, mänskliga rättigheter... och som samtidigt är... ja, vad? Ett vet vi med all bestämdhet - Carl Bildt är kanske inte huvudperson i detta homeriska epos, men han är viktig för handlingen. Denna gång är han dock inte hjälte.
Dessa evinnerliga opinionsmätningar
Var och varannan dag kommer det opinionsmätningar. Ena dagen leder de Rödgröna och andra dagen Alliansen. Mina bloggkollegor (röda såväl som blåa) skriver inlägg om dessa mätningar varje gång. De pendlar mellan hopp och förtvivlan beroende på opinionsmätning. Jag undrar, i mitt stilla sinne, hur de orkar skriva inlägg om dessa evinnerliga opinionsmätningar.
Jag har för vana att inte kommentera opinionsmätningar. Jag blir en smula ängslig när partikamrater, på grund av positiva opinionssiffror, lutar sig tillbaka och tror att riksdagsvalet därmed är avgjort. Jag blir en smula ängslig när mina partikamrater, på grund av negativa opinionssiffror, suckar uppgivet och säger att det är kört, att vi kommer att förlora.
Valet avgörs på valdagen, varken före eller efter.
Jag ägnar mig hellre åt opinionsbildning. Valrörelsen är i full gång och om oppositionen ska vinna tillbaka regeringsmakten, krävs det hårt arbete. Inte ens för en kort sekund, går det att luta sig tillbaka och tro att valet är vunnet. Inte ens för en kort sekund, får vi ge upp.
Jag har skrivit och påtalat det flera gånger här på bloggen - det kommer att bli ett jämnt val. Jag behöver inga opinionsmätningar för att veta detta.
Så förtroendevalda, arbetsskygga ombudsmän, politiska tjänstemän, partikamrater - här kommer en uppmaning från HBT-sossen: Kavla upp ärmarna och börja jobba. Tre månader kvar. Tre månader av opinionsbildning. Så sitt ner i båten och ro så att svetten lackar!
För valet den 19 september 2010 är ett ödesval. Valet handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.
Relaterat: The Show Must Go On , Borgerlig kannibalism, Hur kommer en högerallians att se ut, utan kristdemokraterna?,Opinionsbildning viktigare än opinionsmätning, Om regeringen Reinfeldt får fortsatt förtroende...
Vikten av mötesplatser för hbt-ungdomar
Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett normkritiskt metodmaterial för personal inom fritidsverksamheter. Det behövs fler mötesplatser som är öppna för att möta hbt-ungdomar, säger Per Nilsson, generaldirektör på Ungdomsstyrelsen.
En eloge till regeringen Reinfeldt för att den har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett metodmaterial, men samtidigt vill inte majoriteten i Stockholm Stadshus satsa på fritidsverksamhet för hbt-ungdomar. Egalia (nu med ny hemsida) har länge varit nedläggningshotat på grund av borgarna.
Ord och ingen handling.
När de Rödgröna tar över Stadshuset kommer såväl Egalias verksamhet att säkras som ett hbt-borgarråd att införas. Läs pressmeddelandet från S och Carin Jämtin - För snålt stöd till Egalia!
Om Ungdomsstyrelsens rapport: Var femte ung hbt-person är utsatt för våld i familjen, 90.000 , En öppen stad, ej en befästad, bygger vi gemensamt ,
Om Egalia: Jämtin: "Vi kräver att Egalia får besked om en permanent och stabil finansiering" ,Egalia - en fristad för unga hbt-personer
Egalia - en fristad för unga hbt-personer (del II)
Carin Jämtin - en lysande politiskt stjärna
HD skriver på samma tema.