UD:s landrapporter måste kvalitetssäkras

"De homosexuellas situation är idag mycket lite känd"
-
Idag publicerades en rapport, där RFSL har granskat UD:s landrapporter. Det är skrämmande läsning:
-
Landrapporternas bristfälliga och ibland felaktiga och vilseledande information har enligt RFSL:s mening fått allvarliga konsekvenser för enskilda som avvisats till länder där homosexuella handlingar är förbjudet enligt lag. En kvalitetssäkring kräver att regeringen sätter upp tydliga kriterier för vad en utlandsmyndighet måste vidta för åtgärder för att innehållet i ambassadernas rapportering ska hålla hög kvalitet och inte bygga på enskilda tjänstemäns bristfälliga slutsatser.
-
Betänk att du är en hbt-person som söker asyl i Sverige och så har en klåpare till tjänsteman från UD skrivit en landrapport som inte tar med hbt-personers situation i det land du kommer ifrån. På grund av denna landrapport, skickas du tillbaka till ditt hemland och du vet vad som väntar dig där.
-

Igår publicerade Politikerbloggen en blocköverskridande debattartikel. Artikelförfattarna tar specifikt upp landrapporten från Irak:

-

Punkt 17 i varje landrapport handlar om diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Tyvärr är informationen under punkt 17 ofta mycket bristfällig och ibland även felaktig, något som ofta får förödande konsekvenser för hbt-personer som söker asyl i Sverige.

Landrapporten från Irak är särskilt anmärkningsvärd. Det är från den som det inledande citatet [se citat ovan i mitt blogginlägg] om att homosexuellas situation i landet idag är mycket lite känd är hämtat. Men när rapporten skrevs var det välkänt genom rapportering i media och larmrapporter från människorättsorganisationer att islamistiska miliser sytematiskt mördar hbt-personer i landet.

-
En av larmrapporten stod Human Rights Watch för - They Want Us Exterminated -Murder, Torture, Sexual Orientation and Gender in Iraq. Den 67-sidiga rapporten redogör för den irakiska militärens systematiska dödande av män som misstänks vara homosexuella eller inte är "tillräckligt manliga". Kidnappningar och tortyr förekommer också. Mördandet av homosexuella i Irak har pågått i flera år. De irakiska myndigheterna blundar för detta och gör ingenting.
-

Även efter Human Rights Watchs rapport, fortsatte Sverige att utvisa hbt-personer till Irak. De homosexuellas situation är idag mycket lite känd? Mein Gott! RFSL:s krav är inte orimliga i detta sammanhang:

- Att UD tar till sig RFSL:s kritik och eftersöker förstahandsinformation från hbt-personer, samt att man systematiskt kontaktar relevanta inhemska och internationella organisationer för att råda bot på landrapporternas anmärkningsvärda kunskapsluckor.
- Att rapporterna tar upp hur lagen tillämpas i praktiken och vilka följder den får, inte bara hur lagen ser ut. Saknas sådan kunskap ska det anges tydligt i rapporten.
- Att man systematiskt följer upp brottsrubriceringar om våldtäkt samt sexuellt utnyttjande av minderåriga när det syftar på homosexuella män, bl.a. genom att man aktivt tar kontakt med andra källor än statsföreträdarna i de aktuella fallen för att kritiskt granska brottsrubriceringens giltighet.
- Att hatbrott i nära relationer, så kallade hedersbrott mot hbt-personer, blir belyst grundligare i landrapporterna.
- Att hbt-kvinnors situation blir belyst grundligare i landrapporterna, med särskilt fokus på hatbrott inom familjen och övergrepp av myndighetsutövare.
- Att UD bygger sina slutsatser på kunskap kring kulturella sedvänjor i det aktuella landet så att inte västerländska feltolkningar leder till att situationen för hbt-personer allvarligt feltolkas.
-
Mitt öppna brev till utrikesminister Carl Bildt, som jag skrev för ett bra tag sedan (och inte fått något svar på), känns lika relevant idag som när jag skrev det. Bildt - varför är du så tyst när det kommer till hbt-personer fri- och rättigheter?

-

Relaterat: Mer kritik mot Migrationsverkets hbt-kurs, Förintelsen av homosexuella i Irak, Hbt-utbildning för Migrationsverket,

Till utrikesminister Carl Bildt!

Herr Utrikesminister!
-
Kommer du ihåg när jag frågade dig om du ville följa med mig på Riga Pride? Jag fick då svar av en av dina tjänstemän, Mikael T. Eriksson, MK Utrikesdepartementet, som (mycket oroväckande enligt mig) blandade ihop Riga med Warszawa.
-

Herr Utrikesminister! Nu undrar jag återigen varför du är så tyst i just frågor kring hbt-personers fri-och rättigheter?

-

I Polen, Baltikum och det forna Jugoslavien ser vi en backlash vad beträffar hbt-personers fri- och rättigheter. I Iran, Egypten och andra länder pågår det en häxjakt på hbt-personer.

-

I dag läser jag i DN att RFSL:s ordförande, Sören Juvas, blivit misshandlad i Moldavien, av/eller på inrådan av den lokala polisen.

-

Herr Utrikesminister! Vad tänker du göra i till exempel fallet Moldavien, där Sören Juvas har misshandlats på grund av sin sexuella läggning?

-

Herr Utrikesminister! Hbt-personers fri- och rättigheter är mänskliga rättigheter. Jag vill se en utrikesminister som går i bräschen för dessa fri- och rättigheter. Hitintills har du, som jag redan nämnt, varit väldigt tyst i dessa frågor. Kommer det att bli ändring på det nu?

Carl Bildt, vill du följa med till Riga Pride?

Förra året förbjöd de lettiska myndigheterna Rigas prideparad. Paraden genomfördes ändock, men under stor tumult. Motdemonstranter kastade bajs, ägg och andra saker på deltagarna. Slagorden haglade.

Polisen stod passiv, vilket underlättade för de aggressiva motdemonstranterna. Är det inte polisens uppgift att skydda människor från hot och våld?

Myndigheterna skyllde på att de inte kunde skydda de fredliga demonstranterna. För vad är hbt-personers rättigheter egentligen om inte just mänskliga rättigheter. Skall då inte polisen stå upp och försvara mänskliga rättigheter?

Vi talar alltså om Lettland, som ligger på andra sidan Östersjön, Lettland som är med i EU!

Vi ser vidare en ökad homofobi i Polen, Polen är också med i EU. Jag tycker det är skrämmande när människors fri- och rättigheter plötsligt används som brickor i ett inrikespolitiskt spel! Homofoba politiker som gör utspel, som spelar på folks rädsla, bara för att få stöd.

Det är som bekant inte bara i östdemokratierna vi ser att hbt-personer utsätts för hat och diskriminering. För närvarande har 70 länder dödsstraff för homosexuella.

Statsminister Fredrik Reinfeldt sade i regeringsförklaringen:

I stora delar av världen utsätts HBT-personer för brutalt förtryck. Det är angeläget att stärka FN:s arbete mot detta.

Konstigt nog har utrikesminister Carl Bildt varit mycket tyst i just frågor kring hbt-personers fri-och rättigheter. Detta har uppmärksammats av Börje Vestlund i en interpellation (2006/07:398) och debatten ägde rum igår.

Så här säger Carl Bildt bland annat:

Avslutningsvis vad gäller Börje Vestlunds fråga, är det viktigt att slå fast att de länder som har dödsstraff för homosexuella bryter mot internationell rätt. I enlighet med internationell rätt får dödsstraffet endast tillämpas som påföljd för ”de mest allvarliga brotten”, det vill säga endast uppsåtliga brott som lett till att släcka liv.
Tillämpningen av dödsstraffet för HBT-personer understryker också problematiken med dödsstraffets diskriminerande och rättsosäkra tillämpning i intoleranta och repressiva statsskick.

Ja, men det kan vi alla skriva under på! Det som är oroväckande är när Carl Bildt fortsätter:

Vårt mål är emellertid mer långtgående; homosexualitet måste avkriminaliseras helt och hållet i alla rättsordningar.

När politiker börjar prata i termer som ”långtgående”, då vet åtminstone jag att det är mycket ord och lite handling.

Börje Vestlund vill ju veta om regeringen kommer att uppfylla de löften man gav till hbt-personerna i regeringsförklaringen. Carl Bildt hänvisar då till en annan interpellation, vilket jag anser är underligt.

Det går inte att prata i fina ordalag om mänskliga rättigheter om det inte finns någon substans bakom orden. För det är fina ord Carl Bildt kommer med. Han säger nämligen avslutningsvis:

Det enda jag kan lova är att detta, liksom HBT-arbetet, kommer att vara en viktig del av vårt arbete i de forum där vi tror att vi har möjlighet att nå framgång. Det innebär inte att vi ska ta upp det i varje sammanhang, vid varje tidpunkt, för då tror jag att vi förlorar i trovärdighet. Det gäller att välja forum och tidpunkt, men då ska vi visa styrkan i vårt engagemang. Och initiativ och förslag från riksdagen liksom debatter som denna tror jag bara stärker våra möjligheter att långsiktigt nå framgång i bägge dessa hänseenden.

Det här året har Rigas Kammarrätt fastslagit att det var olagligt av Riga att förbjuda förra årets prideparad. Nu kommer således Riga Pride att gå av stapeln 31 maj-3juni. Paraden hålls på söndagen. Följ med och stötta hbt-personerna i Lettland under Riga Pride!

Kommer måhända Carl Bildt tycka att Riga Pride är rätt forum och tidpunkt för att visa "styrkan i vårt engagemang"? Kommer Carl Bildt att delta och visa sitt stöd för hbt-personerna i Lettland? Carl Bildt, vill du följa med?