Etniska svenskar mitt i livet

Teckning: Kent Wisti

Fler som bloggar om Fredrik Reinfeldts klavertramp: Alliansfritt Sverige, Peter Andersson, Peter Högberg, Helena Ericson, Aftonbladet, DN, Martin Moberg

[Recension] Ett partis fall och uppgång. Berättelsen om de nya Moderaterna

Författare: Anders Pihlblad
Titel: Ett partis fall och uppgång. Berättelsen om de nya Moderaterna
Formgivare: Lottie Hallqvist
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 335
ISBN: 9789127132641

Som den politruk jag är har jag naturligtvis följt Moderaternas fascinerande förvandling. Jag har läst ett otal böcker och artiklar i ämnet. Jag har vidare lyssnat på Ulrica Schenström när hon har berättat om Moderaternas metamorfos (vilket jag skriver om här). När således ett recensionsexemplar av Anders Pihlblads bok Ett partis fall och uppgång. Berättelsen om de nya moderaterna landade i min fastighetsbox (tack bokförlaget Natur & Kultur!) tänkte jag: Vad kan Pihlblad tillföra ämnet? Det mesta har ju redan skrivits. Jag insåg dock, efter bara några sidors läsning, att den här boken är ett litet guldkorn. Den är för det första en utomordentligt bra sammanfattning om den resa som Moderaterna har gjort. För det andra skildrar Pihlblad den lilla grupp kring Fredrik Reinfeldt (Ulrica Schenström, Sven-Otto Littorin, Per Schlingmann, Anders Borg och Mikael Odenberg), som gjorde resan möjlig, på ett förtjänstfullt sätt och för det tredje får vi de facto ta del av hitintills opublicerat material.

Djävulen sitter i detaljerna och Pihlblad levererar detaljer, stora som små, i sin bok. Att läsa om Littorins och Borgs resa till fjällen med sina respektive familjer är en sådan detalj (där vi läsare även får veta att 18 liter vin konsumerades). Pihlblads stora kontaktnät (däribland hans vänskap med Ulrica Schenström) har gjort det möjligt att skriva denna innehållsrika bok.

Det avslutande kapitlet heter Idétorka i framgångsfabriken. Det är idétorkan (och de hemliga partibidragen som Pihlblad ägnar ett helt kapitel åt) hos Moderaterna som är på allas läppar just nu. De nya Moderaterna står och stampar trötta på golvet. Visioner är farliga, har till och med partiets ordförande sagt, men är det inte just visioner om hur vårt samhälle ska se ut och hur man går tillväga för att uppnå detta samhälle som politiken ska handla om? Reinfeldt vill numer att hans parti ska uppfattas som den samhällsförvaltande kraften. Förvaltning, anser jag, kan regeringen överlämna till tjänstemännen. Att komma med ytterligare ett eller två eller kanske till och med tre jobbskatteavdrag känns inte så nytt och fräscht längre. Kanske kommer nästa bok om Moderaterna heta Ett partis uppgång och fall?

Till syvende og sidst undrar jag om mitt parti, Socialdemokraterna, kan genomföra en liknande metamorfos, det vill säga gå från kris till succé, utan att uppfattas som ett Moderaterna light.

Fler som skriver om Pihlblads bok: Kulturbloggen, Folkbladet, Kristianstadsbladet, Johan Westerholm, Corren, Expressen, SvD, HD, Ystads allehanda, Kuriren, SR, DN

Jämställdhet är borgarnas akilleshäl

I sitt jultal tog statsminister tillika moderatledaren Fredrik Reinfeldt upp våld i nära relationer.  Nio initiativ mot våld i nära relationer.pdf (157 kB) finns på Moderaternas hemsida och nej, jag tänker inte, i likhet med Peter Johansson, fråga vilken tomte som ska betala Reinfeldts jullöften. Nu har statsministern ägnat ett helt jultal till detta och jag håller det för troligt att regeringen vaskar fram de pengar som behövs. Om Reinfeldt och regeringen inte gör det handlar det återigen blott och bart om retorik. Ord och ingen handling, mycket snack men lite verkstad.

På SvD Brännpunkt skriver idag Anna Kinberg Batra och Saila Quicklund en debattartikel med rubriken En mer jämställd jul med M och alliansen. När jag läser den tänker jag "är det här ett tidigt aprilskämt?", dock inser jag snabbt att Moderaterna är inte vilket parti som helst. Det agerar nämligen som en PR-byrå. Eftersom Moderaterna mycket väl är medvetna om att jämställdhet är borgarnas akilleshäl, så kommer nu partiet att, medelst utspel, försöka förändra den bilden. Allting går att sälja med mördande reklam - kom och köp konserverad gröt!

Ja, kanske Moderaterna lyckas med att sälja in sig själv som ett parti som värnar jämställdheten. Därför tänker jag nedan lista några inlägg som jag har skrivit om just Moderaterna och jämställdhet. Bedöm därefter själva. Vill vi ha en regering som ägnar sig ord eller en regering som ägnar sig åt handling?

Backlash för jämställdheten när regeringen Reinfeldt har makten, Byt regering för jämställdhetens skull!, Backlash, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del IV) , Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del III) , Gör jämställdheten till en valfråga! , Ingår vårdnadsbidrag i Moderaternas arbetslinje? , Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del II) , Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt , Låt oss tala om vårdnadsbidraget , Moderaternas falska marknadsföring

Fler som skriver om debattartikeln: Kent Persson, LO-bloggen, Anna Kinberg Batra, Pelle Billing, Göran Johansson,
Foto: Expressen

[UPPDATERAT]
Martin Moberg på samma tema.

#stuffmoderaternadid

#stuffmoderaternadid är onekligen den roligaste hashtaggen på twitter just nu. Den tillkom när Moderaterna skrev in följande mening i sitt nya idéprogram:

Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat. För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande.

Aftonbladet på samma tema.

Tidigare inlägg: Så nära ett propagandaministerium man kan komma

Nu även som facebooksida

Så nära ett propagandaministerium man kan komma

Per Schlingmann är statssekreterare hos statsminister Fredrik Reinfeldt. Hans ansvarsområden är, enligt regeringens hemsida, kommunikation och dialog. Att en statsminister har två statssekreterare är tradition, men med Schlingmann uppgår antalet statssekreterare till tre. Schlingmann med personal kostar enligt medieuppgifter skattebetalarna 5,1 miljoner kronor om året. Därmed skriver också regeringen Reinfeldt historia. Det är så nära ett propagandaministerium man kan komma.

I fredags fick jag hem det senaste numret av tidningen Fokus och läser med stort intresse artikeln Propagandaministerns plan:

DET MODERATA SVERIGE. Per Schlingmann är pr-gurun bakom de nya moderaterna. Som ny stats­sekreterare går han vägen via utlandet för att övertyga svenskarna om att Sverige aldrig har varit social­demokratiskt. Claes Lönegård berättar historien om en regering som byter färg på ett helt land.

Mina tankar återvänder till artikeln och propagandaminister Schlingmann när jag på bloggen Alliansfritt Sverige läser att Moderaterna skrivit in följande mening i sitt nya idéprogram:

Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat. För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande.

Att ett svenskt, politisk parti ägnar sig åt historierevisionism och historieförfalskning är så jävla äckligt. Ja, ni får ursäkta språket, men många med mig är äcklade. Läs gärna den här artikeln från 2009 och se filmen Moderaternas mörka ideologi. Den bör man se med jämna mellanrum, när regeringen Reinfeldt, med propagandaminister Schlingmann i spetsen, nu skriver om historien.

Svenska, borgerliga partier som ägnar sig åt historieförfalskning. Vill skattebetalarna verkligen betala för Schlingmanns propagandaministerium?

Bild: Anneli Carlström/Fokus

Tidigare inlägg: Historieförfalskning kan inte accepteras!, Hur högern hanterar historia, Vet Sven Otto Littorin att han är ansvarig minister?, Regeringens kollektiva ansvar, Schlingmanns skrämselpropaganda, Schlingmanns pyttipanna, PR-byrån Moderaterna, Reinfeldtska för nybörjare, PR-byrån Moderaterna versus Svenska akademins ordlista, Grattis Per Schlingmann!, Per Schlingmann v. Stefan Stern - Del II

[UPPDATERAT]

Läs även M-program är en historieförfalskning och Moderaterna i Orwells spår. Tack Jan Söderström för tipsen! Martin Moberg, Norrköpingsbloggen, Peter Johansson, Raftsjö m.fl.

Avskaffa barnfattigdomen eller satsa på ett femte jobbskatteavdrag?

När Rädda Barnen presenterade rapporten om barnfattigdom i Sverige ställde sig statsminister Fredrik Reinfeldt frågande om klyftan mellan fattiga och rika familjer har ökat och hänvisade till mätningar som visade på motsatsen. Även barnminister Maria Larsson ifrågasatte kopplingen, som Rädda Barnen gjorde, till Barnkonventionen.

Jag förstår varför regeringen Reinfeldt reagerade som den gjorde. Statsministern har redan flaggat för ett femte jobbskatteavdrag och det är svårt att försvara ytterligare ett jobbskatteavdrag när 220.000 barn lever under fattiga förhållande i Sverige. Att avskaffa barnfattigdomen i Sverige beräknas kosta 15 miljarder kronor. Samma kostnad som för det femte jobbskatteavdraget.

Jag tror att de flesta svenskar (inklusive många moderater) hellre ser att regeringen satsar på att avskaffa barnfattigdomen än sänker skatterna.

Någon som inte duckar för barnfattigdomen är Socialdemokraternas partiledare, Håkan Juholt, som tog upp barnfattigdomen i sitt linjetal.

På samma tema: Sebastian Stenholm, Kaj Raving, Peter Högberg, Essbeck, Peter Johansson och Expressen och Marika Lindgren Åsbrink

Bromsklossen

Jag brukar skriva "regeringen Reinfeldt" eller "den moderatstyrda regeringen" här på bloggen. Nu ångrar jag mitt tilltag, därför att det de facto inte är Moderaterna, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, som styr regeringen. Det är det minsta partiet - Kristdemokraterna. Detta parti. Denna bromskloss.

Trots en riksdagsmajoritet så får inte ensamstående kvinnor inseminera. För det vill inte Kristdemokraterna och då blir det så. Någon som kan meddela KD att året är 2011?

Politik för 4chan-generationen*

Tack vare partikamraten Viktor Tullgren och hans postning på facebook har jag upptäckt Politik så att alla förstår. I skrivandets stund består sajten av blott och bart två sidor. Jag vill se mer!

*Wikipedia: 4chan

En kavaj som är för trång

För åttonde året i rad höll Fredrik Reinfeldt sitt jultal. Talets första del var faktiskt riktigt bra, men sedan gick det snabbt utför när Reinfeldt rabblade sina sedvanliga mantran. Jag vet inte hur många gånger ordet "kris" användes, men jag misstänker att det ordet även kommer att dyka upp i den nionde och tioende upplagan av jultal. Efter talet roade jag mig med att göra ett ordmoln av hans tal (se nedan). Dock önskade jag att jag hade hans tal i textversion.

Reinfeldt och Moderaterna har tyvärr för vana att inte lägga ut talen på nätet, endast de rörliga bilder. För en arkeolog och historiker som jag, känns det urtrist. Varför vill de inte lägga ut talen på nätet? Mona Sahlins tal ligger ju ute, såväl med text som med bildklipp. Jag gillar faktiskt att läsa själva texten. Det gör det lättare att plocka ut citat, men det kanske är det som Moderaterna är rädda för?

SvD, Expressen, Politikerbloggen

Ett parti som saboterar för arbetarna är inget arbetarparti

Åsa Einerstam

Endast två arbetare i Moderaternas riksdagsgrupp och ändock hade M mage att i 2010 års valrörelse framställa sig som det enda arbetarpartiet. I en debattartikel i LO-tidningen skriver Kajsa Borgnäs bland annat:

Moderaternas försök att framställa sig som det nya (eller enda) arbetarpartiet är naturligtvis djupt ohederligt, men när de säger att det är ett parti ”för dem som arbetar”, inte för det goda arbetet, för full sysselsättning, för rätten till arbete eller något ditåt, utan just ”för dem som arbetar”, så är de rakt igenom ärliga.

Det nya eller enda arbetarpartiet ser inte till arbetarens bästa. Även om retoriken är ny, är politiken samma, gamla mörkblå politik. Det är arbetsgivarens väl och ve som är i fokus (på bekostnad av just arbetarna och deras lagstadgade rättigheter).

I morgon släpper Arbetarrörelsens Tankesmedja rapporten Regeringen undergräver anställningstryggheten. Rapporten kommer inte med något nytt, utan ska snarare ses som en sammanställning av regeringens angrepp på anställningsskyddet. Saxat från rapporten:

Efter den borgerliga regeringens makttillträde 2006 har reglerna för tidsbegränsade anställningar väsentligt förändrats, så att de i dag inte uppfyller det krav som EU ställer för att en sådan anställningsform inte ska missbrukas av arbetsgivare. Det är just tryggheten som har urholkats med Alliansens ändringar i LAS då arbetsgivare nu oinskränkt kan växla mellan olika visstidsanställningar.

För mig som arbetare är det stor skillnad på att ha en tidsbegränsad anställning istället för en tillsvidareanställning. Det kan medföra praktiska problem när jag till exempel ska ta ett lån eller gör uttag av semester, men i grunden handlar det ju om min trygghet.

Den mest otrygga anställningsformen är provanställningen, som kan sägas upp vid vilken tidpunkt som helst utan att arbetsgivaren behöver ange några objektiva skäl för detta. Självklart skall det finnas möjlighet för såväl arbetsgivare som arbetstagare att få en prövotid för såväl en ny anställd som ett nytt jobb. Sex månader är en rimlig tid att göra denna bedömning. Nu vill dock regeringen Reinfeldt förlänga provanställningen till 12 månader. Högerregeringen med "det enda arbetarpartiet" i spetsen vill dessutom att personer under 23 år ska ha något som regeringen kallar för lärlingsprovanställning som är upp till 18 månader. Varför? Behöver verkligen arbetsgivaren så lång tid på sig att bedöma om arbetstagaren är lämplig för jobbet eller inte?

Som om det inte vore nog med ovanstående, så vill regeringen Reinfeldt ändra regelverket beträffande tvist vid uppsägningar. Enligt dagens regler betalar arbetsgivaren lön till den uppsagda fram tills dess att tvisten prövats i domstol. Moderaterna vill ändra reglerna så att den uppsagda under denna process istället erhåller ersättning från a-kassa. Återigen går regeringen arbetsgivarens ärenden och arbetstagaren är den som blir lidande. Regeringen ger arbetsgivaren ekonomiska möjligheter att frångå kravet på saklig grund vid uppsägning, eftersom det inte kommer att kosta lika mycket att bryta mot detta. Mer pengar i kistan för arbetsgivaren.

I de fackliga medlemsutbildningarna får deltagarna lära sig något som kallas för de fem värnen mot marknadskrafterna:

Värn 1. Full sysselsättning
Värn 2. Aktiv arbetsmarknadspolitik
Värn 3. Hög arbetslöshetskassa
Värn 4. Ett starkt anställningsskydd
Värn 5. Rikstäckande kollektivavtal

Dessa värn är till för att löntagarna skall kunna hålla samman och inte tvingas bryta det fackliga löftet.

Detta inlägg handlar just om regeringens angrepp på värn 4. De som har trygga anställningar hotar inte det fackliga löftet. Dessa personer blir med regeringen Reinfeldts politik färre, vilket är precis vad regeringen vill. Ändringarna som Reinfeldt & Co. har gjort (och de ändringar som planeras) har bara ett syfte - att knäcka den svenska modellen.

Ett parti som saboterar för arbetarna är inget arbetarparti!


Åsa Einerstam, fackligt förtroendevald i SEKO
Alexandra Einerstam

[Uppdatering]
Ser i efterhand att Löntagarbloggen har skrivit ett inlägg som heter Instruktionsbok till hur man river ner fackliga värn - Del 1. Väl värt att läsa!

Tanksmedjans rapport i sin helhet.

Maktgalna moderater

Det lilla landet Sverige, med sina 9 373 379 miljoner invånare har, medelst regeringen Reinfeldt 2.0, fått Europas största regering. Det är skattebetalarna som får stå för kostnaden av utökningen av två statsråd (och en inofficiell propagandaminister vid namn Per Schlingmann).

Statsminister Fredrik Reinfeldt tjänar 140 000 kronor i månaden och statsråden tjänar 112 000 kronor i månaden. Varje statsråd har vidare ett entourage bestående av statssekreterare, sakkunniga och pressekreterare.

I och med regeringen Reinfeldt 2.0. stärker moderaterna sin dominans i Rosenbad. Kristdemokraten Mats Odell har fått sparken och nu huserar blott och bart moderater i finansdepartementet. Centerpartisten Åsa Torstensson har fått sparken som infrastrukturminister och nu innehar moderaten Catharina Elmsäter-Svärd denna post.

Elmsäter-Svärd var tidigare finanslandstingsråd i Stockholms landsting. Hon i sin tur är ansvarig för att skattebetalarna i Stockholm fått betala tiotals miljarder kronor mer för byggandet av sjukhuset Nya Karolinska, än vad som var nödvändigt.

Finanslandstingsrådsposten står nu vakant. Fredrik Reinfeldts fru, Filippa Reinfeldt, kan mycket väl överta posten efter Elmsäter-Svärd. Enligt SvD kommer makarna Reinfeldt därmed bilda en unik politisk maktkoncentration inom en familj och risken för jäv ökar.

Kristdemokraten Göran Hägglund bibehåller sin post som socialminister, men moderaten Ulf Kristersson har gått och blivit socialförsäkringsminister i regeringen Reinfeldt 2.0.

I och med utökningen av regeringen, bibehåller de små högerpartierna antalet statsrådsposter, men som ovan visats, har de berövats ett antal viktiga politikområden. Ingen av dessa små partier vill erkänna att de har förvandlats till knähundar. Maud Olofsson har varit alliansens trognaste terrier, men hennes parti har fått betala ett högt pris för denna lojalitiet.

Innan valet bestod Stockholms Stadshus av åtta borgarråd. Eftersom det gick bra för Centerpartiet i Stockholm, vill partiet också ha ett borgarråd. Inget annat borgerligt parti vill släppa på en borgarrådspost. Vad göra? Diskussioner har förts att utöka antalet borgarråd till nio. Precis som med utökningen av regeringen Reinfeldt 2.0, kommer det att kosta skattebetalarna miljoner kronor. Moderaternas maktambitioner blir därför en dyr affär för Sveriges skattebetalare.

På samma tema: Peter Andersson

Highway to hell

Jag deppar. Jag befinner mig fortfarande i något slags chocktillstånd. Det känns som ett annat Sverige. Åtta år med Reinfeldt och SD i riksdagen?!

Jag loggar ur och kryper under duntäcket igen.

Vidriga kommentarer

Samtidigt som bloggen Klamydiabrevet och inlägget Sveket blir världsnyhet, ser jag att högern är desperata. Kommentatorsfältet i inlägget Sveket fylls med vidrigheter och lögner och det är ingen slump. Nätaktivism när den är som avskyvärdast.

Regeringen Reinfeldts akilleshäl är sjukförsäkringen och enligt vissa kan det vara X-faktorn som avgör valet. Därför anser nu högern att alla medel är tillåtna, till och med att attackera en "vanlig, dödlig människa".

Emelie har bemött anklagelserna i flera inlägg varav ett inlägg har rubriken Slutet. Jag förstår henne. Hon har varit modig och skrivit ett mycket personligt och privat inlägg som högersympatisörer har gjort allt för att misskreditera. Hon har ett flertal gånger svarat på de anklagelser och attacker som fullkomligt bombarderat hennes blogg. Nu har Slutet kommit.

Fy fan vad vidrigt av högern att inte stå för sin politik, nej förresten - det finns en minister som varit ärlig vad beträffar regeringen Reinfeldts sjukförsäkringsreform och det är socialförsäkringsminister som till SvD (20070815) sade:

De nya skärpta riktlinjerna för sjukskrivningar ska bidra till att betala regeringens skattesänkningar.

Priset för dessa skattesänkningar får bland annat Emelies mamma betala.

En sjuk sjukförsäkring

Lästips:
Bloggen Klamydiabrevet och inlägget Sveket
Bloggen Storstad och inlägget Detta har regeringen gjort med sjukförsäkringen
Bloggen In Your Face och inlägget Vi är de enskilda fallen

Nej, regeringen Reinfeldt. Klyftorna har inte minskat

SvD

Det som Reinfeldt inte vill tala om i den här valrörelsen

Cristina Husmark Pehrsson är socialförsäkringsminister och ansvarig för försämringarna i sjukförsäkringen. Till SvD (20070815) sade hon:

De nya skärpta riktlinjerna för sjukskrivningar ska bidra till att betala regeringens skattesänkningar.

Husmark Pehrsson ska ha en eloge för sin brutala ärlighet. Någon som inte uppvisade samma ärlighet som socialförsäkringsministern var statsminister Fredrik Reinfeldt i gårkvällens debatt med Mona Sahlin (28:24 minuter in i debatten).

-

De skattesänkningar som Husmark Pehrsson, Fredrik Reinfeldt och andra höginkomsttagare har fått under den gångna mandatperioden har finansierats medelst införandet av hårdare regler för sjuka. 40 000 personer har kastats ut ur sjukförsäkringen.

-

På sajten Kalla Sverige och bloggen Ett hjärta rött läser jag om hur regeringen Reinfeldts sjuka sjukförsäkringsreform har drabbat människor av kött och blod. Det inte är värdigt ett välfärdsland som Sverige att ha en sjukförsäkring som kastar ut sjuka människor. Skattesänkningar - till vilket pris?

Johan Ulvenlöv, SvD, DN, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet2, SVT, Peter Andersson, Peter Johansson, Mats Engström, Emil Broberg, Peter Högberg, Johan Westerholm, Martin Moberg, Veronica Palm

Backlash för jämställdheten när regeringen Reinfeldt har makten

Idag släpper Socialdemokraterna rapporten Vad hände med hela lönen och halva makten? som skrivits på uppdrag av Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd. Ídag skriver också Claes Borgström om rapporten på SvD Brännpunkt:

För att sammanfatta kan vi konstatera att reformen inte bara strider mot den så kallade arbetslinje regeringen påstår sig driva som är att få fler människor i arbete, utan att den också på flera olika sätt har negativa effekter på jämställdheten. Man kan fråga sig vad som skulle hända om vi fördubblar bidraget till 6 000 kronor och gör det obligatoriskt för alla Sveriges kommuner, något som Kristdemokraterna nu går till val på. Då ungefär dubbelt så många människor skulle kunna ha möjlighet att söka bidraget och det skulle bli mycket mer attraktivt att göra det skulle de negativa effekterna sannolikt mångdubblas. Vi kan inte se någon reform som varit ett större slag mot den positiva jämställdhetsutveckling vi haft i Sverige de senaste femtio åren och tycker att detta är något som det svenska folket ska ta med sig när de går till valurnorna den 19 september.

Rapporten visar att regeringen Reinfeldts så kallade jämställdhetspolitik bara är ett spel för gallerierna, vilket jag har skrivit om många gånger tidigare (se nedan för ett axplock). Högeralliansen har beställt en liknande utredning från Statistiska Centralbyrån. Den är dock inte färdig förrän i oktober, några veckor efter att den sista valsedeln har räknats. Det visar också på att jämställdhet är borgarnas akilleshäl.

Byt regering för jämställdhetens skull!, Backlash, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del IV) , Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del III) , Gör jämställdheten till en valfråga! , Ingår vårdnadsbidrag i Moderaternas arbetslinje? , Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del II) , Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt , Låt oss tala om vårdnadsbidraget , Moderaternas falska marknadsföring

Om rödgrön jämställdhetspolitik här och här

Asgamarnas huggsexa

Sossarna borde ställas i skamvrå, skriver Moderaten Kent Persson på sin blogg. Högerbloggarna gastar nu högt och ljudligt, apropå en läkares fråga i gårdagens partiledarutfrågning i SVT. Även om Aftonbladet fått allt om bakfoten - så samlades asgamarna snabbt.

Sara Gunnerud skriver på Rebellas blogg:

Läkaren var ”planterad”. SVT har lurats. (Uppdatering: Läkaren är inte medlem i S, utan har bara blivit ombedd att vara med på en av partiets presskonferenser. Se nedan.)

Det många verkar har missat är att en person från Villaägarna, Gustaf Holmius, ställde en fråga till Mona Sahlin i hennes utfrågning för en vecka sedan. Trots att Villaägarna är minst sagt politiska och bedriver aggressiva lobbyistkampanjer mot Socialdemokraterna. Men blev det inga stora rubriker och krokodiltårar av det.

Vi lever i en demokrati, och att vara med i ett politiskt parti är fullt tillåtet. Liksom att vara med i andra organisationer som driver politiska frågor utanför den formella politiken. Det enda som skulle kunna vara ett problem i det här fallet är om SVT bara tog med en fråga från ”motståndarlaget” för Reinfeldt, men inte för Sahlin. Men så var det alltså inte. Båda statsministerkandidaterna har fått en knivig fråga från en person som inte håller med dem politiskt.

Högern borde sluta gnälla. Och media borde sluta bete sig som om det skett något fuffens. Tuffa frågor ska man klara av som politiker. Liksom att stå till svars för sin politik.

Och att påstå att SVT blivit kuppat av Socialdemokraterna och att utfrågningen av Reinfeldt var obalanserad är bara struntprat.

När Socialdemokraternas partiledare utsattes för exakt samma sak, var asgamarna tysta. Ja, vissa är beredda att gå över lik...

Läs även 200 steg till, Martin Moberg, Jonas Sjöstedt och Peter Johansson

Underskatta aldrig fienden

Det är inte bara jag som är taggad, utan även Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin. Jag har sett henne i Expressen TV och i Aktuellt igår - och hon är vass.

Läser man nu högerbloggares inlägg om Sahlins insatser - möts man av en helt annan bild. I motsats till mina politiska motståndare, kan jag erkänna att även Fredrik Reinfeldt var bra i Expressen TV (men inte i Aktuellt igår).

Jag har skrivit om det tidigare - om Die Verwandlung - när Reinfeldt förvandlades till Göran Persson. Denna arrogans visade sig tydligt igår. Ja, den syntes även i Expressen TV, men där anser jag den vara berättigad. Han är ju (än så länge) statsminister, så lite kaxighet får vi räkna med.

Högerns ekokammare (och till den räknar jag även Aftonbladet) försökte sänka Mona Sahlin. Samma dag som de Rödgröna skulle presentera sin regeringsplattform ser vi Expressens och Aftonbladets löpsedlar (och det är ingen slump, om någon, mot all förmodan, trodde det). Högerns ekokammare gör allt för att vinna valet åt regeringen Reinfeldt. De underskattar Mona Sahlin och de underskattar de Rödgröna.

I krig är det belagt med dödsfara att underskatta sina fiender.

Medierna ska ägna sig åt kritisk granskning av makten, men istället har media blivit något av en anslagstavla för den borgerliga regeringen. Ursäkta språket, men jag säger bara - FY FAN! Läs därför min debattartikel Journalister, kom ut ur oppositionsgarderoben.

Fler som skriver på samma tema: Peter Andersson, Begrundat och plitat. Helen Pettersson, Krassman, Ett hjärta rött.

[UNDER STRECKET]

Lästips: Thomas Hartmans & Kulturbloggens inlägg om högerns ekokammare, egenintressen med mera.

Tage Erlander vs. Fredrik Reinfeldt

Förra året, när Fredrik Reinfeldt invigningstalade på Moderaternas partistämma i Västerås, hyllade han den förre socialdemokratiska stasministern Tage Erlander. Då var det många socialdemokrater som satte kaffet i vrångstrupen (till exempel Morgon Johansson och Eva-Lena Jansson).

Reinfeldt bygger vidare på sin breda S-politik, skev den borgerliga tidningen DN om invigningstalet, men redan 2007 skriver Maria Abrahamsson i SvD att Fredrik Reinfeldt påminner mer om Tage Erlander. Går verkligen Fredrik Reinfeldt i Tage Erlanders fotspår?

Igår lanserade Arbetarrörelsens Tankesmedja en nya rapport - Tage Erlander & välfärden. Rapportens författare, Ann-Marie Lindgren, går igenom område efter område (välfärdspolitik, skattepolitik, arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik...) och svaret är entydigt - Reinfeldt går inte i Tage Erlanders fotspår. Reinfeldt blir aldrig en ny Erlander.

Fler som skriver om Tankesmedjans rapport: Johan Westerholm, Annika Högberg, Kommunalarbetaren, Boråstidningen, Martin Moberg, PeO Wågström