Efterlyses: ett HBT-perspektiv

I nionde klass anmälde Kristian sin skola för den mobbing han har utsatts för

-
Ursäkta mig, men alla ni som står där uppe i talarstolen här på Framtidsdagarna, vad sägs om att betona vikten av hbt-kompetens i skolan?
-
Det talas om barns och ungdomars ohälsa: självmordstankar, anorexia, barn som oroar sig för sin missbrukande mamma eller pappa (vilket gör att de har svårt att koncentera sig på skolan), ungdomar som skär sig... betänk då också de ungdomar som upptäcker att de inte är "normala". Ungdomar som finner att de inte är heterosexuella, en kille som upptäcker att han tillhör det motsatta könet. HBT-kompetens i skolan är något jag efterlyser, men det har ingen sosse hitintills nämnt i talarstolen.
-
Det finns kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger - men hur många av dessa besitter hbt-kompetens? Hur många rektorer och lärare har hbt-kompetens?
-
Elevhälsan bör lyftas fram i högre grad (och inkludera hbt-kompetens), för hur skall en elev kunna inhämta kunskap om denna elev inte mår bra?!
-
Sexualundervisningen är under all kritik om man ser den från ett hbt-perspektiv (ja, egentligen från vilket perspektiv som helst).
-
Mobbing, på grund av sexuell läggning, förekommer i hög utsträckning. För några dagar sedan kunde vi läsa i Metro om Kristian som är bisexuell. Han är 16 år och har hoppat av skolan på grund av den grova mobbing han har utsatts för. Nu är det dags att någonting händer!
-
(Foto: Christina Blom/Metro)

Eine Schule für alle

Mona Sahlin höll (som vanligt) ett bra och inspirerande tal. Mycket av det Sahlin sade i sitt tal återfinns i En ny skolpolitik - för kunskap, respekt och lust att lära. En ny, socialdemokratisk skolpolitik är nu i antågande.
-
När Mona Sahlin (och senare Marie Granlund) nämnde att barn redan vid fem-sex års ålder skulle få pröva på ett främmande språk (om de hade intresse och lust), blev jag glad och tänkte på det seminarium jag bevistade igår - Det nya klassamhället - där forskarna Joakim Palme och Robert Eriksson betonade vikten av en högklassig barnomsorg. Robert Eriksson berättade att barn i mycket tidig ålder är mottagliga för mycket kunskap. Han sade att "högklassig barnomsorg förbättrar barns intelligensutveckling". Granlund sade lite putslustigt att "mandarin" kanske får en ny betydelse i förskolan.
-
Tillbaka till En ny skolpolitik - för kunskap, respekt och lust. Rapporten har fem huvudpunkter:
-
1. Kunskap för en ny tid - åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
2. En skola som ger alla samma chans - åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultatet.
3. En skola med valfrihet och mångfal - åtgärder för att nå en sammanhållen skola.
4. En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv - åtgärder för att förnya gymnasieskolan.
5. Sverige ska ha världens bästa pedagoger - åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
-
Det är mycket intressant läsning. Jag blir mer och mer övertygad om att det är inte jobbpolitiken som är det viktiga, utan snarare att det är skolpolitiken som är det viktigaste. Ett bra utbildningssystem borgar även för arbete i framtiden. En bra skola är nyckeln till framgång!
-
Nu oroar jag mig dock för den svenska förskolan (och inte bara den). Inte den socialdemokratiska förskola som gått på export, utan borgarnas förskola. De talar bland annat om vårdnadsbidrag. Vi kan bara vända oss till vårt grannland Norge och se vad vårdnadsbidraget ledde till: pappors som har mindre tid för sina barn och mammor som stannar hemma med sina barn. Detta resulterar bland annat i att barn inte får ta del av förskolan. De förlorar den sociala biten och ännu mer skrämmande, de barn med invandrarbakgrund, får betydligt svårare att lära sig språket och integreras i samhället.
-
Privata skolor, som kallas friskolor i folkmun, är här för att stanna. Det är bara att acceptera och visst är det bra med valfrihet, men inte på bekostnad av de kommunala skolorna och i nuläget kan aktieägarna bli miljonärer på dessa skolor. Skall inte vinsten (eller åtminstone en stor del av vinsten) gå tillbaka till skolan?
-
Många friskolor har tydligare ledning och mindre byråkrati. De använder skolpengen smartare. I deras händer räcker skattepengarna till mer skriver Peter Woldarski i DN och Josefin Deiving har med all rätt kritiserat detta uttalande på sin blogg.

-

Friskolor, visst låter det bra. Fri, frihet... men när fundamentalister får starta friskola blir jag rädd. När sekter, som till exempel Plymouthbröderna, får starta en "fri" skola, då är something is rotten in the state of... Sweden.

Sökes: Ny (s)kolpolitik

Nu uppmanas vi socialdemokrater att komma med förslag och idéer till Rådslag om skolan. Uppmaningar som även kommer från bloggar och Facebook.

Nio frågor för en bättre skola
... och nio spontana svar från min sida.

1. Bör alla barn lära sig läsa och skriva redan i förskolan?
Ja, är mitt spontana svar. Barn i den åldern både kan och vill lära sig.

2. Hur kan vi bryta klassamhället så att alla elever oavsett föräldrarnas bakgrund, verkligen kan nå målen?
Genom att ha en bredd i skolan och ha en skola, där varje enskild elevs kunskapsutveckling tas i beaktande. Jag ser gärna en skola som är en läroanstalt. Se mitt blogginlägg om skolan.

3. Hur kan vi förena valfrihet med en gemensam skola där elever med olika bakgrund lär sig tillsammans.
Återta initiativet. Kommunala skolor är inte bra. Återinför statliga skolor, sätt in resurser. Jag vill inte ha Major Björklunds segrering och sortering av skolor. Vi kan erbjuda en statlig skola där det finns valfrihet, en skola som bejakar varje enskild individs behov samtidigt som skolan erbjuder alla, oavsett bakgrund, att vara i samma skola.

4. Varför anser många väljare att socialdemokraterna inte står för en kunskapsskola?
Handen på hjärtat partikamrater - för att sossar tidigare inte har stått för en kunskapsskola. Kunskap, humaniora, akademiska ämnen.... brrrrr.... Nej, byggarbetare, industriarbetare etc. det var riktiga jobb. Nu har tiderna förändrats och vi måste bejaka kunskap. Bort med flumskolan. Skolan skall återigen bli ett lärosäte.

5. Hur ser en socialdemokratisk politik ut för ordning, reda, trygghet och studiero i skolan?
Lärarnas status måste öka. Eleven bör respektera sin lärare (och vice versa). När en lärare säger till skall eleven respektera läraren, det må gälla kepsar, mobiltelefoner etc. Återigen måste fler resurser sättas in. Fler vuxna måste vara synliga under raster och håltimmar. De måste fånga upp mobbing, rasism och elever som mår dåligt. Att gå i skola skall ses som att gå till sitt arbete. Där skall det finnas trygghet, bra chefer, en bra lunchrestaurang etc.

6. Kan vi vara nöjda med att 25 procent inte når målen i gymnasieskolan?
Ja, för dessa 25 procent kanske inte var redo för gymnasieskolan. Därför är det viktigt att Komvux finns kvar, så att några av dessa procent tar tag i sin utbildning i ett senare skede i livet. Några procent kanske anser gymnasieskolan för svår, då bör det finnas alternativa utbildningar som är mindre teoretiska.

7. Behövs nya grepp för att anpassa vuxenutbildningen till framtidens krav?
Komvux skall finnas kvar, däremot skall man inte på bekostnad av statliga medel "läsa upp" redan godkända betyg. Ett underkänt betyg skall man få läsa upp och vidare skall man kunna komplettera med ämnen. Det skall gå att ta studiemedel för komvux.

8. Är lärarna elevens viktigaste resurs?
Lärarnas status måste höjas. Lönen skall höjas och lärarutbildningen måste bli bättre. Arbetsmiljön för såväl lärare som elev måste förbättras.

Att en behörig lärare per se är bättre än en obehörig, håller jag faktiskt inte med om. Jag har haft obehöriga lärare som varit bättre än de ordinarie, de har varit eldsjälarna. Jag har själv jobbat som obehörig lärare ett halvår och många av mina elever ansåg mig vara bättre än många av "tråklärarna" (de utbrända, de som använder samma blåstenciler som för trettio år sedan). Utbrända lärare etc. skall också få det lättare att byta yrke. Det finns massor med lärare som inte passar som lärare. De bör ges en chans att göra något annat, istället för att förstöra elevers liv.

9. Lär sig eleverna mer om de också får vara med och bestämma?
Ja, självklart. Det är också deras arbetsplats.

Självklart ska sekter inte starta friskolor

Sekter ska inte få driva skola, säger Marie Granlund (s) till Aftonbladet. Ändock har sekter fått tillåtelse att starta friskolor här i Sverige. Länsrätten har till exempel gett Plymouthbröderna rätt att starta skola.

Sekten Plymouthbröderna är så extrem att den får Livets Ord att framstå som lättmjölkskristna (Aftonbladet).

Några exempel: Plymouthbröderna får inte umgås med "otrogna", mannen är familjens överhuvud, gifta kvinnor får inte arbeta, homosexualitet kommer från Djävulen, de får inte delta i allmänna val, då "antikrist kontrollerar det världsliga styret", radio, teve, film, datorer - också Djävulens redskap och får inte användas av anhängarna till Plymouthbröderna. Barnen får inte spela med i fotbollslag eller göra annat som "vanliga" skolelever gör.

När ett barn inom sekten fyller 12, får barnet "välja" - är du med oss eller mot oss? Vad tror ni en 12-åring svarar på den frågan, när han/hon vet att om svaret inte är det väntade, blir de utstötta.

Hur långt skall Länsrätten bedriva religionsfrihet? Här kan vi verkligen tala om "barnens bästa". Hur fn kunde Länsrätten tillåta en sådan sekt att starta en friskola?! Nej, Länsrätten - baxläxa för er del. Stoppa sådana sekter genast och lär er FN:s konvention om barnets rättigheter.

Friskola javisst, men då en skola som uppmuntrar till kreativt tänkande, till kritiskt tänkande, en friskola som uppmuntrar barn att ifrågasätta, att våga upptäcka världen och vidare får en nyanserad bild av den värld vi lever.

Om inte Länsrätten tar sitt ansvar, så är det dags för Regeringen att ta sitt ansvar.

Dock verkar det som den så kallade Alliansen återigen visar på sprickor.
Se t.ex. svt och blogginlägg på In Your Face.