Mona Sahlin är uttalad feminist. Dessutom är hon ordförande för ett uttalat feministiskt parti. Det medför vissa åtaganden och visst ansvar. Ett viktigt ansvar är att våga stå för feministisk politik även när det för tillfället inte går att plocka politiska poäng på att kalla sig feminist, skriver Devrim Mavi på Dagens Arenas ledarsida.
-
Mona Sahlin är socialdemokraternas första kvinnliga partiledare och vi börjar nog alla bli mer intresserade av att höra hur hon tänker göra politik av sin feministiska övertygelse än om hur mycket hon beundrar Olof Palme. Jag vet. Det gör ont att bli feministbashad. Men om Sahlin vill ha förändring måste hon stå på sig, är Mavis slutkläm.
-
Jag befann mig på ABF under Internationella kvinnodagen och lyssnade på Sahlins anförande Socialdemokratisk strategi för jämställdhet. I anförandet redogjorde Sahlin vad hon och partiet ville göra för att öka jämställdheten.
-
Att citera Olof Palme och Anna Lindh, som Sahlin ofta gör, tyder på en stolt historia, en tradition... ett sätt att hylla sina föregångare. Olof Palmes tal om fördomar är precis lika aktuellt vid dags dato som 1965. I sitt anförande på ABF läste också Mona Sahlin högt ur Äga rum, en feministisk antologi. Är det mer PK än att citera Palme? -
I sitt tal i Almedalen sade Mona Sahlin bland annat:
-
Orättvisor handlar ofta om klass, men lika ofta om kön. Kvinnorna förlorar på den borgerliga regeringen. I budget efter budget har det varit tydligt.Varför? Ja, någon bättre förklaring har vi inte fått än den Reinfeldt gav Maria Wetterstrand när hon frågade honom om det i riksdagen. Då svarade han: det är inte för att de är kvinnor – det är för att de jobbar mindre, tjänar mindre, äger mindre! Ja, just det. Och politik är till för att förändra. Ska orättvisorna minska gäller det inte bara arbetets söner. Det finns arbetets döttrar också. I bh och hästsvans – och då tänker jag inte på Anders Borg.
-
De kvinnor som vill jobba mer ska kunna göra det. Därför säger vi: heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet, sade Sahlin i sitt sommartal i Vitabergsparken.
-
Ovanstående är endast tre av många exempel, där Mona Sahlin vågar stå för en feministisk politik och även hur hon tänker göra politik av sin feministiska övertygelse.
-
Hon nämnde inte feminism över huvud taget. Inte en enda gång. Varken i Vitabergsparken eller i Almedalen, skriver Mavi. Vad är ovanstående om inte feministisk politik?
-
Vi socialdemokrater är ett feministiskt parti. Vi har vidare en riksorganisation, S-kvinnor, som driver de feministiska frågorna hårdare än själva moderpartiet. Unga S-kvinnor, såsom Avantgarde och Rebella är inte rädda för att kritisera moderpartiet och driva på den feministiska utvecklingen i partiet. Läs till exempel S-kvinnors valanalys (skrivet med ett feministiskt perspektiv). Vi har även nätverket Feministas. -
I egenskap av HBT-sosse och (ung) S-kvinna kan jag tycka att det går för långsamt för SAP, men betänk att det är det största partiet i Sverige tillika ett folkrörelseparti. Mindre partier har lättare att få igenom sina programförklaringar.
-
Vad vill egentligen Mavi att Sahlin ska göra? Ska Sahlin inleda varje anförande och avsluta varje debattartikel med "jag är feminist", i likhet med den romerska senatorn Cato den äldre, som brukade avsluta sina anföranden med "för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras"?