Locket på

Arbetslösheten intresserar inte högerbloggare, det visar en rapport som Alliansfritt Sverige har gjort:

-

Idag släpper vi rapporten "Locket på", där vi har undersökt de 20 senaste inläggen från 392 av regeringspartiernas bloggar. Resultatet är beklämmande: endast i 1 av 100 inlägg (1,17%) omnämns den svenska arbetslösheten - och då ofta i urskuldrande ordalag. Läs den fullständiga rapporten här, och se vår rådata här.

-

Beklämmande är bara förnamnet.

-

Fler som bloggar om rapporten se S-buzz

Fynd gjordes på Normals auktion

Igår skrev jag att jag skulle på bokauktion till stöd för Normal förlag. Tiina Rosenberg var auktionsutropare och om hon tröttnar på sitt nuvarande arbete, så har hon en framtid som utropare. Rosenberg assisterades av Elisabet Qvarford (som bloggar på Gerillabloggen, Miljöpartiet de grönas webbgerilla).
-
Vilka fynd jag och Åsa gjorde! Ja, inte bara vi, utan alla som var där och ropade in konst, böcker, smycken och "dejter" med författare. Vi ropade till exempel in tre böcker som Hanna Wallsten har skrivit för blott och bart hundra kronor. Jag har länge velat läsa I hennes våld, men inte haft råd att betala fullt pris. Jag vet att det var ett skambud som vi lade, men det tog Åsa och jag igen när vi budade på Åsa Petersens bok Bortom normen. I paketet ingick även en "dejt" med Åsa Petersen. Jag kommer naturligtvis att blogga om "dejten" när den går av stapeln.
-
Vi ropade vidare in ett smycke som Annika Lantz har gjort. Jag har blivit en Gudrun Sjödén-tant, säger Lantz till Aftonbladet. Ängeln kommer min svärmor att få i present. I Normals tält i Pride Garden köpte vi även två grymma anteckningsböcker.
-
För er som missade denna fantastiska auktion, så finns det ju fortfarande möjlighet att köpa Normals böcker. Gå in på hemsidan och botanisera. Normal förlag behövs! Räddningsaktionen fortgår.

Bokauktion till stöd för Normal förlag söndag 2 augusti 13-14 i Pride Garden (läs Kungsträdgården)

Normal förlags vänner bjuder in till bokauktion på Stora scenen i Kungsträdgården söndagen 2 augusti på stora scenen i Kungsträdgården. Auktionsutropare är den oförvitliga och enväldiga Tiina Rosenberg, som inte kommer att acceptera några skambud. Tiina Rosenberg är, förutom professor och stand-in för Annika Lantz i P1, författare på Normal förlag.

Objekten till försäljning har skänkts av författare och aktivister. Inkomsterna går till den fortsatta normkritiska bokutgivningen.Kom och bjud. Du har bara en chans att göra dessa fynd.

Objekt till försäljning: (alla böcker är signerade och de flesta är förstautgåvor)– med reservation för ändringar:

Hanna Wallsten: ”Vi skulle älska om vi bara kunde”, ”I närheten av solen” samt ”I hennes våld”.

Hans Olsson (ungdomsboksförfattare, arbetar på RFSU): ”Inga bomber över Skärholmen”Niclas Ericsson (deckarförfattare , ledarskribent, go go-dansare): ”Familjehemligheter”

Eva Brunne (världens första lesbiska biskop som snart installeras i Stockholm): signerad bibel.

OBS OBS: Unikt tillfällde att förvärva två böcker av Jill Johnston, författaren till Lesbian Nation. Två signerade böcker som dedikerats till den amerikansk-svenska aktivisten Rita Creighton (1951-2007).

Böckerna är Johnstons två självbiografiska böcker ”Mother Bound” och ”Paper Daughter”.

Lars Gårdfeldt (präst, hbt-aktivist och nu pulpförfattare): ”På knä i Köpenhamn”, ”Hatar gud bögar?”, ”In hate we trust”, ”H.O.M.O en helgonkalender”

Malinda Flodman, Helene Delilah: ”Stora sexboken för tjejer som har sex med tjejer” + glidmedel

Malinda Flodman (sexrådgivare och RFSL:s pressekreterare): ”Stora sexboken” plus dejt med Malinda

Anna Söderström: ”Stora sexboken” plus träff med Anna Söderström, ordförande RFSL Stockholm

Åsa Petersen, ledarskribent och författare: ”Bort normen 2.0”, plus träff med ÅsaMaria Ferm: Träff med Maria Ferm, språkrör Grön ungdom

Annika Ruth Persson (författare o Augustprisvinnare): ”Erik Dahlbergsgatan 30”, ”Du och jag, Marie Curie

”Tiina Rosenberg: ”Queerfeministisk agenda”, ”Bögarnas Zarah”, ”L-ordet”, ”Besvärliga människor”, ”Byxbegär”

Ann-Charlotte Alverfors: ”Sparvöga” (pocket), ”Barn av samma ögonblick” (pocket), ”Hjärteblodet” (pocket), ”Aldrig” (inbunden), ”Snabelros” (pocket), ”Stjärneklok” (inbunden), ”Vem ska trösta Gösta?

”Gustav Fridolin (fd riksdagsman, numera journalist): ”Blåsta, nedskärningsåren som formade en generation”, ”Från Vittsjö till världen”.

Helena Modéer (formgivare): ”Vänta, vänta vänta”.

signerad limited edition nr 1S ara Stridsberg, Susanne Mobacker: ”Happy Sally”, ”Drömfakulteten”, ”SCUM manifest”, ”Såna som oss”

Johan Hilton: “No tears for Queers”

Sverker Åström , fd ambassadör: Signerade memoarer

Birgitta Stenberg: ”Fritt förfall”,Erotiska noveller

Cecilia Neant Falk: dvd-skivor ”Vänninor” och ”Du ska nog se att det går över” plus t-shirt Du ska nog se att det går över.

Arne Nilsson: ”Såna på Amerikabåtarna”, ”Kors o tvärs”, ”Såna o riktiga karlar”, ”En annan stad”Gay en världshistoria

Håkan Lindquist: ”Om att samla frimärken”, ”Min bror och hans bror” samt en bonustext. Texten är en novell som publicerats på franska, ungerska och amerikanska, men inte på svenska.

Denise Rudberg: Bokpaket med signerade förstautgåvor av alla hennes böckerSigge Stark (1896-1964): Manhatarklubben, pocket

Lena Lennerhed: ”Från Sapho till Cyborg”, ”Historien om ett brott-illegala aborter i Sverige på 1900-talet,” ”Sex i folkhemmet-RFSUs tidiga historia”

Caroline Giertz: ”Stor”, ”Ashimas bok”, ”24 timmar i oktober”, ”Den sista dagen”

Mian Lodalen: ”Dårens dotter”, ”Smulklubbens skamlösa systrar”, ”Trekant”, ”Mera kärlek krönikor o andra texter”. I paketet ingår att träffa Mian för personlig signering. Samtliga böcker är förstautgåvor.

Pia Laskar: ”Heterosexualitetens historia”, ”Anarkafeminism”

Annika Lantz: ”9 1/2 månad,” bok + ljudbok, signerade, Annika Lantz egenhändigt gjorda hjärt- och änglaberlocker

LUNCH MED TVÅ GAYFÖRFATTARE I BERLIN Annika Ruth Persson och Håkan Lindquist tar med dig och din vän på lunch i Berlin. Annika och Håkan har som många andra svenska författare valt att bo och arbeta i Berlin. Under lunchen som ni avnjuter tillsammans under ett par timmar berättar de om sina smultronställen i Berlin.Utifrån de tips som författarna ger dig kan du sedan göra din Berlinvistelse till en unik upplevelse som rymmer allt från högkultur till queera klubbar och hak.

Söt video med Mona Sahlin & Marit Bergman

Jag ser verkligen fram emot att Marit Bergman gästar Socialdemokraterna onsdag 1 juli i Almedalen. Läs mitt tidigare inlägg Marit Bergman - en artist som vågar ta politisk ställning.
Ovanstående video är en söt liten historia, men den slår inte Marit Bergman & Titiyo - 300 slow days in a row:

[Intervju] Alexandra Einerstam, snart halvtids- eller heltidsarbetslös

Är det sant att du inte får jobba kvar som ombudskvinna på S-kvinnor i Stockholm?!
Ja, tyvärr förhåller det sig så. S-kvinnor har valt att inte förnya min projektanställning (vilket de gjort en gång tidigare). Orsaken är dålig ekonomi. De har helt enkelt inte råd att ha en ombudskvinna anställd på halvtid året runt.

Det ryktas om att du, utåt sett, har haft en alldeles för stark profil för S-kvinnors smak. Du har synts mycket i media, din blogg är populär och att det faktiskt varit en av anledningarna till att de inte vill att du ska vara kvar som ombudskvinna.
Som sagt, det är ett rykte. Jag och många med mig, anser att det är bättre att synas i olika sammanhang, till exempel i media och bloggosfären än inte alls. Att jag har synts och hörts mycket har bara gagnat S-kvinnor Stockholm och partiet i stort och jag håller det för troligt att S-kvinnor är medvetna om det. Men visst kan jag förstå att ett sådant rykte har uppkommit. Jag är inte den ”typiska” ombudsmannen, men det är nya tider nu. Vi måste värva nya medlemmar, vi måste också ägna oss åt medlemsvård. Om vi inte har några medlemmar, upphör vårt existensberättigande. Vi måste framför allt lämna en stor del av de interna mötena. Vi måste sluta sitta på läktaren och recensera. Vi måste vara ute bland folket. Vi har varken makten eller media på vår sida, men vi har mötet med människan och vi har andra plattformar än DN och SvD. Vi måste våga mer, även politiskt! Därför krävs det en ny typ av politiska tjänstemän.

När slutar du?
Egentligen skulle jag sluta redan 28 maj, men då det är valrörelse förlängdes anställningen med en månad. Så de kommande tre veckorna kommer jag att vara i valstugan vid Åhléns City, cirka tre dagar i veckan. Även vissa helger kommer jag att befinna mig i valstugan. Jag hoppas att många vill komma och bemanna vår valstuga. De andra partierna har inga som helst problem att bemanna sina valstugor, så varför vi Sossar har svårt att bemanna denna valstuga, har jag faktiskt svårt att förstå. Efter valet, ska jag ägna några dagar åt att avsluta mina förehavanden på S-kvinnor i Stockholms expedition. Jag hoppas även på några dagars semester efter valrörelsen.

Är du arg och besviken på S-kvinnor nu?
Nej! Jag har haft förmånen att få jobba som ombudskvinna i över ett år. Det har varit intressant, roligt, krävande och mycket lärorikt. Jag har fått möjligheten att jobba med en massa olika saker och med en massa människor. Det är en mycket bra merit att ha i mitt curriculum vitae, nu när jag söker nytt jobb. Jag kommer att fortsätta vara en aktiv medlem, framför allt i Unga S-kvinnor Rebella som har många aktiviter, till exempel studiecirklar och bokcirklar, för sina medlemmar. Dock kommer min främsta, politiska plattform framöver att vara HBT-socialdemokrater i Stockholm.

Men hur känns det egentligen?
Naturligtvis känns det jättetråkigt. Jag hade så mycket kvar som jag ville göra som ombudskvinna. Jag var vidare tvungen att säga upp min heltidstjänst som vakt och gick ner till halvtid, för att kunna jobba halvtid som ombudskvinna. I och med att det är jobbkris och lågkonjunktur i Sverige, Europa, ja hela världen, så känns det extra tufft att bli halvtidsarbetslös, ja, kanske till och med heltidsarbetslös om det vill sig riktigt illa. Jag är naturligtvis orolig för hur det kommer att bli i framtiden. Jag oroar mig för min ekonomi och att jag kanske måste ta ett arbete, som jag vantrivs med.

Vad ska du göra nu då?
Jag kommer inte att få tillbaka min heltid som vakt, men jag har meddelat mitt bevakningsföretag att jag vill jobba fler timmar än 20 i veckan. Om det blir färre timmar i veckan blir jag väl tvungen att stämpla upp, men det kan jag ju inte göra hur länge som helst. Jag kommer att ägna mycket tid och energi till att hitta ett nytt jobb - helst ett heltidsjobb. Att ha två halvtidsjobb, har inte varit det lättaste. Jag och min fru ska åka till Almedalsveckan i slutet av juni och början av juli och då ska jag även passa på att ”ragga” jobb.

Vad vill du jobba med?
Mitt CV ser väldigt brokig ut. Jag är en mångsysslare. Jag är ju utbildad arkeolog, men nu har jag fått blodad tand och vill helst jobba med politik och samhälle och då som politisk tjänsteman. Jag älskar att skriva och jag älskar kampanjer, manifestationer och demonstrationer. Jag vill också jobba med projekt, där det finns en början och ett slut. Jag vill helst fortsätta att jobba inom SAP, men om LO, något av fackförbunden eller någon annan organisation eller myndighet vill ha mina tjänster, tackar jag naturligtvis inte nej.

Lycka till i jakten på ett nytt jobb!
Tack!

En identitetspolitisk lyx?

Jag fick en kommentar till mitt inlägg Till utrikesminister Carl Bildt! där personen skriver att hbt-frågor inte engagerar "oss andra" och att "det känns inte viktigare än t.ex. ekonomin, jobben, miljön och skolan!" Nu när vi har en jobbkris, så får således kvinnors rättigheter, hbt-personers rättigheter och andra minoriteters rättigheter stå tillbaka. För vad? Passivitet? Jag läser återigen Karolina Ramqvist artikel Feminismen från Venus, krisen från Mars och specifikt de sista raderna i artikeln:

-

Fanny Ambjörnsson menar: "Man kan lätt dra paralleller till 1970-talets vänsterrörelse, där klassförtrycket ofta betraktades som mer grundläggande än könsförtrycket, och där feminister tystades med argument som att de fick återkomma när klassfrågan var löst."Faktum är att vänstern inte tycks ha släppt det historiska synsättet. Nu vill man mobilisera i stället för att komplicera. Med så få perspektiv som möjligt tror man sig få starkare kraft, och feminismen får vänta på sin tur. Och jag är övertygad om att motsatsen snart kommer att bevisas, men med så många hot på en gång; borgerlig regering, klimathot och finanskris, framstår feminism just nu som ännu en dyr handväska, en identitetspolitisk lyx som man inte kan unna sig förrän det blir bättre tider.

-

I en ledare i Aftonbladet, skriver Åsa Petersen:

-

I Litauen är hbt-personer utsatta för stark repression. Landet har antagit ett statligt familjekoncept, som anger att en familj i lagens mening bara kan utgöras av ett gift, heterosexuellt par och deras gemensamma barn. Politiker vill genom lagstiftning strypa positiv information om homosexualitet. [...] Kritisera hetsen i Vitryssland och Litauen. Förstå att misshandeln av Sören Juvas i Moldavien är ett exempel på systematiska brott mot mänskliga rättigheter. Gayaktivisterna i det forna östblocket kämpar på liv och död. Omvärlden är skyldiga dem allt stöd, på alla politiska arenor som finns [min fetstil].

-

Jag tänker på vad hände i Moskva i helgen, när ett 20-tal hbt-aktivister släpades bort med våld. Ska omvärlden ignorera det som hände i Moskva i helgen, eftersom vi har större, "viktigare" frågor att lösa? Ska regeringen Reinfelt & Co. också skita i att ta upp hbt-personers fri- och rättigheter och kvinnors rättigheter, när Sverige tar över som EU:s ordförandeland? De baltiska staterna och Polen är medlemmar i den Europeiska unionen. Hur länge ska EU och Sverige se på, när mänskliga rättigheter kränks?

-

Aftonbladet, SvD, DN

"Sänkning" av a-kassan

Idag klubbades en sänkning av a-kassan igenom i riksdagens plenisal. Det kan ju tyckas bra vid första anblicken. Bättre en sänkning med en femtiolapp än ingen alls. Dock finns det ett aber - de branscher som drabbats hårdast av krisen, till exempel Hotell- och restaurang, Byggnads och IF Metall, kommer inte att kunna sänka sin avgift till a-kassan.

-

LO-tidningen:

En byggnadsarbetare betalar snart 425 kronor i månaden till sin a-kassa. Ingenjören på samma företag kan få betala 90 kronor i månaden för exakt samma försäkring.– De som tjänar mest får de lägsta avgifterna och de som tjänar minst får betala mest, konstaterar arbetslivsforskaren Anders Kjellberg på Lunds universitet.

-

Gapet mellan de olika a-kassorna kommer således att öka från och med första juli. Orättvisorna växer i borgarnas Sverige.

Rädda Normal förlag!

Idag fick jag veta att Normal förlag håller på att gå under (det vill säga om inte vi gör något nu). Många småföretagare har det tufft nu och förlagsbranschen, som alltid är en svår bransch, har det extratufft. Företaget Normal måste ha in cash snabbt, så Annika Hamrud och Hans Lööf har dragit igång en räddningsaktion, som går ut på att du sätter in pengar på Skandiabankens kontonummer 9150-911.838-3. All försäljning går via Annika och inte via Normal förlag.
-
Om du hör av dig till Annika (annika.hamrud[at]gmail.com) och ber om en bok som finns inne på lagret, så kan du hämta den på förlaget, när det passar dig (detta efter insättning av pengarna).
-
Vill du inte ha en bok, så kan du få ett stödband för din donation. I det fallet köper köper Annika och Hans Lööf "osäljbara" böcker och makulerar dem. På så sätt blir Normal förlag också av med ett lager som inte ser bra ut i bokföringen. Det går också bra att sätta in pengar och få ett presentkort.
-
Vill du ha mer information om räddningsaktionen, så hör av dig till Annika via mejl eller Facebook. Rädda Normal finns också som en grupp på Facebook.

Marit Bergman - en artist som vågar ta politisk ställning

Få artister tar numer politisk ställning. Nu är jag då rakt inte ett stort fan av proggmusik (snarare tvärtom), men jag kan sakna politisk medvetenhet (och mod) hos dagens artister. Nils Johansson frågar sig var "popvänstern" är, men det är väl inte enbart "popvänstern" som saknas?

-

Sanna Rayman saknar svensk hip-hop som är höger och hon avundas vidare Evin Cetin (S) eftersom Medina (ett av Raymans favoritband) har gjort Cetins kampanjlåt. By the way... här kan du ladda ner Medinas låt Rikta ljuset (gratis och legalt). Varning - den fastnar!

-

"Satsa på dig själv"-andan har slagit genom fullständigt, säger journalisten Håkan Lahger till OKEJ. Jag håller med Lahger och jag tycker att det är tråkigt att så få artister tar ställning. Varför denna feghet? För klassklyftorna ökar i Sverige. Arbetslösheten skenar. Vi har en Moderatstyrd regering som inte kan och/eller vill hantera jobbkrisen.

-

Det finns inget jag önskar mig mer än ett radikalt band som ifrågasätter min Östermalmstillvaro, den här liknöjdheten. En ”medelklassdimma” råder över allting. Vi oroas över räntor i stället för viktiga frågor, säger Lars Nylin, chefredaktör på branschorganet Musikindustrin (BLT). I samma artikel står det också: Flera andra tillfrågades om sitt politiska engagemang. Alla avböjde, däribland Marit Bergman.

-

Därför blir jag så glad när jag läser att just Marit Bergman, en av mina absoluta favoritartister, och som i BLT (för en månad sedan) inte ville prata om sitt politiska engagemang, gör Mona Sahlin sällskap på Socialdemokraternas dag (onsdag 1 juli) i Almedalen.

-

Även Sahlin gillar Bergman: Vi är otroligt glada att Marit Bergman är med oss i Almedalen. Hon är en av Sveriges bästa musiker och har länge varit en av mina absoluta favoriter.

-

GP, Norran, [s-buzz]

-

[Uppdaterat]

Det är sådana här inlägg som gör att artister inte vågar ta politisk ställning (av rädsla för att folk slutar lyssna och köpa deras musik). Bra musik är bra musik oavsett vilken politisk läggning artisten har. Om Kent eller Håkan Hellström kom ut som (låt oss säga) Folkpartister, skulle jag ändock inte sluta lyssna på dem.

Mammamumrik gästbloggar: Näringsministern och dubbelmoralen

Näringsministern och dubbelmoralen

Det finns tillfällen man missar. Om man inte får till bloggskrivandet märker man det. Man går där på promenaderna och muttrar för sig själv. Men inget blir skrivet.

Bloggande är ett vattendrag. En liten bäck. Det är just här och just nu. Tre dagar senare är det för sent. Det vet ALLA. Men nu - nu tänker jag bryta mot denna basala regel. För det är nåt som "söker mig". Nåt jag inte kan släppa och låta driva som en pinna med strömmen, allt längre i fjärran.
-
Näringsministern hoppas att de som hotas av arbetslöshet har varit förståndiga och lagt upp en buffert."Ja det var väl ganska klokt tänkt" kan man faktiskt tänka. Buffert är bra. Ju mindre marginaler - ju bättre med buffert.Faktum är att det är gammal klassisk arbetaremoral. Skulderna hos handlarn, för det allra nödvändigaste, var ett av skälen att Konsum alls blev till.
-
Gunnar Emanuel Sträng bar inte med sig mer än vad han kunde göra av med, handlade inte på kredit och skötte nationens ekonomi precis som sin egen.Man behöver en buffert.
-
Under de - ganska många år - Mumrikan levde utan nämnvärda marginaler var det det ständiga målet. Att bygga en buffert och inte tulla på den i onödan. Jättebra att ha när enstaka katastrofer inträffar - trasig tvättmaskin, tandläkarbesök, hål i skon. Problemet är att det som nu drabbar människor är inte enstaka katastrofer, engångskostnader. Det är månad efter månad på - i bästa fall 75% av lönen. Det är som att byta tvättmaskin eller sätta in en krona i käften varje månad.
-
Men sen kommer vi till det verkligt stora problemet med Maud Olofssons välmenta råd: Dubbelmoralen. De flesta människor hyllar principen att man ska göra mot andra som man själv vill bli behandlad. Så låt oss fråga näringsministern, hon som med en handfull andra. har hand om allas ekonomi: du har väl en buffert? Men nej! Inte har hon det...Men hur skulle hon och resten av regeringen kunnat hinna - kan man invända. Krisen var ju en sån chock... Och den beror inte på svensk politik - det är de amerikanska hemlånen som ställt till det.
-
Tja dels kunde man ju stillsamt påminna om att vi trista sossar varnat för en annalkande kris - och nästan blivit tråkade för det av olika högerministrar och tänkare. Men betydligt viktigare är att näringsministern helt visst borde haft större möjlighet än de människor under svår press hon nu förnumstigt pekar finger på. Hon sitter på hela prognosapparaten. Och hon hade pengarna. Så sent som 2007 gick nationen Sverige med 134 miljarder i vinst (Källa: Riksdag & Departement).
-
Smart då hade varit att göra en buffert i statens budget. Men nej. I stället sänkte högerregeringen skatterna. Med 80 miljarder. Det är dessutom så att den absoluta merparten av pengarna gått till de 10% av medborgarna som har det bäst, men det är inte heller frågan för detta inlägg - att högern vill gynna de rika är kanske inte varken upprörande eller förvånande - så har det ju alltid varit.
-
Det som söker mig är just detta: Vi sossar fick stryk i förra valet. Medborgarna var inte nöjda. Bland annat tyckte människor att vi inte följde vår egen övertygelse. Att politiken inte hängde ihop med värderingarna. Svenska folket ville ge ett nytt gäng chansen. Det får man tåla. Det är strängt taget rätt mycket en läxa att lära av.
-
Men just därför måste den Moderatstyrda regeringen skärskådas. Hur handskas de nu med det finaste förtroende en svensk kan få: förtroendet att leda landet. Att vara allas ledare. Att sköta det vi har tillsammans. Jo dom slarvar. Dom vägrar att se verkligheten i vitögat. Dom sprätter iväg pengar till dem som redan har, utan att tänka sig för. När krisen - inte alls oväntat kommer (hallå - någon som hört begreppet "konjunkturcykel" förut?) då finns det ingen buffert.
-
Men till råga på allt har en av de högsta ministrarna mage att mästra de människor som nu drabbas av hennes slarv och säga att hon hoppas att de lagt upp en buffert. Skäms Maud Olofsson! Du är en av de mäktigaste i landet. Du är en av dem som ska leda oss i en mycket svår tid. Du har bett om uppdraget, slagits för det med alla medel. Men hur förvaltar du förtroendet? Genom att sparka på dom som ligger. Skäms!
----------------------------------------------
Mammamumrik har naturligtvis en egen blogg.
Fredrik Pettersson har skrivit ett inlägg på samma tema.

Jobben först!

Jag håller med Johan Sjölander - Alliansfritt Sveriges Tidslinje över arbetslöshetskrisen måste läsas och spridas!
-
Andra som bloggar om jobbkrisen och Anders Borg: Arvid Falk - Kan man lita på en finansminister som hela tiden har haft fel, Eva-Lena Jansson, Ulrika Falk

Tom retorik & passivitet

I januari 2007 var ungdomsarbetslösheten 20 procent

I januari 2008 var ungdomsarbetslösheten 21 procent (trots högkonjunktur och skattesubventioner för ungdomar)

I januari 2009 var ungdomsarbetslösheten 24 procent

-

Ovanstående är kalla och mycket sorgliga siffror. Högerregeringens skattesubventioner har inte minskat ungdomsarbetslösheten. Denna åtgärd är dyr och ineffektiv.

-

I LO-tidningen skriver Stefan Carlén:

-

Nu har vi facit. Alliansens skattesubvention har inte minskat ungdomsarbetslösheten. Istället ska den betraktas som ett bidrag till ökade vinstmarginaler hos företagen. Att denna subvention är dyr och ineffektiv är inte enbart Handels uppfattning. Samma slutsats dras av forskningen, av statliga organ som ITPS och IFAU, samt av Riksrevisionen. Men regeringen blundar för detta och väljer nu att utöka denna misslyckade åtgärd. Det är att misshushålla med offentliga medel. Det är att kasta bort tio miljarder.

-

De skulle göra större nytta om de satsades direkt i offentlig sektor eller på att höja kompetensen och anställningsbarheten hos ungdomar. Ungdomsarbetslösheten är till stor del strukturell. En fjärdedel av ungdomarna har inte slutbetyg från gymnasiet. För dessa behövs satsningar på kunskapslyft för unga, fler platser på komvux och särskild arbetsmarknadsutbildning. Men här har regeringen dragit ned på resurserna. Ungdomsarbetslöshet beror också till stor del på ungdomars lösare anknytning till arbetsmarknaden. Det gör ungdomar mer konjunkturkänsliga. Ett kraftigt stimulanspaket skulle i dag betyda mycket för ungdomars arbete, men regeringen har hittills inte levererat detta. Ungdomsarbetslösheten är också demografisk. Handels har föreslagit en temporär generationsväxling under fyra år för att kapa de demografiska pucklarna.

-

Regeringen satsar på något som inte ger jobb.

-

Kort sagt: Av alla åtgärder man kan vidta mot ungdomsarbetslöshet så slösar regeringen enorma pengar på något som bevisligen inte minskar den. Vi riskerar att slå ut en ungdomsgeneration. Då måste man ägna sig åt annat än passivitet och retorik.

-

Stefan Carlén har rätt - tom retorik och passivitet löser ingen jobbkris! Härmed varslar jag högerregeringen!

-

Andra som bloggat om jobbkrisen:

Ett hjärta rött: "Vart tog utanförskapet vägen"

Peter Andersson: "Fler i arbete - mer att dela på"

Johan Sjölander: "Borgerlig politisk ger sämre välfärd och fler arbetslösa"

Alliansfritt Sverige: Arbetslösheten skenar iväg och regeringen tystnar

Arvid Falk: Varför skriver inte borgerliga bloggare om jobbkrisen?

Eva-Lena Jansson: Jobbkrisen och regeringen Reinfeldts tystnad

Kristian Krassman: Jag skulle också gärna se att ni gjorde mera