Gröna nätrötter och ett mingel

På onsdag har Åsa och jag bjudit in sex andra bloggare till ett mingel. Det är ett mingel för rödgröna kvinnor som bloggar. Vad som föranleder detta mingel är ett inlägg som Karin Bergh skrev för ett tag sedan - Se hit kvinnliga bloggare inom S, V och MP! På minglet skall vi bland annat prata om hur vi ska bli bättre på att synliggöra de rödgröna kvinnor, som bloggar om politik och samhälle.

Att bjuda in bloggare från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har inte varit några problem. Miljöpartister däremot...

Den enda Miljöpartisten jag umgås med är Mikaela Persson. Dessvärre kunde hon inte komma. Hon tipsade mig dock om en annan bloggare - Annika Hirvonen. Det aktuella datumet hade Hirvonen ett jobbmöte. Alexandra Odevall, som bloggar på Nyfiken-grön, har just mejlat och sagt att hon eventuellt inte kommer. Linn Olauson har, i skrivandet stund, inte svarat om hon kommer. På twitter har jag frågat Miljöpartiet om de kan tipsa om gröna kvinnor som bloggar. De har gett mig en hel bunt, men så vidare värst många var det inte som nappade på mitt förslag om ett gemensamt mingel.

Just nu håller jag på och läser antologin Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras. Magnus Wennerhag skriver i sitt bidrag Tre rörelsepartier och möjligheten till politisk förnyelse:

Med tanke på att de tre rödgröna partierna alla är framvuxna ur levande folkrörelser är det därför något märkligt att deras samarbete hittills främst har tagit sig uttryck i samtal och strategiska överläggningar mellan partiföreträdare och deras medarbetare. Ska det rödgröna samarbetet bli något mer bestående måste dess politik formas i aktiv dialog även på gräsrotsnivå.

Fler röster i antologin är inne på samma tanke som Wennerhag, till exempel Gustav Fridolin (med bidraget Ta allt det röda, ta allt det gröna) och Aron Etzler (med bidraget Två strömningar tre partier).

På gräsrotsnivå träffas Socialdemokrater och Vänsterpartister på ABF och Första maj-festen. De skriver i varandras tidningar, ordnar demonstrationer och seminarier tillsammans... 8 mars, Burma, Socialistiskt forum, Feministiskt forum. De ses på ett café, där Jenny Wrangborg läser dikter. Miljöpartisterna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Jag och Åsa har tagit Wennerhag på orden och vill föra en aktiv dialog på gräsrotsnivå med såväl V som MP. Detta under trevliga former. Nu ser det ut att bli ett rött mingel. Jag lever dock fortfarande på hoppet. Än är det inte för sent för en grön nätrot att höra av sig till mig (Alexandra Einerstam på facebook).

De som kommer på minglet är, i skrivandet stund:

Åsa Einerstam, som bloggar här på HBT-sossen

Karin Bergh, som bloggar på Karins värld

Ilona Szatmari Waldau, som bloggar på Mer vänster i Uppsala
Rosemari Södergren, som bloggar på Kulturbloggen
Ulrika Falk, som bloggar på just Ulrika Falk
Eva-Lena Jansson har svarat "Maybe Attending".

Gå gärna in och läs deras bloggar.

Skolan är Sveriges största arbetsplats

Arbetsmiljöverket har en temasida om skolan. Här står bland annat:

Rektor, lärare, övrig personal och elever måste gemensamt skapa det arbetsklimat som ska gälla på skolan. Värderingar, normer och förhållningssätt behöver vara tydliga. De bör finnas med i både målsättningar, regler och praktiskt handlande.

När Jan Björklund talar om skolan, talar han allt som oftast om betyg, kepsar och mobiltelefoner. Han talar sällan om visioner för skolan. Jag vill se skolan som en arbetsplats fylld med kunskap och kreativ. Här ska alla (elever, rektor, lärare, matpersonal, städpersonal, vaktmästare, skolbibliotekarier, kuratorer, skolsystrar med flera) jobba fram en gemensam värdegrund och värna om sin arbetsplats. Skolan är inte bara Sveriges största arbetsplats, den kanske också är den viktigaste (åtminstone för eleverna).

Det finns så mycket som kan sabba en persons skolgång. Jag avskydde skolmaten, jag avskydde den dåliga luften (ventilationssystemet var fullt med mögel och var och varannan fick mögelallergi), jag ogillade starkt några av mina lärare men älskade de bra lärarna desto mer (och några av dessa eldsjälar var inte behöriga lärare), år av ångest, hat, hets hade etsat sig fast i väggarna. De tråkiga lokalerna var definitivt ingen bra grogrund för kreativitet och kunskap.

Det var inte förrän jag började plugga vid Uppsala Universitet som jag blommade upp. De kassa betygen från grundskola och gymnasium var nu ett minne blott. Jag fick plötsligt VG i vart och varannat ämne. Min universitetstid är nog den bästa tid jag (hitintills) har upplevt. Tänk om de tidigare 12 åren av skolgång också hade varit min bästa tid?

Idag skriver Rosemari Södergren (Kulturbloggen) ett briljant inlägg om just skolan. Södergren skriver bland annat:

En skola där elever är trygga, en skola där elever får växa, en skola både för de som lär sig långsamt och de som lär sig snabbt.En skola där det finns både teori och praktik och självklart estetiska ämnen.En skola där elever får självförtroende. En skola där barn och ungdomar växer och är trygga i vår demokrati.

S-buzz och Ulrika Falk på samma tema.

Höre Israel

Israelisk militär har bordat Ship to Gaza som ingår i Frihetsflottan. Aktivister har dödats.

Erich Fried har skrivit en dikt som heter Höre Israel som sammanfattar mina tankar kring det inträffade:

Als wir verfolgt wurden
war ich einer von euch
Wie kann ich das bleiben
wenn ihr Verfolger werdet?

Eure Sehnsucht war
wie die anderen Völker zu werden
die euch mordeten
Nun seid ihr geworden wie sie

Ihr habt überlebt
die zu euch grausam waren
Lebt ihre Grausamkeiten euch jetzt weiter?

Den Geschlagenen habt ihr befohlen:
„Zieht eure Schuhe aus“
Wie den Sündenbock habt ihr sie
in die Wüste getrieben

In die große Moschee des Todes
deren Sandalen Sand sind
doch sie nahmen die Sünde nicht an
die ihr ihnen auflegen wolltet

Der Eindruck der nackten Füße
im Wüstensand
überdauert die Spur
eurer Bomben und Panzer

Andra som har skrivit om det inträffade är Peter Högberg, Svensson, Röda Berget, Kristian Krassman, Calle Fridén, Jonas Sjöstedt, Rasmus Lenefors, Anna Troberg, Martin Moberg, Helle Klein

De Rödgröna fördömer attacken.

Göran Hägglunds köbluff

Idag rapporterar Ekot att vårdköerna är längre än vad statistiken visar. Någon som är förvånad?

Socialdemokraterna:

Idag är det möjligt för patienter som har privata sjukvårdsförsäkringar att gå före i kön på våra offentligt finansierade sjukhus. Det är fel. Sjukvården ska fördelas efter behov – inte plånbok. Socialdemokraterna tänker stoppa gräddfilerna i sjukvården. Under Filippa Reinfeldts ledning har vårdkön ökat med 60 procent. Dessutom har borgarna skapat en ny kö som inte räknas med i den officiella statistiken dit tre av fyra väntande stockholmare flyttats över. I den nya kön, som kallas för patientvald väntan, berövas patienterna sina rättigheter att kräva vård i tid. Socialdemokraterna tänker sätta stopp för köfusket och vill istället stärka patientens rätt i vården. Det kan aldrig vara den sjuka patientens ansvar att armbåga sig fram i sjukvården för.

Flower power

Låt tusen blommor blomma, är parollen för Kulturhusets programsatsning för urban odling. I helgen ägde två evenemang rum under denna paroll - solrosbomba plattan och planera din plantering. De som besökte Kulturhuset i helgen fick träffa gerillaodlingens frontfigur Richard Reynolds (som Stockholm City intervjuar 100531, s. 27). Reynolds har också en blogg som heter The Guerrilla Gardening.

Jag och Åsa har nog den vackraste balkongen i vårt hus (och vi är långt ifrån klara med den) och igår satt vi i vår gröna oas på sjunde våningen och såg trädkronorna nedanför oss. Det var grönt så långt ögat nådde. Dock finns det ett aber med vår närmiljö. När Familjebostäder byggde huset förra året, glömde de förmodligen att budgetera för marken utanför huset. Stora kala fläckar, en tova gräs här och en tova gräs där, två ruiner till träbänkar och ingen fast grill (istället en rostig gammal klotgrill som sett sina bästa dagar). Det är med andra ord ingen vacker syn man möts av när man beger sig till tvättstugan.

Eftersom jag hade råkat köpa fel timjan (jag köpte en marktäckande timjan) så bestämde vi oss för att ägna oss åt gerillaodling. Vi tog med timjanplantan, en fröpåse med sommarblommor (som Åsa fått av Lärarförbundet), en dunk vatten och en skärslev och åkte ner.

Åsa blev förstås nostalgisk när hon satte skärsleven i jorden. Mellan hägg och syrén vaknar nämligen arkeologen till liv. Det är helt okay att vara kontorsråtta mellan september och april, men inte nu.

Tänk om fler i Farsta (ja, inte bara där) ägnade sig åt gerillaodling? Min uppmaning blir därför -låt tusen blommor blomma i Farsta!

HBT-sossen tipsar om andras blogginlägg

Opassande har skrivit ett oerhört starkt inlägg om Mir Abbas. Anders Nilsson och Peter Karlberg på samma tema.

Thomas Hartman skriver om hur SD använder hat för att rekrytera medlemmar och väljare.

Alla kan inte blogga. Jag måste tillstå att jag blir nervös när någon högt uppsatt Socialdemokrat säger att hon hen han ska börja blogga. Ylva Johansson utgör undantaget. Hennes blogg är läsvärd. Hon länkar flitigt till andra bloggare (lär av Johansson Carin Jämtin och Veronica Palm!).

En annan blogg jag vill passa på att lyfta i detta inlägg tillhör Emilia Bjuggren.

Denna låt tillägnar jag Fredrik Reinfeldt

Läs mer hos Kulturbloggen, Fredrik Pettersson, Johan Westerholm. Viktor Tullgren, Ulrika Falk, S-buzz och Martin Moberg

Gör kulturen till en valfråga (Del IV)

Igår damp ETC Stockholm ner i fastighetsboxen. Där får jag erfara att de Rödgröna i Stockholm, med Carin Jämtin i spetsen, numer har ett gemensamt kulturpolitiskt program för Stockholm. Till ETC Stockholm säger Jämtin:

Den borgerliga alliansen pratar om välfärdens kärna och i den ingår inte kulturen. Men Stockholms stad måste skjuta in pengar för att göra kulturen till en viktig del i alla stockholmares liv.

Ge kulturen ett lyft heter det kulturpolitiska programmet som jag, efter ett visst detektivarbete, hittar på Socialdemokraternas hemsida.

Det kulturpolitiska programmet består av fem punkter:

- Mer kultur för fler barn och unga
- Stärk biblioteken och litteraturen
- Bygg ut scenkonsten till hela staden
- Skapa livsrum för det kreativa Stockholm
- Ökad jämställdhet och mångfald för högre kvalitet

Det är ett mycket bra kulturpolitiskt program som de Rödgröna har utformat (om än att jag gärna hade sett ännu större satsningar på det kulturpolitiska området). Borgarna i Stockholm struntar i kulturpolitik. Kultur tillhör inte "välfärdens kärna", utan skall betalas ur egen ficka, enligt högern.

Vad de Rödgröna i Stockholm dock har glömt att göra, är att marknadsföra det kulturpolitiska programmet. Om de Rödgröna i Stockholm menar allvar - att göra kulturen till en valfråga i detta ödesval - räcker det inte med ett pressmeddelande och en artikel i ETC.

Vi är många stockholmare som brinner för kulturfrågor. Det vore bra om vi fick informationen i vår inkorg (helst en dag innan offentliggörandet), istället som i detta fall få läsa om det första gången i tidningen ETC.

Tidigare inlägg: Gör kulturen till en valfråga, Gör kulturen till en valfråga (Del II),
Gör kulturen till en valfråga (Del III

Utförsäljning av Sverige AB

Det ultimata feministiska filmtestet

Socialdemokrater som älskar tunnelbanan

I ett tidigare inlägg, skrev jag att gör Socialdemokraterna i Landstinget skulle göra ett utspel om tunnelbanan klockan 10:00. Nu finns informationen på hemsidan.

Några av förslagen är:

Öppna fler sekundäruppgångar
Ökad kapacitet på röd linje
Tunnelbana till Nya Karolinska och Norra Stationsområdet
Blå linje till Barkarby pendeltågstation och IKEA/Barkaby handelsplats
Tvärförbindelse mellan Hjulsta och Akalla
Öppna den så kallade spökstationen (Kymlinge station)
Förläng gröna linjen från Hagsätra till Älvsjö
Sekundärentré Farsta strand
Tredje spår från Hässelby strand
Tunnelbana från Karolinska till Danderyd
Tunnelbana till Täby och Arninge
Tunnelbana till Nacka och Värmdö
Ny förbindelse mellan Liljeholmen och Fridhemsplan

Det är sådana här satsningar jag gillar! Med ett rödgrönt styre i stadshuset kan ovanstående bli verklighet. Borgarna, med Moderaterna i spetsen, anser att tunnelbanan är färdigbyggd. Vi som bor i Stockholm och nyttjar kollektivtrafiken vet att tunnelbanan måste utvecklas och byggas ut. Den är långt ifrån färdigbyggd.

Gå med i Facebookgruppen Möjligheternas Stockholm - mer tunnelbana
Läs mer i i Metro (s. 24) och hos Johan Ulvenlöv, Emilia Bjuggren och Peter Andersson.

Albin Amelin

Nu har vi äntligen hängt upp vår Albin Amelin-tavla.

Satsa på en utbyggnad av tunnelbanan

Idag klockan 10:00 gör Socialdemokraterna i Landstinget ett utspel om tunnelbanan. Platsen är Odenplan. Informationen fick jag från Carin Jämtins blogg. Jag kan, i skrivandet stund, bara spekulera i vad utspelet kommer att handla om.

Kommer vi att föreslå satsningar i likhet med de som Marcus Andersson, civilingenjör i infrastruktur och trafiksystem, föreslog på DN Debatt för någon dag sedan?

Jag vet var jag står någonstans: utveckla och bygg ut tunnelbanan. Inför enhetstaxan (igen). Sänk priset till 550 kronor på månadskortet.

[UPPDATERAT]

Jag hittade ovanstående bild på facebooksidan Möjligheternas Stockholm - mer tunnelbana och läser därefter i Metro (s. 24) om Socialdemokraternas storsatsning på tunnelbanan. Lars Dahlberg, oppositionslandstingsråd (S), säger till Metro:

Det är genom att utveckla tunnelbanan vi kan vinna fler resenärer, inte genom att proppa igen stan med en massa ogenomtänkta spårvägsprojekt.

Dagens Arena skriver på samma tema.

[Recension] Katie Melua The House

Igår hann Rosemari Södergren (på Kulturbloggen) före mig. Hon har skrivit en bra recension av Katie Meluas nya skiva The House. Eftersom Södergren vet att jag är ett hängivet Melua-fan - har hon bjudit mig på Meluas konsert i november. Tack!

Det var ett tag sedan jag köpte en nya skiva. Det finns några artister, där jag måste ha skivan, oavsett om den är dålig eller inte. Heather Nova, Kent, Håkan Hellström, Marit Bergman och Katie Melua (för att nämna några). Igår släppte Melua sitt fjärde album - The House - i Sverige.

Heather Novas och Katie Meluas musik finns ofta där i bakgrunden och det finns låter som jag alltid kommer att förknippa med händelser och människor. De kanske inte är artister som man kan rocka loss till på en fest, men de utgör en ljudkuliss i mitt liv. Heather Novas skiva Siren kom ut 1998. Den är för alltid förknippad med det året jag kom ut ur garderoben.

Katie Melua: en iskall vinterdag i en studentlägenhet i Flogsta. Tända ljus, ugnsluckan öppen för att värma lägenheten, amaryllis i fönstret, fiskgryta, vin och Thankyou, Stars, Just like heaven och Nine Million Bicyles.

Katie Meluas nya skiva kommer jag att förknippa med min fru - när vi lagar mat, sitter på balkongen och äter jordgubbar, dricker rosa bubbel, diskuterar valrörelse och när vi spikar upp vår Albin Amelin-tavla.

Det må vara Meluas svagaste skiva hitintills, men det är ändock Melua. När andra recensenter ger henne tre, måste jag därför ge henne en fyra.

Expressen, SvD och Independent har också recenserat skivan.

Vill vi verkligen ha det så här?

Igår presenterade de Rödgröna en granskning av regeringens Reinfeldts "jämställdhetspolitik" - Alliansen sviker kvinnorna - och granskningsrapporten visar tydligt att regeringens genomförda reformer i praktiken ökar klyftorna mellan kvinnor och män.

Idag tog jag en Metro på väg till Sveavägen 88. På framsidan: Nu slår krisen mot kvinnorna.

• Jobbskatteavdraget har ökat inkomstklyftan mellan kvinnor och män. Regeringens samlade skattepolitik har gynnat gruppen män som fått mer än kvinnorna.
• Neddragningar inom kommunala omsorgstjänster drabbar i betydligt högre grad kvinnor än män, som anhöriga, anställda och vårdtagare. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning 4 mars var det 27 000 färre kvinnor anställda i den kommunala sektorn 2009 jämfört med 2008.
• Nedmonteringen av de gemensamma trygghetssystemen som a-kassa och socialförsäkring drabbar i högre grad kvinnor än män.
• Vårdnadsbidraget ökar skillnaderna i ansvar och kontakt med barnen mellan män och kvinnor. I Stockholms togs mer än 90 procent av vårdnadsbidraget ut av kvinnor.
• Jämställdhetsbonusen har blivit ett fiasko. Försäkringskassan har visat att den inte har någon effekt på fördelningen av föräldradagarna mellan kvinnor och män.
• Avdraget för hushållsnära tjänster har inte på något sätt motverkat problemen med den ojämlika fördelningen av hemarbetet mellan kvinnor och män, utan cementerar snarare den rådande ordningen.
• Arbetsgivare med färre än 25 anställda slipper göra jämställdhetsplaner. Större företag behöver bara göra det var tredje år sedan regeringens förslag om ny diskrimineringslag trädde i kraft.

... och som "grädde på moset" - krisen.

Vill vi verkligen ha det så här? Vill vi kvinnor verkligen att regeringen Reinfeldt ska fortsätta driva sin kvinnofientliga politik?

Tidigare inlägg: Backlash, Jobb, jämlikhet och jämställdhet, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del IV), Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del III), Gör jämställdhet till en valfråga!, Ingår vårdnadsbidrag i Moderaternas arbetslinje?, 51 år kvar till jämställt uttag av föräldraförsäkringen, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (del II), Anna Dahlberg: Alliansens akilleshäl, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt, Därför vinner de Rödgröna valet, Låt oss tala om vårdnadsbidraget, Göran Hägglund har utsett sig själv till hela svenska folkets talesman, "Jämställdhet handlar om halva folkets frihet och hela folkets anständighet", Moderaternas falska marknadsföring, Dagens citat, Det handlar om halva folkets frihet och hela folkets anständighet, Vart vi Socialdemokrater vill nå, vilka våra drömmar är, vilket Sverige vi vill bygga, Därför är vi kvinnor Vänster

Frihet och jämlikhet för majoriteten av stockholmarna

Efter att några högt uppsatta Socialdemokrater på partiets högra flank har fått för sig att vi stockholmare tjänar 40 000 kronor (och mer), bor i dyra villor, åker bil och anlitar hushållsnära tjänster, måste jag säga att dagens presskonferens gav tydliga besked om Stockholm. Carin Jämtin, Thomas Östros och Thomas Bodström presenterade bland annat fyra viktiga besked om din och min ekonomi (se ovan).

Redan i morse ögnade jag igenom en artikel på DN Debatt som handlade om just fastighetsskatten. Bara 7,5 procent av länets hus får höjd fastighetsskatt. Det är således 21 000 hus i Stockholms län som får höjd fastighetsskatt. 92 procent av husen i Stockholms län får oförändrad eller sänkt fastighetsskatt. Till saken hör att 90 procent av stockholmarna bor i hyreslägenhet. 70 procent av stockholmarna åker kollektivt. Över 80 procent av stockholmarna (som är i sysselsättning) har en bruttolön som understiger 40 000 kronor i månaden. Mindre än två procent i Stockholm nyttjar hushållsnära tjänster.

Känns det i plånboken, om du som tjänar 100 000 kronor, förlorar 1 500 kronor av dessa 100 000 kronor? Är det orimligt att de som tjänar 40 000 kronor och uppåt får betala lite mer än vi andra, som tjänar betydligt mindre?

Ska frihet endast gälla några få stockholmare? Jämlikhet har visat sig gynna alla, även de som har det bäst ställt. En rödgrön politik gynnar majoriteten av stockholmarna. Perspektivblockerare från borgerligt håll, men även Socialdemokrater på högerflanken, skymmer just nu sikten. De odlar just nu en myt om Stockholm, som har lite att göra med verkligheten.

Vad det handlar om är vilket Stockholm vi som bor och verkar här vill ha. Vill vi ha en sjukvård för alla? En skola som passar alla? Vill vi att de barn som växer upp i relativ fattigdom ska få det bättre? Vill vi att alla ska bidra till ett jämlikt Stockholm, ett Stockholm som erbjuder frihet, inte bara till ett fåtal utan till majoriteten? Vill vi kunna erbjuda ungdomar jobb, utbildning och bostad?

Valet är ditt.

Andra som bloggar om samma tema är (och det är endast ett axplock) Viktor Tullgren, Johan Westerholm, Johan Ulvenlöv, Kulturbloggen, Ulrika Falk, Martin Moberg

Bryr sig marknaden om det olönsamma?

I juni skall riksdagen rösta om regeringens förslag till ny postlag. I den nya lagen sätter regeringen upp samma höga krav (som bland annat går ut på att alla i hela landet ska kunna ta emot och skicka brev och andra försändelser upp till två kilo. Man ska kunna försäkra en försändelse och få kvitto från mottagaren. Minst 85 procent av den post som skickas för övernattsbefordran ska delas ut följande dag.) på den samhällsomfattande posttjänsten som hittills, då Posten som enda aktör haft detta uppdrag. I det nya lagförslaget lägger regeringen dock inte samhällsuppdraget på en enskild aktör, utan det skall ut på marknaden. Givetvis är detta ideologiskt betingat. Vem tror att marknaden bryr sig om att utföra postservice där det är olönsamt? I Övre Långträsk, Korpilombolo eller långt ute i skärgården? Sverige har haft en avreglerad postmarknad i snart 20 år, men den enda konkurrerande aktören som finns kvar, agerar främst i storstadsregioner. Varför? Därför att det är där det är lönsamt.

Mitt fackförbund SEKO riktar skarp kritik till regeringens förslag till ny postlag.

SEKO anser att en postlags huvudsakliga funktion bör vara att säkra samhällsservicen. Regeringens förslag verkar i stället ha som huvudmål att öka konkurrensen, vilket framstår som i huvudsak ideologiskt motiverat. Den nya lagen öppnar för en kraftigt försämrad service för allmänheten och att tusentals jobb på sikt riskerar att försvinna, skriver Janne Rudén, förbundsordförande i SEKO och Alf Mellström, ordförande i SEKO:s koncernfack i Posten.

Jag som arbetat i Posten bara i några år, har lyssnat till mina äldre kollegors berättelser om de kraftigt ökade nedskärningarna sedan avregleringen 1993. Vi lever dessutom nu i en tid med minskad postmängd, i takt med att fler och fler går över till elektroniska varianter. Det finns knappt tillräckligt med brev för de två huvudaktörer vi har i dagsläget. För mig och mina kollegor är detta givetvis en fråga om att vi behålla våra jobb. Eva-Lena Jansson, vår brevbärare i riksdagen, spår att frågan kanske till och med kan avgöra valet i höst. Kanske det. Frågan är dock viktig även för dem som inte arbetar i Posten, men som varje vardag om året, från Smygehuk i söder till Keinovuopio i norr tack vare samhällsuppdraget kan skicka och ta emot post. Skall vi verkligen överlåta åt marknaden att bestämma över postgången?

SEKO uppmanar riksdagsledamöterna att rösta NEJ till den nya postlagen!

Åsa Einerstam

förtroendevald i SEKO

Backlash

“Jämställdhet handlar om halva folkets frihet och hela folkets anständighet”
(Mona Sahlin, sommartal vid Dieselverkstaden i Sickla 2009)

Om jämställdhet har jag skrivit om tidigare (se nedan för ett axplock). Gång på gång har jag visat att regeringen inte bedriver en jämställdhetspolitik. De facto är den politik som alliansen driver en kvinnofälla.

Idag presenterade de Rödgröna också en granskning av regeringens Reinfeldts "jämställdhetspolitik" - Alliansen sviker kvinnorna - och granskningsrapporten visar tydligt att regeringens genomförda reformer i praktiken ökar klyftorna mellan kvinnor och män:

• Jobbskatteavdraget har ökat inkomstklyftan mellan kvinnor och män. Regeringens samlade skattepolitik har gynnat gruppen män som fått mer än kvinnorna.
• Neddragningar inom kommunala omsorgstjänster drabbar i betydligt högre grad kvinnor än män, som anhöriga, anställda och vårdtagare. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning 4 mars var det 27 000 färre kvinnor anställda i den kommunala sektorn 2009 jämfört med 2008.
• Nedmonteringen av de gemensamma trygghetssystemen som a-kassa och socialförsäkring drabbar i högre grad kvinnor än män.
• Vårdnadsbidraget ökar skillnaderna i ansvar och kontakt med barnen mellan män och kvinnor. I Stockholms togs mer än 90 procent av vårdnadsbidraget ut av kvinnor.
• Jämställdhetsbonusen har blivit ett fiasko. Försäkringskassan har visat att den inte har någon effekt på fördelningen av föräldradagarna mellan kvinnor och män.
• Avdraget för hushållsnära tjänster har inte på något sätt motverkat problemen med den ojämlika fördelningen av hemarbetet mellan kvinnor och män, utan cementerar snarare den rådande ordningen.
• Arbetsgivare med färre än 25 anställda slipper göra jämställdhetsplaner. Större företag behöver bara göra det var tredje år sedan regeringens förslag om ny diskrimineringslag trädde i kraft.

Kanske är det därför som kvinnor röstar rödgrönt?

Tidigare inlägg: Jobb, jämlikhet och jämställdhet, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del IV), Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del III), Gör jämställdhet till en valfråga!, Ingår vårdnadsbidrag i Moderaternas arbetslinje?, 51 år kvar till jämställt uttag av föräldraförsäkringen, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (del II), Anna Dahlberg: Alliansens akilleshäl, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt, Därför vinner de Rödgröna valet, Låt oss tala om vårdnadsbidraget, Göran Hägglund har utsett sig själv till hela svenska folkets talesman, "Jämställdhet handlar om halva folkets frihet och hela folkets anständighet", Moderaternas falska marknadsföring, Dagens citat, Det handlar om halva folkets frihet och hela folkets anständighet, Vart vi Socialdemokrater vill nå, vilka våra drömmar är, vilket Sverige vi vill bygga, Därför är vi kvinnor Vänster

Vi vill ha sex, vi vill ha sex...

... vi vill ha sex timmars arbetsdag, har S-kvinnor skanderat sedan 1970-talet (men jag tror att S-kvinnor tog bort kravet ur programmet för några år sedan). I början av maj hade Vänsterpartiet sin kongress och ombuden körde då över partistyrelsen. Vänsterpartiet kommer därför att fortsätta driva frågan. Några dagar senare var det Miljöpartiets tur att ha kongress och här talades det istället om kortare arbetstid.

Borgarna har gjort sig lustiga över det här med kortad arbetstid. Expressen kallar de som driver frågor som sex timmars arbetsdag alternativt kortad arbetstid för latmaskar. Borgarna, med Jan Björklund driver istället frågan Åtta timmars arbetsdag, men endast fyra timmars betalning. Jan Björklund vill att en 19-åring ska tjäna hälften så mycket som en vuxen. Jag som trodde att myndighetsåldern i Sverige var 18 år?

Vid 18 års ålder flyttade jag hemifrån. Den sommaren, då jag flyttade hemifrån, jobbade jag som guide i Sala Silvergruva och betalade hyran medelst den lön jag fick. 18 år med egen lägenhet och ett jobb. Frihet.

Om Björklund hade fått bestämma, det året jag flyttade hemifrån, hade jag troligtvis inte haft råd. Jag misstänker starkt att jag fortfarande skulle ha bott hemma vid 36 års ålder. Kanske har Jan Björklund talat med bostadsminister Mats Odell, innan han kläckte ur sig detta vansinniga förslag? Mats Odell bodde nämligen hemma tills han var 49 år.

Nu vill Björklund sätta stopp för ungdomars frihetslängtan. Sverige ska bli ett låglöneland. "Ungdomar" (23 och neråt) ska bo hemma, jobba åtta timmar och få betalt för fyra timmar... är det ett bra recept på undomsarbetslösheten? Är det ett bra recept på arbetslösheten i stort?

Andra som bloggar om Björklunds idiotiska förslag är Alliansfritt Sverige, Alliansfritt Sverige2, Röda Berget, Johan Ulvenlöv, Johan Westerholm, Emil Broberg, Caroline Frankesjö, Ilona Szatmári Waldau, Johanna Fransson

Kongress i hänryckningens tid

Igår klockan 15:10 avslutade HBT-socialdemokrater Sverige sin andra ordinarie kongress. Jag var där i egenskap av ombud för HBT-socialdemokrater Stockholm. Dagen efter denna kongress är jag mycket stolt och jag tror att alla ombud och förbundsstyrelsen känner som jag. Vi har nämligen beslutat om ett fantastiskt bra och progressivt hbt-politiskt program. Programmet kommer inom kort att finnas på hemsidan. Dock vill jag nämna tre saker vi beslutade om:

- Omyndiga personer ska ha rätt att få byta sitt juridiska kön, utan målsmans tillstånd.
- Surrogatsmödraskap ska utredas.
- Smittskyddslagens informationsplikt ska avskaffas.

Utan att låta alltför kaxig, är jag nog en av de Socialdemokrater, som har drivit frågan om surrogatmödraskap hårdast. Visst finns det Sossar som talar om surrogatmödraskap, till exempel Carina Hägg, men dessa är motståndare till surrogatmödraskap. Nu har HBT-socialdemokrater kommit så långt att förbundet (eller rättare sagt "nätverket") vill att frågan utreds.

Den fråga som diskuterades längst och hetast under kongressen var frågan om informationsplikten. På bloggen har jag drivit frågan en längre tid. Jag (och HBT-socialdemokrater i Stockholm) vill att informationsplikten avskaffas.

Vi var många som gick upp i talarstolen när frågan diskuterades. Jag gick upp och yrkade bifall för förbundsstyrelsens förslag. Jag passade då på att citera Åsa Petersen:

Den svenska informationsplikten, som innebär att hivpositiva kan straffas om de inte berättar om sin hivstatus före sex, är närmast unik i världen och kritiseras ofta internationellt. Informationsplikten försvaras ofta med att öppenheten om hiv blir större. Hivpositiva måste ju berätta om sin sjukdom. Men konsekvensen av lagen blir i stället den motsatta, ett större hemlighetsmakeri. Gränsen mellan ”sjuka” och ”friska” görs knivskarp när allt ansvar för smittspridningen läggs på hivpositiva. De stigmatiseras medan hivnegativa, som oftast inte har testat sig utan bara tror sig vara det, slipper ansvar för sin hälsa.

Bland gästerna, talade Åsa Kratz (Eskilstuna arbetarekommuns ordförande), Lars G Linder (förbundssekreterare för Broderskap), Laila Bjurling (S-kvinnors ordförande i Sörmland), Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan och den som fick (de längsta och) stående applåderna - LOs vice ordförande (och vidare presidieordförande jämte Hans Ekström) - Ulla Lindqvist.

Kongressen gjorde också tre uttalanden (som jag har gjort tillgängliga via Slideshare, men som också kommer att finnas på hemsidan):

- Bekämpa hiv - inte de som lever med hiv!
- Sverige ska driva hbt-personers rättigheter i hela världen
- Försvara transpersoners rättigheter

Vi är det yngsta förbundet inom Socialdemokraterna. Vi har nu två mammor (Socialdemokraterna och LO), en storebror (Broderskap) och en storasyster (S-kvinnor). Nu vill vi därför ha barnbidrag av våra mammor (och vi vill förvalta barnbidraget själva).

Bildspel från kongressen här.
Relaterat: Efter äktenskapet

Vad är det som egentligen gäller beträffande 75-dagarsregeln?

FÖRVIRRING Förra veckan bloggade jag kort om Ekots nyhet att de Rödgröna inte tänker ändra villkoren för dem som stämplar på deltid. Jag fick då tre tweets från Socialdemokraten Veronica Palm (på twitter @veronicapalm). Det första löd:

@Einerstam nja. Finns inte plats för i 1a budget. Akuta reparation av A-kassan är prio men oxå utredning av vidare förbättringar tex delt.

Det andra löd:

@Einerstam Ville bara tydligt säga att rapporten om att vi nu är mot är fel. Det finns inte med i en regering-Sahlins budget1 är det rätta.

Det tredje ett förtydligande:

@Einerstam Vi tycker den är fel. Röstade emot den. Har föreslagit alternativ. I skuggbudg lovar vi en utredning som finner lösningar på det.

Bra så, tänkte jag tills jag läste Aftonbladet idag - De rödgrönas a-kassebluff. Nu vill jag verkligen veta vad det är som gäller? Kommer 75-dagarsregeln att bestå efter en Rödgrön valvinst? Kommer den att försvinna? Kommer den att ändras?

För mig och andra, som befinner sig i samma sits som jag, är det viktigt att få klarhet i detta.

Ett vallokomotiv som väljer bort valrörelse?

Är det något jag är stolt över är alla de Socialdemokrater som, på sin fritid, ägnar sig åt politik valrörelse. Obetalda jobbar och sliter de för att de vill ha en rödgrön regering i höst. För att ta mig själv som exempel, ägnade jag mig åt politik hela helgen, i och med HBT-socialdemokraters kongress i Eskilstuna (jag var ombud). Efter att ha jobbat 08-18:30 idag har jag ett kvällsmöte och i morgon, efter en tiotimmarspass, har jag styrelsemöte i Gubbängens valcentra. Min frus almanacka ser ännu värre ut.

Ett av Socialdemokraternas vallokomotiv, Thomas Bodström, väljer bort valrörelse till förmån för Fångarna på fortet. På sin blogg skriver Bodström att han inte tar paus från valrörelsen, utan ska vara borta i drygt två dagar. Katrine Kielos skriver:

Socialdemokraternas problem är att de har svårt att vinna väljare i Stockholm. Thomas Bodström har fått uppdraget att vända partiets trend i storstaden. Så vad gör Thomas Bodström? Han hälsar på Fader Fouras. Thomas Bodström är inte bara socialdemokrat, han är en mycket upptagen socialdemokrat. Han driver advokatbyrå, skriver deckare, sitter i styrelser är riksdagsledamot, kyrkopolitiker och ordförande i justitieutskottet. Efter valet vill han åka på USA-turné: gästföreläsa på universitet, skriva en fjärde bok och blogga. Han tycker att Mona Sahlin ska utse honom till minister ändå, om hon vinner valet. Thomas Bodström är ­inte ­politiker – han är ett bemanningsföretag. Han borde ­inte ha tid med ”Fångarna på ­fortet”.

Jag har all förståelse för att en och annan gräsrot tackar nej till knacka dörr fem kvällar i vecka eller hoppar över ett möte eller två. Jag har själv tackat nej många gånger (eller snarare prioriterat andra saker). Detta gör jag för att orka med hela valrörelsen. Vi ska nämligen köra ända in i kaklet. Det går nämligen att ägna sig åt politik och valrörelse under alla dygnets 24 timmar ända fram till valet om man så vill.

Att inneha ett förtroendeuppdrag är ett förtroende och inte, som Bodström verkar tro, ett vanligt arbete. Som förtroendevald borde Bodström prioritera politiken, men icke! Om Bodström har svårt att anpassa sitt liv till politiken, så kanske han borde ta en rejäl funderare. Det finns många Socialdemokrater som skulle förvalta förtroendet från väljare och medlemmar betydligt bättre än Bodström. Tack och lov att det finns gräsrötter som just nu jobbar häcken av sig. Detta av en endaste anledning - de vill byta regering.

AB1, AB2, Nyhetskanalen, SvD Ledarblogg, Tokmoderaten
Tidigare inlägg: Einerstam gör en Bodström, Bodströms nya jobb: sagotant?, Thomas Bodström har humor, Hybris, Är inte riksdagsledamot ett "heltidsjobb"? och Hur får Thomas Bodström Livspusslet att gå ihop?

Foto: Cornelia Nordström/Expressen