Min bisexualitet är politisk!

Hur ska vi någonsin ska kunna få ett jämställt samhälle när vi inte ens klarar av att leva jämställt med dom vi älskar?
-
Den frågan ställer sig Maria Sveland i sin bok Bitterfittan. Det är många böcker som behandlar jämställdhet. Böcker som Carin Holmbergs bok Det kallas kärlek - En socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par, den nyutkomna antologin Könskrig - Hur vi delas upp och hur vi hör ihop, Mian Lodalens och Anna-Klara Bratts bok Könsbalans - så jobbar du jämställt. Därtill en rad artiklar och föreläsningar som tar upp jämställdhet.
-
Jag har kommit fram till att min bisexualitet i högsta grad är politisk (det personliga är polititiskt). Min sexualitet har varierat, den gör det fortfarande och den kommer att forsätta att vara föränderlig.
-

Innan jag var 25 år definerade jag mig själv som heterosexuell. Nej, nu blev det fel, jag definierade mig inte överhuvudtaget. Min sexualitet var normen och inget jag behövde reflektera över. Jag och de andra i denna småstad, som kan heta Åmål, Vänersborg eller Sala, vi bara bara var. De som inte var "normala" låtsades vara "normala" och stack till en storstad så fort gymnasiet var avklarat. Att vara med killar, att ligga med killar - det fanns inget annat.
-
Jag började plugga i Uppsala efter gymnasiet och om det inte vore för Gullög Nordquist, huvudföreläsare på kursen Tidiga Kulturer, hade jag förmodligen fortfarande "bara varit". Det var hon som gav mig "genusmappen" och därmed öppnade porten till genusvetenskap. Jag var student, pluggade genus och blev aktiv feminist. Dock fortfarande heterosexuell feminist. Jag hade pojkvän.
-
Det tog slut med pojkvännen och jag fortsatte att läsa genusvetenskap inom arkeologin (och fortsatte dejta killar och ligga med killar). Jag blev en av institutionens genusexperter och skickades att föreläsa på en konferens vid namn Rosa moln och blå dunster. Där fick den heterosexuella feministen Alexandra en rejäl chock. Flator och bögar föreläste om "queer". Jag var helt sönderstressad. När en tjej frågade om jag ville följa med på Bitch, fick jag panik. Väl tillbaka i Uppsala och den trygga universitetsvärlden, berättade jag för en kompis hur jag, feministen, hade fått panik. Hon föreslog ett studiebesök på studenternas gaypub (FUGS). En ny värld öppnades och det tog inte lång tid innan jag förälskade mig i en tjej. Wow, jättebra! Bisexuell definerade jag mig som. Jag tänder inte på kön, utan på människor sade jag. Plötsligt blev inte bara min egen sexualitet viktig utan även andra människors. Var den där tjejen flata? Undra om hon är bi? Han är bög. Hon måste vara hetero. Hon är nog smygflata...
-

Därefter kom en period då jag upptäckte att när jag sade att jag hade flickvän, så fokuserades det bara på sängkammaren. Hur gör ni tjejer egentligen? Suck. Jag ville inte enbart vara min sexuella läggning, jag ville vara Alexandra. Hon som består av många delar. Jag slutade kalla mig bisexuell och använde ordet "queer" istället, vilket var en smula besvärligare, då det krävdes en betydligt längre förklaring än att rätt och slätt säga "bi".
-
På senare år har jag engagerat mig partipolitiskt. Den teoretiserande genusvetenskapen från universitetet har ersatts med hur vi i praktiken skall få ett mer jämställt samhälle.
-
Rätten till heltid, delad föräldraförsäkring, hårdare lagstiftning, fackligt arbete... men när hela samhället är genomsyrat av könsmaktstrukturer? Strukturer som skapas redan på dagis vid 2-3 års ålder? Strukturer som följer oss, inte bara på arbetsmarknaden, utan ända in i hemmet, ända in i sängkammaren - hur skall vi då gå tillväga, när lagstiftning och fackligt arbete inte hjälper?!
-
Genuspedagogik, i dagis, förskola, skola! En jämställd förskola är en viktig grund. Dock är ojämställdheten ett faktum år 2007, även om Sverige är världens mest jämställda land för tredje året rad (Aftonbladet).
-
Jag attraheras fortfarande av män, jag har sex med män (rättare sagt hade, i och med att jag nu lever i ett monogamt, samkönat förhållande), men är det något jag i nuläget inte kan tänka mig ha (och aktivt väljer bort), så är det ett förhållande med en man. Jag vill ha ett jämställt förhållande och i det förhållande vill jag även knulla jämställt.
-
En kille/man kan säga att han är jämställd/feminist. Han kan vara så jävla medveten och verkligen jobba med att förhålla sig till mig jämställt. Han kan tvätta, diska, städa... men omedvetet eller medvetet så förhåller vi oss till varandra på ett specifikt sätt. Vi är vår kultur, vi är vår uppväxt. Vi kanske upplever att vårt förhållande är jämställt, men i verkligheten är det kanske inte det, snarare tvärtom. Jag vill vidare inte att en man skall "anstränga" sig för att vara och bete sig jämställt, det skall komma naturligt. Hur kan jämställdhet komma naturligt, när vi är fostrade i den kultur som år 2007 fortfarande uppfostrar tjejer och killar olika, som har olika förväntningar på kön?
-
Ta bara LO-kvinnor som värdesätter andras jobb mer än sina egna jobb. Som anser att snickare, rörmokare et cetera, skall ha mer betalt, trots att dessa kvinnor ägnar sig åt tunga lyft i vården, tar hand om våra barn och våra äldre. När inte ens kvinnorna kan säga "goddamn, nu vill jag ha lika mycket betalt för att byta blöjor som du får för att spika!"
-
Jag vill vara tillsammans med en person som jag är jämbördig med, där ömsesidigheten finns. Gärna en person med värderingar som står till vänster, som befinner sig i samma arbetarklass som jag (men som i likhet med mig ändock har en akademisk bakgrund), som har liknande intressen och som är feminist.
-
År 2007 är hon en kvinna. Min bisexualitet är politisk. Det personliga är politiskt. Allt är politik. Jag hoppas att jämställdhetsarbetet fortsätter även när borgarna för en politik som är allt annat än jämställd, jag hoppas att kvinnor och män i framtidens Sverige har halva makten och hela lönen, där jämställdheten har kommit så långt så att den har blivit norm!

Så himla bra...

... tycker jag att Mona Sahlins artikel i DN är!

Jag gillar vidare Emil Adéns & Fredrik Petterssons "motkrönika" på Politikerbloggen. Motkrönika till Charlie Weimars krönika är hemsk, hemsk, hemsk... Var kommer denna historielöshet ifrån? Kärnfamiljen skapades på 1800-talet. C.W. borde läsa några poäng antropologi, historia och arkeologi...

(Etymologiskt) "Äktenskap" - inget kyrkan i Sverige kom med. Glöm inte det. Äktenskap är äldre än svenska kyrkan... Vi respekterar er (läs homofober) om ni säger att ni inte vill att vi ska gifta oss p.g.a. att ni är homofober. Det där med mänskliga rättigheter, Jesus älskar alla blablabla... det är något som har gått vissa spårlöst förbi.

En slipslös Jarl Alfredius

Nu är det tantvarning på mig. Jag gillade när Rapport gick i tvåan och Aktuellt gick i ettan. Nu är Rapport med A-ekonomi i ettan och igår fick jag en rejäl chock när jag möttes av en ny vinjettmusik för Aktuellt och en ståendes, slipslös Jarl Alfredius, som med en dramatisk röst berättade om moderaternas nedgång. Nej, nej... det blir inte ledigare och mer avslappnat och varför skall vi serveras nyheter som är mer "avslappnade"? Nyheter skall väl tas på allvar och inte serveras lättsamt? Jag gillar inte nya Aktuellt!
-
(Foto: SvT)

Sveriges mest företagsvänliga parti

Det var inte bara skola som diskuterades i helgen, utan även jobb. Entreprenörsskap var nog det ord som förekom oftast. En och annan socialdemokrat pratade också om flexicurity.
Småföretagarna stod i centrum.
-
Luciano Astudillo menar att Maud Olofsson har lämnat walk-over beträffande småföretagarnas situation: Regeringen höjde snabbt skatten för småföretagen, och efter ett år med alliansen har vi fler krångliga regler för småföretag än tidigare. Dessutom lade man ned den utredning vi hade tillsatt för att se över småföretagarnas sociala trygghet, utan att tillsätta någon egen (DN).
-
Jag ser med spänning fram emot rådslaget Jobb och arbetet med att göra socialdemokraterna till Sveriges mest företagsvänliga parti.
-
SvD
Inslag från SvT
Jonas Morian

Framtiden är vår

I egenskap av arkeolog ser jag tillbaka på historien och tar lärdom av historien för att förstå vår samtid/framtid. Ett av mina favoritcitat är Those who cannot remember the past are condemned to repeat it (George Santayana). Därför har det varit speciellt kul att få deltaga under framtidsdagarna och fått möjlighet till att tänka framåt.
-
I vår iver att förnya och förändra kan det ibland hända att vi glömmer bort vår "gamla" socialdemokrati. Vår skolpolitik har varit bra, men den kan alltid bli bättre. Ilmar Reepalu sade i talarstolen: Kommer ni ihåg den gamla valaffischen Begåvad men fattig - ge honom lika chans, den börjar bli aktuell på nytt och han har rätt. Skolan handlar inte blott och bart om ordningsregler, betyg och nationella prov (som media gör gällande), den handlar om så mycket mer än det och det vet vi alla (även Jan Björklund & Co.). Kan någonsin Björklund berömma socialdemokraterna för den svenska förskolan (som är skitbra, men kan bli bättre)?
-
När "fackpampar", "betongsossar" och "hbt-sossar" (läs Alexandra) ställer sig upp och sjunger Staten och kapitalet med höjda nävar under festen igår kväll, är det med en viss paradox, när vi sjunger versen Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften om kvastarna skall sopa bra får man inte slarva med skaften spärrar och kvoter och testprogram är ett system för att sålla agnarna från vetet och för var o en till hans rätta fålla. Dock är det så att just denna vers är det som skolpolitiken (framför allt den skolpolitik som förts av folkpartiet) har handlat om och återigen upprepar sig historien. Det som var ute för ett tag sedan är nu i högsta grad aktuellt.
-
Dessa två framtidsdagar har bjudit på många samtal och diskussioner kring skolan och det är lätt att glömma bort att vi är i opposition. Hur bra vår skolpolitiska plattform än är, så har vi inte mandat att genomföra vår politik. Vi får hoppas att Jan Björklund tar till sig av vårt arbete.
-
Utan en socialdemokratisk skolpolitik hade jag aldrig kunnat läsa på universitetet, utan en socialdemokratisk skolpolitik kanske jag inte ens hade gått på gymnasiet, utan en socialdemokratisk skolpolitik... nej, tanken är för skrämmande.
-
Se vad borgarna gör, borgarna som säger att de "värnar" skolan. De skär ner på komvux och högskoleplatser, resurserna (som skulle öka enligt vallöfte) till skolan har minskat... Jag skulle inte vilja vara lärare i nuläget.
-
Vårdnadsbidraget är en kvinnofälla och inte bara en kvinnofälla, det är en barnfälla.
-
Skolan AB. En skola som genererar miljoner i aktieägarnas fickor, är det en sådan skola vi vill ha? Nej, tror jag de flesta svarar (och då inkluderar jag även en stor del borgare).
-
Framtidsdagarna har varit en källa till inspiration. Jag är glad att jag fick vara där (i egenskap av bloggare) och ta del av det. För det media återger är inte sanningen, inte såsom jag och andra socialdemokrater upplever det. Det känns som om jag och de borgerliga journalisterna har varit på två olika konferenser (de är nog kvar i Gävle och moderaternas stämma).
-
Under dessa två dagar har socialdemokraterna återigen visat sig vara (inte ett folkparti märkväl utan) ett folkrörelseparti. Vi har varit självkritiska (vilket är jligt svårt med tanke på att vi kritiserar vår egen förda politik men ändock har vi varit det), vi har även tänkt framåt. Den "nya" socialdemokratiska plattformen beträffande skolpolitik är något att vara stolt över. Det är resultatet av ett rådslag, där över 250 000 personer varit delaktiga på ett eller annat sätt.
-
Jag gillar rådslagen. Jag gillar skarpt denna form av politik. Vi kommer inte att lämna det "snabba" rådslaget Skolan, vi kommer att fortsätta att diskutera och utveckla vår skolpolitik, men just nu vill jag sätta tänderna i nästa rådslag - JOBB - enligt analytikerna den fråga vi förlorade valet på.
-
Och ni som läser, framför allt socialdemokratiska politiker, vart tog hbt-perspektivet vägen dessa två dagar?
-
Tack för dessa två inspirerande dagar. Nu skall jag lägga politiken på hyllan i några timmar och umgås med min flickvän.

Hade Sahlin förlorat hade det varit lika bra att avgå...

... skriver Anders Jonsson i Expressen. Journalisterna i media använder militära termer för att beskriva gårdagens "kupp". Jonsson skriver att Mona Sahlin börjat sin "marsch" mot de nya socialdemokraterna och om en "vinnarteknik". SSU var tvungna att "dra tillbaka" sitt förslag (=retirera).
-
Hade Sahlin avgått om hon hade förlorat "kriget" om skolpolitiken? Nej, är mitt spontana svar, det skulle hon inte ha gjort. Hon hade accepterat nederlaget och fortsatt övertyga motståndarna i partiet att vi måste närma oss folkpartiets skolpolitik för de facto gillar de svenska medborgarna Björklunds skolpolitik och därmed får vi socialdemokrater anpassa oss efter verkligheten.
-
Min fråga är: Är det verkligen så fel att plocka ut de russin som finns i kakan, rata det äckliga i kakan och istället garnera dessa russin med ett tydligt klassperspektiv?

Mona Sahlins stöt

Det är inte alla som gillar det Mona Sahlin gör. Här i bloggbaren har Peter Gustavsson riktat skarp kritik mot Sahlins kupp igår. Inlägget är titulerat Låt idag bli en engångshändelse! Läs gärna inlägget. Gustavsson sade till mig att han kunde ha varit ännu mer elak i sitt inlägg, så betänk att detta är en nedtonad version av vad Gustavsson egentligen tycker och tänker.
-
Hur skall jag nu uttrycka mig, jag gillade Sahlins så kallade kupp igår. Kommer ni ihåg Henrik Brors "analys" i DN för ett tag sedan? I dagens DN kommer Brors med en ny analys och kallar det för en "fräck maktkupp".
-
Gårdagens tilltag var nödvändigt, trots att vi är ett folkrörelseparti. Vi kan inte som Roger Mogert och många andra sossar försvara den gamla skolan. Mycket av den skolpolitik som socialdemokraterna har fört tidigare har varit bra och är bra. Vi har till exempel världens bästa förskola, som går på export.
-
Varför satte då Sahlin ner foten och visade att hon var den starka partiordförande som Fredrik Reinfeldt & CO, säger att hon inte är? Därför att hon just ville visa att hon är en stark partiledare och därför att hon ville få "småsakerna" ur världen.
-
För handen på hjärtat - keps och mobiltelefoner, tidigare betyg, ska verkligen vår skolpolitik handla om det? Det har saknats visioner för skolan. Vi måste sluta gå in i skolan och peka på enskilda saker. Det handlar om att sätta eleven i centrum och inte bara eleven, utan alla som arbetar i skolan. Det handlar om att hitta nya verktyg för att utforma världens bästa skola, en skola som följer med i utvecklingen.
-
Det är också ett smart drag, för att testa Jan Björklund. Är Björklund villig att samarbeta över blockgränserna beträffande skolan, eller är det som vanligt bara tomma ord?
-
Nu kan vi sossar sluta prata om ordningsregler, nationella prov och betyg och fokusera på pudelns kärna.
-
Och nej, Mona Sahlin håller inte på att förvandlas till en diktatorisk Göran Persson, så ja, detta var en engångsförteelse.

Att ha, att älska, att vara

Panelsamtalet var ett upplyftande samtal om framtidens politik. Jan Eliasson betonade vikten av att bevara solidaritetspolitiken när vi för politik utanför Sveriges gränser. Viktiga frågor som migrationsfrågor (hur de skall hanteras), Turkiets medlemskap, rent vatten och utbildning av flickor tog även Eliasson upp.
-
Urban Ahlin efterlyste neutralitetspolitiken, men där måste jag vara en kärleksfull kritiker - Sverige är neutralt, yeah right - det såg vi ju tydligt under Andra Världskriget. Det går alltid att skylla på att vi är "neutrala" och därför inte kan agera, så Ahlin - neutralitetspolitiken måste också omvärderas.
-
Luciano Astudillo och Thomas Östros betonade att den socialdemokratiska politiken beträffande jobb var bra och att det var enbart debatten kring arbete som vi förlorade valet på. Här efterlyser jag lite mer självkritik, framför allt när Astudillo stod och försvarade AMS.
-
Stefan Löfvén och Åsa Kullgren talade välfärd (det är nog det rådslag som ligger mig varmast om hjärtat) och jag imponerades av Kullgren. Enligt Kullgren är välfärd att ha, att älska och att vara (hon har snott det från Erik Allardts bok Att ha att älska att vara. Om välfärd i Norden).
-
För Kullgren är att ha bostad, mat, hälsa, att älska är familj, att älska den man vill (jepp, hon var den enda som nuddade lite vid hbt), att vara är delaktighet och inflytande i samhället.
-
Löfvén talade om det negativa med att hamna mellan stolar, när AMS säger att du är för sjuk för att jobba och Försäkringskassan säger att du är för frisk för att bli sjukskriven. Löfvén betonade att vi måste ha människan i centrum.
-
Anneli Hulthén och Carin Jämtin höll i miljö och klimat. Miljöpartiet brukar ju hävda att miljöpolitiken kom in i riksdagen i och med dem, men Jämtin slog hål på detta med några exempel. Miljöpolitiken har lyfts av socialdemokraterna under en längre tid. Hon nämnde ett miljömöte redan 1972. Tji fick miljöpartiet som alltid slår sig för bröstet och anser sig vara bäst på miljö och klimat.
-
Som sagt en mycket inspirerande paneldebatt. Ja, som vanligt lyste hbt med sin frånvaro. Det förvånar mig att Eliasson inte tog upp detta, för där tror jag vi kan vara en spjutspets i utrikespolitiken. I stora delar av världen utsätts HBT-personer för brutalt förtryck, att vara homosexuell är i vissa länder belagt med dödsstraff, här kan vi socialdemokraterna vara med och påverka att vara opinionsbildande.

Panelsamtal

Nu är jag på plats på Münchenbryggeriet igen och skall strax gå och lyssna på panelsamtal. Thomas Östros och Luciano Astudillo pratar jobb. Stefan Löfvén och Åsa Kullgren pratar välfärd. Anneli Hulthén pratar om vårt klimat och Carin Jämting, Jan Eliasson och Urban Ahlin pratar om vår värld.
-
Rådslagen går som en röd tråd genom Framtidsdagarna. Diskussionerna om rådslagen fortsatte även igår kväll, men då under mer avslappnade förhållanden.

SSU sätter eleven i centrum

Kvalitet, kunskap och demokratisk fostran (Jytte Guteland)
-
Rådslagsgruppens rapport om skolan har fem "kapitel" (som jag nämnde i ett tidigare inlägg):
1. Kunskap för en ny tid - åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
2. En skola som ger alla samma chans - åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultatet.
3. En skola med valfrihet och mångfald - åtgärder för att nå en sammanhållen skola.
4. En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv - åtgärder för att förnya gymnasieskolan.
5. Sverige ska ha världens bästa pedagoger - åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
-
Jag har alldeles nyss fått det sjätte "kapitlet" i min hand. Det förhåller sig nämligen så att SSU anser att rådslagsgruppen missat ett viktigt perspektiv - nämligen elevens. Det sjätte kapitlet heter således Eleven i centrum.
-
SSU vill bland annat införa en medbestämmandelag för skolan (skol-mbl) för att säkerställa elevers rätt till medbestämmande och inflytande. Det skall vidare finnas ett nationellt tak för att antalet elever per klass anser SSU. Jag gillar framför allt förslaget att återuppliva försöken med lokala styrelser med elevmajoritet. Ju äldre och mognare en elev blir desto större möjligheter att ta ansvar och utöva inflytande i skolan bör eleven få.
-
Oooooopppps, så bidde det inte. Nu har jag fått ytterligare ett "uttalande" i min hand. Papprena är fortfarande varma. SSU:s många bra förslag i Eleven i centrum krympte till två meningar: Alla beslut om skolan ska i grunden utgå från elevens rätt till kunskap, bildning och demokratisk fostran. Elevinflytande behöver öka - inte minska.
-
Nu har jag även pratat med SSU:s ordförande Jytte Guteland som sade att det senaste "uttalandet" är två steg fram för elevdemokratin, men ett steg bak på grund av vad som nu är socialdemokraternas "nya" åsikter om betyg.
-
Betyg tidigare än idag och nationella prov vart tredje år. Jag säger bara triangulering. Förslagen som grundar den nya, socialdemokratiska skolpolitiken ligger tätt intill motpartens (läs folkpartiet). Dock finns essensen kvar i den socialdemokratiska skolpolitiken och vi har ett tydligt klassperspektiv, vilket de andra partierna saknar.
-
DN och SvD har naturligtvis stora rubriker om just betygen (och skriver nästan uteslutande om detta), men varför inte också skriva om att socialdemokraternas vill att elevinflytande ska öka, att kunskap och bildning fortfarande är en klassfråga och till syvende och sist detta utmärkta förslag om språkförskolor.

Efterlyses: ett HBT-perspektiv

I nionde klass anmälde Kristian sin skola för den mobbing han har utsatts för
-
Ursäkta mig, men alla ni som står där uppe i talarstolen här på Framtidsdagarna, vad sägs om att betona vikten av hbt-kompetens i skolan?
-
Det talas om barns och ungdomars ohälsa: självmordstankar, anorexia, barn som oroar sig för sin missbrukande mamma eller pappa (vilket gör att de har svårt att koncentera sig på skolan), ungdomar som skär sig... betänk då också de ungdomar som upptäcker att de inte är "normala". Ungdomar som finner att de inte är heterosexuella, en kille som upptäcker att han tillhör det motsatta könet. HBT-kompetens i skolan är något jag efterlyser, men det har ingen sosse hitintills nämnt i talarstolen.
-
Det finns kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger - men hur många av dessa besitter hbt-kompetens? Hur många rektorer och lärare har hbt-kompetens?
-
Elevhälsan bör lyftas fram i högre grad (och inkludera hbt-kompetens), för hur skall en elev kunna inhämta kunskap om denna elev inte mår bra?!
-
Sexualundervisningen är under all kritik om man ser den från ett hbt-perspektiv (ja, egentligen från vilket perspektiv som helst).
-
Mobbing, på grund av sexuell läggning, förekommer i hög utsträckning. För några dagar sedan kunde vi läsa i Metro om Kristian som är bisexuell. Han är 16 år och har hoppat av skolan på grund av den grova mobbing han har utsatts för. Nu är det dags att någonting händer!
-
(Foto: Christina Blom/Metro)

Eine Schule für alle

Mona Sahlin höll (som vanligt) ett bra och inspirerande tal. Mycket av det Sahlin sade i sitt tal återfinns i En ny skolpolitik - för kunskap, respekt och lust att lära. En ny, socialdemokratisk skolpolitik är nu i antågande.
-
När Mona Sahlin (och senare Marie Granlund) nämnde att barn redan vid fem-sex års ålder skulle få pröva på ett främmande språk (om de hade intresse och lust), blev jag glad och tänkte på det seminarium jag bevistade igår - Det nya klassamhället - där forskarna Joakim Palme och Robert Eriksson betonade vikten av en högklassig barnomsorg. Robert Eriksson berättade att barn i mycket tidig ålder är mottagliga för mycket kunskap. Han sade att "högklassig barnomsorg förbättrar barns intelligensutveckling". Granlund sade lite putslustigt att "mandarin" kanske får en ny betydelse i förskolan.
-
Tillbaka till En ny skolpolitik - för kunskap, respekt och lust. Rapporten har fem huvudpunkter:
-
1. Kunskap för en ny tid - åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
2. En skola som ger alla samma chans - åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultatet.
3. En skola med valfrihet och mångfal - åtgärder för att nå en sammanhållen skola.
4. En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv - åtgärder för att förnya gymnasieskolan.
5. Sverige ska ha världens bästa pedagoger - åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
-
Det är mycket intressant läsning. Jag blir mer och mer övertygad om att det är inte jobbpolitiken som är det viktiga, utan snarare att det är skolpolitiken som är det viktigaste. Ett bra utbildningssystem borgar även för arbete i framtiden. En bra skola är nyckeln till framgång!
-
Nu oroar jag mig dock för den svenska förskolan (och inte bara den). Inte den socialdemokratiska förskola som gått på export, utan borgarnas förskola. De talar bland annat om vårdnadsbidrag. Vi kan bara vända oss till vårt grannland Norge och se vad vårdnadsbidraget ledde till: pappors som har mindre tid för sina barn och mammor som stannar hemma med sina barn. Detta resulterar bland annat i att barn inte får ta del av förskolan. De förlorar den sociala biten och ännu mer skrämmande, de barn med invandrarbakgrund, får betydligt svårare att lära sig språket och integreras i samhället.
-
Privata skolor, som kallas friskolor i folkmun, är här för att stanna. Det är bara att acceptera och visst är det bra med valfrihet, men inte på bekostnad av de kommunala skolorna och i nuläget kan aktieägarna bli miljonärer på dessa skolor. Skall inte vinsten (eller åtminstone en stor del av vinsten) gå tillbaka till skolan?
-
Många friskolor har tydligare ledning och mindre byråkrati. De använder skolpengen smartare. I deras händer räcker skattepengarna till mer skriver Peter Woldarski i DN och Josefin Deiving har med all rätt kritiserat detta uttalande på sin blogg.
-
Friskolor, visst låter det bra. Fri, frihet... men när fundamentalister får starta friskola blir jag rädd. När sekter, som till exempel Plymouthbröderna, får starta en "fri" skola, då är something is rotten in the state of... Sweden.

Framtidsdagarna II


Bild från "bloggbaren" med Rosemarie Södergren och Johan Holmgren i förgrunden
-

Denna helg kommer jag främst att blogga om vad som händer på Framtidsdagarna. Skolan och de andra rådslagen är i fokus. Jag och de andra sju bloggarna är nu på plats på Münchenbryggeriet.
-
En ny skolpolitisk plattform skulle presenteras nu idag av Mona Sahlin, men partiledningen satte stopp för hennes planer.
-
Henrik Brors: Men inom socialdemokratin är motståndet mot att förändra skolpolitiken mycket starkt. Flera partikongresser har röstat ned förslag till fler nationella prov och betyg i lägre årskurse (DN).
-
Nu ska jag strax gå och sätta mig och lyssa på vad Förtroenderådet har att säga om skolan. Kommer socialdemokraterna att använda sig utav triangulering för att ta tillbaka skolfrågan och använda det som sitt främsta vapen för att vinna valet 2010? Spänningen är olidlig!

Framtidsdagarna

I helgen går Framtidsdagarna av stapeln på Münchenbryggeriet. Jag är inbjuden till Framtidsdagarna i egenskap av bloggare. Vi är allt som allt åtta personer som har fått fria händer att rapportera om helgen via våra bloggar.

-
Jag tycker det är mycket positivt att partiet tar s-bloggare, YouTube och facebook på allvar. Johan Holmgren har till och med blivit utsedd som ansvarig för Nya medier. Partiet anser således att vi bloggare och de nya medierna är viktiga.
-
Det är inte enbart vi bloggare som dokumenterar Framtidsdagarna, även webbteve kommer att följa vad som händer under dessa dagar. Allt kommer att läggas ut på YouTube och sammanfattningsvis kommer materialet att klippas ihop till en film. Det går också att chatta med till exempel Luciano Astudillo.
-
Det skall bli mycket spännande och intressant att få vara på plats under dessa två dagar (bara jag inte får skrivkramp *ler*).
-
De sju andra bloggarna är:
-
Alesia Goncharik


Anders Löwdin (som bloggar även här)


Rosemarie Södergren


Nina Unesi


Jonas Morian


Peter Gustavsson


Josefin Deiving

Ett statement

Att en man och en kvinna ansöker om att få registera partnerskap, istället för att gifta sig (DN), kan vid första anblicken verka idiotiskt. Här har heterosexuella rättigheter (och möjligheter) att ingå äktenskap, som vi hbt-personer inte har i nuläget och ändock önskar detta par att registrera partnerskap. Dock visar detta tilltag att vi inte alls är lika inför lagen.
-
Varför detta par har valt detta, kan jag endast spekulera i. Kanske vill de inte ingå äktenskap med varandra, de kanske vill ha denna "lightprodukt" istället? Kanske vill de visa orättvisorna i lagstiftningen? Ett statement? Ett statement för att äktenskapsbalken är omodern?
-
Debatten kring äktenskap får i och med detta en helt ny twist.

Boktips

Idag vill jag rekommendera boken Förklädd till man - en kvinnans studie av männens värld, skriven av Norah Vincent. Den finns även i pocket.

Norah Vincent är journalisten som bestämmer sig för att wallraffa som man. Vi får följa hennes alter ego Ned på dejter, arbetsintervjuer och till strippklubbar.

Förklädd till man tränger Vincent in i manliga miljöer och vi får en inblick i männens värld. Vi får ta del av konversationer som män aldrig skulle föra med kvinnor. Män och kvinnor som lever i samma värld, men ändock inte.

Bloggaren Lilldjuret har skrivit mer utförligt om denna bok.