Första Maj

I morgon är det Första Maj - arbetarrörelsens internationella högtidsdag.

Den första Första Maj gick av stapeln i Stockholm 1890. Tåget samlade cirka 20 000 människor och cirka 50 000 lyssnade på talare så som Hjalmar Branting, Hinke Bergegren och August Palm.

Vi ses i morgon!

(För mer info, gå in på HBT-socialdemokraternas hemsida)

Politiker eller populist?

Gästbloggare: Botoxbaby

En reflektion jag gjort under min konferensvistelse är att det finns två sorters sätt att make a point. Antingen så hävdar du att du har rätt och försöker på alla sätt att bevisa det för din omvärld. Eller också ser du först till att få folk att lyssna på dig och därefter berättar du hur verkligenheten ser ut, om de lyssnar behöver du inte ens vara särskilt övertygande.

Det har funnits tydliga exempel på bägge varianterna under konferensen. Låt oss kalla dessa personer Mats och Martin. Martin är en otroligt kunnig person, han är sannolikt den i Sverige som är mest kompetent inom sitt område. Han är seriös, driven och sugen på att få visa på hur duktig han är.

Vid middagen satt vi och diskuterade ett ämne. Martin kunde inte låta bli att vid flera tillfällen tala om för oss andra hur det egentligen förhöll sig med de saker vi diskuterade. Han läxade inte upp oss egentligen, men han kunde helt enkelt inte låta bli att berätta att han hade rätt.

Mats är intresserad, ganska smart och trevlig. Han är inte bäst i Sverige inom sitt gebit, som också råkar vara Martins område, men ganska skicklig. Mats däremot gillar att prata med människor, vill gärna höra hur andra tänker och lyssnar gärna på alternativa lösningar till problem som han sannolikt redan löst. När någon vid middagsbordet sa något ganska korkat om det ämne som både Martin och Mats behärskar, berättade genast Martin hur det egentligen var och hur fel vederbörande hade. Mats däremot frågade ”hur tänker du nu? Berätta för mig hur du kom fram till det?”

Gissa vilken av herrarna som är mest omtyckt. Vem som lättast får det eftertraktade jobbet där man ska kunna sakområdet, men också bidra till utveckling?

Jag hade för några år sedan en diskussion med en nära släkting till mig som skulle gå på anställningsintervju efter att ha ledsnat på sitt jobb. Min förmaning till honom var ”försök bara att få dem att gilla dig, saknar du viss kompetens så kommer de att utbilda dig. Men om de inte gillar dig, kommer din kompetens inte att spela någon roll” Denne släkting brydde sig inte om mitt råd, var ganska arrogant (för han var ju helt enkelt bäst!) och blev mäkta förvånad när han inte fick jobbet.

Så förhåller det sig till viss del även i vänkretsen, det är viktigt att låta andra få ta plats. Även om du vet att du har rätt, rätt övertygelse, rätt åskådning eller rätt lösning så spelar det ingen roll om du inte blir omtyckt. Om du är omtyckt, kan du däremot alltid argumentera för din sak och dina vänner lyssnar på dig.

Våra politiker ägnar sig också väldigt mycket åt att ha rätt. Det spelar inte alltid så stor roll hur skicklig man är, om inte medborgarna gillar dig. Göran Persson må ha varit en skicklig politiker (eller inte, vad vet jag) men eftersom han också var en arrogant jävla pamp så fick han aldrig chansen att inför mig bevisa sin poäng.

Medan jag skriver det här tänker jag å andra sidan att det här nog är ett korkat råd åt våra politiker. För den politiska översättningen av att vara omtyckt är populist, och populist vill ingen vara. Hm.

Ja, vad vill jag egentligen säga? Jo, kanske att oavsett hur smart man är, kan det ibland vara smartare att hålla käften och försöka låta andra komma till tals. Och att nyfikenhet på hur andra resonerar är väldigt attraktivt.

Valanalys från mitt hbt-perspektiv

Igår var jag på hbt-socialdemokraternas medlemsmöte. Gäst var Håkan Andersson. Håkan har arbetat på Stockholms Arbetarkommun i valanalysgruppen. Inspirerad av hans föreläsning kommer jag nu att försöka analysera vissa faktorer som jag anser varit bidragande till att (s) förlorade många hbt-personer till de andra partierna.

I augusti 2006 genomförde QX.se ett regnbågsval. Det mest populära partiet blev moderaterna.

Resultatet i Regnbågsvalet (SIFOs mätning den 10 augusti inom parentes som jämförelse):

Moderaterna 23,3 % (26,7%)
Socialdemokraterna 17,5% (34,6%)
Folkpartiet 16.4% (10,3%)
Miljöpartiet de gröna 10.9% (5,9%)
Vänsterpartiet 10.2% (5,6%)
Piratpartiet 6.1% (-)
Feministiskt initiativ 6.1% (-)
Centerpartiet 5.5% (6,6%)
Kristdemokraterna 1.2% (6,9%)
Junilistan 0.8% (-)
Annat parti: 2%
Totalt 100%
Blankröster 6,9%

Föga förvånande så hamnade (kd) näst längst ner. Junilistans gubbar lockade inte heller hbt-personer.

Att (FI) fick 6,1 procent förstår jag mycket väl. Jag var själv trött på att Göran Persson aldrig, aldrig visade intresse och engagemang för hbt-personers fri- och rättigheter och jag tänkte tanken en och två gånger om jag skulle ansluta mig till (FI), men så tänkte jag på allt det vi socialdemokrater har åstadkommit i de frågor jag brinner för och varför jag gick med i (s). Mona Sahlin har sagt "jag gick inte med i partiet, jag gick med i Olof Palme". Jag gick inte med partiet, jag gick med i Mona Sahlin!

(fp), liberalerna med Birgitta Ohlsson i spetsen (hon som även fanns på qruiser, hon som varje pride pratade om insemination, regnbågsfamiljer.) Liberalernas frihetstankar... De knep tredjeplatsen.

All kärlek är bra kärlek skanderade (mp). De stod för en paketlösning: flata, vegan, miljö, natur, ekologiskt, mot EU, biodynamiskt och vänster.

Till (v) sökte sig de flator som har lågavlönade arbeten, arbeten med låg status. De flator som fortfarande känner stark klasstillhörighet. Vi pratar om de flator som sitter i spärren, kör truck och rattar bussar. Vänsterpartiet har också något av en paketlösning. De värnar klass, kultur, kommunism. Röd stjärna, Che Guevara.

Piratpartiet - jepp, återigen de hbt-personer som inte har råd att köpa alla skivor och alla filmer som de vill ha. De laddar ner olagligt, men gratis från nätet, självklart röstade de på Piratpartiet.
Men varför gick så många hbt-personer och röstade på vår huvudmotståndare?!

Vi som bor i Stockholm (jag kommer hädanefter att referera till oss som "stockholmare") hör till landets mest välbärgade invånare. Vi är få som jobbar i offentlig sektor och industri. Vi jobbar snarare i service- bank och finanssektorn.

I Stockholm är det mycket individtänkande. Till exempel vill personer som jobbar i NK-disken eller på bank (trots att de har låg inkomst) inte tillhöra "förlorarna", de vill inte tillhöra en lägre klass, snarare känner de samhörighet med de övre skikten i samhället. Dessa låginkomsttagare röstar borgerligt och hänger på Stureplan och identifierar sig med de välbärgade. Det är viktigt att vi inom (s) förstår detta. Bara för att man har en låg lön och jobbar som assistent på något stort, privat företag, innebär det inte att man per automatik röstar på ett parti för att få det bättre, man röstar på det parti som står för den livsstil man egentligen vill ha.

Alla ska med sa vi sossar, men vi sade inte vart.

Uppfattade verkligen hbt-personerna i Stockholm att de också var inkluderade? Bildvalen på (s) valaffischerna talade sitt tydliga språk - alla ska med, men inte du, du och du. Ur ett hbt-perspektiv var affischerna fruktansvärt heteronormativa. Inte en endaste affisch kunde vi identifera oss med. Moderaterna hade en affisch med en bög som pekar på Fredrik Reinfeldt och säger något i stil med "Fredrik - han är en skön kille".

Var fanns sossarna under priden?! Alla partiledare deltog på priden utom partiordförande Göran Persson. När partiledardebatten ägde rum på priden, fick inte (s) vara med, eftersom Göran Persson valt att inte komma. Där satt de övriga sex partiledarna och kunde berätta för hbt-personerna varför just de skulle rösta på just dem. Tror ni att det räckte med att Mona Sahlin då satt på första raden? Nej, det gjorde det inte! Kom de "riktiga" arbetarna från Metall och Byggnads på priden och gav hbt-socialdemokraterna sitt stöd? Nej, det gjorde de inte, i varje fall inte i den utsträckning som det behövdes.

Moderaterna orerade om frihet: du får vara precis den du är, du får klä dig som du vill, du får vara annorlunda... (s) däremot var inte tydliga i sina frihetstankar... den socialdemokratiska frihetstanken glömdes faktiskt helt bort

Moderaterna talade om livsstilsfrågor, de talade om arbetslöshet och skola, de talade om lag och ordning.

HBT-personer vill ha trygghet, de vill sätta sina barn i en bra skola och de vill ha arbeten.

Vi sossar måste erbjuda helhetslösningar, paketlösningar. För jag och de andra hbt:arna är inte enbart vår sexuella läggning.

När det gäller vår översyn av vår politik är det viktigt att vi hbt-socialdemokrater är med och förändrar och förnyar SAP.

Vi måste bli tydligare med att visa att även vi står för livsstil, för helhetstänkande (där hbt-personers fri- och rättigheter, arbete, miljö, skola, integration, trygghet ingår). Alla får klä sig som de vill, vara dem de vill. Vi måste vara med och föra fram socialdemokraternas frihetsbudskap.

Vi måste även vara där och tala om för (s) att jämställdhet och jämlikhet fortfarande är viktiga frågor. Bögen skall inte lockas av moderaternas frihetstänkande, utan av vår ideologi och politik.


Regnbågsvalet på QX.se visade tydligt att det populäraste alternativet var (m). I regnbågsvalet röstade 6,1 procent på FI (jligt många av dessa definierar sig som queer). Vi måste vinna tillbaka dessa! Hur vi gör detta måste vi inom hbt-socialdemokraterna ha åsikter om och diskutera och vi måste framföra dem till arbetarkommunen.

Manifestation mot Moldavien

Ibland blir jag glad. Jag blir bland annat glad när heterosexuella ställer sig på barrikaderna och ropar att hbt-personers fri- och rättigheter är mänskliga rättigheter.
Vi ser en ökad homofobi i vissa delar av världen och nu måste vi sätta ner foten och säga nej. Vi måste tydligt visa att vi fördömer kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att vi stödjer yttrandefriheten. Carin Jämtin är en person som gör mig glad idag.
Klockan 15:00 idag kommer en manifestation att äga rum utanför Moldaviens ambassad. Bakom manifestationen står RFSL och Sveriges förenade gaystudenter. Carin Jämtin kommer att tala vid denna demonstration. Carin Jämtin gör mig stolt!
Bakgrunden till manifestationen är (som vanligt tänkte jag skriva) att myndigheterna i Moldavien vill, för tredje året i rad, förbjuda alla prideaktiviteter i huvudstaden Chisinau. Att Moldaviens Högsta Domstol har sagt att det är olagligt att förbjuda pride-firandet skiter myndigheterna i Chisinau fullständigt i.
Moldaviens ambassad ligger på Engelbrektsgatan 10, för er som vill vara med och visa att vi fördömer kränkningar av de mänskliga rättigheterna och stödjer yttrandefriheten!

Internationell solidaritet!



(Foto: Yvonne Åsell, SvD)

Nätverk för (s)-bloggare

Bloggare - förenen eder!

Som en del av vårt oppositionsarbete kommer nu ett nätverk för (s)-bloggare att byggas! Gå genast in och anmäl er!

Boktips


Idag har jag inte bloggat, eftersom jag håller på och läser Emma Isakssons avhandling Kvinnokamp. Synen på underordning och motstånd i de nya kvinnorörelsen.

I Kvinnokamp analyserar Emma Isaksson tre centrala ideologiska projekt: det socialistiskt feministiska, det kvinnokulturella och det lesbiskt feministiska. På så sätt belyser hon olika sätt att förhålla sig till de i samtiden så viktiga begreppen kvinnoförtryck, kvinnokamp och kvinnofrigörelse.

Under 1970-talet uppstod en rad nya feministiska grupperingar som tog avstamp i den vänsterradikala miljö som vuxit sig stark under 1960-talet. Tillsammans utgjorde de kärnan i det som i Sverige kom att kallas för den nya kvinnorörelsen. Grupp 8, Arbetets Kvinnor och Lesbisk Front var tre av dessa sammanslutningar.

Inom den nya kvinnorörelsen fanns ett levande teoretiskt intresse, viljan att förstå varför kvinnors villkor såg ut som de gjorde var stark. Flera olika ideologiska hållningar tog form inom rörelsens ramar. Kvinnors underordning analyserades på olika sätt och olika motståndsstrategier förespråkades och praktiserades. Emma Isaksson är idéhistoriker, verksam vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Detta är hennes doktorsavhandling. (Källa: Arenagruppen)

Motståndsrörelsen, med sahlinisterna i spetsen, ger ut...


...På väg. Om drömmar, ilska och vilja.

Jag fick den lilla pocketbocken i handen igår. Jag bläddrade igenom den och jag måste tyvärr hålla med Katrine Kielos att den känns postmodern och i viss mån fragmentarisk. Helsidesbilder med prickiga bilder, olika typsnitt, ett sjok färgbilder i mitten... en smula jobbig att ta till sig! Därefter går dock Kielos och mina åsikter isär.

För som den sahlinist jag är, älskar jag Mona Sahlins installationtal om respekt, hbt-personers fri- och rättigheter, ungdomar, integration...

Hennes installationstal löper som en röd tråd genom boken. Jobb, välfärd, klimat, utrikespolitik - ja, det är korta inblickar vi får, men boken skall ses som en inspirationsbok.

Jag håller inte med Kielos när hon i sin blogg skriver: 1. Inte en enda fråga ställs till läsaren. 2. Det finns inte ett enda påstående att ta ställning till. 3. Det finns ingenting att diskutera i skriften.

Frågor ställs visst till läsaren! Redan på första sidan frågar Mona Sahlin: "Alla ska med, men vart?". Läsaren uppmanas att ringa/skriva och mejla in sina idéer och tankar om förändring och förnyelse i SAP.

Finns det verkligen ingenting att diskutera i skriften, Kielos? Ingenting?! Jag hittar hur många temata som helst i boken som jag vill diskutera.

Jag hittar vidare många påståenden (synonymer för "påståenden" är bland annat: uttalanden, yttranden, försäkrande) i boken. Påståenden som jag kan ta ställning till.

Hans Boskär skriver (s. 73):

Jag vill leva i en värld där alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Där ingen förtrycks för att man råkar vara född i fel land, ha fel kön, fel tro eller annan sexuell läggning eller könsidentitet i förhållande till samhällets normer. Vi socialdemokrater kan förändra, vi har gjort det förut!

Är inte det ett påstående, ett yttrande som vi människor kan ta ställning till?

Jag ser denna bok främst som en inspirationsbok. Den gav mig inspiration att skriva gårdagens inlägg om hbt-personers fri- och rättigheter. Den kommer att fortsätta att ge mig inspiration.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta vårt oppositionsarbete. Vi kommer att förändra och förnya, men i motsats till moderaterna, kommer inte ett fåtal "hjärnor" att styra denna förändring och förnyelse - vi kommer att ta hjälp av och få inspiration av alla våra medlemmar. På väg. Om drömmar, ilska och vilja är en del av detta oppositionsarbetet. Vi är motståndsrörelsen - motståndsrörelsen mot mörkermän!

HBT-personers fri- och rättigheter = Mänskliga rättigheter


Ibland får jag höra, i egenskap av queer, personer som säger till mig ”men Alexandra, varför tjatar du så om HBT-personers fri- och rättigheter? Ni kan ju göra allt som vi (heterosexuella) kan göra. Ni kan gifta er, ni kan inseminera och adoptera… Vi står ju till och med och applåderar när ni går i prideparaden, nu ska Sverige till och med få könsneutralt äktenskap… Sluta tjata Alexandra!”

Kära heteros!

Nej vi kan fortfarande inte göra allt som ni kan göra!


Jag kommer att fortsätta ”tjata” om HBT-personers fri- och rättigheter så länge ”våra” fri- och rättigheter inte är samma som ”era”. För vad det i förlängningen handlar om så är det mänskliga rättigheter. Jag håller med er om att vi i Sverige har kommit långt, men vi är inte där än.

Jag och min flickvän kan t.ex. inte visa vår kärlek i alla sammanhang. Vi kan inte, en mörk lördagsnatt, hålla varandra i hand på gatan, eller ge varandra en puss i tunnelbanan, framför allt inte om klientelet i tunnelbanan eller på gatan är av ett sådant slag att om vi pussas, provocerar vi dessa och utsetts då för hot, hat, våld.

Vi måste hela tiden leva med ett säkerhetstänkande. Vi måste hela tiden ta med en rad olika faktorer i beräkningen innan vi ger varandra den pussen eller den kramen. Tänker ni heteros så varje gång ni vill pussa er partner?

Under år 2005 identifierades hatbrottsmotiv* i totalt 3 681 brottsanmälningar, i 563 av dessa anmälningar fanns homofobiska motiv.

Jag har bland annat läst Eva Tibys avhandling Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för brott (1999) och Johan Hiltons bok No tears for queers (2005) och efter läsningen av dessa så vet jag hur utsatta hbt-personer fortfarande är och nu pratar vi Sverige år 2007.

Att skaffa barn med en kvinna – hm… ja, visst kan jag som någon idiot sade: ”åk en sväng med Finlandsfärjan, så har du det överstökat”, men jag är ärligt nog inte så lockad av den tanken.

Beträffande insemination så är väntetiden lång i Sverige, cirka 1 1/2 år. Därför fortsätter lesbiska par att åka till Danmark och Finland.

Två flator och två bögar som skaffar barn tillsammans, är ett annat alternativ, men så kommer vi in på detta med fler än två juridiska vårdnadshavare. Om jag och en bög skaffar barn tillsammans, kommer således vi att bli de två juridiska vårdnadshavarna. Våra respektive får inte denna rättighet. Hur tror ni våra partners upplever en sådan diskriminering?

Om nu könsneutralt äktenskap införs i Sverige och jag och min flickvän går till en kyrka, så har vigselförrättaren rätt att säga ”nej, jag viger inte lesbiska par. Ni får gå någon annanstans”. Hur tror ni min kristna flickvän upplever det?

Jag kan vidare inte vara surrogatmamma i Sverige.

Så summan av kardemumman – jag kommer att fortsätta brinna för mänskliga rättigheter!




* Hatbrott används ofta som benämning för brott med främlingsfientliga, rasistiska och homofobiska motiv. Begreppet är fortfarande relativt nytt i Sverige, men har använts sedan 1980-talet i USA. Även om det saknas en enhetlig definition av begreppet, är det som utmärker hatbrott att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde. Det är också själva motivet till brottet som är avgörande för om det är ett hatbrott, inte den brottsliga gärningen.


(Källa: Brå)
(Bild: FaithAction)

Migration & Integration

Min mamma (född 1931) kom till Sverige i början på 50-talet i och med den så kallade arbetskraftsinvandringen. Hon var utbildad husmor och fick arbeta som bondmora på en gård utanför Sala.

Tyskarna som kom till Sala hittade snabbt varandra och de umgås även idag. Min mamma träffade en svensk man som hon gifte sig med. Kontakterna med sitt hemland behöll hon. Vi åkte till Tyskland varje år och varje sommar kom min mormor till oss.

När min mamma kom hit fanns inte svenska för invandrare. Hon fick hjälp av bland annat sina svenska arbetsgivare och hon knagglade sig igenom Selma Lagerlöfs böcker. Hon talar excellent svenska (ja, jag vet att jag är jävig, men hon pratar inte som Drottning Sylvia).


Min mor bor nu i Sala, i ett område som heter Dalhem. Dalhem består av gränder med radhuskaraktär. På Dalhem bor det svenskar och invandrare. Alla barn leker med varandra. De går i samma skola.

Min mamma och hennes grannar från Kurdistan införde något som de kallade "brödbytardagen". Kurderna kom med sitt bröd till mamma och mamma gav dem Zuckerkuchen, Brötchen etc. Det bjöds vidare på middagar, min mamma övningskörde med en av de kurdiska tjejerna, när det var gårdsfest var alla välkomna.

Min mamma tog till sig det svenska språket, hon lärde sig att baka kanelbullar, samtidigt som hon behöll kontakten med sitt hemland och hon umgicks/umgås såväl med svenskar som tyskar.

När jag kommer hem till henne kan jag bli bjuden på svensk eller tysk husmanskost - det bästa av två världar. Jag är vidare tvåspråkig.

Detta är exempel på lyckad migration och lyckad integration!

Ett mystiskt nedtagande på Uppsala Polishus


År 2005 beslutade Uppsalas länspolismästare Göran Lindberg att hänga upp en regnbågsflagga i polisexpeditionens tak. Regnbågsflaggan är symbolen för hbt-solidaritet och i förlängningen mångfald.
I och med denna symbolhandling ville Göran Lindberg visa att alla är välkomna (DN).

Efter valet blåser nu andra vindar på Uppsala Polishus, kalla vindar. En ny, moderatledd polisstyrelse har tillträtt och länspolismästare Göran Lindberg har bytts ut mot Erik Steen.

Att det blåser kalla vindar har Flogsta-Ekeby S-förening uppmärksammat. Någon har nämligen plockat ner regnbågsflaggan från taket. Preliminärbeskedet från polisen var att flaggan har försvunnit.

"Hur är det överhuvudtaget möjligt att ett föremål som hänger i taket kan avlägsnas mitt framför ögonen på personalen i självaste polishuset utan att någon har sett något?" Den frågan vill Flogsta Ekeby S-förening ha svar på.
Det visade sig sedan att flaggan hittades i en städskrubb i polishuset.

Flogsta Ekeby S-förening skrev då ett brev till länspolismästare Erik Steen:

Till: Polisen i Uppsala län
Länspolismästare Erik Steen

Hej Erik!

Vi skriver till dig med anledning av att regnbågsflaggan i polishusets entré har tagits ned. Din företrädare på posten som länspolismästare lät sätta upp flaggan för att markera polisens värderingar och för att visa att alla är välkomna till polisen.

Enligt er presstalesman Christer Nordström är det ett medvetet beslut att plocka ned regnbågsflaggan. Han hänvisar till att ”andra organisationer” haft synpunkter på att man inte sätter upp även ”andra symboler”.

Regnbågsflaggan finns i olika varianter och används bl.a. som en symbol för sexuellt likaberättigande och som en samlande symbol för världens ursprungsfolk. Dess budskap kan sammanfattas i ordet mångfald. Det handlar helt enkelt om respekt för alla människor oavsett kön, ålder, ursprung eller sexuell läggning.

Vi tycker visserligen att de många hatbrotten mot homosexuella borde vara skäl nog för att låta flaggan hänga uppe. Men att låta regnbågsflaggan hänga i polishusets entré understryker att polisen inte tolererar någon som helst form av diskriminering, trakasserier och hatbrott. Ingen förutom den eller de som står för intolerans och hat behöver enligt vår mening känna sig utesluten av regnbågsflaggan.

Vi utgår från att beslutet inte ska ses som något avståndstagande från regnbågsflaggans budskap. Men oavsett orsaken sänder det fel signaler att ta ned flaggan. Polisen ska representera och försvara mångfalden i Sverige. Snälla, låt regnbågens alla färger fortsätta välkomna polishusets besökare.

För Flogsta-Ekeby socialdemokratiska förening
Anna Engström, ordförande Erik Pelling Peder Thagesson

Dagen efter brevet polisanmäler Flogsta-Ekeby S-förening händelsen. Det är en polisanmälan för hatbrott alternativt egenmäktigt förfarande. Jag anser att föreningen gör helt rätt i att polisanmäla.

För det är skrämmande händelseutveckling vi ser på Uppsala Polishus. Vi vet att hbt-personer drar sig för att anmäla hatbrott. Länspolismästare Göran Lindberg ville, i och med regnbågsflaggan, markera sitt stöd för dessa personer. Lindberg ville visa solidaritet, inte enbart med hbt-personer, utan med alla som känner sig diskriminerade, hotade och förföljda.

Att länspolismästare Erik Steen nu väljer att inte hänga tillbaka denna symbol tolkar jag som homofobi.

"Argumentet att regnbågsflaggan inte kan sitta uppe därför att det inte finns plats för allas symboler är märkligt, fortsätter Anna Engström. Regnbågsflaggan representerar mångfalden och respekt för homosexuella men också respekt för alla andra som idag diskrimineras, hotas och förföljs. Det är ingen slump att den också är ursprungsfolkens samlande symbol. Alla grupper förutom de som står för intolerans och hat kan känna sig välkomnade av regnbågsflaggan".

Jag hoppas att regnbågsflaggan snart vajar på Uppsala Polishus igen.


Första Maj

Igår hade jag turen att få gå tidigt från mitt arbete och delta i hbt-s styrelsemöte. Det var ett mycket givande möte. Vi diskuterade bland annat vikten av att delta med en delegation under Riga Pride och vidare Första Maj.

Nu kommer jag att propagera för Första Maj:

Det kommer att bli pride på Första Maj! Vi (hbt-s) kommer att demonstrera med SSU och S-studenter. Vi kommer vidare att ha varsin lastbil med musik, glädje och massor av hbt:are och heteros. Stockholms Arbetarekommun vill på detta sätt förnya och förbättra tåget och vi vill att du åker med!

Vi samlas i Humlegården, vid statyn i mitten, klockan 11:30 för picknick (som föreningen bjuder på, jag kommer t.ex. att göra en fantastisk räkröra och nybakade baguetter). Därefter dekorerar vi lastbilarna med mångfaldsros, regnbågsflaggor och socialdemokratiska banderoller. Be there or be square...

- Alla ska med. Alla behövs.


- Alla behövs. Ingen ska diskrimineras!

- Internationell solidaritet. Alla behövs!






Vill du bli medlem eller veta mer? Besök HBT-socialdemokraterna.

Mona Sahlin v. Jimmy Åkesson

”En majoritet av de du kallar invandrare jobbar och bidrar till din välfärd. Misslyckandet med att klara jobben blir ett problem. Du skuldbelägger gruppen invandrare – det är främlingfientligt. Du påstår också att ni är ett parti som alla andra. Det är ni inte!”

Den ”historiska duellen” (som Tv4 väljer att kalla den) mellan Mona Sahlin och sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson gick av stapeln igår.

Det var en debatt som stundtals var rörig och tjabblig. Ofta pratade Sahlin och Åkesson i mun på varandra. Lennart Ekdal klarade inte heller av leda debatten. Debatten var vidare för kort – cirka 25 minuter.

Debatten visade dock att sd är och förblir ett enfrågeparti. När Mona Sahlin tog upp abortfrågan, tog det endast en nanosekund för Åkesson att återgå till invandrarna. Sd:s lösning på alla problem är att stoppa invandringen till Sverige. Sd spelade på folks rädsla och tog naturligtvis upp Rosengård de senaste dagarna.

Mona Sahlin hade det inte lätt. Det är svårt att bemöta Åkessons främlingsfientliga och populistiska agitation, framför allt när hon blir avbruten av Åkesson.

Åkesson hade dock svårt att bemöta Sahlins argument om solidaritet, globalisering och Sveriges (och i förlängningen EU:s) ansvar.

”Att söka asyl är en del av de mänskliga rättigheterna. Ibland är det för att man är förföljd, aktiv i ett förbjudet parti, har ”fel” religion eller att man måste fly för sina liv. De flesta tas emot av andra fattiga länder i närområdet. Den rika delen av Europa måste ta sitt ansvar för dem som kommer hit.”

Efter debatten uttalade sig bland annat Lars Ohly, en person som kallat sig kommunist väldigt länge. Lars Ohly kommer med sin öststatspropaganda och talar i överdrivna ordalag om quislingar, nazister och rasister och menar på att det är fel av socialdemokraterna att släppa in sd i politikens finrum.

Och ja, det var denna vecka som sd fick sitt mediala genombrott. De har avverkat tre partier på en vecka i två stora tevekanaler, men det innebär att de inte längre kan leka martyrer och vinna sympatiröster för att de tigs ihjäl och utesluts.

Debatten i just ett forum som Tv4 är en engångsföreteelse. Nu har Mona Sahlin visat att vi socialdemokrater är villiga att ta debatten med sd. I framtiden kommer socialdemokraterna att gå ut bland förorterna och arbeta hårt för att visa folk att sd inte är ett alternativ! Vi kommer vidare att ta debatten med sd i de sammanhang de är representerade. Vi kommer också att med kritiska ögon granska den migrations- och integrationspolitik vi själva har drivit. Vi kommer att förändra den – till det bättre. Vi kommer dock aldrig att överge den solidariska tanken. Vi kommer att fortsätta ta emot invandrare som flyr sina hemländer på grund av sexuell läggning, etnicitet, religion, politisk tillhörighet, krig…

Jag vill slutligen ge kolumnisten (jag har tyvärr glömt hennes namn) från Stockholm City en eloge. Hon var klockren!

”Det är folkhemmet som har gett många människor, olika människor, möjlighet i Sverige. Hur hade Sverige sett ut om inte de hade fått chansen? Sverige hade blivit ett grått och tråkigt land. Det Sverige du vill ha har aldrig funnits.”

(Alla citat: Mona Sahlin)



P.S. Läs också Lukas inlägg om gårdagens debatt på hbt-s officiella blogg.

PR-(s)medjan

I det socialdemokratiska lägret pågår nu en intressant diskussion om vem/vilka som ligger bakom PR-(s)medjan. Är det måhända Kristian Krassman? Laura Luna tror att det är Manuel Ferrer, men uppmärksammar även att han dementerat detta på politikerbloggen. Är det kanske rent utav Ömer Oguz? Jag satsar mina pengar på en outsider - Jimmy. Det måste vara någon på insidan! Hallå du anonyma bloggare - vem är du?!

Ett glädjande pressmeddelande för alla hbt-personer i Europa


Det är med glädje jag läser Inger Segelströms pressmeddelande:
(s) i EU-parlamentet kräver kraftfullt agerade från EU till skydd för homosexuellas rättigheter i Europa
Socialistgruppen i Europaparlamentet har idag beslutat att agera kraftfullt gentemot kommissionen och rådet för att slå vakt om skyddet av homosexuellas rättigheter. Detta efter en intensiv debatt om situationen i bland annat Polen.
- Det vi ser runt om i Europa är en "back-lash" för homosexuellas rättigheter. Vi kan inte sitta stilla och låta någon annan lösa detta utan måste ta vårt politiska ansvar och stå upp för våra gemensamma värderingar, säger Inger Segelström, Europaparlamentariker (s) och ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter.
- Vi har hittills inte sett tillräckliga insatser från varken det tyska ordförandeskapet eller kommissionen, som har som uppdrag att agera fördragens väktare. Därför kräver vi nu att europaparlamentet åter tar upp frågan och att vår talman, Hans-Gert Pöttering, i alla sina kontakter med Polen tydligt tar ställning för homosexuellas rättigheter, fortsätter Inger.
- Vi har även beslutat att utskottet för medborgerliga fri och rättigheter ska anordna en utfrågning av ansvariga om situationen för homosexuella i Europa för att få en bild av hur den samlade läget ser ut, avslutar Inger Segelström.

För ytterligare frågor:
Inger Segelström 070- 312 40 03
Alexandra Sannestedt, politiskt sakkunnig +32 478 20 74 71

Carl Bildt och hans vänner fortsätter med sin tystnad.

HBT-socialdemokraternas officiella blogg




Nu har det äntligen blivit fart på HBT-socialdemokraternas officiella blogg.
Eftersom jag sitter som ersättare i styrelsen, så skrev jag dagens första inlägg där. Ni som vill läsa vad jag har skrivit - uppsök genast bloggen!

Mona tar debatten med sd


I ett inlägg från den 13 april gnällde jag över att Marita Ulvskog inte ställde upp i en debatt mot sd i Tv8. Jag ansåg vidare att det gick för långsamt mellan ord och handling i mitt parti. På sidan 4 i gårdagens Expressen läser jag följande:

Därför tar vi debatten med sverigedemokraterna

För att inte erbjuda sverigedemokraterna den martyrroll de tycks så intresserade av att ikläda sig, har socialdemokraterna tackat ja till en debatt i TV4 med Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson och socialdemokraternas partiordförande senare denna vecka. Vi tänker aldrig medverka till att förflytta vårt partis position bort från försvaret av människovärdet och kampen mot diskriminering. Det skriver i dag MONA SAHLIN och MARITA ULVSKOG, partiledare och partisekreterare för socialdemokraterna.

Sverigedemokraterna är ett litet extremt parti på högerkanten. Det utmanar demokratins grundläggande idé om alla människors lika värde och rättigheter.I dag kallar det sig för ”ett nytt parti”. Partisymbolen har ändrats och budskapet lagts till rätta. Partiledaren bär kostym och röd slips, borta är uniformer och skinnskallar. Främlingsfientligheten är inlindad i ord som ”trygghet” och ”tradition”. De skriver att de gjort upp med sin historia, men det räcker med att titta på deras hemsida för att hitta gamla välkända förslag. Invandrare ska återvända. Aborträtten ska inskränkas. Adoptioner av barn från andra länder ska begränsas. Och så vidare. Sammanhållande kitt – och det som skiljer ut detta parti från andra – är rädslan och föraktet för det som upplevs som annorlunda.Vi socialdemokrater har valt att inte göra bisak till huvudsak, att inte blåsa upp den svenska extremhögern till ett större problem än den faktiskt är. Vi har i stället utmanat och tagit politiska debatter med våra huvudmotståndare, moderaterna. Eftersom det är där, mellan oss socialdemokrater och moderaterna, den tydliga linjen kan dras mellan vänster och höger i svensk politik.Vi har samtidigt varit drivande i ett mångårigt opinions- och lagstiftningsarbete mot rasism och diskriminering. Vi har tagit varje debatt om sakfrågorna. Men vi har inte gjort det i direkt debatt med det politiska parti som representerar extremhögern.

Efter det senaste valet har dock Sverigedemokraterna röstats in i 144 kommunfullmäktigeförsamlingar. Man kan tolka det på olika sätt; som en proteströst från väljare som känner sig övergivna av sina vanliga partier eller som ett mått på främlingsfientliga stämningar. Alternativt båda på en gång.

I detta läge måste alla goda krafter vara beredda att tänka om, och tydligare inleda en dialog med missnöjda väljare. Visa att vi politiskt angriper arbetslöshet, vanmakt, segregation och orättvisor som ofta utgör grogrund för extrema rörelser – men också ta debatten med de sverigedemokrater som nu sitter i fullmäktigeförsamlingar (ibland i kommunstyrelser) och även ta en rak debatt med sverigedemokraternas synliga ledare.Vi socialdemokrater måste enligt vår mening göra allt detta. Inte i första hand som en kamp om väljarna, utan som en strid av det slag vi tar i alla andra sammanhang – för människovärdet och för ett samhälle som har viljan och ambitionen att bygga på solidaritet och respekt.

Under de närmaste åren kommer vårt oppositionsarbete att vara helt inriktat på regeringen Reinfeldt. Sverigedemokrater och andra främlingsfientliga rörelser kommer vi att möta i huvudsak genom dialog med deras väljare. Men för att inte erbjuda dem den martyrroll de tycks så intresserade av att ikläda sig, har vårt parti tackat ja till en debatt i TV4 med sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson och socialdemokraternas partiordförande senare denna vecka. Vi ser det som ett politiskt renhållningsarbete.De flesta partier i Sverige är rörande överens om att arbetslösheten är för hög, att boendesegregationen och bristande integration skapar problem, att isolering och vanmakt måste brytas, att det finns brister i äldreomsorgen. De flesta av oss är ju också i politiken för att förbättra – vi vill skapa fler jobb, göra vården bättre, öka tryggheten på gator och torg, ge barnen en bra skolgång. Det är inte där vi skiljer oss åt, utan i de lösningar på problemen vi väljer.

Moderaternas analys av hur människor reagerar på arbetslöshet leder dem till slutsatsen att det är bra att kraftigt försämra a-kassan.Individen ges hela skulden för arbetslösheten.Vi socialdemokrater gör en annan analys. Vi ser att det finns samhälleliga problem som går utanför individen – som klassklyftor och diskriminering – och vi vill använda politiken för att lösa sådana samhällsproblem i ett gemensamt åtagande mellan samhälle och den enskilde.Högerextrema partier som sverigedemokraterna väljer i stället en analys som skiljer ut dem från alla andra. De ställer grupp mot grupp.De söker syndabockar. Samtidigt ser de samhället som ett nollsummespel. Om en grupp får, så blir en annan utan. All dynamik är förlorad. Inga nya jobb, inga nya idéer, inga nya branscher eller behov.Det är en depressiv och ohistorisk samhällssyn.Varför ställer sverigedemokraterna invandringspolitik mot äldreomsorg och jämför kostnader för invandring med kostnader för cancervård? Ett samhälle måste naturligtvis kunna klara båda. Men då krävs dynamik, inte stillastående.

Varför placeras just invandrare, flyktingar eller homosexuella i sverigedemokraternas syndabocksroller? Och vilka står på tur: människor med funktionshinder, pensionärer, missbrukare eller folk med ”fel” åsikter?De idéer som sverigedemokraterna företräder kan inte lagstiftas bort. I en demokrati är det inte så vi gör. De måste bekämpas med kunskap, i samtal och samhällsbyggande. Annars finns också risken för en glidande anpassning till de främlingsfientliga extremerna, något vi också kunnat se hända i vår omvärld. Men vi tänker aldrig medverka till att förflytta vårt partis position bort från försvaret av människovärdet och kampen mot diskriminering. Var man har sitt ursprung ska aldrig få avgöra ens möjligheter i Sverige.

Sverigedemokraterna utnyttjar människors bekymmer och besvikelser i vardagen. ”Låt Sverige förbli Sverige”, skanderar de. Vårt svar blir: Vi har alla anledning att känna stolthet över vårt land, men det Sverige extremhögern vill till har aldrig funnits! Sverige är inte, och har aldrig varit, ett inskränkt främlingsfientligt land som ängsligt vaktar sig självt. Vi är tvärtom stolta över vår öppenhet och vårt engagemang i andra. Vi är stolta över att vår röst i världen förtjänar att lyssnas till. Det är också det Sverige vi vill fortsätta värna.Där Zlatan är lika svensk som kungen. Och människor, oavsett bakgrund, har en chans att förverkliga sina drömmar.

MONA SAHLIN
MARITA ULVSKOG
Partiledare respektive partisekreterare för socialdemokraterna.

Ja, så rätt Mona Sahlin och Marita Ulvskog. Bra där! En eloge!

På Tv4 har man även möjlighet att rösta om det är rätt av Sahlin att möta sd:s ledare i en TV4-debatt? 88,4 % säger JA! Expressen har en liknande fråga och även där säger 88 % JA!

Torsdag 19 april, i premiären av det nya debattprogrammet Kvällsöppet med Ekdal & Hakelius kommer Mona Sahlin att möta sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson.

Carl Bildt, vill du följa med till Riga Pride?

Förra året förbjöd de lettiska myndigheterna Rigas prideparad. Paraden genomfördes ändock, men under stor tumult. Motdemonstranter kastade bajs, ägg och andra saker på deltagarna. Slagorden haglade.

Polisen stod passiv, vilket underlättade för de aggressiva motdemonstranterna. Är det inte polisens uppgift att skydda människor från hot och våld?

Myndigheterna skyllde på att de inte kunde skydda de fredliga demonstranterna. För vad är hbt-personers rättigheter egentligen om inte just mänskliga rättigheter. Skall då inte polisen stå upp och försvara mänskliga rättigheter?

Vi talar alltså om Lettland, som ligger på andra sidan Östersjön, Lettland som är med i EU!

Vi ser vidare en ökad homofobi i Polen, Polen är också med i EU. Jag tycker det är skrämmande när människors fri- och rättigheter plötsligt används som brickor i ett inrikespolitiskt spel! Homofoba politiker som gör utspel, som spelar på folks rädsla, bara för att få stöd.

Det är som bekant inte bara i östdemokratierna vi ser att hbt-personer utsätts för hat och diskriminering. För närvarande har 70 länder dödsstraff för homosexuella.

Statsminister Fredrik Reinfeldt sade i regeringsförklaringen:

I stora delar av världen utsätts HBT-personer för brutalt förtryck. Det är angeläget att stärka FN:s arbete mot detta.

Konstigt nog har utrikesminister Carl Bildt varit mycket tyst i just frågor kring hbt-personers fri-och rättigheter. Detta har uppmärksammats av Börje Vestlund i en interpellation (2006/07:398) och debatten ägde rum igår.

Så här säger Carl Bildt bland annat:

Avslutningsvis vad gäller Börje Vestlunds fråga, är det viktigt att slå fast att de länder som har dödsstraff för homosexuella bryter mot internationell rätt. I enlighet med internationell rätt får dödsstraffet endast tillämpas som påföljd för ”de mest allvarliga brotten”, det vill säga endast uppsåtliga brott som lett till att släcka liv.
Tillämpningen av dödsstraffet för HBT-personer understryker också problematiken med dödsstraffets diskriminerande och rättsosäkra tillämpning i intoleranta och repressiva statsskick.


Ja, men det kan vi alla skriva under på! Det som är oroväckande är när Carl Bildt fortsätter:

Vårt mål är emellertid mer långtgående; homosexualitet måste avkriminaliseras helt och hållet i alla rättsordningar.

När politiker börjar prata i termer som ”långtgående”, då vet åtminstone jag att det är mycket ord och lite handling.

Börje Vestlund vill ju veta om regeringen kommer att uppfylla de löften man gav till hbt-personerna i regeringsförklaringen. Carl Bildt hänvisar då till en annan interpellation, vilket jag anser är underligt.
Det går inte att prata i fina ordalag om mänskliga rättigheter om det inte finns någon substans bakom orden. För det är fina ord Carl Bildt kommer med. Han säger nämligen avslutningsvis:

Det enda jag kan lova är att detta, liksom HBT-arbetet, kommer att vara en viktig del av vårt arbete i de forum där vi tror att vi har möjlighet att nå framgång. Det innebär inte att vi ska ta upp det i varje sammanhang, vid varje tidpunkt, för då tror jag att vi förlorar i trovärdighet. Det gäller att välja forum och tidpunkt, men då ska vi visa styrkan i vårt engagemang. Och initiativ och förslag från riksdagen liksom debatter som denna tror jag bara stärker våra möjligheter att långsiktigt nå framgång i bägge dessa hänseenden.

Det här året har Rigas Kammarrätt fastslagit att det var olagligt av Riga att förbjuda förra årets prideparad. Nu kommer således Riga Pride att gå av stapeln 31 maj-3juni. Paraden hålls på söndagen. Följ med och stötta hbt-personerna i Lettland under Riga Pride!

Kommer måhända Carl Bildt tycka att Riga Pride är rätt forum och tidpunkt för att visa "styrkan i vårt engagemang"? Kommer Carl Bildt att delta och visa sitt stöd för hbt-personerna i Lettland? Carl Bildt, vill du följa med?

Samhällsnyttig sysselsättning? Herrskap & Tjänstefolk del II

Idag läser jag om Anne-Marie Kokonen i Stockholm City (s.3). "Jag är en av dem som kämpar för att göra rätt för mig" säger hon. Jag är övertygad om att merparten i Sverige vill göra rätt för sig. Hur många är det egentligen som utnyttjar systemet? Finns det statistik på detta?

Om man läser tidningar, så står det dagligdags om fuskarna och då är det ju lätt hänt att tro att merparten utnyttjar välfärdssystemen. I min bekantskapskrets finns det alltid någon som känner till en fuskare. Det gör även jag, men jag ser en individ och inte en hel grupp.

Anne-Marie Kokonen kommer snart att vara tvungen att säga ja till en anvisad varaktig samhällsnyttig sysselsättning.

Min fråga är: vad är en samhällsnyttig sysselsättning?

Finansdepartementet svar är jobb i allt från "sociala företag" till "ideella organisationer". Snälla Finansdepartementet, kan ni ge några konkreta exempel?

Är en "anvisad varaktig samhällsnyttig sysselsättning" att bryta upp från sitt hem, sina vänner, sina rötter, flytta till X-köping flera mil bort och där jobba som t.ex. servitris, när man är utbildad socionom?

Är en anvisad varaktig samhällsnyttig sysselsättning att åka till Danderyd och klippa rosor en samhällsnyttig sysselsättning?

Är det rätt att tvinga en medborgare? Moderaterna säger ja. Det handlar om moral, det handlar om att göra rätt för sig och om medborgaren inte förstår det (eller inte vill) måste vi tvinga medborgaren, även om det handlar om att tjäna herrskapet och inte om samhällsnyttiga sysselsättningar.

Jag tror nämligen att moderaterna drömmer om att återgå till Herrskap & Tjänstefolk. De rika skall sko sig på bekostnad av de fattiga. De rika, de som tillhör eliten... De har rätt att styra över merparten för de är minsann förmer än oss andra.

P.S.

I Tv4:s morgonprogram diskuterade Ann-Marie Lindgren vårproppen med Dick Kling. Lindgren ansåg att välfärden måste betalas med skatt varvid Kling var tvungen att kommentera det i stil med: "välfärden behöver inte alls betalas med skatt - det finns andra vägar".

Vad han egentligen vill säga är att frivillighetsorganisationer kan ta över och vidare att det är upp till var och en att ge allmosor. Jag undrar om Dick Kling vet vad solidaritet betyder?

En budget som ökar klasskillnaderna




Socialdemokraterna får 44,1 procent i Sifos aprilmätning. Det är den högsta siffran på fem år. Jag träffar människor, många människor, som röstade borgerligt som nu säger till mig "jag ångrar mig". Tyvärr - det finns ingen ångerrätt för röstning.

Idag lade Anders Borg fram vårbudgeten. Det är en budget som slår hårt mot människor som lever i utanförskap, det är en orättvis budget, det är en budget som förstärker klasskillnaderna.
I gårdagens debatt om budgeten sade Ulla Andersson (v) följande (och jag kan bara stämma in):
I dag kan vi se en nöjd finansminister som paketleverantör. Han kommer med ett paket åt dem han och hans parti Moderaterna alltid företrätt och alltid kommer att företräda oavsett vokabulär, nämligen rikemansklubben. Klassintresset förnekar sig som bekant aldrig! Det skulle också kunna uttryckas som den gamle Nobelpristagaren Bertrand Russell en gång sade att de lyckligt lottade inte får hindras från att utöva sin tyranni över de mindre lyckligt lottade.
Vi får ett samhälle där klyftorna vidgas, där sammanhållningen minskar och solidariteten urholkas, för det är ju det regeringens vårproposition går ut på även om den kläds i andra, vackra ord i inledningen. Bakom de första sidorna ser man dock en tydlig, föraktfull klasspolitik.

Försämring av a-kassa, förmögenhetsskatten avskaffas, fastighetsskatten, högre fackföreningsavgifter...

Anders Borg säger "Jag tycker inte att ekonomiska klyftor är bra. När arbetslösheten faller och sysselsättningen ökar så minskar klyftorna. Syftet och ambitionen är att människor ska ha jobb". Jag undrar vilka jobb han talar om? Om sysselsättningen ökar så minskar alltså klyftorna? Minskar klyftorna när många människor har arbeten med låg status, om de har arbeten som inte generar så mycket lön? Minskar klyftorna när ett arbete inte räcker, utan det krävs två, ibland tre arbeten för att hålla sig ovanför ytan?

Jag måste vidare kommentera det befängda med att kräva sjukintyg redan från första dagen. Den möjligheten finns redan för arbetsgivaren i och med kollektivavtalet, men i och med det nya lagförslaget skall de jaga fuskarna, men det känns som de jagar de sjuka människorna. I alliansens Sverige skall alla arbeta. Alla skall vara friska. De som inte är alfa-honor och alfa-hanar skall straffas, skall sållas bort!

Min karensdag betalar jag själv. Det har funnits tillfällen, då jag varit nödgad att gå till mitt arbete, trots att jag varit sjuk. Nästa gång jag blir sjuk, låt oss säga att jag får vinterkräksjukan (och ni som har haft den vet att man endast orkar gå till toaletten), måste jag släpa mig till läkaren för att få intyget... Varenda förkyld person kommer släpa sig till läkaren, i rädsla för arbetsgivarens makt. Vårdcentralerna kommer att fyllas med förkylda människor som behöver sina intyg. Vill vi verkligen att våra vårdcentraler skall ödsla resurser på en vanlig förkylning? Det är ett riktigt sjukt förslag!



(Bild: Aftonbladet & Scanpix)

Att tiga ihjäl sverigedemokraterna - en taktik som inte fungerar


Jag är rädd, jag är livrädd för att sverigedemokraterna skall komma in i Riksdagen vid nästa val. Se vilka framgångar de hade i bland annat Landskrona det senaste valet. I Landskrona röstade var femte (!) väljare på sd. Sd är nu representerat i 144 kommuner!

Taktiken från de sju etablerade partierna var att tiga ihjäl sd. En taktik vi nu, med facit i hand, kan säga totalhavererade.

Jag tror att det är precis som Norges förre statsminister Kjell Magne Bondevik säger när de till en början försökte tiga ihjäl Fremskrittspartiet: "Det skapade bara den konsekvensen att de fick sympati och det ökade deras medlemsantal" (Sveriges Radio). Hans uppmaning är att ta debatten med de främlingsfientliga. En uppmaning som nu de flesta partierna har tagit till sig.

Mona Sahlin sa i sitt installationstal och nu senast i en intervju i DN att det var ett misstag i valrörelsen att tiga ihjäl sd. "Jag är beredd att debattera mot deras partiledare. Men det är ett stort steg och strategin måste vara klar" säger hon vidare. Mona Sahlin är således redo att byta taktik. So far, so good... om bara alla andra i partiet också vågade ta denna livsviktiga strid.

I programmet Adaktusson i Tv8 har nu fp:s partisekretare Erik Ullenhag mött sd:s partiledare Jimmy Åkesson (DN).

På söndag ska m:s partisekreterare Per Schlingmann möta Jimmie Åkesson i programmet Sverige i fokus, Tv8.

En eloge till dessa två partisekreterare! Vidare en eloge till Tv8!

Gissa vem som har avböjt till att medverka i programmet Sverige i fokus? Är det inte måhända vår egen partisekreterare Marita Ulvskog?

Nu börjar väl en och annan sosse muttra: "Förstår inte Alexandra att vi måste fatta beslut om sådant, att vi måste utforma strategier innan vi vågar möta sd... det tar lång tid. Vi måste utreda, tillsätta olika grupper som arbetar med detta. Vi är ett stort parti, Sveriges största, det tar tid".

Ja, men jag är trött på att vänta! Ska vi sitta och rulla tummarna i 3 1/2 år nu och inte förnya och förändra partiet?!

Marita Ulvskog måste våga ta en öppen debatt i Tv8. Hon kan inte och har inte råd att vänta.

"Strategin måste vara klar" sa Mona. Konstigt då att Ullenhag kunde stå där i Tv8 och komma med de motargument som alla andra etablerade partier kan skriva under på. Schlingmann kommer säkerligen att använda exakt samma argument som Ullenhag. Varför är det då fel av socialdemokraterna att också begagna sig utav samma argument - måste vi alltid ha "egna" argument, även om argumenten är allmängiltiga?

Vi måste samarbeta för att motverka främlingfientliga partier. Vi måste samarbeta över blockgränserna för att förhindra att ett främlingsfientligt parti kommer in i Riksdagen. Vi pratar inte om att vinna nästa val, att komma tillbaka i regeringsställning, vi pratar om något viktigare än valseger och regeringsmakt, vi pratar om människor!

Jag vill leva i ett Sverige som förespråkar mångfald. Jag vill leva i ett Sverige med en väl fungerande migrations- och integrationspolitik. Jag vill leva i ett Sverige där det inte spelar någon roll vilken etnicitet, religion, kön eller sexuell läggning man har.

Att ta från de fattiga och ge till de rika - Anders Borg är inte Robin Hood


Först hade jag tänkt länka till denna artikel, men här nedan kommer artikeln:

Borg: Skattesänkningarna skadar moderaterna

2007-04-13: di.se

Finansminister Anders Borg konstaterar att skrotningen av förmögenhets- och fastighetsskatten undergräver moderaternas nya arbetarprofil."Framtida skattesänkningar måste ha en tyngdpunkt hos låg- och medelinkomsttagare," säger han till DI Weekend.

De nya moderaterna gick till val under parollen "det nya arbetarpartiet". Moderaterna var allas parti och arbetslinjen sattes i främsta rummet.

Men finansministern och arkitekten bakom partiets nydaning Anders Borg påpekar att avskaffandet av de symbolladdade skatterna på förmögenhet och fastigheter får negativa fördelningspolitiska konsekvenser.

Framöver måste reformerna riktas till bredare folklager, understryker ministern.

"Fördelningspolitiken är en förutsättning för att vi ska få väljarnas förtroende också i framtiden", säger han till DI:s helgmagasin Weekend.

Att fastighetsskatten försvinner ger inga jobb, medger Borg.

"Nej, men att ta bort den var ett vallöfte. det var självklart att vi var tvungna att komma med det förslaget."

Förmögenhetsskattens avskaffande motiverades däremot av att reformen ska främja jobbskapande entreprenörskap, snarare än att göda de rika, betonar han.

Jobbtillväxten har ångat på sedan den nya regeringen tillträdde. Men arbetskraftsbristen tilltar samtidigt som stora grupper fortfarande går utan jobb.

Borg bekymrar sig över att den miljon människor han räknar "i utanförskap" har svårare än väntat att hitta ut på arbetsmarknaden."

Jag hade hoppats de skulle hitta tillbaka relativt enkelt", säger han.

Alliansregeringen har undvikit att sätta konkreta mål för den nya jobbpolitiken.

Anders Borg sträcker sig till att inom mandatperioden bör ytterligare cirka 200.000 som i dag är arbetslösa eller sjukskrivna ha fått reguljära jobb.

Jag har själv inte läst intervjun i DI Weekend, men jag är ändock tvungen att kommentera några av hans medgivanden.

Anders Borg erkänner alltså att förmögenhetsskatten och fastighetsskatten gynnar de som redan har mycket. Lite senare i intervjun, verkar Anders Borg komma på att han erkänt något som inte alls låter bra, för då betonar han plötsligt att avskaffandet av förmögenhetsskatten inte alls skedde för att främja de rikaste. Nej, "reformen ska främja jobbskapande entreprenörsskap, snarare än att göda de rika".

Han erkänner att avskaffandet av fastighetsskatten inte ger några arbeten, men eftersom det var ett vallöfte var de tvungna.

Anders Borg är också bekymrad över de människor som lever i "utanförskap". Han hade nämligen hoppats på att "de skulle hitta tillbaka relativt enkelt".

För mig, som socialdemokrat, har jag oerhört svårt att förstå att man först gynnar de rika, de som redan har och långt, långt senare, i framtiden (vad nu framtiden är för Anders Borg?)kanske, eventuellt, preliminärt tänka på låg- och medelkomstinnehavarna. Borde det inte vara tvärtom?

Det nya arbetarpartiet, de nya moderaterna gick till val på att de var allas parti. Vad än socialdemokraterna erbjöd medborgarna, så skulle minsann moderaterna erbjuda ännu mer.

Att de nu börjar med att gynna de rika, de som redan har, kan jag i och för sig förstå från Anders Borgs perspektiv. Inte för att de rika, välbärgade är särdeles många i Sverige, men de har donerat kopiösa mängder pengar för att försäkra sig om borgerlig seger och som tack måste ju moderaterna börja med dem.

Kruxet är ju bara det att i Sverige är de flesta medelinkomsttagare. Många av dessa medelinkomsttagare röstade som bekant på borgarna. De skulle nämligen få en 1000-lapp extra i plånboken (om än att Fredrik Reinfeldt erkände i den första debatten med Mona att 1000-lappen gällde för två). Om inte medelinkomsttagarna märker att de får valuta för "rösten" kommer de i nästa val att återvända till socialdemokraterna. Ergo, Anders Borg understryker att framtida reformer skall riktas till "bredare folklager".

Hur många människor uppfattar egentligen fastighetsskatten som orättvis? Återigen är det de som har dyra fastigheter som anser att fastighetsskatten är orimlig. Fastighetsskattens avskaffande generar inga arbeten, men Anders Borg säger att ett vallöfte är ett vallöfte, skit samma om vallöftet blott och bart riktar sig till ett fåtal.

Anders Borg hoppades att folk i "utanförskap" skulle hitta tillbaka "relativt" enkelt. Vad tror Anders Borg att ordet "utanförskap" betyder?! Att leva i ett utanförskap är inte enkelt. Att leva i utanförskap betyder bland annat att det är oerhört svårt att "hitta tillbaka".

Så alla medelinkomsttagare - ni som röstade borgerligt för den där 1000-lappen. Den får ni nog vänta länge på. Först skall de rika gynnas. Eventuellt kanske ni får som bäst en femhundring extra i plånboken.

Avskaffandet av välfärdssamhället, nedmontering av folkhemmet - en dyr sedel. En femhundring på bekostnad av solidaritet, solidaritet med de som inte har, solidaritet med de som befinner sig i ett utanförskap, solidaritet med de som befinner sig längst ner i samhället.
För ett tag sedan, när det var regnigt och kallt, tackade jag ja till att gå en kurs som Roger Mogert håller i. Då tyckte jag att det var en excellent idé att avsätta en hel lördag till socialdemokratisk politik.

Idag, fredag, anser jag det vara en mindre god idé (kursen går av stapeln i morgon). Det utlovas nämligen sommarvärme, med sol och upp emot 20 grader varmt. Är det något min hud och min själ längtar efter, är det just värme - solvärme.
Vidare har jag aldrig varit pollenallergisk, men om ni minns förra året, så var det extremt höga halter av pollen i luften och jag blev apallergisk. Idag rinner min näsa. Är det måhända pollenallergi? Om så är fallet kanske det enbart är av godo att spendera hela morgondagen inomhus?

Jag tror nämligen att det blir en jätteintressant kurs. Mogert har bjudit in föreläsare från hela Norden och vi kommer att diskutera nordisk socialdemokrati. Jag är nyfiken på vad skiljer och vad förenar de olika socialdemokratierna i Norden.

Igår skrev jag om härskartekniker och hur man ger tyngd och legitimitet åt sina ord genom att börja en mening i stil med "jag, i egenskap av jurist, anser..." när det egentligen handlar om högst personliga värderingar. Till min glädje har Anders skrivit ett inlägg om ett seminarium han bevistade och där en jurist använde sig av just detta. Gå genast in på hans blogg: http://www.samhallsfilosofi.blogspot.com/

Igår var jag arg när jag skrev min blogg och jag har fått muntliga kommentarer kring gårdagens inlägg. Jag känner återigen ett behov av att tydliggöra exakt vad som gjorde (och gör mig) upprörd:

Min upprördhet kring att folk kallar mig för vakten, securitas etc. handlar inte om att jag skäms för att jag arbetar som ordningsvakt, utan för att människor kallar mig för vakt eller securitas i fel sammanhang och/eller använder det för att förminska mig (klockren härskarteknik).

Om jag, i egenskap av styrelsemedlem, sitter på ett möte tillsammans med andra styrelsemedlemmar och någon säger "vakten" till mig, då tar jag illa vid mig, eftersom jag upplever det så som att han/hon användar en härskarteknik. Hänger ni med?



Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra


Igår stötte jag åter på "kvinnlig" härskarteknik. Jag vet inte hur jag ska ta det, hur jag skall hantera det. Jag vet bara att jag reagerar väldigt starkt. De fem "manliga" härskarteknikerna: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam, är jag som kvinna van vid, däremot kan jag inte hantera när en kvinna gör samma sak. Det enda som ekar i mitt huvud är Madeleine Albrights numer bevingade ord "det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra".

För ett tag sedan var jag på ett möte. Vi var fyra kvinnor och fyra män (åtta oerhört starka viljor vill jag tillägga). Männen fick tala till punkt. Kvinnorna (och männen) nickade och höll med männen. De gav varandra feedback, stöttade varandra med mera med mera. Alla åtta slogs vi om det begränsade utrymmet (behöver jag säga att männen hade mest utrymme eller tog för sig mest?). Det jag fann skrämmande var att när jag tog till orda eller kom med förslag, så avbryter en kvinna mig. Majoriteten av de förslag jag kom med, förkastade hon. Även hon upplevde att jag avbröt henne och vi kanske är lika goda kålsupare båda två, utan att vara medvetna om vad vi höll på med?

Min oarbetade teori är att vi lever och verkar i ett patriarkat. Män har tilldelat kvinnor ett litet utrymme. I detta utrymmet slåss kvinnor för att just de skall få en bit av detta begränsade utrymme - kvinna mot kvinna. Helt fel taktik vill jag skrika! Vi kvinnor skall gå samman och tillförskansa oss ytterligare utrymme, ytterligare makt. Det kommer då att ske på bekostnad av männens utrymme, men min vision är och förblir 50-50! Det ska inte handla om män och kvinnor - det ska handla om människor!

Igår befinner jag mig civilklädd på mitt arbete (jag arbetar där som ordningsvakt). Jag befinner mig på mitt arbete för att delta i en politisk cirkel. Jag är där i egenskap av privatperson och som medlem i en politisk förening. Jag är där på min fritid. Jag är där i egenskap av Alexandra (behöver jag tydliggöra att jag inte är mitt arbete, att jag består av många delar?).

När jag står och brer min smörgås och skall hälla upp kaffe får jag höra en av kvinnorna säga högt och tydligt adresserat till mig "säkerhetsvakten kan gå och hämta henne", det var inte fråga om "Alexandra, du som är en av de få med passerkort, kan du vara snäll att hämta henne?", nej, nej... I hennes ögon är jag inte Alexandra utan "säkerhetsvakten".

Nu vill jag i detta sammanhang tydliggöra att jag inte skäms för att arbeta som ordningsvakt. Jag har en yrkesstolthet, jag vet vad som krävs för att vara en bra ordningsvakt. Jag vet vidare skillnaden på vakt, väktare, entrévärd, ordningsvakt och skyddsvakt (vilket hon uppenbarligen inte gör).

Det jag tar illa vid mig av är att vissa människor har en skev bild av det arbete jag utför och vad som krävs för att t.ex. arbeta som ordningsvakt. Jag tar illa upp att de lägger in en värdering. Jag tar illa upp att människor inte kan skilja på arbete och person. Jag tar illa upp när vaktens ord väger mindre än polisens eller juristens.

Att ge legitimitet och tyngd åt sina ord genom att hänvisa till titel, till yrke, ( ja, det beroende på yrke och titel naturligtvis), fungerar på de flesta människor.

Istället för att säga t.ex. "i egenskap av/som ordningsvakt vill jag påpeka vissa saker i ditt argument...bla bla bla" borde jag (om jag nu behöver ge tyngd åt mina ord) säga, "med mina 320 universitetspoäng..." eller "med min magisterexamen i arkeologi från Uppsala Universitet..." 320 högskolepoäng ger konstigt nog mer tyngd åt mina ord. Jag vill inte! Jag vill inte! Jag vill inte! Jag är Alexandra, jag är inte mitt yrke, jag är inte min utbildning. Jag är Alexandra. Jag består av många delar, alla dessa delar sammantagna gör mig till den jag är!

Det jag har lärt mig i mitt arbete som ordningsvakt har jag naturligtvis nytta av även privat. Jag har tillförskansat mig mycket kunskap och erfarenhet som jag har nytta av i andra sammanhang, även i sammanhang som en politisk förening. Mina år på universitet och högskola har jag nytta av såväl privat som i mina olika arbeten. Andra har andra erfarenheter, annan kompetens, annan kunskap - det är jättebra. Vi måste komplettera varandra. Olika perspektiv, olika bakgrunder - mångfald. Vi kan inte motverka varandra och vi får inte förminska varandra!

Jag har träffat på personer i mitt liv utan en endaste sketen högskolepoäng, som är mer kunniga, mer intelligenta och mer intellektuella än många av de personer jag t.ex. träffade under mina universitetsår.

"Lilla gumman, jag har jobbat med dessa frågor i år och dagar på xxx myndighet/jag har den och den utbildningen, så mina ord väger tyngre, jag vet minsann vad jag pratar om. Du däremot, lilla gumman, jobbar bara som vakt" - förminskning!

Varför behöver vissa människor betona yrke och titlar för att ge tyngd och legitimitet åt sina ord? Räcker det inte med att vara människa? Skall inte människors ord väga lika mycket (trots skilda bakgrunder)?

Hur kan vi någonsin få ett jämställt samhälle när vi motarbetar varandra i de grupper, föreningar vi verkar i? Hur kan vi kräva 50-50 av männen när vi kvinnor motarbetar och trycker ner varandra?

Herrskap & Tjänstefolk

Låt mig få komma med en teori, låt oss till och med kalla den en konspirationsteori eller att jag målar upp ett riktigt skräckscenarium.

Tänk om Anders Borg, Per Schlingmann, Fredrik Reinfeldt med flera sitter där i ett mötesrum och funderar på hur de skall förvandla det socialistiska Sverige till ett land bestående av herrskap och tjänstefolk. De sitter där och funderar på hur de skall gå tillväga, vilka mekanismer de kan använda sig utav för att lura svenskarna. Genom retorik har de kommit i regeringsställning och genom retorik skall de försöka lura majoriteten av svenskarna.Som den blivande konspirationsteoretiker jag är, kan jag redan skåda tecknena... Här är några av dessa:

* Höjd A-kassa... "men vi tycker det är bra med A-kassa. Vi vill ju till och med ha obligatorisk A-kassa" , Yeah right...

* Avdrag för hushållsnära tjänster.

* "Nya" arbeten - pigor och drängar till herrskapet tack.

* Förmögenhetsskatt.

* 100 procent höjning på snuset. Alla vet att de rika hellre röker än snusar. I arbetarklassen snusar folk, så vad gör alliansen - de höjer snuset med 100 procent. Enligt JC stämmer inte mitt påstående, då han menar att hela "båtfolket" snusar, men är det inte konstigt att Alliansen HÖJER skatten på tobak?

* Fastighetsskatt. De rika får ännu mer!

* Enhetstaxan och smyghöjning av månadskortet. Grrrrr.... Alliansen skall använda trängselskattpengar till att bygga nya vägar. På de nya vägarna skall det åka miljöbilar, dyra miljöbilar, med andra ord kommer bara de rika att ha råd att åka svindyra bilar på de nybyggda vägarna. Samtidigt blir det dyrare att åka kollektivt. Vi arbetare skall veta vår plats. 1000 kronor för ett pendelkort tycker alliansen är billigt. Deras mål är väl att vi arbetare inte bara ska ha ett jobb, utan två eller tre. Vi skall veta vår plats!

Jag återkommer med fler tecken.

(s) + YouTube = sant

Tanken är god - mycket god! För (s) gäller det nu att hitta nya plattformar och nya vägar att nå människor och framför allt att skapa en oppositionspolitik. YouTube är verkligen en sajt som når många människor. När jag går in på YouTube vill jag bara säga "NEJ!" Så rätt så rätt, men så fel, så fel. Monas installationstal i 13 delar *gäsp*. Ylva Johansson och Thomas Östros kommenterar någon sakfråga *gäsp*.

Det här är några av mina förslag för att på 3 1/2 år vinna tillbaka opinionen:

* På YouTube skulle (s) filma egna snuttar och använda mycket humor och ironi. Låt en ung Maryam ondgöra sig över regeringen, låt Veronica Palm berätta om orättvisor, låt Nikos berätta för de äldre invandrarna att det finns ett parti som vill minska klyftorna, låt okända sossar visa en alternativbild av "gubbpartiet". Ge unga väljare och ge människor med invandrarbakgrund alternativ till Ylva och Thomas. När vi väl har fångat väljare, kommer de själva att uppsöka socialdemokraternas hemsida och fördjupa sig.

* YouTube är bara början... skapa aktiva klubbar på nätets många communities som t.ex. qruiser, myspace, msn m.fl. Låt medlemmarna komma mer till tals. Använd nu nätet till att ge de socialdemokratiska väljarna och blivande väljare utrymme! Utnyttja nätet - använd det till vår fördel! Citera gärna Olof Palme och andra stora tänkare, men glöm inte att citera Agda 80 år, eller Simon 14 år. Glöm inte att lyssna!

* Sluta stå vid tunnelbanans ingång och vifta med papper. Vi resenärer blir bara irriterade! I dagens samhälle vill de flesta uppsöka information på egen hand. Nej, stå hellre en bit bort med en kaffevagn. Servera kaffe (helst latte och cappuccino, rättevisemärkt naturligtvis) i coola pappersmuggar, röda och vita, med en litet s-märke och ett politiska budskap tryckt på koppen. I anslutning till kaffet ska det finnas information i pappersform, men även coola knappar och möjlighet att köpa coola t-shirts och tröjor med politiska tryck. Att få en kopp kaffe, godis, bullar ger bättre resultat än att blockera vägen och trycka upp broschyrer i ansiktet på oss.

* Använd mer aktivt föreningar/organisationer som Rebella, Avantgarde, hbt(s). Vi har en massa idéer, vi har kunskap och kompetens!

* Mediaträna politiker! Vi måste bli duktigare på att hantera media. Med tanke på att media här i Sverige är liberal, så måste vi sossar hitta vägar in i detta ljusblå mediagytter.

* Börja blogga! Försök vidare att samordna bloggandet. Länka till varandra! Tipsa folk!

* Skriv, kommentera, försök få mediautrymme! Var en blåslampa! Så fort regeringen gör något som inte är bra - höj rösten!

* Samarbeta. Är du medlem i någon s-förening - samarbeta med andra föreningar. Utbyt erfarenheter.

* Skapa "helhetslösningar" för ungdomar så att de känner sig hemma i partiet. En ung, lesbisk vegan söker sig hellre till mp eller v - det måste vi ändra på. Vi måste visa att (s) är grönare än mp och queerare än fp! Vi måste även engagera de med invandrarbakgrund. Vi måste få dem att rösta, vi måste få dem att känna sig hemma i partiet! Gå ut i förorterna och bjud in till intressanta föreläsningar och samtal på kurdiska, arabiska, turkiska...

* Vi måste omdefiniera ordet "arbetare", men på ett annat sätt än moderaterna. Vilka är numer arbetare? Det betyder inte att vi ska glömma industriarbetaren och byggarbetaren, vi måste dock inkludera spärrvakten, brevbäraren etc.


* Istället för att minska på personal - nyanställ! Anställ unga, invandrare, flator, bögar... anställ folk från olika håll och kanter och inte bara statsvetare. De är de som kan komma med "nytänk"... De är de som kan förnya partiet!

Jag återkommer med fler punkter.