Visar inlägg med etikett journalistik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett journalistik. Visa alla inlägg

I morgon går Nätrot '12 av stapeln


Jag har skrivit om det förut, men det tål att upprepas: I morgon fredag startar Nätrot '12 - den första, nationella konferensen i Sverige. I dagarna tre skall jag umgås med andra, progressiva nätaktivister.

Programmet för konferensen är fullspäckat med intressanta föredrag, mingel, paneldebatter och workshops.

Hoppas att vi ses på ABF i helgen!

Nätrot 12


I cirka fem år har nätverket NetRoots organiserat progressiva bloggare. Jag är en av de som var med från början. Därför är jag nu mäkta stolt att NetRoots anordnar den första, nationella konferensen i Sverige. Konferensen går av stapeln i Stockholm 27-29 april.

Jag kommer inte hålla i något föredrag eller seminarium, utan är där för att få inspiration, nätverka och ha roligt. En hel helg fullspäckad med möjlighet att lära sig opinionsbildning, teknik och knyta nya bekantskaper. Inga sakfrågor - bara metoder, som det står på hemsidan.

Håll nu tummarna för att min hustru Åsa inte får värkar den helgen. Runt den fjärde maj beräknas hon nämligen föda. Förutom konferens har jag ju planerat ett litet mingelparty och det skulle vara försmädligt om vattnet går mitt i festligheterna.

Bloggat: Martin Moberg, Johan Westerholm, Helena Ericson, Alliansfritt Sverige

Occupy 68:an

Leif Pagrotsky tar en bild på all media som samlats utanför 68:an

Jag sneglade lite på Aftonbladets, SVT:s och Expressens livesändning från Socialdemokraternas partihögkvarter på Sveavägen 68:an igår. Sändningar började rekordtidigt. VU:s möte började först två, men redan timmar innan mötet går av stapeln står de där i kylan.

Några går omkring lite planlöst, andra journalister intervjuar varandra i brist på att tillräckligt höga maktföreträdare behagar dyka upp. Jag ser en man stå bakom en journalist och vinka glatt. "Jag är med i teve!" uttrycker hela hans kropp.  Journalisterna spanar längst Sveavägen efter sina offer. Är det? Ja, det är Sven-Erik Österberg! Plötsligt springer alla mot Österberg, kamerorna skumpar med bärarna och således även bilderna. Några kameramän är klädda i tjocka, oranga overaller. Är det en Antarktisexpedition? Andra har en hel arsenal med grejer i bälten runt midjan som verkar väga flera kilon. Någon kommer gåendes med en stege. Är det? Ja, det är det! Leif Pagrotsky! Mikael Damberg! Peter Hultqvist!

Mikrofoner uppkörda i ansiktet på S-politikern. Journalister pratar i mun på varandra. Frågorna haglar. Vems fråga tänker politikern svara på? Det avgörs av hackordningen. Politikern vill inte svara alternativt svarar "fel". Frågan ställs om, frågan omformuleras... politikern går in. I väntans tider...

Nya intervjuer med varandra. Journalister försöker återge det politikern just sa. Det som vi, som tittar på sändningen, nyss såg och hörde från politikerns mun. Politikerns ord tolkas.

Ett blombud kommer med ett fång rosor till 68:an. Nyheten toppar plötsligt Aftonbladet.se.

Det är något tragikomiskt över dessa livesändningar. Vi får se en flock journalister och kameramän bete sig, precis som Peter Johansson skriver i sitt inlägg, en hjord gnuer. En annan metafor som dyker upp i mitt huvud är "som hyenor".

Jag minns hur hyenorna, förra gången de stod och frös arslet av sig utanför 68:an, när de blev så oerhört besvikna när de inte lyckades fälla sitt byte. Just nu ryktas det att de inte heller denna gång kommer att fälla sitt byte. Hyenor som blir ännu hungriga.

Och ändock har jag en viss förståelse för att de står där och fryser och beter sig som en hjord gnuer. Det finns ju ett intresse! Peter Johansson tittar ju, så även jag och vi är långt ifrån ensamma (vilket gårdagens twitterflöde vittnar om). Ja, jag kommer nog ha på en livesändning som "bakgrundsljud" även idag.

Efter klockan två, när VU-mötet de facto har börjat, står de kvar. Tills slut förbarmar sig Fredrik Kornebäck (presschef) över de hungriga och frusna journalisterna och släpper in dem. Nu ser jag de vanka omkring i Folkhemmet med en mugg kaffe från automaten.

Ett antikt, grekiskt drama utspelar sig på Sveavägen 68. Året är 2012.

På samma tema: Kristian Krassman och Martin Moberg


Avslöjande: SvD:s ledarskribent Sanna Rayman gillar Håkan Juholt

I veckans Korseld intervjuas Socialdemokraterna partiledare, Håkan Juholt, av Katrine Kielos och Sanna Rayman. Det märks tydligt att Rayman gillar Juholt. Mycket. Kanske för mycket? Åtminstone anser den borgerlig ledarskribenten Rayman det.


Som högerskribent känner hon sig nämligen nödgad att dedikera en hel ledare åt detta. Hon bekänner att hon gillar honom, men that's it. Medelst rubriksättningen - Han är en trevlig fyr, den där Håkan Juholt och själva texten - försöker hon reducera och förminska politikern Juholt.


Faktum är att jag ler när jag läser denna ledare. Hur mycket hon än försöker förminska och reducera Juholt till att "bara" vara en trevlig prick, så misslyckas hon. Hon snarare förstärker det jag ser när jag tittar på Korseld (och läser ledaren).


Hon gör ju bara sitt jobb. Hon är en del av högerns ekokammare och jag vill inte gå så långt att jag tycker synd om henne, men det är något tragikomiskt i hennes försvarstal.


Jag avundas henne inte, i hennes roll som ledarskribent på en borgerlig tidning. I motsats till henne är jag en fristående bloggare. Jag är inte anställd av partiet (och i förlängningen arbetarrörelsen). Jag är fri! Jag kan såväl kritisera politiska motståndare som mitt eget parti. Jag behöver inte skriva ett försvarstal, när jag upptäcker att jag gillar någon politisk motståndare.


Jag kan till och med gå så långt här på bloggen att jag skriva att jag gillar ett och annat förslag som regeringen Reinfeldt kommer med. Jag poserar glatt tillsammans med Moderaternas partisekreterare, Sofia Arkelsten (som jag numer känner så väl att jag kan kalla henne för Fia) eller med justitieminister Beatrice Ask. Jag kan gilla och respektera såväl personen som politikern.


Det förstärker min trovärdighet som S-bloggare och politiker (vilket bland annat Tokmoderaten har skrivit om) och Rayman saknar den frihet jag har.


Den ledare, som upptar nästan en helsida i papperstidningen, är slöseri på utrymme. Som borgerlig ledarskribent, borde Rayman ha nyttjat utrymmet på ett bättre sätt. Det finns bättre sätt att angripa sina politiska motståndare på. Rent krasst så funkar inte strategin "håna Håkan".


Nu har jag förmånen att vara sosse och även när Juholt var okänd för den stora massan, framgår det tydligt här på bloggen att I've got the hots for Juholt. I likhet med Rayman gillar jag ju personen Håkan Juholt, men i motsats till Rayman gillar jag även politikern Juholt.


Jag vill vara en motvikt till högerns ekokammare och därför känner jag mig nödgad, en tidig söndagmorgon, att ägna ett helt inlägg åt detta. Nej, nu är den banne mig dags för frukost.


P.S. Jag läser även i dagens SvD att Vänsterpartiets Josefin Brink och Åsa Brunius har gift sig. Ett stort grattis till er båda!



Den "kritiska" granskningen av makten

Vid riksdagsvalet 2006 bytte huvudrollsinnehavarna plats. Den socialdemokratiska regeringen ersattes av en moderatstyrd regering. Året är nu 2009 och media har fortfarande inte kommit ut ur oppositionsgarderoben. Medierna ska ägna sig åt kritisk granskning av makten, men istället har media blivit något av en anslagstavla för den borgerliga regeringen. [...] Jag kan förstå att det var lättare innan valet 2006 att vara borgerlig ledarskribent, eftersom de då befann sig i opposition. Det är betydligt svårare att kritiskt granska den moderatstyrda regeringen om man är ledarskribent på Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. Media har en oerhört viktig roll i bevakningen av vårt samhälle. Jag anser att media missköter den rollen. När ska media komma ut ur oppositionsgarderoben?
Ovanstående skrev jag 2009 och som alla vet är året nu 2011 och regeringen Reinfeldt är inne på sin andra mandatperiod. Och visst förekommer det att en och annan högerskribent kritiserar Moderaterna, men sällan någon på SvD:s ledarredaktion.

Dagens dravel står Per Gudmundson för. Han umgås nog för mycket med Per Schlingmann & Co. Det är uppenbart att denna ledarskribent har läst Moderaternas rapport om barnfattigdom och svalt den med hull och hår. Med ny sifferexercis tror Moderaterna nämligen att de kan trolla bort barnfattigdomen. Gudmundson har tyvärr glömt bort det som är viktigt för en journalist - källkritik. Källkritik är A och O för såväl journalister som akademiker. Ja, egentligen är källkritik av vital betydelse för alla som forskar, skriver eller uttalar sig.

Att Gudmundson angriper Socialdemokraterna och Håkan Juholt, med Moderaternas rapport som främsta vapen, förvånar mig inte. Jag hade inte förväntat mig något annat av Gudmundson. Vad som däremot förvånar mig är den sågning han gör av hela journalistkåren i ledaren:
Att en S-politiker bluffar om barnfattigdomen förvånar inte. Att journalistkåren köper bluffen, och vidareförmedlar den rakt av, är mer märkligt.
Undermeningen: endast ledarskribenter på SvD sköter sitt jobb. Resten av journalistkåren är usla. Om Gudmundson vill att journalistkåren köper Moderaternas bluff (denna gång i form av en rapport om barnfattigdom), förstår jag inte varför han gör sig ovän med resten av journalistkåren.

Till syvende och sist skulle det kännas befriande om högerns ledarskribenter tog sin roll på allvar någon gång och ibland kritiserade sittande regering. Om inte annat så för trovärdigheten.

Min rekommendation: Step out of your echo chamber.

Röda Berget på samma tema.

Kors i taket. Expressens ledare är humoristisk

Dagens ledare i Expressen är riktigt rolig och betänk att jag tycker det, även som den sosse jag är. I ledaren figurerar bland annat det progressiva nätverket NetRoots, men mer tänker jag inte avslöja.

Nordiska journalister, kommunikatörer, PR-konsulter och användandet av sociala medier

1 847 nordiska journalister, kommunikatörer och PR-konsulter har svarat på Cisions enkät om hur de använder sociala medier. Alexander Mason har valt ut några "godbitar":

Bloggar
42 procent av de svenska journalisterna läser bloggar dagligen. I Danmark är siffran 26 procent, i Norge 19 procent och i Finland 16 procent.
Bland de svenska informatörerna läser 62 procent bloggar varje vecka eller oftare. Motsvarande siffra för Danmark är 47, för Norge 58 procent och Finland 73 procent.

Twitter
56 procent av de nordiska PR-konsulterna läser mikrobloggar varje vecka eller oftare.
41 procent av de nordiska journalisterna läser mikrobloggar varje vecka eller oftare.
32 procent av de nordiska informatörerna läser mikrobloggar varje vecka eller oftare.
Bland PR-konsulterna är det 19 procent som även uppdaterar Twitter för sina kunders räkning. Men framförallt uppmuntrar PR-konsulter kunderna att själva twittra (53 procent).

Wikipedia
92 procent av de svenska journalisterna använder Wikipedia i sitt arbete. Även i Norge är användande 92 procent. Mostvarande siffra i Finland och Danmark är 85 procent.

Wikipedia är en encyklopedi på nätet med öppet innehåll. Alla användare kan lägga till, ändra och rätta texterna i Wikipedias artiklar. 92 procent av de svenska journalisterna använder Wikipedia i sitt arbete, men hur är det egentligen med Wikipedias tillförlitlighet? Är det positivt att journalister hämtar information från just Wikipedia?

Här kan du ladda ner hela Cisions rapport.
P.S. Naturligvis har Wikipedia en sida som just handlar om Wikipedias tillförlitlighet.
Foto: ETC

Sossehockey

Nationalencyklopedin: sportjournalistik, journalistisk genre utvecklad under 1900-talet, först i tidningarna, senare i radio och TV. Några stilistiska drag som anses utmärka sportjournalistiken är engelska lånord, smeknamn på idrottsutövare och ett ymnigt bruk av metaforer och starka, dramatiska uttryck [...]
-
Sportjournalister tillhör ett speciellt släkte. Det gör även politiker. Ibland förenas de två. I det här referatet talar sportjournalisten om Sossehockey. Ett utslag av metaforer och starka, dramatiska uttryck? Även Peter Högberg har nog sett referatet eftersom han har skrivit ett briljant inlägg som heter Sossehockey gör mig varm. Även Johan Ulvenlöv, Martin Moberg, Claes Krantz, Röda Berget och Johan Westerholm skriver om Sossehockey.

Äntligen!

Idag kommer kyrkomötet (Svenska kyrkans "riksdag") med stor majoritet att rösta ja. Ja till bibehållen vigselrätt och därmed också ja till vigsel av samkönade par. DN skriver att motståndet är ännu stort. I ett tidigare inlägg skrev jag:
-
Totalt har nu motståndare till samkönade äktenskap 38 av kyrkomötets 251 mandat (nio mer än under tidigare period). Mitt parti, Socialdemokraterna, är fortfarande det största partiet med 71 mandat. Motståndet mot samkönade äktenskap är således inte så stort som media (och mörkermännen) vill göra gällande. [...] Det avgörs av det sittande kyrkomötet, alltså inte av dem som valdes igår. Det finns en stor majoritet för.
-
DN:s påstående att "motståndet är stort" är därmed felaktigt. Varför hävdar då DN och annan media att det finns ett stort motstånd? Att mörkermännen gör det, förstår jag, men media? Jag är inte medlem i Svenska kyrkan, men min fru är det. Att vara hbt-person och kristen och hela tiden läsa om detta påstådda motstånd, kan inte vara roligt.
-
För 30 år sedan, friskförklarades homosexuella. I maj i år trädde lagen om könsneutrala äktenskap i kraft. Idag tar Svenska kyrkan ett stort steg i och med sitt ja. Den här dagen är en historisk dag!

Expressen/Quistbergh.se

Tystnad - det fulländade uttrycket för förakt*

TYSTNAD. UTANFÖRSKAP
Johan Ulvenlöv: Igår uppdagades nyheterna att Moderaterna raderat avgörande information om utanförskapet på sin webbplats och att Sven-Otto Littorin fixade med utanförskapssiffrorna i Riksdagens frågestund. Vi kan konstatera att ingen, inte någon, inte ens med en enda stavelse, försvarar, förklarar, stödjer eller ens visar något som helst intresse för utanförskapet bland högerns pratare.Detta påminner mig också om den granskning som gjorts kring hur ofta högerbloggare skriver om jobbfrågan. Tystnad.
-
Jag är inte det minsta förvånad att nyheten om Moderaternas trollande och trixande möts med tystnad från Högern. Jag trodde åtminstone att Kent Persson skulle ta bladet från munnen, men även han är tyst.
-
Förr kunde man bränna ner biblioteket i Alexandria och förlusten av kunskap när biblioteket upphörde var omfattande och bestående. Moderaterna verkar inte inte förstå den nya tid de verkar i. Visst kan man plocka bort och radera information från hemsidor och bloggar, men det innebär inte alltid att informationen är borta, raderad, gömd, glömd eller försvunnen... En tidigare version som ligger kvar på servern, en utskrift eller en skärmdump är allt som behövs.
-
I ett tidigare inlägg skrev jag att medborgarjournalistik behövs. Att ingen, inte någon, inte ens med en endaste stavelse, försvarar, förklarar, stödjer eller ens visar något som helst intresse för utanförskapet bland Högerns förespråkare, visar återigen vikten av medborgarjournalistik.
-
Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Önskar Moderaterna att det fanns en procedur som gör det möjligt att radera väljarnas minnen av deras fyra år vid regeringsmakten inför valet 2010? Högerns tystnad är ett uttryck för förakt och arrogans.
-
* Titeln på inlägget är ett citat av George Bernard Shaw.

Medborgarjournalistik behövs


Peter Andersson skriver i sitt inlägg Att själv höra Mona Sahlins tal skiljer från mediabilden:
-
Förr kunde man kanske skriva vad som helst: I Youtube och bloggarnas dagar avslöjas det lätt. Alla journalister verkar inte ha förstått den nya tid de verkar i. Dagens nyheter har rubriken "Sahlin till angrepp mot regeringen". Inget fel i sak. Definitivt inte utan anledning. Här styr möjligen journalistikens egen logik rubriken: det finns en tydlig konflikt.
-
I artikeln Journalister, kom ut ur oppositionsgarderoben, skriver jag att medierna ska ägna sig åt kritisk granskning av makten, men istället har journalister, blivit något av en anslagstavla för den borgerliga regeringen och använder sig gärna av det Moderata nyspråket.
-
Därför är det bra att Mona Sahlins tal inför partiets förtroenderåd i riksdagens andrakammarsal finns på YouTube och i skriven form här och att bloggare, som Peter Andersson, belyser medias skeva vinkling av talet. Medborgarjournalistik behövs!
-
Expressen , DI
Veronica Palm - Nu är det roligt!
Mona for president - På dem Mona!
Mats Engström - Mona Sahlin på offensiven
Magnus Berg - Medborgarjournalistik befriar oss
Eric Sundström

Vad är "kvinnojournalistik"?



Aftonbladets ett år gamla satsning på kvinnojournalisitk, Wendela, slog rekord samma vecka.
Den hade 916 000 unika besökare.
– Det visar att den typen av journalistik är viktig, säger Helin.
-
I ett tidigare inlägg - Wendela Hebbe vänder sig i graven - har jag varit mycket kritisk gentemot Wendela. När Aftonbladet skriver om "kvinnojournalistik", kryper det längs ryggraden på mig. Det finns kvinnor i journalistiken, men vad är "kvinnojournalistik"?

I allmänhetens tjänst?

Public service kan beteckna kontroll, oftast utövad av staten eller någon myndighet/Wikipedia
-
Jag älskar public service. SVT och SR är i allmänhetens tjänst och skall därför vara under statligt flagg. Public service spelar en viktig roll i vårt samhälle. Därför känns det tungt att, medelst detta inlägg, informera er läsare om att vi inte
längre har public service. Statlig television is no more.
-
Svenskt Näringsliv har tagit över i och med den nybildade arbetsgivarorganisationen Medieföretagen. Så här skriver Almega i ett pressmeddelande:
-
Arbetsgivarfrågorna är viktiga för så stora företag som SVT, SR och UR, men även för dotterföretagen SRF och RIKAB. Den kompetens och styrka som nu skapas med Medieföretagen, tillsammans med Almegas resurser, kommer att vara viktiga för alla medieföretag i Sverige.
-
Varför skriver inte gammelmedia om detta? Det enda jag hittar om detta är på Journalisten.se, där Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén säger:
-
Med tanke på mediernas roll och speciellt med tanke på den specifika ställning som SR/SVT/UR har, så får vi hoppas att de behåller sitt oberoende och inte blir en del av Svenskt näringslivs opinionsbildande del.
-
Ja, man kan verkligen hoppas att de behåller sitt oberoende, men jag tror inte för ett ögonblick att så kommer att vara fallet, nu när Svenskt Näringsliv har kommit över denna kronjuvel.
-
Mona for president, Daniel Suhonen och Jytte Guteland skriver också om detta.

Journalister, kom ut ur oppositionsgarderoben!

För en vecka sedan kontaktade en reporter mig. Han hade läst ett blogginlägg som jag hade skrivit och undrade om jag ville spinna vidare på samma tema för SVT Opinion. Den skulle enligt reportern publiceras nästa dag. Den publicerades dock inte nästkommande dag och jag glömde bort den i och med att jag hade så mycket att stå i inför den kommande vigseln.
-
Min bloggkollega Bo Widergren mejlade mig i helgen och skrev att den nu har blivit publicerad på SVT Opinion (samma dag som jag och Åsa vigdes). Så en eloge till SVT Opinion som publicerade artikeln. Det var en bra bröllopspresent.
-
Även Widergren har bloggat på samma tema - Journalistik till salu för högstbjudande.

Svt - ge Elisabeth Höglund ett eget program!

Elisabeth Höglund slutar på Svt och det gör hon rätt i. Här har vi en kompetent journalist som de flesta i Sverige känner igen. Ja, det är håret också. Här har vi en medelålders kvinna, som vågar sticka ut, men Svt ger henne ingen cred. Om hon hade samma ställning i USA, England, Tyskland, Japan... ja, då hade hon haft sitt eget program för länge sedan. Tv4 eller någon annan kanal kommer snart med ett erbjudande till Höglund.
-