Jag är politruk. Jag är orange

Jag har ägnat morgonen åt det här:

Jag är orange. Här är den bubblan (och då är jag plötsligt rosa).

Fler som bloggar om twittercensus: Erik Laakso, Twittercensus (specifikt om grafen här), Christofer Laurin

P.S. Läs gärna mitt inlägg Politiska bloggare - bekräftelsetorskar av stora mått mätt.

I morgon går Nätrot '12 av stapeln

Jag har skrivit om det förut, men det tål att upprepas: I morgon fredag startar Nätrot '12 - den första, nationella konferensen i Sverige. I dagarna tre skall jag umgås med andra, progressiva nätaktivister.

Programmet för konferensen är fullspäckat med intressanta föredrag, mingel, paneldebatter och workshops.

Hoppas att vi ses på ABF i helgen!

Nätrot 12

I cirka fem år har nätverket NetRoots organiserat progressiva bloggare. Jag är en av de som var med från början. Därför är jag nu mäkta stolt att NetRoots anordnar den första, nationella konferensen i Sverige. Konferensen går av stapeln i Stockholm 27-29 april.

Jag kommer inte hålla i något föredrag eller seminarium, utan är där för att få inspiration, nätverka och ha roligt. En hel helg fullspäckad med möjlighet att lära sig opinionsbildning, teknik och knyta nya bekantskaper. Inga sakfrågor - bara metoder, som det står på hemsidan.

Håll nu tummarna för att min hustru Åsa inte får värkar den helgen. Runt den fjärde maj beräknas hon nämligen föda. Förutom konferens har jag ju planerat ett litet mingelparty och det skulle vara försmädligt om vattnet går mitt i festligheterna.

Bloggat: Martin Moberg, Johan Westerholm, Helena Ericson, Alliansfritt Sverige

Vy från ett luftslott*

Andra dagen på jobbet efter en månads sjukskrivning. Almedalen är i full gång och jag är inte där. Även om jag inte har fri tillgång till internet på jobbet, har jag tillgång till SVT, SR, DN, Aftonbladet, SvD och Expressen. Alla dessa medier hårdsatsar på Almedalen. Därtill har jag twitter och i likhet med Catia Hultquist älskar jag twitter. Tack vare hashtaggar som #almedalen känns det som om jag de facto var på plats i Visby. Tack vare SVT Forum kan jag sitta i lugn och ro och se partiledartal och inte bara partiledartal, utan SVT filmar även vissa seminarier. Tack vare partiers hemsidor och mängden pressmeddelanden som landar i min inkorg har jag,om inte full koll, en god översikt.

Nu kommer jag inte blogga så mycket om Almedalen. Jag har ju, som många redan märkt, dragit ner på mitt bloggande, men jag skulle kunna bli Almedalens mest inflytelserika bloggare, just på grund av att jag inte är där.

Det är inte bara Almedalen som jag skippar detta år, utan även Stockholm Pride (som jag har varit på sedan 1999, utom 2003 då jag var på pridefestival i München). Men... inte att förglömma - det finns ett helt gäng nätrötter från det progressiva nätverket NetRoots på plats i Visby.

Och apropå twitter, facebook och annan nätverksbaserad media, så är det tyvärr så (som Hultquist påpekar i sin artikel) att många politiker ännu (år 2011) har en endimensionell syn på nätverksbaserad media. Nu är inte politiker ensamma om denna syn. Ett annat exempel är Göran Hägg satt i SVT-soffan och uttalade sig om bloggar... brrr säger jag bara.

* Titeln snodd från Kent

Damn! I wish I was a lesbian*

Bill Graber & Tom McMaster

Dagen efter det uppmärksammade avslöjandet om att Amina Arraf, en lesbisk bloggare i Syrien, i själva verket är en 40-årig amerikansk, heterosexuell man, har även Paula Brooks, redaktör för Lez Get Real visat sig vara en man vid namn Bill Graber 58 år (Washington Post).

Reaktionerna, efter de två avslöjandena, lät inte vänta på sig. Folk kände sig lurade. I bloggosfären och på twitter öste människor (vänner, anhängare, fans, supporters) ur sig sin ilska och besvikelse. De två männens agerande kan (och har) försvårat situtionen för hbt-personer. Nästa gång en syrisk bloggare försvinner gåtfullt, kanske reaktionen blir "suck, ytterligare en Amina Arraf."

Arvid Jurjaks skriver i Sydsvenskan, under rubriken Bloggbluffens litteraturhistoria, att han inte är lika övertygad om det fasansfulla i vare sig MacMasters eller Brooks tilltag. Jurjaks frågar om Siri Hustvedts manliga berättare i hennes romaner är OK och om Colum McCanns roman om Rudolf Nurejev inte är trovärdig, eftersom McCann inte själv dansar balett. Haltar inte dessa jämförelser betänkligt om vi ser till sammanhanget? För att parodera Anette Kullenberg: Det haaandlar inte om det (sagt med nasal, gäll och släpig röst). Vidare skriver Jurjaks:

Båda [MacMaster och Brooks] skriver från en vit, manlig,
heterosexuell position. För grupper som inte är lika privilegierade, typ homosexuella i Syrien, är det förstås provocerande. Fiktionen upplevs som ett kuppförsök. Men experimenten följer också en lång tradition av litterära och
konstnärliga försök att skapa förvirring och oklarhet kring gränsen mellan verklighet och fiktion. Förmågan att jävlas med denna gräns är en av konstens största förtjänster.

Om det ändock vore så. Experiment, konstnärlig frihet, ett försök att balansera på gränsen mellan verklighet och fiktion... jada, jada, jada... Detta härliga (quasi)kulturella anslag som Jurjaks använder för att fånga läsaren... ja, om inte jag vore jag, hade jag svalt hans text med hull och hår. Dessa två män har inte ägnat sig åt det som Jurjaks beskriver i sin text. Nej, de har ägnat sig åt "det gamla vanliga".

Det här är, enligt mig, en uppdaterad version av en medelålders heterosexuell mans våta dröm att få vara med när två lesbiska har sex. Varför tror ni att lesbisk porr för heterosexuella män existerar (läs gärna detta inlägg, som må vara ett sidospår)?

Av alla roller/identiteter som de kunde anta, valde de den lesbiska varav den ena (i rollen som Amina Arraf) lät rollspelandet gå så långt, att det kommer att påverka syrianska (och inte bara syrianska) hbt-personers kamp för fri- och rättigheter i negativ bemärkelse. Amina hade till och med en flickvän online. När bluffen uppdagade skrev hon på twitter: I'm deeply hurt. But now it's time to take care of the ones that actually fight for freedom and deserve it.

Och det är den approachen jag tänker anamma. Vi är många som är arga, besvikna, ledsna, förbannade (jag, för min del, befinner mig i ett stadium av förvåning och förundrande), men vi måste fortsätta att kämpa för HBT-personers fri- och rättigheter. Att som Jurjaks ägna sig åt ett kulturellt ordbajseri, är föga produktivt.

Aftonbladet, SvD, Carlos in DC, Huffington Post, Anna Troberg

Foto: Metro
* Inspiration till rubriken kommer från Hello Saferides låt My Best Friend

The Most Independent Blog Award 2011

Finaste priset i Bloggsverige, skrev Aftonbladet 2008 när tidningen, tillsammans med Bloggportalen, instiftade Stora Bloggpriset. I två år utdelades priset till bloggare i olika kategorier, för att sedan dö sotdöden.

Äntligen kommer en värdig efterföljare - The Most Independent Blog Award 2011. Det är herrarna Fredrik Antonsson (mer känd som Tokmoderaten) och Johan Westerholm (S) som är initiativtagare till TMIBA.

Jag vill förstås nominera mig själv som den mest självständiga bloggaren av alla bloggare i Sverige (även om Mary X Jensen gör anspråk på att vara det).

Jag har förmånen att slippa skriva en egen motivering. Det har nämligen en politisk motståndare redan gjort - Tokmoderaten - som skrivit följande om HBT-sossen:

Sju, sju, sju... Som nummer sju finns en blogg som jag tittar till när andan faller på. HBT-sossen är något så unikt som en sosseblogg som faktiskt kan vara kritisk mot det egna partiet och sättet man jobbar på från Sveavägen 68. Alexandra Einerstam förtjänar beröm och stöd, för det är först när man vågara vara kritisk mot egna felsteg eller feltänk som man blir verkligt trovärdig när man svingar mot motståndaren. HBT-sossen behövs i NetRoots, HBT-sossen gör ett jobb som ingen annan gör i det laget - hon är 100 procent ärlig

Det är inte första gången HBT-sossen omnämns i Tokmoderatens blogg. I Antonssons inlägg Netroots och nät-rebellen står följande att läsa:

Det finns ett härligt undantag där tanden aldrig hamnar framför den flinka tungan, och det är HBT-sossen - den enda som kan och inte drar sig för att veva mot de egna när så behövs.

Staffan Lindström - en nätrot bland många

Staffan Lindström började blogga i april i år, men har, på denna korta tid, utvecklats till en riktigt bra bloggare. Jag erkänner att jag är dålig på och länka (jag har blivit ännu sämre i och med att min nuvarande blogger) och därför tillägnar jag Lindström ett eget inlägg och hoppas att fler upptäcker hans blogg Jämlikhetsanden.

Bloggens namn kommer från boken Jämlikhetsanden. I bloggens banner (se ovan) finns min andra favorit bland Första maj-märken - Ökad jämlikhet. Min absoluta favorit är Anna Lindh-märket.

Här presenterar Staffan Lindström sig själv.

Lindström är en nätrot bland många. I skrivandets stund är vi över 600 bloggare i det progressiva nätverket NetRoots. Sedan i januari 2010 har bloggare i nätverket postat över 38 000 inlägg. Med andra ord är vi en politisk kraft att räkna med.

Aravosis & Einerstam tycker till

Idag har Aftonbladet Debatt publicerat John Aravosis och min debattartikel. Läs den här!

S-buzz, Joakim Hörsing, Martin Moberg och Kulturbloggen skriver också om artikeln.

Högerns ekokammare

Efter att Johan Ulvenlöv bevistat Netroots nation var han lyrisk. Dels över boken Far beyond the echo chamber och dels över begreppet nätverksbaserad media. Ulvenlös inlägg Vilket tomrum fyller Sveriges regeringsbloggare? upprörde känslor bland högerbloggare, men de siffror han presenterade i sitt inlägg, talar sitt tydliga språk:

Tillgångar hos tanksmedjor med koppling till högern 350 miljoner
Tillgångar hos tankesmedjor med koppling till arbetarrörelsen 1 miljon
- - -
Omsättning hos tankesmedjor med koppling till högern 70 miljoner
Omsättning hos tankesmedjor med koppling till arbetarrörelsen 5 miljoner
- - -
Antalet anställda på tankesmedjor med koppling till höger 50
Antalet anställda på tankesmedjor med koppling till arbetarrörelsen 1
- - -
Antal borgerliga ledarsidor i Sverige 59
Antal socialdemokratiska ledarsidor i Sverige 13
- - -
Monetära resurser hos partierna enligt SVTs granskning
Regeringspartierna 167 miljoner
Rödgröna 89,1 miljoner

I boken Netroots - En progressiv bloggrörelse som sätter agendan, skriver John Aravosis om den amerikanska politiska bloggosfären. Aravosis skriver (s. 104):

[...] den amerikanska vänstern under större delen av 1990-talet var tvungna att bemöta det som president Bill Clinton gjorde känt som "en omfattande högerkonspiration". Clinton syftade på högerns budskapsmaskin, en "ekokammare" bestående av högervänliga "medier" som genom oändligt repeterande kunde göra vilken lögn som helst till sanning.

Något som vi, inom den politiska oppositionen, känner igen även i Sverige. Borgerlig medias näst intill totala dominans, var det som fick mig att börja blogga. Jag håller det för troligt, att efter valförlusten 2006, var det många som började blogga av just den anledningen. Frustration över att borgerlig media agerar anslagstavla åt regeringen Reinfeldt är en stark drivkraft och som fått nätverket NetRoots att växa explosionsartat under denna mandatperiod.

Nu har Johan Ulvenlöv och Marika Lindgren Åsbrink kartlagt högerns ekokammare i Sverige. Ulvenlöv skriver på sin blogg:

Idag skriver jag och Marika Lindgren Åsbrink en debattartikel i tidningen ETC (i pappersupplagan s.28-29, och på nätet här). I den skissar vi tillsammans en tydligare bild av högerns ekokammare som jag tidigare nämnt i andra postningar.

Analyser av "sociala media" i tidningar, som SvD nyligen, utelämnar helt den övriga politiska media som skapas i samhället och vilka intressen som finns med. Och framförallt förbises resursperspektivet. Vi anser i vår artikel att dessa analyser är bristfälliga och visar inte den verklighet som vi verkar i.

Högerns ekokammare består av tre block, pengaflödet från de hemliga donatorerna, budskapsmaskinen och megafonsegmentet- de 59 borgerliga ledarsidorna, varav 5 rikstäckande. Tillsammans arbetar de effektivt med att vrida debatt, språkbruk, vinklar och nyheter åt höger.

Vi i arbetarrörelsen har ingen ekokammare. Däremot växer det nu fram något nytt, och något annorlunda. I artikeln resonerar vi kring framväxten av Netroots, nätverksbaserad media, som på frivillig basis plockar fram uppgifter, faktagranskar, ifrågasätter opinionsbildar, beskriver livstilsfrågor, kultur och idédebatt.

Fler som skriver om högerns ekokammare och nätverksbaserad media: Peo Wagström, Johan Ulvenlöv, Röda berget , Peter Andersson, Johan Westerholm, Marika Lindgren Åsbrink, Kulturbloggen, Martin Moberg.

Mingelbilder

Igår var det releaseparty för boken om NetRoots. Nedan följer några bilder från minglet på LO-borgen:

Johan Ulvenlöv

Peter Högberg & Peter Andersson

Anders Selin, ordförande för HBT-sossar Sverige

Viktor Tullgren

Claes Krantz

Marika Lindgren Åsbrink & Johan Ulvenlöv

Aurora Gullberg

Ann-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens Tankesmedja

Johan Ulvenlöv och Eric Sundström AiP

Johan Ulvenlöv, Eric Sundström, Björn Fridén, Marika Lindgren Åsbrink, Peter Andersson och jag.

Eric Sundström, sq2540sthlm, Aurora Gullberg och Peter Högberg

Peter Andersson utövar linedance?

Cosmopolitan med Sophia Magasanik

Releaseparty för boken om NetRoots

I morgon är det bokmingel på LO. Du är välkommen!

Tid: 12 augusti, 17:30 - 20:00
Plats: LO, Barnhusgatan 18, Stockholm
OSA: http://tinyurl.com/netrootsmingel

Eric Sundström, chefredaktör AiP, är konferencier. Det bjuds på något gott att dricka, tilltugg och lite umgänge för att fira att den efterlängtade boken Netroots - En progressiv bloggrörelse som sätter agendan (Bilda Förlag) nu når hyllorna. Några av de medverkande författare (se nedan) finns på plats för en kväll i gemytlighetens tecken.

Peter Andersson, Nina Andersson Brynja, John Aravosis, Matilda Ardenfors, Klara Denckert, Alexandra Einerstam, Ulrika Falk, Björn Fridén, Aurora Gullberg, Gunilla Hjalmarson, Peter Högberg, Claudia Jiménez Guala, Peter Johansson, Claes Krantz, Karin Pettersson, Martin Rosvall, Rosemari Södergren, Johan Ulvenlöv, Anders Utbult, Johan Westerholm, Marika Lindgren Åsbrink.

Länk till NetRoots

Tack Tokmoderaten!

Idag skriver Tokmoderaten följande om HBT-sossen:

Sju, sju, sju... Som nummer sju finns en blogg som jag tittar till när andan faller på. HBT-sossen är något så unikt som en sosseblogg som faktiskt kan vara kritisk mot det egna partiet och sättet man jobbar på från Sveavägen 68. Alexandra Einerstam förtjänar beröm och stöd, för det är först när man vågara vara kritisk mot egna felsteg eller feltänk som man blir verkligt trovärdig när man svingar mot motståndaren. HBT-sossen behövs i NetRoots, HBT-sossen gör ett jobb som ingen annan gör i det laget - hon är 100 procent ärlig.

Det är inte första gången HBT-sossen omnämns i Tokmoderatens blogg. I Fredrik Antonssons inlägg Netroots och nät-rebellen skriver han:

Det finns ett härligt undantag där tanden aldrig hamnar framför den flinka tungan, och det är HBT-sossen - den enda som kan och inte drar sig för att veva mot de egna när så behövs.

HBT-sossen vill inte vara sämre - här kommer ett axplock med inlägg som omnämner Tokmoderaten: Bloggfavoriter, Bistro Bohéme, bloggare och budget, Tokmoderaten - inte som andra.

Relaterat: SvD, SvD2

En schysst valrörelse (Del VI)

Aftonbladet skriver idag om de fulaste valknepen: skrämselpropaganda, sabotage, smutskastningsmejl, negativa associationer, nätkampanjer, skvaller, offerrollen, plantering, spridning av osanna fakta och fejkade insändarkampanjer. Till Aftonbladet säger statsvetaren Nicklas Håkansson att fult spel ökar genom ny teknik (och han är tyvärr inte ensam om sin åsikt):

Vi har hela bloggosfären och nätanvändandet som gör att det finns fler arenor
för att plantera, läcka och smutskasta. På nätet är det också lättare att vara
anonym.

Jag hävdar motsatsen. Anonyma troll är inte trovärdiga. Internettrollen ägnar sig åt tokerier oavsett om det är valrörelse eller inte. Vi bloggare (oavsett politisk färg) har ögonen på oss. I viss mån bevakar vi varandra. Är det några som kommer att hålla fanan högt genom hela valrörelsen är det just bloggarna (kanske inte Tokmoderaten, men det är ju något av hans signum). Min partikamrat, Peter Andersson, har till och med varudeklarerat sin blogg med knappen Ren bloggning (se bild).

För ett tag sedan startade progressiva bloggare från nätverket NetRoots sajten Tvättstugan. Om denna sajt skriver Johan Ulvenlöv:

Målet är att bemöta faktafel i framförallt traditionell media och eventuell ryktespridning som sker i den politiska debatten. Vi vill tvätta valrörelsen ren
från felaktigheter som upprepats så många gånger att de upplevs som sanna. Däremot delar vi inte den mediala uppfattningen att den här valrörelsen kommer
att bli smutsigare än vanligt. Vi tror på styrkan i en hård och ärlig debatt. Vi
har alla ett ansvar för tonläget. Detta är progressiva bloggares initiativ för
att valrörelsen ska bli schysst.

Jag har skrivit om det tidigare (se nedan). Jag vill inte ha någon smutsig valrörelse, varken på nätet, i gammelmedia eller IRL. Vi vinner valet endast genom att tala om vår socialdemokratiska politik och i förlängningen den gemensamma rödgröna politik.

Tidigare inlägg: NetRoots tvättar valrörelsen ren, Negative campaigning på nätet?, SvD: Valrörelsens övertramp kommer att ske på nätet, Det finns motståndare och det finns motståndare, En schysst valrörelse

Boken om NetRoots

Snart är den här - boken om det progressiva bloggnätverket NetRoots.

Medverkande skribenter: Peter Andersson, Nina Andersson Brynja, John Aravosis, Matilda Ardenfors, Klara Denckert, Alexandra Einerstam, Ulrika Falk, Björn Fridén, Aurora Gullberg, Gunilla Hjalmarson, Peter Högberg, Claudia Jiménez Guala, Peter Johansson, Claes Krantz, Karin Pettersson, Martin Rosvall, Rosemari Södergren, Johan Ulvenlöv, Anders Utbult, Johan Westerholm, Marika Lindgren Åsbrink.

Jag tänker inte ägna mig åt falsk blygsamhet, för jag är förbaskat stolt över att vara en del av NetRoots. När nätverket fyllde fyra år, gjorde jag till och med en liten hyllningsfilm (den må vara amatörmässig, men jag hoppas att den fångar lite av det som är NetRoots "själ").

Jag är en av de bloggare som var med i begynnelsen och då var vi ganska få. Nu har nätverket växt och i skrivandets är vi cirka 600 bloggare.

Varför en bok om NetRoots? Den största delen av människans historia finns inte nedtecknad. Som arkeolog och kulturhistoriker svarar jag därför att historien om NetRoots måste nedtecknas och bevaras för framtida generationer.

Almedalsveckan

Almedalen. Snart är det dags igen för Almedalsveckan som beskrivs som en Kiviks marknad för politiker (och lobbyister). 1396 evenemang finns med i kalendariet. 333 programpunkter går av stapeln under onsdagen och är därmed den mest evenemangsladdade dagen under veckan.

HBT-sossen kommer att vara där. Jag och Åsa åker måndag morgon och stannar till fredag morgon. Utrustade med datorer, anteckningsblock, kameror och mobiltelefoner, räknar vi med att publicera åtminstone några inlägg på bloggen. Just nu sitter jag inne med information, som jag inte får yppa förrän i Almedalen. Jag håller på att spricka av stolthet, men biter ihop i några dagar till.

Minst 30 andra bloggare från NetRoots är på plats i Almedalen. Netroots kommer ha sin egen plats i det rödgröna centret, Hamnplan 5, som slår upp portarna under söndagen. Där finns arbetsplatser, roliga och intressanta människor, uppkoppling, kaffe och säkerligen en och annan toppolitiker. Gå därför med i facebookgruppen för NetRoots för att hålla koll på vad som sker under veckan.

Jag tror att det var två eller tre år sedan som HBT-sossen utsågs till en av Almedalens inflytelserikaste bloggar och då var jag inte ens på plats i Almedalen. Jag måste tillstå att det är svårt att rapportera på plats. Förra året försökte jag liveblogga, men det gick så där. Det händer nämligen så ofantligt mycket: intressanta seminarier, mingel, allsång, umgänge med partikamrater och ett och annat dopp i havet.

Almedalen är som en orkan och det är sällan man sitter i orkanens öga och har tid och ro att "bara blogga". Just nu är det lugnet före stormen...

Idag fyller min mamma år, så vi beger oss till Sala ikväll för att fira henne. Hon bor ett stenkast från Måns Ols. Vi ska grilla, bada och promenera på Gröna gången och imorgon kväll åker vi tillbaka till Stockholm. Jag sitter tyvärr på tåget när Tyskland spelar mot Argentina, men jag hoppas kunna streama matchen. Heja Tyskland!

Söndagen ägnar vi oss åt att diska, städa, tvätta och packa.

Jag fyller år när vi är i Almedalen, närmare bestämt 7 juli. Födelsedagen firar jag med genom att gå på de Rödgrönas fest.

Kristian Krassman och Martin Moberg har också bloggat om Almedalen.

Bloggfavoriter

Kent Persson uppmanar bloggare att lista sina favoritbloggare.

Johan Westerholm har gjort en 10-i-topp-lista och jag delar hans uppfattning om bloggaren som befinner sig på Westerholms första plats - Marika Lindgren Åsbrink (som bloggar på Storstad). Jag delar även hans uppfattning om Tokmoderaten (som jag dedikerat ett helt inlägg åt).

Kristian Krassman (In Your Face) fick mig att börja blogga.

Jag gillar Kulturbloggen som postar ett och annat inlägg om kulturpolitik. Jag gillar även den blogg som är navet i nätverket NetRoots - S-buzz.

Immanuel Brändemo har en fantastisk blogg som heter Trollhare. Den läser jag ofta, även om jag har synpunkter på hur ett och annat inlägg ser ut (inläggen kan vara något röriga som fallet också är med Claes Krantz blogg). Fetstil och kursivt om vartannat. Stora textsjok som gör det svårt att ta till sig innehållet ibland. Brändemo har vidare en förmåga att "övertagga" sina inlägg. Jag betonar dock att de skriver bra texter.

Emma (egentligen Marie Andersson) med bloggen Opassande har en särställning i bloggosfären och så även i mitt blogghjärta. En annan, något udda blogg, som funnits med i en evinnerlighet är Stationsvakt. Upphovsmannen till denna blogg heter Johnny Söderberg och förutom att vi är bloggkollegor är vi även arbetskamrater.

Konsumbloggen har tyvärr gått i graven, men inläggen går att läsa om och om igen. Läs och skratta (eller gråt om du så vill). En uppmaning till Mattias (ja, han heter så. Han har detta år "kommit ut ur garderoben") blir därmed: väck liv i Konsumbloggen igen!

Jag är inte någon Rob Fleming (huvudperson i Nick Hornbys bok High Fidelity) som är en fena på att sätta ihop en fem-i-topp-lista över till exempel sina fem mest minnesvärda seperationer eller de fem bästa gitarrsolona genom tiderna. Därför är Kent Perssons utmaning oerhört svår för mig.

På bloggar.se ser jag vilka jag länkar till oftast, men det är omöjligt att rangordna dem. Jag har tidigare lyft några bloggare, som jag vill att fler ska läsa (se nedan). Jag vet att jag nu har "glömt" att nämna åtminstone tio till som är mina favoriter, men jag väljer att stoppa här och hoppas att bloggkollegor, som inte nämnts i detta inlägg, ändock vet att även de finns i mitt blogghjärta.

Till syvende och sist kan jag avslöja att i slutet av denna vecka eller i början av nästa vecka, kommer Cision lägga till ytterligare en kategori i Bloggtoppen - HBT- och där kommer denna blogg att finnas med, så håll utkik på Cision.

Stefan Wikén - en nätrot bland många, Viktor Svedberg - en nätrot bland många och [Mikrointervju] Lukas Romson.

Bloggtorka

Bilden ovan beskriver väl var vi politiska bloggare just nu befinner oss tidsmässigt. Än finns det vatten kvar till några enstaka inlägg, men efter midsommar sinar det betänkligt. En vecka under sommaren kan vi politiska bloggare dock glädjas åt - Almedalsveckan (eller om man så vill Politikerveckan). Nu höll jag faktiskt på att glömma ytterligare en vecka - Stockholm Pride. Jag hoppas kunna rapportera om intressanta seminarier och föreläsningar. Vinner till exempel de Rödgröna mot alliansen i HBT-jeopardy?

Gammelmedia kan under de långa sommarmånaderna skriva om myggspray, grillextra, festivaler och baddräkter, men vad ska vi ägna oss åt? Kanske ett valår som detta, gör att vi har några halmstrån vi kan gripa tag i?

Visst är det underbart med sommar. Några bloggare gör sommaruppehåll och njuter av ledigheten, vi andra kämpar på i ett nyhetsfattigt Sverige, men när riksdagen återigen öppnar och debattartiklar och utspel åter sker, då kommer det härliga regnet och gör öknen åter grönskande.

Stefan Wikén - en nätrot bland många

Stefan Wikén och jag träffades när han var ersättare i riksdagen och jag jobbade som vakt i Cephalus (S-kansliet). Vid den tidpunkten hade inte Wikén börjat blogga. Han började blogga först 2008, men under två år har han utvecklats och blivit en riktigt skarp bloggare. Jag erkänner att jag är dålig på och länka (jag har blivit ännu sämre i och med att min nuvarande blogger) och jag beundrar honom (och Martin Moberg) för att de alltid länkar.


Därför tillägnar jag Wikén ett eget inlägg och hoppas att fler upptäcker Stefan Wikéns blogg Stefans konspirationer. Det är en läsvärd blogg. Wikén skriver ofta om politik på riksplan, men ibland får vi läsa om vad som händer i Krokums arbetarekommun (där Wikén är ordförande).

Wikén är en nätrot bland många. I skrivandets stund är vi nästan 600 bloggare i nätverket NetRoots. Med andra ord är vi en politisk kraft att räkna med.

Tidigare inlägg: Victor Svedberg - en nätrot bland många

Gröna nätrötter och ett mingel

På onsdag har Åsa och jag bjudit in sex andra bloggare till ett mingel. Det är ett mingel för rödgröna kvinnor som bloggar. Vad som föranleder detta mingel är ett inlägg som Karin Bergh skrev för ett tag sedan - Se hit kvinnliga bloggare inom S, V och MP! På minglet skall vi bland annat prata om hur vi ska bli bättre på att synliggöra de rödgröna kvinnor, som bloggar om politik och samhälle.

Att bjuda in bloggare från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har inte varit några problem. Miljöpartister däremot...

Den enda Miljöpartisten jag umgås med är Mikaela Persson. Dessvärre kunde hon inte komma. Hon tipsade mig dock om en annan bloggare - Annika Hirvonen. Det aktuella datumet hade Hirvonen ett jobbmöte. Alexandra Odevall, som bloggar på Nyfiken-grön, har just mejlat och sagt att hon eventuellt inte kommer. Linn Olauson har, i skrivandet stund, inte svarat om hon kommer. På twitter har jag frågat Miljöpartiet om de kan tipsa om gröna kvinnor som bloggar. De har gett mig en hel bunt, men så vidare värst många var det inte som nappade på mitt förslag om ett gemensamt mingel.

Just nu håller jag på och läser antologin Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras. Magnus Wennerhag skriver i sitt bidrag Tre rörelsepartier och möjligheten till politisk förnyelse:

Med tanke på att de tre rödgröna partierna alla är framvuxna ur levande folkrörelser är det därför något märkligt att deras samarbete hittills främst har tagit sig uttryck i samtal och strategiska överläggningar mellan partiföreträdare och deras medarbetare. Ska det rödgröna samarbetet bli något mer bestående måste dess politik formas i aktiv dialog även på gräsrotsnivå.

Fler röster i antologin är inne på samma tanke som Wennerhag, till exempel Gustav Fridolin (med bidraget Ta allt det röda, ta allt det gröna) och Aron Etzler (med bidraget Två strömningar tre partier).

På gräsrotsnivå träffas Socialdemokrater och Vänsterpartister på ABF och Första maj-festen. De skriver i varandras tidningar, ordnar demonstrationer och seminarier tillsammans... 8 mars, Burma, Socialistiskt forum, Feministiskt forum. De ses på ett café, där Jenny Wrangborg läser dikter. Miljöpartisterna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Jag och Åsa har tagit Wennerhag på orden och vill föra en aktiv dialog på gräsrotsnivå med såväl V som MP. Detta under trevliga former. Nu ser det ut att bli ett rött mingel. Jag lever dock fortfarande på hoppet. Än är det inte för sent för en grön nätrot att höra av sig till mig (Alexandra Einerstam på facebook).

De som kommer på minglet är, i skrivandet stund:

Åsa Einerstam, som bloggar här på HBT-sossen

Karin Bergh, som bloggar på Karins värld

Ilona Szatmari Waldau, som bloggar på Mer vänster i Uppsala
Rosemari Södergren, som bloggar på Kulturbloggen
Ulrika Falk, som bloggar på just Ulrika Falk
Eva-Lena Jansson har svarat "Maybe Attending".

Gå gärna in och läs deras bloggar.