Visar inlägg med etikett s-kvinnor i stockholm. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett s-kvinnor i stockholm. Visa alla inlägg

Ny ordförande för S-kvinnor i Stockholm

(Gabriella Granditsky Svenson. Foto: Lena Dahlström)

Jag vill gratulera Gabriella Granditsky Svenson till ordförandeskapsposten i S-kvinnor Stockholm. Jag ser fram emot ett nära samarbete mellan S-kvinnor i Stockholm och HBT-Socialdemokrater Stockholm.

Grattis ännu en gång!

Hur gick det sedan?

I inlägget Nomineringstider är mörka tider, berättade jag bland annat om en ung S-kvinna som inte blev nominerad av sin S-kvinnoklubb på grund av att hon har barn. Några S-bloggare blev också upprörda över det inträffade och skrev egna inlägg, bland annat Ulrika Falk, Elizabeth Sahlén Karlsson och Karin Bergh.
-
Tjejen blev så småningom nominerad, till kommunfullmäktige men inte till riksdagen. På ett annat möte, som hon deltog på, blev hon kallad "småbarnsmamman" och en partikamrat sade till henne: "Nu har du ju varit gravid och har barn och man kan inte göra allt på en gång, så du kan eventuellt hamna på nomineringslistan, långt ner, bara för att du vill".
-
Det finns dock ljus i mörkret. Maria Östberg Svanelind, ordförande för S-kvinnor i Stockholm, mejlade mig idag och berättade att igår antog Distriktsstyrelsen följande uttalande:

Sprid gärna detta uttalande till alla S-föreningar (ja, andra föreningar också) och lägg gärna till att barn, ålder, klass, kön, funktionshinder, etnicitet, religion, könsuttryck, könsidentitet et cetera aldrig är hinder utan viktiga erfarenheter och glöm inte vad Madeleine Albright har sagt:

Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra.

[Intervju] Alexandra Einerstam, snart halvtids- eller heltidsarbetslös

Är det sant att du inte får jobba kvar som ombudskvinna på S-kvinnor i Stockholm?!
Ja, tyvärr förhåller det sig så. S-kvinnor har valt att inte förnya min projektanställning (vilket de gjort en gång tidigare). Orsaken är dålig ekonomi. De har helt enkelt inte råd att ha en ombudskvinna anställd på halvtid året runt.

Det ryktas om att du, utåt sett, har haft en alldeles för stark profil för S-kvinnors smak. Du har synts mycket i media, din blogg är populär och att det faktiskt varit en av anledningarna till att de inte vill att du ska vara kvar som ombudskvinna.
Som sagt, det är ett rykte. Jag och många med mig, anser att det är bättre att synas i olika sammanhang, till exempel i media och bloggosfären än inte alls. Att jag har synts och hörts mycket har bara gagnat S-kvinnor Stockholm och partiet i stort och jag håller det för troligt att S-kvinnor är medvetna om det. Men visst kan jag förstå att ett sådant rykte har uppkommit. Jag är inte den ”typiska” ombudsmannen, men det är nya tider nu. Vi måste värva nya medlemmar, vi måste också ägna oss åt medlemsvård. Om vi inte har några medlemmar, upphör vårt existensberättigande. Vi måste framför allt lämna en stor del av de interna mötena. Vi måste sluta sitta på läktaren och recensera. Vi måste vara ute bland folket. Vi har varken makten eller media på vår sida, men vi har mötet med människan och vi har andra plattformar än DN och SvD. Vi måste våga mer, även politiskt! Därför krävs det en ny typ av politiska tjänstemän.

När slutar du?
Egentligen skulle jag sluta redan 28 maj, men då det är valrörelse förlängdes anställningen med en månad. Så de kommande tre veckorna kommer jag att vara i valstugan vid Åhléns City, cirka tre dagar i veckan. Även vissa helger kommer jag att befinna mig i valstugan. Jag hoppas att många vill komma och bemanna vår valstuga. De andra partierna har inga som helst problem att bemanna sina valstugor, så varför vi Sossar har svårt att bemanna denna valstuga, har jag faktiskt svårt att förstå. Efter valet, ska jag ägna några dagar åt att avsluta mina förehavanden på S-kvinnor i Stockholms expedition. Jag hoppas även på några dagars semester efter valrörelsen.

Är du arg och besviken på S-kvinnor nu?
Nej! Jag har haft förmånen att få jobba som ombudskvinna i över ett år. Det har varit intressant, roligt, krävande och mycket lärorikt. Jag har fått möjligheten att jobba med en massa olika saker och med en massa människor. Det är en mycket bra merit att ha i mitt curriculum vitae, nu när jag söker nytt jobb. Jag kommer att fortsätta vara en aktiv medlem, framför allt i Unga S-kvinnor Rebella som har många aktiviter, till exempel studiecirklar och bokcirklar, för sina medlemmar. Dock kommer min främsta, politiska plattform framöver att vara HBT-socialdemokrater i Stockholm.

Men hur känns det egentligen?
Naturligtvis känns det jättetråkigt. Jag hade så mycket kvar som jag ville göra som ombudskvinna. Jag var vidare tvungen att säga upp min heltidstjänst som vakt och gick ner till halvtid, för att kunna jobba halvtid som ombudskvinna. I och med att det är jobbkris och lågkonjunktur i Sverige, Europa, ja hela världen, så känns det extra tufft att bli halvtidsarbetslös, ja, kanske till och med heltidsarbetslös om det vill sig riktigt illa. Jag är naturligtvis orolig för hur det kommer att bli i framtiden. Jag oroar mig för min ekonomi och att jag kanske måste ta ett arbete, som jag vantrivs med.

Vad ska du göra nu då?
Jag kommer inte att få tillbaka min heltid som vakt, men jag har meddelat mitt bevakningsföretag att jag vill jobba fler timmar än 20 i veckan. Om det blir färre timmar i veckan blir jag väl tvungen att stämpla upp, men det kan jag ju inte göra hur länge som helst. Jag kommer att ägna mycket tid och energi till att hitta ett nytt jobb - helst ett heltidsjobb. Att ha två halvtidsjobb, har inte varit det lättaste. Jag och min fru ska åka till Almedalsveckan i slutet av juni och början av juli och då ska jag även passa på att ”ragga” jobb.

Vad vill du jobba med?
Mitt CV ser väldigt brokig ut. Jag är en mångsysslare. Jag är ju utbildad arkeolog, men nu har jag fått blodad tand och vill helst jobba med politik och samhälle och då som politisk tjänsteman. Jag älskar att skriva och jag älskar kampanjer, manifestationer och demonstrationer. Jag vill också jobba med projekt, där det finns en början och ett slut. Jag vill helst fortsätta att jobba inom SAP, men om LO, något av fackförbunden eller någon annan organisation eller myndighet vill ha mina tjänster, tackar jag naturligtvis inte nej.

Lycka till i jakten på ett nytt jobb!
Tack!

Går det att vara arbetslös på halvtid?

Det är med sorg i sinnet jag skriver detta. S-kvinnor i Stockholm har valt att inte förlänga min anställning. Jo, förresten med en månad (det vill säga till sista juni).
-
Det har varit ett oerhört roligt, intressant och krävande jobb och jag har så mycket kvar som jag vill göra.
-
Jag sade ju upp min heltidsanställning som vakt och gick ner till halvtid, för att kunna jobba halvtid som ombudskvinna. Naturligtvis ångrar jag inte att jag haft förmånen att jobba över ett år som ombudskvinna, men just nu känns det jligt surt.

[MANIFESTATION] Befria Afrikas sista koloni - erkänn Västsahara nu!

[UTTALANDE] S-KVINNOR I STOCKHOLM

Befria Afrikas sista koloni - erkänn Västsahara nu!
Nu har det hunnit gå 34 år sedan Marocko ockuperade den tidigare spanska kolonin, Västsahara- Afrikas sista koloni.

Trots FN-beslut accepterar inte Marocko internationell rätt och västsaharierna får inte ens folkomrösta om sitt lands framtid.

2009 ska Sverige överta ordförandeskapet i EU. Det ser vi S-kvinnor som ett utmärkt tillfälle att aktualisera Västsahariernas rätt till sitt eget land.

Sverige bör erkänna republiken Västsahara, SADR. Inga realpolitiska skäl talar emot, det skulle inte störa pågående förhandlingar, det har folkets stöd och det har stöd hos den svenska befolkningen.

Sverige måste återta en ledande roll som försvarare även av den lilla statens lika rätt och att FN:s beslut måste få rättsverkan.

Utan kvinnor – ingen fred!

S-kvinnor i Stockholms stad uttalar sitt särskilda stöd till den kvinnomarsch för fred och frihet som vår systerorganisation NUSW, befrielserörelsen Polisarios kvinnoförbund, arrangerar 10 april längs muren som byggts och befästs av Marocko mellan den befriade delen och den ockuperade delen av Västsahara.
---------------------------------------------------------------------------------
Manifestationen kommer, som flyern ovan anger (klicka på den för att göra den större), att äga rum 10 april, klockan 13-14 på Kungsholmstorg.
Välkomna!
-------------------------------------------------------------------------------

[DEBATTARTIKEL] Regeringen måste agera för mänskliga rättigheter och ett fritt Västsahara!

Flyktingläger i Västsahara (FOTOGRAF: Johanna Svanelind)
-

Det är nu 34 år sedan Spanien lämnade kolonin Spanska Västsahara och Västsahara borde ha blivit ett självständigt land. Istället blev det inledningen på nya ockupationer och Västsahara är idag till stora delar ockuperade av Marocko.
-
Sveriges handelsminister Ewa Björling (m) besöker i denna vecka Marocko och det innebär ett ypperligt tillfälle att ta upp frågan om Västsahara. Om den blodiga ockupationen, om muren som skär rätt igenom Västsahara, om landminorna som lemlästar barn och om misshandel och tortyr av bl a studenter i såväl Marocko som på ockuperat område och om den viktiga folkomröstningen.
-
Mitt ute i öknen lever drygt 150 000 människor i flyktingläger sedan 34 år. De lever på existensminimum på FNs matransoner och av vatten som körs in i lägren med tankbilar. Undernäringen är stor och värst är den för barnen och gravida kvinnor. Vattnet är så förorenat att barnen långsamt måste tillvänjas med en droppe i taget. Röda korsets chef på plats har slagit larm vid upprepade tillfällen om situationen i lägren.
-
Vi hade själva möjlighet att besöka de Västsahariska flyktinglägren i Tindouf i Västra Algeriet i december. Vi hade möjlighet att med egna ögon uppleva vardagen i lägren Situationen är allvarlig och uppgivenheten framförallt bland de unga kvinnorna och männen är utbredd. Det är nödvändigt för FN och EU att agera. Vi fick många vittnesmål om omfattande tortyr, fängelse utan dom och till och med försvinnanden av oliktänkande. Detta har också bland andra Amnesty rapporterat om. Vi kunde också se att den humanitära flyktinghjälpen av mat, vatten, vitaminer och mediciner har blivit hårt nedskuren och barn och ammande kvinnor uppvisar symptom på bristsjukdomar. Sverige måste ta initiativ i FN:s och EU:s hjälporgan för att undvika en humanitär katastrof.
-
Efter flera år av befrielsekrig 1991 inleddes vapenvila i Västsahara under FN:s överinseende. En fredsplan hade tagits fram som både Polisario och Marocko godkände. Den innehöll planer på den för Västsaharierna så viktiga folkomröstningen. Under de 18 år som gått sedan dess har tyvärr ingenting hänt. Det internationella samfundet har svikit det västsahariska folket genom att tillåta Marocko att hindra genomförandet av folkomröstningen och därmed sätta sig över internationell rätt. Den frågan, att få genomföra folkomröstningen om Västsaharas framtid är den fråga som är absolut viktigast för Västsaharierna och just därför är det så viktigt att Sveriges handelsminister tar upp den frågan vid sitt besök. Den folkomröstning som FN beslutat om måste genomföras.
-

Maria Östberg Svanelind
Ordförande s-kvinnor i Stockholm
Gizela Sladic
Internationellt ansvarig s-kvinnor i Stockholm
Josefin Deiving
Ombudsman SSU Stockholm
Johanna Svanelind
Nätverket för ett fritt Västsahara
-
Artikeln är publicerad på S-kvinnor i Stockholms hemsida

8 mars på Långholmens Folkhögskola

Jag blev riktigt glad idag, när jag såg att Stockholm City skrivit om vårt evenemang på Långholmens Folkhögskola den 8 mars (klicka på bilden, så blir den större).
-
Klicka på länken nedan, så ser du det fullständiga programmet för 8 mars på Långholmens Folkhögskola

En vacker Första majaffisch i retrostil

Årets Första majaffisch är jättevacker anser jag. Johanna Graf är av helt motsatt åsikt. I Grafs kommentatorsfält skriver Dag Larsson (som också bloggat om affischen):
-
Ännu roligare blir det när man luskar i saken.... Den är godkänd av Första maj kommittén där såväl det otäcka Stockholms Arbetarekommun, LO distriktet i Stockholm OCH Stockholms läns socialdemokratiska partidistrikt ingår.
-
Ja, jag sitter i Första majkommittén och jag var en av dem som godkände konstnären Stina Wollters konstverk. Jag gillade även förra årets Första majaffisch (gjord av samma konstnär).
-
SeismoGRAFen Johanna (som förmodligen bor i en mexitegelvilla i Solna och lever ett bra medelklassliv där) upprörs av vårt val av affisch. Jag ber ödmjukast om ursäkt för vårt val.
-
Jag kommer att föreslå att vi även ska förbjuda röda fanor, politiska plakat, Internationalen (och andra gammaldags kampsånger), banderoller, talkörer med mera.
-
Något tågande ska det heller inte bli tal om. Vi ska nu åka i uppseendeväckande ekipage och sjunga schlagerlåtar. Varje kvinna och man i tåget (nej, förresten vi döper om det till paraden) skall stajlas, så att de passar in på Stureplan. Istället för fanor och plakat, ska vi vifta med Vuittonväskor och dyra armbandsur. Champagnekorkar ska smälla och champagnen spruta över massorna, hela vägen från Humlegården till Norra Bantorget.
-
Upp till kamp... nej, förresten Till Stureplan!

Julkort från S-kvinnor i Stockholm

Jag har gjort ett julkort med hjälp av bildredigeringsprogrammet Picnik. Fotot visar (till vänster) Maria Östberg Svanelind, ordförande för S-kvinnor i Stockholm och Susann Jensen Engström, kassör.
-
(Just nu håller jag på med en massa rackartyg på jobbet, eftersom chefen är i Västsahara, läs mer här).

En socialdemokratisk miljöpolitik - hur ser den ut?

Jag vill passa på att göra reklam för ett kommande seminarium som S-kvinnor i Stockholm står värd för.
-
Under hösten har partiets rådslagsgrupp om klimat & miljö presenterat sitt material. Stockholms arbetarekommuns miljögrupp har också presenterat sina förslag.
Dessa material kommer att presenteras och diskuteras under detta seminarium.
Medverkande: Carin Jämtin, oppositionsborgarråd och ordförande för rådslaget Vårt klimat Anders Ygeman, riksdagsledamot, ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott samt ordförande i AK:s miljögrupp.
-
Materialet finns här:
Rådslaget Vårt klimat
Stockholm - världens miljöhuvudstad? Förslag till miljöprogram för Stockholms arbetarekommun
-
(Seminariet finns som event på Facebook)

Förtydligande kring min blogg

Jag blir glad när människor mejlar mig eller ringer mig och tipsar om program, seminarier, föreläsningar, rapporter, artiklar, andra blogginlägg - ja, allt som inspirerar till blogginlägg. Det händer även att jag får förfrågningar att ställa upp i olika sammanhang på grund av min blogg. Dock känner jag mig i nuläget nödgad att göra vissa förtydliganden kring min blogg - HBT-sossen.
-
Jag som bloggar heter Alexandra Einerstam. Jag är medlem i socialdemokraterna. Jag är ledamot i styrelsen för hbt-sossarna i Stockholm och ledamot i styrelsen för Avantgarde. Tillsammans med Robert Carlsson, är jag kampanjledare för Enskede-Årsta Vantör. Jag jobbar halvtid som vakt på ett privat bevakningsföretag. Den andra halvtiden jobbar jag som ombudskvinna för S-kvinnor i Stockholm. Jag gillar att blogga, främst om politik, men ibland händer det att jag bloggar om annat.
-
Ibland gör jag reklam i min blogg, men jag har aldrig tagit emot pengar för detta.
-
Många mejlar till den adress jag anger här på bloggen - linnea.kasimir[at]gmail.com - Det är inte mitt namn och inte min arbetsmejl, men jag kollar den med jämna mellanrum, så fortsätt att mejla till den.
-
Idag ringde en journalist mig och ställde några frågor kring ett av mina blogginlägg. När vi skulle avsluta intervjun kom jag på att jag måste fråga journalisten i vilken egenskap hon intervjuade mig. Var det som hbt-sosse, hbt-person, medlem i socialdemokraterna, socialdemokratisk bloggare eller som ombudskvinna för S-kvinnor i Stockholm?
-
Det visade sig att hon gärna ville skriva att jag var ombudskvinna. Jag svarade att om hon skulle citera mig i artikeln, kunde det blott och bart vara i egenskap av S-bloggare. Om hon ville ha en kommentar från S-kvinnor i Stockholm skulle hon kontakta ordförande Maria Östberg Svanelind och om hon ville ha en kommentar från hbt-sossarna skulle hon kontakta ordförande Mia Sundelin.
-
Vi är många som sitter på olika stolar. Jerry Adbo, som är vice ordförande i hbt-sossarna i Stockholm, sitter också i RFSL:s styrelse. Lukas Romson sitter också i styrelsen för hbt-sossarna, men uttalar sig ofta i egenskap av transaktivist, Tara Twana är ordförande i Avantgarde, men sitter även i Kvinnodistriktets styrelse. Josefin Deiving jobbar som ombudsman på SSU Stockholm, hon sitter även i Kvinnodistriktets styrelse och bloggar under namnet Varför? Det är bara några exempel, för listan kan göras lång.
-
För mig är det oerhört viktigt att skilja rollerna åt och jag hoppas att majoriteten av de som läser min blogg kan skilja mellan de olika rollerna. Ja, jag arbetar som ombudskvinna för S-kvinnor och ibland lägger jag ut pressmeddelanden och flyers från S-kvinnor här på bloggen. Jag har även lagt ut pressmeddelanden från andra, till exempel från socialdemokraterna i landstinget och hbt-sossarna.
-
S-kvinnor i Stockholm har en hemsida. Där finns kontaktuppgifter till såväl styrelsen som ombudskvinnan.
-
På min blogg står det: Denna blogg är min personliga och ska inte ses som HBTS officiella. De åsikter som framförs kan ibland avvika från partiets.
-
Min blogg är således personlig. Jag har ibland åsikter som avviker från partiets, från S-kvinnors och från hbt-sossarnas åsikter.
-
Det har tagit mig två år att etablera denna blogg och det skulle vara synd att lägga ner den alternativt byta namn på den.
-
Jag vill inte sluta jobba som ombudskvinna för S-kvinnor (alternativt få sparken) bara för att jag bloggar. Jag vill heller inte att bloggen ska vara ett hinder för en framtida heltidsanställning inom partiet.
-