Mellan hägg och syrén

Uttrycket mellan hägg och syrén uppkom när en skomakare tog semester på försommaren och satte upp en skylt med texten "Stängt mellan hägg och syrén". Jag har fått frågan både en och annan gång den senaste veckan om jag har bloggtorka... nja... snarare har jag inte haft någon som helst lust att blogga den senaste veckan.

Tante Elke besökte oss och vi turistade i Stockholm och begav oss även till Åland. Efter tre har vi suttit på balkongen och druckit vin och ätit gott. Vi diskuterade allt mellan himmel och jord, vi har spelat spel, vi har läst böcker... Det är ju vår! I Kungsträdgården blommar körsbärsträden. Istället för att sitta vid datorn och blogga på min fritid har jag ägnat mig åt att vara en livsnjutare.

Jag har förresten börjat skriva på en bok som handlar om kärlek, makt & mat. En skönlitterär bok som utspelar sig i maktens korridorer.

Jag ger Karin Wanngård 100 dagar

Ingen jävla lyckad debut från vårt blivande oppositionsborgarråd, Karin Wanngård, tänker jag när jag läser hennes uttalande om skitjobb. Jag rekommenderar att ni läser mitt inlägg Inte skitjobb, men väl skitvillkor.

Nej, jag är inte så imponerad av Wanngård, men jag ger henne 100 dagar. Wanngård var (och är) inte min kandidat. Det var (och är) Gabriella Granditsky Svenson, som fick flest nomineringar, men som Stockholms arbetarekommuns styrelse valde att förbise.

Stölden & återtaganderätten

I några dagar har jag undvikit att blogga. Jag är nämligen förbannad på organisationen Rädda Barnen som helt sonika har snott kampanjen It gets better (som jag har skrivit om här). Jag ogillar att skriva blogginlägg i affekt, men nu har jag lugnat ner mig så pass, att jag tror att jag kan publicera ett inlägg om detta.

Allt hade varit frid och fröjd om Rädda Barnen kopierat kampanjen rakt av, men icke. Läs Micke Kazarnowicz inlägg Rädda Barnen förringar HBT-ungdomar. Även Sanna Rayman skriver bra om stölden.

När jag läser Rädda Barnens försvarstal, undrar jag om de har hört talas om krishantering. Det enda rätta i det här läget är att göra en hel pudel. Riv upp, gör om, gör rätt.

Samtidigt som jag är fly förbannad på Rädda Barnen är jag glad att RFSL, tillsammans med Kazarnowicz, lanserar en svensk version av It gets better - Det blir bättre. Gå in på den sidan, blogga om den, twittra om den, lägg ut den på facebook... ja, göra allt för att visa att det inte är okay att stjäla. Gör det för att du stöder hbt-personer.

Micke Kazarnowicz skriver också om Det blir bättre.

Bra? Gulligt? Fånigt?

Barnminister Maria Larsson köper Majblommor till regeringen

Är det bra att Larsson köper Majblommor till regeringen?
Är det en smula fånigt? Är det måhända lite gulligt? Är det inte lite gulligt att skicka ut ett pressmeddelande om detta?

Pressisarna på regeringskansliet kanske inte är så glada över de kommentarer som cirkulerar på facebook apropå detta pressmeddelande. Här är två som jag skrattade gott åt:

Är det någon som sett om Anders Borg avsatt 240 kronor i budgeten för inköpet av 24 st majblommor á 10 kr till regeringen? Har inte hittat det bland alla jobbskatteavdrag.

Regeringen gör en kraftfull insats mot barnfattigdomen.

The Most Independent Blog Award 2011

Finaste priset i Bloggsverige, skrev Aftonbladet 2008 när tidningen, tillsammans med Bloggportalen, instiftade Stora Bloggpriset. I två år utdelades priset till bloggare i olika kategorier, för att sedan dö sotdöden.

Äntligen kommer en värdig efterföljare - The Most Independent Blog Award 2011. Det är herrarna Fredrik Antonsson (mer känd som Tokmoderaten) och Johan Westerholm (S) som är initiativtagare till TMIBA.

Jag vill förstås nominera mig själv som den mest självständiga bloggaren av alla bloggare i Sverige (även om Mary X Jensen gör anspråk på att vara det).

Jag har förmånen att slippa skriva en egen motivering. Det har nämligen en politisk motståndare redan gjort - Tokmoderaten - som skrivit följande om HBT-sossen:
Sju, sju, sju... Som nummer sju finns en blogg som jag tittar till när andan faller på. HBT-sossen är något så unikt som en sosseblogg som faktiskt kan vara kritisk mot det egna partiet och sättet man jobbar på från Sveavägen 68. Alexandra Einerstam förtjänar beröm och stöd, för det är först när man vågara vara kritisk mot egna felsteg eller feltänk som man blir verkligt trovärdig när man svingar mot motståndaren. HBT-sossen behövs i NetRoots, HBT-sossen gör ett jobb som ingen annan gör i det laget - hon är 100 procent ärlig
Det är inte första gången HBT-sossen omnämns i Tokmoderatens blogg. I Antonssons inlägg Netroots och nät-rebellen står följande att läsa:
Det finns ett härligt undantag där tanden aldrig hamnar framför den flinka tungan, och det är HBT-sossen - den enda som kan och inte drar sig för att veva mot de egna när så behövs.

Något har gått sönder i Sverige

Johan Westerholms inlägg Något håller på att gå sönder i Sverige bör läsas i sin helhet. Framför allt av de stora vinnarna - medelklassen. Det förhåller sig nämligen så, att medelklassen är den klass som faller längst och hårdast om olyckan är framme, vilket Ett hjärta rött skriver om.

Medan jag tittar igenom årets deklaration, ser jag Hannah i TV4:s "morgonsoffa"... men vänta... vad är det jag ser i deklarationen? En separat post kallad Skattereduktion för arbetsinkomster. Lite längre ner på sidan finns ett förtydligande: Underlaget för skattereduktion för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) är 165700 kr, se "Dags att deklarera" sidan 26. Det kunde lika gärna stå "Så här mycket mer i plånboken får du av regeringen Reinfeldts skattesänkningar".

Den korta intervjun med Hannah har utbytts mot ett reklaminslag. Det Hannah berättar i DN och i TV4, är inte en unik berättelse. Den är bara toppen av ett isberg. Sedan regeringen sjösatte sin sjuka sjukförsäkringsreform har vi sett många artiklar på temat. Så när du går igenom deklarationen och ser hur mycket mer du har fått i plånboken, vill jag att du samtidigt tänker på Eva-Lena Rydmark som är dövblind och nekas assistans, eller förskolläraren alternativt sjuksköterskan som blivit av med en kollega.

Och du, som läser detta inlägg, tillhör du den privilegierade medelklassen - tänk om olyckan är framme? Du blir av med jobbet, du drabbas av sjukdom... ja, jag har en bekant som var med i en bilolycka. Han blev CP-skadad och är beroende av assistans dygnet runt. Innan dess hade han ett schysst jobb, en bostadsrätt, en massa tekniska prylar och hängde på Naglo och andra hippa barer. Nu är han tvungen att ange i ett formulär bland annat hur länge ett toalettbesök tar för honom, allt för att de (ja, jag skriver "de") ska kunna dra in på hans assistans.

Fler på samma tema: Martin Moberg (tack för länkarna), Peter Johansson om att nu förstår han (och jag) Fege Fredrik, (S)ebastians tankar om mer toast Skagen till REA, Karin EngdahlBjörn Fridén på Ab:s ledarbloggAli Esbati om sagolika steg i jobbskatteavdraget, Krassman om kan du vika en trana?, Ett Hjärta Rött om att politik handlar om människosyn, Staffan Lindström om att Borg(arna) ger honom ont i magen både av skratt och oro, Heléne Björklund om en studie i mänskligt beteende, Annarkia om att välfärd handlar om politik, Annika Högberg om Hannah Fredriksson och vårproppen, Kaj Raving om att regeringens linje står fast - klyftorna ska öka ytterligare, Tord Oscarsson om Waidelich debut, Lennart Holmlund om bristen på arbetskraft och utbildad personal, Enn Kokk om deras skuggor är mycket långa, Scaber Nestor om ett förändrat skattesystem.

Revolutionerande förslag från regeringen Reinfeldt: sänk skatten

Dagens debattartikel i DN, signerad regeringen Reinfeldt, kan sammanfattas med följande valaffisch från 1930:

Fler skattesänkaraffischer hittar du här även som YouTubefilm. . Fler på samma ämnet: Rasmus Lenefors, Staffan Lindström, Peter Högberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Jerker Nilsson, Sebastian Stenholm, Björn Andersson, Mattias Larsson, Roger Jönsson, Johan Westerholm

Mad world, mad world


För snart tio år sedan uppmanade jag på DN Debatt Sveriges kapitalister att förena sig i ett tack till löntagarna som avstått så mycket för att vi kapitalister skulle få ännu mycket mer. Aldrig i kapitalets historia hade fördelningen varit så gynnsam för kapitalisterna, men jag trodde då att festen snart skulle vara slut.

Ovanstående skriver Robert Weil i uppföljaren Kapitalister, förenen eder! och menar vidare att kapitalisterna skall ta sitt samhällsansvar. Det visade sig nämligen att festen långt ifrån är över. Den har snarare förvandlats till en orgie. Det senaste exemplet är de tre tyska chefer inom Vattenfall som fått dela på 90 miljoner kronor. Arbetarnas löner pressas samtidigt som elpriserna skjuter i höjden (81 % på 10 år).


Jag anser det motbjudande hur man från regeringen Reinfeldts sida, gång på gång, kan låta dessa bonusar och fallskärmar veckla ut sig. Svindyra fallskärmar som vi tvingas betala för.
It's a very very, mad world, mad world.

Jag vill till syvende och sist rekommendera Katrine Kielos ledare Det är skillnad på folk och folk och Andreas Cervenkas Den schizofrena svenska modellen.

Den "framgångsrika" sjukförsäkringen

Sjukförsäkringsreformen har i huvudsak varit framgångsrik, inleder Ulf Kristersson* & Co. debattartikeln i DN. Nej, artikelförfattarna skriver inte om försämringarna i sjukförsäkringen, istället skriver de om förändringar som skall göras i reformen.

Dessa förändringar (eller för att använda artikelförfattarnas ord "justeringar") är tyvärr marginella och kommer inte att äga rum förrän nästa år, men ändock väljer regeringen Reinfeldt att slå på stora trumman. Riv upp, gör om, gör rätt är därför ett krav som kvarstår.

Den kollektiva resan

If we lose the railways we shall not just have lost a valuable practical asset whose replacement or recovery would be intolerably expensive. We shall have acknowledged that we have forgotten how to live collectively. If we throw away the railway stations and the lines leading to them—as we began to do in the 1950s and 1960s—we shall be throwing away our memory of how to live the confident civic life.
Tony Judt


Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler, lyder den officiella svenska definitionen av kollektivtrafik. Jag är en stor anhängare av kollektivtrafik och nyttjar ofta SJ och SL. Detta inlägg kommer att bli ett mycket långt inlägg som handlar om järnvägen, NK-Express, tunnelbanan och Förbifart Stockholm.

Järnvägen

Igår meddelade regeringen Reinfeldt att den ska satsa 800 miljoner på järnvägen. Det är peanuts i sammanhanget (jämför gärna med de 15 stridshelikoptrar som Sverige ska köpa in till en kostnad av 4,7 miljarder). Det krävs nämligen miljarder kronor till den eftersatta underhållet. Jag håller vidare med Jörgen Lundström som säger i Gomorron Sverige: Svaret på varför det gått fel ligger i avregleringen. Man har genomfört en fragmentisering av järnvägen trots att den borde vara nationell och sammanhållen. Socialdemokraterna vill stoppa avregleringarna, men jag vill ändock passa på att ge mitt parti en känga:

Ibland (nja, snarare ofta) är det nyttigt att idka självkritik. Vilka innehade regeringsmakten innan borgarna? Nu skall jag, för ett kort ögonblick avvika från ämnet. Jag ser även partikamrater som skriver och gnäller över elmarknaden. Minnet verkar kort hos vissa och därför vill jag rekommendera Lena Sundströms bok Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar.

Vi sossar har lika stor skuld (om inte större?) som borgarna för att järnvägen har fallerat. Att högerregeringen inte har fattat att framtiden för järnvägen också ligger i en satsning på höghastighetståg, är dock ämne för ett annat inlägg.

NK-Express

För någon dag sedan avslöjade SvD att slutnotan för Spårväg City etapp ett (det som i folkmun kallas för NK-Express) blir 380 miljoner kr. Det är 67 procent mer än vad som egentligen var beräknat och detta är bara för etapp ett.

Etapp två blir nog också kostsamt då däcket över Sergels torg måste stärkas och renoveras innan NK-Express kan dras vidare mot Centralen. Ett arbete som beräknas ta tio år om det överhuvudtaget går att göra. Annars har vi fått en svindyr och onödig spårväg som endast går mellan NK och Djurgården... och om man lyckas dra den till Kungsholmen har SvD tidigare rapporterat att Kungsholmen inte har något behov av en spårväg.

Vi socialdemokrater är med rätta förbannade detta skandalprojekt!

Förbifart Stockholm

Jag är en av de socialdemokrater som är starkt kritisk till Förbifart Stockholm. Jag har bloggat om det många gånger: Ytterligare ett skäl till att satsa på kollektivtrafik istället för ökad bilism, Cykelstaden Stockholm?, Säg nej till Förbifart Stockholm!, Jag vill inte ha Förbifart Stockholm! Jag vill ha mer kollektivtrafik, Jag vill inte ha Förbifart Stockholm! Jag vill ha mer kollektivtrafik (Del II).

Socialdemokraterna i Stockholm, med Carin Jämtin i spetsen, säger ja till Förbifart Stockholm. I en ledare i Aftonbladet, skriver Eva Franchell:
Carin Jämtin tillägger att hon också vill förstärka Förbifarten med kollektivtrafik, spår eller bussar. Men var ska hon hitta de pengarna? Motorvägen kommer att kosta upp emot 50 miljarder kronor, det är dubbelt så mycket som det samlade svenska biståndet! Staten kommer bara att bidra med 5 miljarder så resten får stockholmarna betala. Det kommer inte att finnas några som helst pengar kvar i trängselkassan när motorvägen är klar.
Det är faktiskt invånarna i Stockholm som betalar trängselskatt varje gång de passerar en vägtull för att köra till jobbet och åka och handla. Stockholmarna röstade ja till trängselskatten förutsatt att pengarna i första hand skulle gå till kollektivtrafik och i andra hand till vägar.
Läs även Naturskyddsföreningens folder 5 skäl till att Förbifart Stockholm är omodern.


Tunnelbanan

Tunnelbanan är färdigbyggd anser Moderaterna. Eh? Say what?! Det är snarare tvärtom. Tunnelbanan måste banne mig byggas ut. Om jag inte missminner mig så använder över 80 procent av stockholmarna tunnelbanan. Sedan 1985 har en enda ny station tillkommit. Det är ju skamligt för en storstad (den enda Sverige har) som Stockholm.

Socialdemokraterna älskar tunnelbanan, men som Franchell skrev i ledaren ovan - det kommer inte att finnas några pengar kvar efter att Förbifart Stockholm.

Istället för NK-Express, inköp av stridshelikoptrar och Förbifart Stockholm, finns det bättre vägar att gå. Om jag finge bestämma över infrastrukturen, så skulle Sverige satsas miljarder på järnvägen och tunnelbanan skulle byggas ut.

Ovanstående inlägg, skrev jag efter att ha läst Isobel Hadley-Kamptz Journalister har lyxfokus. Den är, för att använde Sakine Madons ord, "måsteläsning", speciellt för journalister och politiker.

Kulturbloggen skriver också om journalisters lyxfokus.

Illustration: Magnus Bard.

Läpparnas bekännelse

För drygt en vecka gästade partisekreterare Carin Jämtin ett evenemang som heter Politikerpub. Jag passade på att ställa en fråga om den unkna, omoderna partikulturen. Jämtin svarade då att det skulle komma till stånd en stor organisationsutredning. Hon ville även att Socialdemokraterna skulle bli ett öppnare parti. Jag nöjde mig med hennes svar. Det lät ju faktiskt på henne som att hon, i egenskap av partisekreterare, verkligen skulle ta tag i det här. Det utslitna ordet "förändring" skulle äntligen få en verklig betydelse.

För några dagar sedan, fick min fru hem handlingarna inför Stockholms stads årsmöte (som äger rum denna helg). Jag snappade snabbt åt mig den tjocka luntan och ögnade igenom dokumentet om förnyelsestrategi med rubriken Stockholm förtjänar en bättre socialdemokrati (in alles två sidor). Slutklämmen ingjuter hopp:
Nu börjar det nödvändiga förnyelsearbetet. Stockholm är värd en stark, modern och radikal socialdemokrati och det är vårt ansvar att svara upp till Stockholmarnas rättmätiga krav på både en tydlig opposition och ett självständigt alternativ. Vi antar utmaningen och med denna förnyelsestrategi som grund utvecklar vi socialdemokratin i Stockholm vidare.
Hoppet slocknar dock snabbt, när jag upptäcker vilka motioner som Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår att årsmötet ska avslå. I motionsdelen G, som avhandlar organisation/ideologi, vill styrelsen avslå i princip alla motioner. Så mycket för den förnyelsen, tänker jag besviket. Någon som är lika besviken som jag är Gunilla Källenius. Hennes inlägg Sveriges mest öppna nyfikna och ödmjuka parti bör läsas i sin helhet.

Jag har inte mycket till övers för politiker som ägnar sig åt läpparnas bekännelse. Därför håller jag tummarna i helgen. Jag vill nämligen att Stockholms arbetarekommuns styrelse åker på däng många gånger denna helg (speciellt när G-delen behandlas).

Foto: Stockholmstidningen

Annika Högberg på samma ämne.

Ytterligare en kvinna kandiderar

Det glädjer mig att Hbt-socialdemokrater i Stockholm igår nominerade Gabriella Granditsky Svenson till posten som borgarråd. Om Granditsky Svenson har jag skrivit om i inläggen Oppositionsborgarrådet och Ett socialdemokratisk nej har äntligen blivit ett kraftfullt JA!.

I tisdags nominerade även S-kvinnor i Stockholms stad Granditsky Svenson och apropå S-kvinnor, läser jag i HD att Ylva Johansson kandiderar till posten som ordförande för Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Det var S-kvinnor i Stockholms stad som nominerade Johansson. S-kvinnor i Uppsala har nominerat Lena Sommestad.

Nalin Pekgul, den nuvarande ordförande, säger till Ekot att hon inte har bestämt sig för om hon vill ställa upp till omval. Pekgul har varit ordförande för S-kvinnor i snart åtta år.

Jag välkomnar Johanssons beslut att kandidera till ordförandeposten. Även S-kvinnor behöver en nystart och jag anser att Johansson kommer att bli en ypperlig ordförande för S-kvinnor.

Foto: Socialdemokraterna

Bromsklossen

Jag brukar skriva "regeringen Reinfeldt" eller "den moderatstyrda regeringen" här på bloggen. Nu ångrar jag mitt tilltag, därför att det de facto inte är Moderaterna, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, som styr regeringen. Det är det minsta partiet - Kristdemokraterna. Detta parti. Denna bromskloss.

Trots en riksdagsmajoritet så får inte ensamstående kvinnor inseminera. För det vill inte Kristdemokraterna och då blir det så. Någon som kan meddela KD att året är 2011?

Carin Jämtin får sällskap

You must be patient, young padawan, sade en partikamrat till mig efter att jag hade publicerat mitt inlägg Finns det plats för kvinnor i Håkan Juholts (h)järngäng? och jag satt still i båten.

Jag satt även still i båten, när beskedet kom att Maryam Yazdanfar, mitt under föräldraledigheten, fick beskedet att hon inte fick sitta kvar som ordförande för civilutskottet. Partiordförande Håkan Juholt har ju all rätt att skapa sitt eget lag och det är inte ett lätt pussel han har att lägga (om ni nu trodde det var klart i och med gårdagens besked). Nu tar Veronica Palm över som ordförande för civilutskottet. Grattis Palm!

Nu är det så, att efter att ha jobbat några år som vakt i främst Cephalus (S-kansliet i riksdagen) har jag lärt känna några ledamöter närmare än andra. Nu har jag inte något emot Carina Moberg eller Peter Hultqvist.... det är bara det att jag inte känner dem. Jo, som politiker förstås, men inte som personer. Älska är kanske ett starkt ord, men jag gillar verkligen Berit Högman och Åsa Lindestam. Det är två riksdagsledamöter som ser människan (bakom vakten).

Vet nu hur många intressanta diskussioner som jag, i arbetet som vakt, har haft med Högman och Lindestam? Här har vi två kvinnor som ser människan!

Medan Hultqvist och Moberg sade hej och gick förbi, stannade Högman och Lindestam till, de pratade, de gav mig artiklar, uppslag till blogginlägg och bjöd in mig till intressanta seminarier. Jag och Lindestam har tjänstgjort i HBT-sossarnas tält på Stockholm Pride och gått sida vid sida i paraden. Jag och Högman har inte bara diskuterat politik... vi är båda bokslukare av stora mått mätt och har bytt böcker med varandra.

Nu, när Juholt har utsett delar av sitt lag, vill jag att han tar tillvara på Högman och Lindestam. De är båda fantastiska personer och briljanta politiker.

Även Martin Moberg skriver om det nya laget.

Jobbavdraget och barnfattigdomen


Apropå dagens debattartikel i SvD, där riksdagsledamoten Jan Ericson (M) skriver att sänkta skatter har gjort färre barn fattiga och Moderaternas partisekreterare, Sofia Arkelsten, hakar naturligtvis på och skriver på facebook att det är på grund av jobbskatteavdraget (se ovan)...

...Vad säger riksdagens utredningstjänst egentligen? RUT Dnr 2011:186 Jobbavdraget och barnfattigdom finns i sin helhet på Slideshare. Låt mig därför citera ett stycke ur detta dokument:
Det går således inte att dra några säkra slutsatser om avdragets inverkan på barnfattigdomen från år 2007 fram till idag.
Ovanstående utredning, som jag citerar, är grunden för Ericsons påstående i artikeln och var det förresten inte han som hade beställt den från RUT?

Relaterat: Moderaternas idéprogram

[UPPDATERAT]
Nu skriver även Aftonbladet och Alliansfritt Sverige om detta.

Inte skitjobb, men väl skitvillkor

Vem ska göra jobbet på Konsum när alla har förstått att man inte borde arbeta där? Vem sköter gamla pappa när jobbet föraktats bort? När klasspyramiden flyttat geografi och alla etniska svenskar och sedan alla vita västerlänningar endast förmodas använda sin kropp på rullband och i poweryoga? När alla anses ha gjort klassresan och blickar tillbaka. Vilka ska då hålla upp grundpelarna?

Just nu lovordas Cecilia Verdinellis artikel Visst finns det skitjobb på facebook (klicka på bilden till vänster för exempel).

Även jag finner Verdinellis artikel läsvärd och viktig, men eftersom jag har, vad Verdinelli kallar ett "skitjobb", har jag förstås bloggat om min arbetssituation och så kallade skitjobb många gånger: Ett vanligt kneg, Vem är egentligen arbetare i dagens Sverige? Och vad är ett riktigt jobb?, Väktare OCH människa (utdrag från en chattdiskussion), Anställningsnummer 2997, Ett parti som saboterar för arbetarna är inget arbetarparti och Ett A- och ett B-lag (för att endast ge några exempel).

Verdinelli skriver bland annat:
Skitjobben finns. Jag tvekar inte att kalla dem skitjobb. Det är jobb som effektivt binder upp dig med oavlönade restider mellan kunder (”egen bil är ett krav!”) och upphackade scheman. Det är jobb där arbetsgivaren kontrollerar dig bara för att de kan. Min egen erfarenhet är entydig: ju mindre kvalificerade och mindre lönande tjänster jag sökt, desto mer kontrollerad har jag blivit.
Nej, jag tänker inte kalla dessa jobb för skitjobb eller drittjobb (som de heter på norska). Vad det handlar om är skitvillkor.

I valrörelsen 2010 talade alla partier om jobb, jobb, jobb... men få talade om "det goda arbetet". Är det något vi socialdemokrater också måste prata om är det goda arbetet och i förlängningen det goda samhället. Nu kommer en rad frågor (som ni gärna får kommentera och/eller besvara):

När jag ser SVT:s dokumentärfilm Säljsekten, undrar jag om det är den framtida (ja, i vissa fall är den, som filmen visar och även Verdinelli skriver, redan här) arbetsmarknad som väntar oss? Har den svenska (och i förlängningen den nordiska) arbetsmarknaden varit undantaget från regeln? Har vi, tack vare den svenska modellen (och starka lagar och fackföreningar för arbetstagaren), varit förskonade från det vi ser i andra länder? Håller Sverige, i och med den moderatstyrda regeringens politik, på att anpassa sig? Är det en utveckling som vi vill ha i Sverige? Är det en oundviklig utveckling?

Det goda samhället. Det goda arbetet. Kanske är det bara nostalgi från min sida, eller så är det något som vi socialdemokrater måste föra upp på den politiska agendan.

[UPPDATERING]

Fredrik Jansson uppmärksammar mig på denna i NSD: Från det starka samhället till det goda, men (som Jansson också skriver) det var inte Labour som myntade begreppet.

Plocka upp hundbajset!

22 §
Förorening efter hund skall plockas upp dels på samtliga gångbanor och parkvägar som utgör offentlig plats.

Ovanstående paragraf finns i Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stockholms kommun. Många hundägare känner vidare inte till att det är ett brott mot ordningslagen att inte plocka upp efter sin hund. Hundägare som låter bajset ligga riskerar böter på 1000 kronor.

Ändock ser jag hundskit överallt. En och annan gång har det även hänt att jag har trampat i eländet.

Vad är sunt förnuft i det här fallet? Att plocka upp skiten förstås! Nu har vi såväl ordningsföreskrifter som lag på att dessa föroreningar skall plockas upp av hundägare, men många struntar i dessa. När nu snön har tinat bort, tvingas jag sicksacka mellan bajshögarna och vet ni vad det värsta är? Att skiten, som varit gömd i snön, stinker!

Metro, Aftonbladet

Lästips: När jämlikhet inte upplevs som möjlig, rustar vi för ojämlikhet

Johanna Graf har skrivit ett mycket läsvärt inlägg med rubriken När jämlikhet inte upplevs som möjlig, rustar vi för ojämlikhet.

Peter Karlberg och Staffan Lindström rekommenderar också Grafs inlägg.

Jag borde ha spelat in

Det som betyder något för ett samhälles friskhet är det mål som dess ansikte är riktat mot.
Richard Tawney

Anders Widén spelade in en film under ett arbetsplatsmöte. Han kritiserades för detta. Nu har äntligen traditionell media hakat på, vilket Widén skriver om här.

Widén har många gånger bloggat om hur det är att befinna sig i FAS3. Vi som läser Widéns blogg eller bloggen Ett hjärta rött får en inblick som oftast saknas när borgerliga skribenter skriver om FAS3 eller sjukförsäkringen. Läs till exempel moderaten Mary X Jensens inlägg som Johan Westerholm anser är (snudd på) historierevisionism. Det är inte mänsklighet i kommunikationen som sjukskrivna och arbetslösa efterlyser, utan en mänsklig politik. Istället för att läsa tabloidmedia,önskar jag att Jensen fortsättningsvis lyssnar på de mest utsatta i samhället.

Jag har själv bloggat några gånger om mina erfarenheter av Arbetsförmedlingen. I december 2010 gav jag upp och gick inte på det möte som en handläggare hade kallat mig till. Nu hankar jag mig fram på ett halvtidsjobb och finns inte längre i arbetslöshetsstatistiken. Ekonomiskt är det tufft, men jag slipper bli förnedrad. Jag har min integritet. Jag får återigen vara människa.

Jag tycker det är starkt av Widén att spela in ett FAS3-möte. Hur många skulle våga det? Hur många skulle tänka "ja, men det här är ju helt vansinnigt. Nu spelar jag in detta"?

De mobiltelefoner som finns tillgängliga på marknaden kan numer spela in såväl ljud som bild i hyfsad kvalitet. Jag ångrar fortfarande att jag inte spelade in ett samtal som jag hade med en chef för några år sedan. Om jag hade gjort det, hade han åkt ut från företaget med huvudet före. Nu är det ord mot ord. Jag borde vidare ha spelat in samtalet som jag hade med en handläggare jag hade på Arbetsförmedlingen.

I den bästa av arbetsmarknader, behöver inte arbetstagaren eller den arbetssökande ta till sådana metoder. Nu driver dock den moderatstyrda regeringen en (arbetsmarknads)politik som reducerar människan till något som är mindre än hennes helhet. Regeringen Reinfeldt har hitintills uppvisat en ganska taskig människosyn. Vill vi ha en politik som ökar klyftorna i samhället (åt den som har ska varda givet och av den som inget har, ska tas också det han har) eller en politik som strävar efter ett jämlikt och solidariskt samhälle?

Martin Moberg, AB och Peter Johansson x 2 på samma tema.

Moderaternas idéprogram

För ett tag sedan drog SvD:s ledarskribent PJ Anders Linder igång idédebatten Det nya borgerliga uppdraget. I DN gnällde Peter Wolodarski på Anders Borg och höstbudgeten. Expressen kallade Fredrik Reinfeldt för "grinolle" på självaste ledarsidan.

I och med regeringsinnehavet, har idédebatten inom Moderaterna helt avstannat och därför ser vi nu borgerliga skribenters frustration avspegla sig i tidningar och på bloggar. Dock verkar insikten, att ett idéprogram inte blott och bart kan bestå av jobbskatteavdrag, även ha nått partiet centralt. När jag surfar in på Moderaternas hemsida, ser jag nämligen ovanstående banner på förstasidan.

I flera år har Moderaterna stått för följande:

1. Skattesänkarpartiet numero uno.
2. Att äga gemensamt är fult, alltså säljs Sverige ut (ofta till reapris).

För att finansiera skattesänkningar har det skurits rejält i välfärden och i våra trygghetssystem, så därför är jag naturligtvis nyfiken på hur Moderaternas nya idéprogram kommer att se ut. Finns det tyckare och tänkare i det blå partiet som kan leverera något annat än jobbskatteavdrag 1-73 eller FAS3, FAS4, FAS5?

SOSSE.tv



SOSSE.tv har gjort ett hästjobb under Socialdemokraternas extrakongress. Jag ligger just nu i sängen och tittar på intervjuer med Johanna Graf och HBT-sossen, Johannes Åsberg, Johan Westerholm, Håkan Juholt, Lena Sommestad med flera.

SOSSE.tv är socialdemokratisk tv där man får prata till punkt. I like!