Visar inlägg med etikett landstingspolitik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett landstingspolitik. Visa alla inlägg

När politisk prestige får gå före människor

Stockholms läns landsting är i stånd att fatta en hbt-policy, något som Sörmlands landsting var tidigt ute med. Det liggande förslaget kan man läsa här. En del av innehållet är riktigt bra, medan andra delar... En hbt-policy är ju till för att säkerställa att hbt-personers rättigheter efterlevs i landstinget. Den bör vidare innehålla tydliga inriktningsmål. Om detta skriver Johan Sjölander mycket förtjänstfullt i sitt blogginlägg Att slarva bort hbt-frågorna. Sjölander skriver bland annat:



Saken är den, att världen är full av policies. Inte minst inom landstinget. Fråga vilken vårdcentralschef som helst, och ingen av dem kommer att svara att det finns får få styrdokument, att det är för få saker som måste rapporteras in,
att det saknas texter med punktssatser om vad som borde göras. Vårdcentralchefen
kommer också - i samma stund som han eller hon säger allt detta - klaga över att
tiden inte räcker till, eller pengarna, eller orken eller en kombination av allt detta.

Sådan är verkligheten. Vill man åstadkomma resultat krävs det därför att det ges reella förutsättningar, kopplat till tydliga krav. Det krävs kompetens och det krävs uppföljning och det krävs fokus. Och det krävs resurser. Inte minst gäller det svåra frågor som när det kommer till HBT [...]

Men saken är den att det handlar om extremt viktiga frågor. Och det berör människor i verkligheten, idag. Och vad dessa verkliga människor i den verkliga
verkligheten behöver är inte primärt fina ord - de behöver resultat.

När politik reduceras till feel good-symbolism, då finns det anledning att dra åt sig öronen. Nu har vi några veckor av ytterligare politisk behandling innan denna text kommer upp till landstingsfullmäktige. Det finns säkert ett politiskt motstånd mot att göra allvar av arbetet med att förändra attityder och förhållningssätt till HBT-personer. Men här tror jag inte att det är främst det som spökar, utan andra saker.


Även Lukas Romson skriver om borgarna som slarvar bort hbt-frågorna i landstinget.

Säga vad man vill om Ilija Batljan...

... men många i Stockholm gillar honom. Igår skrev Peter Andersson ett inlägg om Batljan och idag skriver Eva Franchell i en ledare i Aftonbladet:

Nog blev han hånad för sitt kärleksförslag. När den socialdemokratiske landstingskandidaten Ilija Batljan föreslog förskola, kemtvätt och butler i tunnelbanan blev det ett himla liv. Men han ville bara att stressade stockholmare skulle få avlastning för att hinna skratta och älska. Nu visar det sig att hans belackare hade fel, kärlek lönar sig. I den senaste opinionsmätningen från United Minds stiger Ilija Batljans popularitet, många väljare som inte vill rösta på Socialdemokraterna i riksdagsvalet kommer ändå att lägga sin röst på Ilija Batljan i landstingsvalet. Ska man synas i Stockholm får man sticka ut. Minns Annika Billström som 2002 vann Stockholms stad med höjda skatter och strid om trängselavgifterna. Då slog det gnistor. Stockholmarna gillar en fighter.
Peter Andersson skriver även idag om Ilija Batljan:

Idag ställde han slöseriet i landstinget i fokus med en rapport om hur skattebetalarna inte får ut optimalt för de pengar de avsätter till skatt. Rapporten berättar om en svinn på driftbudgeten som kan uppgå till nära en och en halv miljard. En jättelik byråkrati, dyr och dålig mat som också kostar i form av sämre vård och undernäring, pengar till sjukhusen trots att de inte ger den vård de får ersättning för, felaktiga upphandlingar och en oförsvarlig samling konsulter inom SL är några av punkterna som Ilija Batljan och socialdemokraterna vill angripa. Slöseriet i form av en "jättelik byråkrati" bedömer Batljan kosta skattebetalarna 450 miljoner per år. Landstingets förvaltningar och staber har 1.500 anställda och har tillåtits växa medan vården fått allt knappare resurser. Den centrala byråkratin ska halveras till 2015, enligt (S) mål.


Foto: Magnus Selander/Socialdemokraterna

Skolmat och sjukhusmat

Mina minnen av skolmat är inte direkt ljusa, vilket jag har skrivit om tidigare. Under min skolgång fick jag till 90 procent mat som var lagad i skolköket. Att jag inte gillade maten, kan bero på att min mamma alltid har lagat supergod mat, vilket har resulterat till att jag är oerhört kräsen. Mina minnen av sjukhusmat är inte heller ljusa, vilket jag också har skrivit om tidigare. Den sjukhusmat jag (inte) åt var fabrikstillverkad.

Idag har författarna till boken Döden i grytan, skrivit en debattartikel i DN med den dramatiska titeln ”Fabriksmaten ett hot mot skolelevers och äldres hälsa”. De förslag som författarna lägger fram i artikeln överensstämmer med mina egna:

•Stoppa den pågående utvecklingen mot fabriksmat på daghem, skolor, äldrevård och sjukhus. Omvandla de så kallade mottagningsköken till riktiga tillagningskök och uppvärdera personalens viktiga arbete.
• Innehållsdeklarera mat på förskolor, skolor, sjukhus, äldrevård, kaféer och restauranger så att konsumenten kan undvika oönskade tillsatser eller ingredienser. På tyska krogmenyer är detta redan ett krav.
• Inför en verklig och preciserad ursprungsmärkning som anger från vilken gård eller anläggning köttet eller grönsakerna kommer och hur uppfödningen eller odlingen har gått till.

• Förändra hygienkontrollen så att de största insatserna sätts in där riskerna är störst. I dag lägger man ned större energi på att kontrollera små kvarterskrogar och förskolekök än stora matproducenter.
•Inför verkliga näringsdeklarationer på frukter, grönsaker och kött, där sådant som tomaters halt av lykopen och köttets halt av omega-3 anges.


För ett tag sedan startade vi Socialdemokrater i Stockholm kampanjen Riktig mat. På kampanjsidan skriver Ilija Batljan, oppositionsråd i Stockholms landsting:


På flera av Stockholms sjukhus servas idag fjärrproducerad, dyr och tillsatsfylld industrimat i oaptitliga svarta plastbyttor. Den skys av patienterna, som får mindre kraft att återhämta sig och bli friska. Vi - de rödgröna partierna - vill ge makten till Stockholms patienter att bestämma över riktig mat, olika maträtter och portionsstorlek. Vi vill skapa Hälsokök Stockholm där kockar, kokerskor och kallskänkor kan laga mat där färska grönsaker, bröd och frukt alltid ingår. Denna mat är inte bara en nödvändighet för patienter att tillfriskna, utan det är även den välfärd som Stockholms invånare är värda.


Här kommer vallöftet om riktig mat i filmformat:


Foto: Sodexo/SvD

[UPPDATERAT]

Läs pressmeddelandet Ilija Batljan och Carin Jämtin agerar efter ”Döden i grytan”-författarnas upprop på DN Debatt


Ulrika Falk har också bloggat på samma tema.

Ett kontrakt mellan patient och vårdgivare (och en rapport som ännu ej finns på nätet)

Som blivande landstingspolitiker... äsch, jag skämtade bara. Jag befinner mig nämligen på plats 25 i min valkrets (och ja, jag är en riktig bitterfitta för att jag befinner mig så långt ner på listan). Landstingsfrågor är nämligen något som jag brinner för i allra högsta grad. Det var också därför jag begav mig till Sveavägen 68 för en presskonferens med Ylva Johansson och Ilija Batljan (som anslöt sig senare).

Socialdemokraterna har nämligen släppt en rapport, som handlar om kömiljarden, Göran Hägglunds köbluff och vårt alternativ till kömiljarden - patientkontrakt. Trots att jag nu, i fyra timmars tid, har försökt få någon anställd av partiet, att lägga ut rapporten på nätet, så finns den inte utlagd. Det enda som finns utlagt på hemsidan är det här. Om rapporter som inte läggs ut, har jag skrivit om tidigare.

Så här sitter jag framför datorn med en pappersversion av rapporten, som jag vill delge er läsare, men jag är tyvärr för lat att återge den här på bloggen. Därför tänker jag hänvisa er till Johan Westerholm (som var på presskonferensen och var först ut med att skriva om detta) och Ylva Johansson.

Men tills nästa gång önskade jag innerligt att Socialdemokraterna lade ut sina rapporter och pressmeddelande på nätet i samma stund som presskonferensen äger rum.

Tidigare inlägg: Göran Hägglunds köbluff

[UPPDATERING]
Här är rapporten.

Jämlik vård

Vård efter behov, inte efter plånbok.

Igår var jag på ett seminarium där de Rödgröna talade om Hälsoval Stockholm (som jag har skrivit om här). Fokus var, med rätta, på primärvården. Förebyggande arbete är en investering och inte en utgift. Läkare är dock inte intresserade av att jobba förebyggande. Hur kommer det sig?

Åhörarna på seminariet var övervägande pensionärer och i panelen fanns även en representant för PRO. Få åhörare var under 30 år. Sjukvårdsfrågor verkar inte intressera yngre - varför? Tror de att de är odödliga?

Något som företrädaren för PRO sade, fastnade. Han sade nämligen att det finns multisjuka som tar 10 läkemedel, fastän kroppen bara kan tillgodose i genomsnitt fem läkemedel.

I kölvattnet av boken Jämlikhetsanden, talar såväl högern som vänstern om jämlikhet. Men hur är det egentligen med jämlikheten inom vården?

Okynnessjuka är en grupp som jag stör mig på. De uppsöker vård i tid och otid. Ett eksem, ont i halsen, lite feber och de rusar till vårdcentralen eller akutmottagningen. Jag tillhör motsatsen. Jag går sällan till läkaren. Även när min fru tjatar, att "nu minsann är det banne mig dags för dig att gå till vårdcentralen", så härdar jag ut. I 99 fall av 100 har jag blivit återställd (ibland med hjälp av receptfri medicin från Apoteket). Detta utan att belasta vården.

Det finns dock ett tillfälle, då jag är tvungen att uppsöka vårdcentralen och det är när min medicin mot menssmärtor är slut. Som jag har skrivit tidigare, anser jag att det är absurt att jag över huvud taget måste ha ett recept på denna medicin.

Vård efter behov, inte plånbok.

Vad är behov? Barnlängtan - är det ett behov? Inom sjukvården talas det om prioriteringar. Långa inseminationsköer, köer till Lesbiska mottagningen - prio tre. Det är inte så kul att tillhöra prio tre i Stockholm.

Mina försök att få politiker i Stockholm att ta fram en hbt-policy för landstinget, i likhet med Sörmland har inte gått så bra. Det finns andra, viktigare, prioriteringar, säger landstingspolitikerna.

Varför inte dessa landstingspolitiker kastar lite valfläsk åt oss hbt-personer har jag svårt att förstå (de gör det så villigt till pensionärerna). Stockholm är den stad i Sverige som har flest hbt-personer. Jag trodde varenda väljare var viktig.

Jämlik vård?

Idag skriver Emil Broberg (V), Gunvor G Ericson (MP) och Ylva Johansson (S) en debattartikel i SvD med rubriken Vi har råd med jämlik vård. Vi måste ha råd med jämlik vård. Hälsa har blivit en klassfråga i och med Moderaternas vårdval.

Jämlik vård. Hur kommer det sig att Sörmlands Landsting har kommit längre än Stockholms Landsting?

I den bästa av världar behöver inte vården prioritera. Där är alla lika viktiga. Först då kan vi tala om jämlik vård.

Göran Hägglunds köbluff

Idag rapporterar Ekot att vårdköerna är längre än vad statistiken visar. Någon som är förvånad?

Socialdemokraterna:
Idag är det möjligt för patienter som har privata sjukvårdsförsäkringar att gå före i kön på våra offentligt finansierade sjukhus. Det är fel. Sjukvården ska fördelas efter behov – inte plånbok. Socialdemokraterna tänker stoppa gräddfilerna i sjukvården. Under Filippa Reinfeldts ledning har vårdkön ökat med 60 procent. Dessutom har borgarna skapat en ny kö som inte räknas med i den officiella statistiken dit tre av fyra väntande stockholmare flyttats över. I den nya kön, som kallas för patientvald väntan, berövas patienterna sina rättigheter att kräva vård i tid. Socialdemokraterna tänker sätta stopp för köfusket och vill istället stärka patientens rätt i vården. Det kan aldrig vara den sjuka patientens ansvar att armbåga sig fram i sjukvården för.

Mer kritik mot Moderaternas Vårdval

Om Moderaternas Vårdval har jag skrivit om tidigare. Jag har viss förståelse för att Filippa Reinfeldt inte lyssnar på den rödgröna oppositionens kritik, men om en professor i medicinsk sociologi, skriver en debattartikel i SvD som visar att ojämlikhet i ekonomiska resurser bidrar till ojämlikhet i hälsa - kan hon ta till sig det?

Det är nämligen inte bara oppositionen som är starkt kritiska till Moderaternas Vårdval. I Dagens Arena skriver Björn Elmbrant om en artikel i Socialmedicinsk Tidskrift som är skriven av Göran Dahlgren, en av världens ledande forskare i sjukvårdsfrågor.

Elmbrant skriver:

Vårdvalssystemets tillskyndare talar om att sjukvården blivit mer "tillgänglig". Men i praktiken betyder det en försämring av den ekonomiska tillgängligheten i en region där hälsoklyftorna redan är stora.

Dahlgren pekar på att borgerliga politiker och åtskilliga socialdemokrater utgår från en tes som inte behöver bevisas, att upphandling från privata bolag ger den mest kostnadseffektiva vården. Men all internationell forskning talar för motsatsen, att budgetstyrda offentliga system är bäst på att bromsa kostnader. Den fria etableringsrätten i Vårdval Stockholm innebär också att man byggt in en kostnadsuppdrivande motor i modellen, som på sikt - när befolkningen blir äldre - hotar möjligheterna att bevara en skattefinansierad sjukvård.


Kommer Reinfeldt att ta till sig Dahlgrens kritik? Jag är tveksam. För Moderaterna är det viktigaste att genomföra sin politik och ideologi, även om innebär att stora delar av befolkningen drabbas negativt (vilket är helt i sin ordning i Moderaternas värld).

Sjukhusmat på löpande band eller á la carte?


Jag minns när jag var inlagd på Västerås sjukhus. Efter min operation försökte personalen få mig att äta sjukhusmaten. Jag kunde inte få ner en tugga. Maten var smaklös och såg förbannat äcklig ut. Läkaren hotade att sätta in dropp. När jag kom ut från sjukhuset vägde jag under 50 kg (jag är 173 cm lång). Betänk då de som ligger inlagda en längre tid - människor som är sjukare än vad jag var, äldre...

Här i Sverige är det stordrift som gäller. Sodexo är en av de stora aktörerna här i Stockholm. Patienterna får svarta vakuumpackade plastkartonger med det catchiga namnen SoFresh. En låda kan innehålla 20 E-märkta tillsatser och ändock smaka nada.

För några år sedan, gick Hvidovre Hospital (ett av Danmarks största sjukhus) över till att laga á la carte. Patienterna får beställa mat från en meny precis som på restaurang. Tänk om jag hade varit inlagd där, då hade jag snarare gått upp några kilo än rasat i vikt.

Idag startar vi Socialdemokrater kampanjen Riktigt mat. På kampanjsidan skriver Ilija Batljan, oppositionsråd i Stockholms landsting:

På flera av Stockholms sjukhus servas idag fjärrproducerad, dyr och tillsatsfylld industrimat i oaptitliga svarta plastbyttor. Den skys av patienterna, som får mindre kraft att återhämta sig och bli friska. Vi vill ge makten till Stockholms patienter att bestämma över riktig mat, olika maträtter och portionsstorlek. Vi vill skapa Hälsokök där kockar, kokerskor och kallskänkor kan laga mat där färska grönsaker, bröd och frukt alltid ingår. Denna mat är inte bara en nödvändighet för patienter att tillfriskna, utan det är även den välfärd som Stockholms invånare är värda.
Andra som bloggar om kampanjen är S-buzz

Idag skriver Sörmlands landsting historia!

I dag tillsatte landstingsstyrelsen i Sörmland den arbetsgrupp som ska leda arbetet med att göra Landstinget Sörmland mer HBT-vänligt. Så löd första raden i ett pressmeddelande för precis ett år sedan.

Nu har, som redan nämnts, ett år gått sedan ovanstående pressmeddelande och för bara en liten stund sedan presenterade Landstinget Sörmland sin hbt-policy (pressmeddelande här).

Den har arbetats fram av en politiskt tillsatt arbetsgrupp, i vilken Fredrik Pettersson varit ordförande. En ambitiös remissrunda har policyn utsatts för och remissinstanserna har (enligt säkra källor) bara varit positiva.

Jag har läst policyn och har inget att invända (förutom att jag vill att hbt ska skrivas med små bokstäver). Den är, för att uttrycka mig i klarspråk, förbannat bra!

Policyn är till för att säkerställa att hbt-personers rättigheter efterlevs i landstinget. Varför behövs då en hbt-policy?

• Hbt-personer utsätts oftare för diskriminering och kränkande behandlin än genomsnittsbefolkningen.
• Det är tre gånger så vanligt med symptom som ängslan, oro och/eller nedstämdhet bland bi-, homosexuella och transpersoner, jämfört med genomsnittsbefolkningen.
Största andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest finns bland unga transpersoner.
• Unga hbt-personer upplever att de inte blir lyssnade på vid kobtakt med verksamheter inom landstinget såsom vårdcentral, hälso- och sjukvården och Ungdomsmottagningar i samma
utsträckning som genomsnittsungdomen.
• Många hbt-personer känner inte att de kan vara öppna med sin sexuella läggning på sin arbetsplats.
• Heteronormativiteten bygger på föreställningen om att heterosexualiteten är det normala och uppdelningen i två kön, samt de normer som gäller för hur dessa kön förväntas vara. Den genomsyrar samhällets alla miljöer och påverkar hur vi bemöter människor och hur vi blir bemötta. Heteronormen innebär att icke-heterosexuella personer betraktas som avvikande av majoritetssamhället och blir underordnade den heterosexuella majoriteten.
• Hbt-gruppen osyngliggörs på grund av den rådande heteronormen, till exempel i informationsmaterial och blanketter.
• Policyn ska bidraga till ökad likvärdighet i landstingets alla verksamheter när det gäller kunskap om och kompetens att bemöta hbt-personer.


Det finns vidare tydliga inriktningsmål. Landstinget Sörmland ska skapa förutsättningar för en positiv hälsoutveckling hos hbt-personer i Sörmland. Landstinget ska skapa förutsättningar för att hbt-personer kan utveckla en trygg och säker sexualitet. Landstinget ska vidare ta ansvar för att synliggöra och främja mångfaldsfrågor inom de fora där de medverkar (till exempel i samhällsdebatten, vid externa kontakter och genom kultur- och utbildningsarbete).

Själva arbetsgivaren Landstinget Sörmland ska bedriva ett aktivit arbete för att främja likvärdig behandling och synliggöra mångfald på arbetsplatserna. Vidare ska arbetsgivaren bedriva ett aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö. Personalen i landstinget ska bemöta medborgarna på ett respektfullt sätt oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Personalen ska också ha kunskap och kompetens att ge relevant stöd och vård till hbt-personer. Politiker, chefer och medarbete ska ha kunskap om hbt-policyn och heteronormens innebörd.

Vad beträffar bilden av Landstinget Sörmland kommer det, i och med policyn, att vara viktigt att, i de miljöer där personal och patienter vistas, ska landstingets mål om mångfald och öppenhet beaktas. Informationsmaterial, trycksaker, rapporter et cetera ska också de präglas utifrån ett hbt-perspektiv och en medvetenhet om heteronormens betydelse och existens.

Det här är ett första steg. En policy tydliggör vad som ska göras. Nästa steg blir att utarbeta riktlinjer som beskriver hur detta ska går till. Idag är jag stolt över Sörmlands landsting. Jag hoppas att alla andra landsting i Sverige tar efter Sörmland och blir lika hbt-vänliga.

Igår presenterade till exempel Socialdemokraterna i Stadshuset och Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting sin satsning 90.000 (vilket jag skrev om här). Det ryktas även om att Örebros landsting är på G. (men där är det tjänstemän som harvar fram policyn och inte, som i fallet med Sörmlands landsting, en politiskt tillsatt arbetsgrupp).

Vid en jämförelse med andra landsting, står det klart att Landstinget Sörmland har kommit längst i sitt arbete. Ett tips till alla landsting är att sno Sörmlands hbt-policy rakt av. Varför uppfinna hjulet på nytt?

Sörmlands landstings hbt-policy kan du läsa i sin helhet här.

[UPPDATERING]
Fredrik Pettersson, Den nya majoriteten och Johan Ulvenlöv har också bloggar också om policyn. Landstinget Sörmland har nu lagt ut policyn på sin hemsida. SR Sörmland, SR Sörmland2

Ilija Batljan och Dag Larsson toppkandidater till landstingsfullmäktige

Socialdemokraterna i Stockholm: De två partidistrikten i Stockholmsregionen – Stockholms läns partidistrikt och Stockholms arbetarekommun – har enats om att Ilija Batljan och Dag Larsson är gemensamma toppkandidater till landstingsfullmäktige. Ilija Batljan är Socialdemokraternas kandidat till posten som finanslandstingsråd och Dag Larsson till posten som sjukvårdslandstingsråd.
-
Peter Andersson har bloggat mer om detta.

Foto: Linda Håkansson/Socialdemokraterna

Ytterligare effekter av Vårdslakt Stockholm

Idag skriver forskareDN Debatt att den hysteriska privatiseringsvåg som sköljt över Sverige, i och med att den Moderatstyrda regeringen styre, hotar forskningen. Forskarna Bente Karlsson (arkivarie) och Maria Björk doktorand i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet skriver bland annat:
-
I Stockholm har landstinget valt att upphandla stora delar av både primärvården och den öppna psykiatrin. En för de allra flesta okänd konsekvens av privatiseringen är att offentlighetsprincipen urholkas. Patientjournalen, som i den offentliga vården har status av allmän handling, skyddad av offentlighetsprincipen, tappar hos den privata vårdgivaren denna status. Privatiseringen av vården hotar därmed allmänhetens möjlighet till insyn såväl som framtida forskares källmaterial.
-
Forskarna skriver även att de inte menar att privatiseringen i sig är av ondo, men att den sker utan en fullvärdig konsekvensanalys är beklämmande.
-
Ja, någon konsekvensanalys existerar inte vad beträffar utförsäljningen. Det här handlar endast om Moderaternas ideologi. De struntar i om Vårdval Stockholm inte fungerar. För dem handlar det om Marknaden och inte människan. För oss Socialdemokrater handlar det om att sätta människan före Marknaden.
-
Tidigare inlägg:
Vårdslakt Stockholm (Del II)
VÅRDSLAKT STOCKHOLM
Borgarna bedriver en cynisk klasspolitik
Vårdtvång Stockholm del II
Vårdtvång Stockholm
Filippa Reinfeldt spelar huvudrollen i dokusåpan Vårdslakt Stockholm

Vårdslakt Stockholm (Del II)

Praktikertjänst AB har ett system där varje husläkare ses som en egen företagare. Ju fler patienter, ju färre provtagningar, billigare, billigare, billigare... desto högre lön. Kostnaden för provtagningar ligger på samma konto som läkaren tar ut sin lön från. Om du tar ut en kraftig lön och håller nere proverna, vem granskar då om du håller en god vårdkvalitet? säger en person som vill vara anonym till DN.
-
I samma tidning, läser jag att Flyktingmedicinskt centrum, förbjuds med omedelbar verkan att ge vård åt asylsökande. På en rad punkter har Flyktingmedicinskt centrum agerat felaktigt, vilket innebär att landstinget säger upp avtalet.
-
SVT, Johan Westerholm, Peter Andersson, Alliansfritt Sverige
---------------------
Tidigare blogginlägg:

VÅRDSLAKT STOCKHOLM

Vårdvalet har skapat groteska orättvisor
Dag Larsson, oppositionslandstingsrådet (S)
-
Högeralliansen i detta land bedriver en cynisk klasspolitik. Ta från de fattiga och ge till de rika. Borgarnas omvända Robin Hood-politik fortsätter. Läs mer om Vårdslakt Stockholm här.

DN, Aftonbladet, DN2, Reza Javid, Veronica Palm, Victor Bernhardtz

Tidigare inlägg:

Borgarna bedriver en cynisk klasspolitik

Vårdtvång Stockholm del II




Visst kan ett blogginlägg bli en motion!

Fredrik Petersson har uppmärksammat att hans tidigare blogginlägg Ett litet steg för landstinget men ett stort steg för mångfalden. Petersson skriver i sitt inlägg:
-
Många är de landstingspolitiker som har för vana att tala sig varma om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. Det är därför både förvånande och upprörande att HBT-perspektivet är något som ofta glöms bort i landstingssveriges annars så ambitiösa mångfaldsarbete. För när en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården räcker det inte med att prata om vikten av ett ambitiöst arbete, då måste politiken vidta åtgärder. Bristen på handlingskraft inom detta område av landstingspolitiken bekräftas inte minst av det faktum att klyschan patienten i centrum förvandlats från ett högt ställt mål till en beskrattad chimär som allt som oftast får illustrera hur politiken inte förmår att leverera resultat i samma omfattning som löftena om förbättring saluförs. Det spelar således ingen roll hur bra man är på att talk the talk, om man inte klarar av att walk the walk.
-
Han har så rätt så rätt. Här kommer motionen i sin helhet:
-
Inrätta en klinik för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting
-
Miljontals HBT-personer världen över kan vittna om en livslång process där mötet med nya människor och stiftandet av nya bekantskaper ständigt innebär att man på nytt måste ”komma ut” och förklara att, och ofta varför, man avviker från den i samhället rådande heteronormen. Lägg därtill att det idag finns många HBT-personer som av en eller annan anledning varken vill eller kan öppet deklarera sin sexuella läggning, så har man skapat sig en förenklad bild av den komplexa och påfrestande tillvaro som många HBT-personer tvingas leva i varje dag, 365 dagar om året.Ovanstående problematik blir oerhört påtaglig i en sjukvårdsdiskurs. Varje person som söker vård per automatik befinner sig i en beroendeställning till vårdgivaren. Detta kan för vårdtagaren ifråga vara mycket påfrestande och jobbigt. Ponera då också att vårdtagaren ifråga är en bisexuell, lesbisk eller bög och finner processen med att ”komma ut” såväl smärtsam som jobbig. Då kan mötet med vården vara så pass påfrestande att man in i det längsta undviker att kontakta sjukvården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.
-
Vi vet också att det än i dag råder en mansnorm inom sjukvården såväl som i samhället i stort. Män behandlas mer fördelaktigt än kvinnor, och kvinnors hälsa betraktas och tolkas ofta utifrån mannen som norm. Detta drabbar naturligtvis även lesbiska kvinnor som därmed blir osynliggjorda både som kvinnor och som lesbiska. Studier om och vittnesmål från lesbiska kvinnor visar vidare på ett större ohälsotal i gruppen lesbiska kvinnor än hos kvinnor i övrigt.
-
Med anledning av ovanstående är det oerhört glädjande att den sörmländska landstingsstyrelsen beslutat att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Genom det beslutet åtar sig också Landstinget Sörmland att utbilda den berörda personalen i HBT-kompetens med hjälp av personer och organisationer med specialkompetens på området, så som RFSL och personalen på den gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor som idag finns på Södersjukhuset i Stockholm.
-
Landstingspolitiker talar ofta om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. När nu en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården måste vi inom politiken vidta åtgärder och göra som landstinget Sörmland och sedan länge Landstinget Stockholms län. Ett litet steg för landstinget kan tyckas, men ett stort steg för mångfalden!
-
Målet är på sikt att dessa kliniker inte ska behöva finnas, utan istället att hbt-perspektiv ska integreras i all sjukvård, men än finns det ett behov av en klinik med inriktning på kvinnor som har sex med kvinnor och en klinik med inriktning på män som har sex med män i alla landsting.
-
Jag yrkar därför på:
- Att socialdemokraterna verkar för att alla landsting ska kunna ge sitt brukarkollektiv tillgång till en MSM-klinik och KSK-klink, alternativt tillhandahålla ett liknande alternativ.
- Att motionen skickas vidare som föreningens egen till Stockholms arbetarekommuns årsmöte
- Att motionen skickas vidare till socialdemokratiska partikongressen.
-
Stockholm den 17 november 2008
-
Motionärer: Jerry Adbo, Mia Sundelin och Peter Frejhagen
-
Det är dock inte det enda blogginlägget som blev en motion. Mitt inlägg Surrogatmödraskap blev till slut en motion och min styrelse biföll den i dess helhet och antog den som sin egen. Motionen har skickats till Stockholms arbetarekommun och därefter kommer den att skickas vidare till partikongressen.

Tyck till om vården!

Socialdemokraterna: Närakuter, vårdcentraler och barnavårdscentraler läggs ned och ett nyöppnat privat barnsjukhus är bara öppet för barn med privat sjukförsäkring. Vården blir bättre. För dem som kan betala. Gräddfilerna har blivit verklighet. De som är sjuka och redan har det tufft får det sämre.
-
Svara gärna på enkäten och se filmen:

-

Läs även: Alliansfritt Sverige, Arvid Falk, Dagens medicin, DN, I marginalen, Ett hjärta rött

Filippa Reinfeldt spelar huvudrollen i dokusåpan Vårdslakt Stockholm

Varje torsdag, från klockan 16:30 står Nalin Pekgul tillsammans med Västerorts kvinnoklubb, Stockholms arbetarekommun och upprörda invånare på Tensta torg och väntar på att få debattera och ställa frågor till Filippa Reinfeldt angående Vårdval Stockholm. Demokratikampanjen startade i februari i år och än har de inte fått se skymten av Filippa Reinfeldt.
-
Istället för att åka ut till Tensta, väljer Reinfeldt bland annat att inviga en ny, privat mottagning vid Gullmarsplan. Det anser vissa vara ojust av Reinfeldt och skriver på DN/Debatt:
-
Vårdkoncernen Carema, som redan driver ett antal mottagningar i Stockholm, ser till att konkurrensen om patienterna i södra Stockholm hårdnar ytterligare. Carema erbjuder en "check" á 250 kronor, motsvarande det fiktiva värdet för en hälsokontroll, om man listar sig på mottagningen och de 200 som hinner först till invigningen får en present. Kringliggande vårdcentraler rustar sig på bästa sätt för den kommande kampen om patienter. Döm om vår förvåning när man i pressreleasen avslöjar att en av Vårdvalets frontfigurer, sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt, skall inviga mottagningen. Hur, undrar vi, kan Filippa Reinfeldt medverka till att en nystartad verksamhet gynnas på detta sätt på bekostnad av sina grannar? Hur är detta agerande förenligt med konkurrens på lika villkor? Ett antal patienter kommer att lista över sig till den nya mottagningen. Ett antal av dessa har kommit för att se Filippa. Har Filippa Reinfeldt planerat att vara affischnamn även åt andra mottagningar i området för att jämna ut oddsen?
-
Idag på DN/Debatt skriver ordförande för S-kvinnor i Stockholm, Maria Östberg Svanelind:
-
Det är att kraftigt underkänna medborgarnas förmåga att tro att de väljer läkare med anledning av ett jippo där sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt inviger en ny mottagning. Problemet med vården i Stockholm är inte att man har möjlighet att byta vårdcentral när kvaliteten på den vård som ges inte duger. Problemet är ett helt annat [...] Alla vårdcentraler i Stockholm är i dag privata och ingår i olika företagskonstellationer. För mig som patient i systemet med Vårdval Stockholm är det ointressant vilken vårdkoncern som äger, Praktikertjänst eller Carema, eftersom något offentligt alternativ inte erbjuds. För mig som patient är det allra viktigaste läkarens och vårdcentralens förmåga att göra mig och min familj frisk, eller om sjukdomen är obotlig, ge den bästa möjliga vården. Och det är ett sådant arbetssätt sjukvårdens strukturer ska sträva mot och stödja.
-
Jag håller med Östberg Svanelind att gårdagens artikelförfattare underkänner medborgarnas förmåga att välja läkare. Ett jippo med Reinfeldt spelar faktiskt ingen roll, däremot kvarstår frågan, är det rätt av Reinfeldt att agera affischnamn åt privata mottagningar? Ett är dock säkert - dokusåpan Vårdslakt Stockholm fortsätter och Reinfeldt innehar huvudrollen.
-
I en tidigare artikel i DN - Vårdval Stockholm har missgynnat invandrarna - gör Reinfeldt en halvpudel och erkänner ett visst misslyckande med Vårdval Stockholm.

Borgarna bedriver en cynisk klasspolitik

Den första utvärderingen av Vårdslakt Stockholm kom idag: Pengarna flyttas från fattiga förorter med många sjuka invånare till innerstaden och väl­bärgade villaområden med friskare invånare. Tydligare kan knappast den cyniska klass­politik som Vårdval Stockholm innebär illustreras (SvD). De två vårdcentralerna i min närhet, Rågsved och Högdalen, har förlorat mellan 8-13 miljoner kronor var. Ta från de fattiga och ge till de rika. Borgarnas omvända Robin Hood-politik fortsätter.
-
Andreas Nilsson och Svensson har också bloggat om detta.