Den som vill förhindra revolution måste säga ja till reformer*

Why is it that people long for political power, and why, when they have achieved it, are they so reluctant to give it up?Václav Havel

Om maktens djävulska frestelser har jag skrivit om ett otal gånger. I inlägget Processen skriver jag:

Partiets kris är djupare än Juholt. Den går ej heller att lösa med en ny partiledare. Inte heller går den att lösa, som många tror, genom att vi "börjar prata politik". 
En förklaring till att S går i otakt med sin samtid är just för många i partitoppen har harvat runt i partiet (och i förlängningen arbetarrörelsen) för länge. Hur skall denna sosseadel forma en politik som attraherar fler väljare, när många av dessa politiker inte har den blekaste aning? De har nämligen aldrig haft ett "riktigt" jobb? 
Det finns förstås personer i partitoppen som innehar denna sjukdomsinsikt, men de vill inte göra något åt den. Jag har lämnat in en motion som är inspirerad av Miljöpartiets princip om långvarigt sittande. Den kanske går hela vägen till kongressen i april 2013, men då skall ombuden ta ställning till den. Samma, gamla vanliga ombud (övervägande delen heltidspolitiker alternativt jobbar fackligt på heltid och som harvat runt i systemet, precis som många andra). Tror ni, som läser detta inlägg, att S kommer att anamma principen om långvarigt sittande?

Motionen antogs av Farsta socialdemokratiska stadsdelsförening och återfinns nu i Stockholms arbetarekommuns motionshäfte och har fått beteckningen E09 (s.26). Till min glädje ser jag att två partikamrater, Anton Färnström och Martin Engman, har lämnat in en liknande motion (E08, s. 24). När jag sedan läser utlåtandet från Stockholms arbetarekommuns styrelse tror jag inte mina ögon. Styrelsen föreslår årsmötet att bifalla motion E09. Nu förhåller det sig så att det är är ombuden på årsmötet som skall bifalla motionen, men att styrelsen vill bifalla den - jag säger bara "kors i taket".

Jag avsluta detta inlägg med ytterligare ett citat från Havels tal:

Politikern blir fånge i sin egen ställning, hos sina förmåner och i sitt ämbete. Det som uppenbarligen bekräftar hans identitet och därigenom hans existens håller i själva verket på att omärkligt ta hans liv ifrån honom.

Tidigare inlägg: Läpparnas bekännelse
Lästips: Gunilla Källenius blogginlägg Tystnadens arrogans
* Sagt av Egon Bahr

Jobb, jämlikhet och jämställdhet

Det är en historisk dag. För första gången presenterar Socialdemokraterna ett budgetförslag tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det är en rödgrön vårmotion, där fokus ligger på fler jobb, grön omställning, jämlikhet och jämställdhet. Om jämlikhet talade även Ulla Andersson (V) under presskonferensen och jag sätter en hundring på att hon har läst en av mina favoritböcker Jämlikhetsanden.

Den första analysen av de Rödgrönas vårmotion levererades av bloggaren Claes Krantz (som bloggar och twittrar på plats i riksdagen tillsammans med andra bloggare i nätverket NetRoots).

Jag har bläddrat igenom PP-bilderna från presskonferensen och sökt på ordet "kultur" i själva motionen. Jag gillar det jag läser. Vi finansierar reformerna fullt ut. Några korta nedslag som jag vill göra i de Rödgrönas budgetförslag är följande:

* Vi förbättrar för ensamstående föräldrar och höjer underhållsstödet och bostadsbidraget för ensamstående.
* Vi höjer taket för tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Vi satsar även på barnomsorg på obekväm arbetstid.
* Vi investerar i ett program för bostadsbyggande.
* Vi kommer att göra en historisk satsning på infrastrukturen, där vi satsar 100 miljarder mer än regeringen under 2010-2021.
* Vi förbättrar villkoren för småföretagarna, medelst till exempel sänkt skatt.
* Vi avskaffar regeringen Reinfeldts stupstock i sjukförsäkringen. Genom hela sjukperioden gäller 80 procents ersättning. Vi satsar även på rehabilitering och omförsäkring för de utförsäkrade (800 miljoner kronor per år).
* a-kassan förbättras medelst höjt tak och höjd ersättning från april 2010. 80 kronor per månad i kostnad för a-kassa.
*Sänkt skatt för föräldralediga, sjuka, arbetslösa och förtidspensionärer som finansieras genom en nedskalning av förvärvsavdraget med en miljard.

Det här är ett budgetförslag för jobb, jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhetsanden bokstavligen svävar över denna ekonomiska vårmotion.

Under fyra år har vi sett den Moderatstyrda regeringen ägna sig åt en omvänd Robin Hood-politik. Regeringen har misslyckats med sin jobbpolitik, jämställdhetsarbetet har gått i stå och klyftorna i samhället har ökat lavinartat under mandatperioden. Det är dags för en ny färdriktning. Det är dags för en rödgrön regering!

Andra som bloggar om detta är Monica Green, Peter Högberg, Johan Westerholm, Thomas Hartman, Stefan Wikén, Marika Lindgren Åsbrink

Visst kan ett blogginlägg bli en motion!

Fredrik Petersson har uppmärksammat att hans tidigare blogginlägg Ett litet steg för landstinget men ett stort steg för mångfalden. Petersson skriver i sitt inlägg:

-

Många är de landstingspolitiker som har för vana att tala sig varma om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. Det är därför både förvånande och upprörande att HBT-perspektivet är något som ofta glöms bort i landstingssveriges annars så ambitiösa mångfaldsarbete. För när en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården räcker det inte med att prata om vikten av ett ambitiöst arbete, då måste politiken vidta åtgärder. Bristen på handlingskraft inom detta område av landstingspolitiken bekräftas inte minst av det faktum att klyschan patienten i centrum förvandlats från ett högt ställt mål till en beskrattad chimär som allt som oftast får illustrera hur politiken inte förmår att leverera resultat i samma omfattning som löftena om förbättring saluförs. Det spelar således ingen roll hur bra man är på att talk the talk, om man inte klarar av att walk the walk.

-

Han har så rätt så rätt. Här kommer motionen i sin helhet:

-

Inrätta en klinik för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting

-

Miljontals HBT-personer världen över kan vittna om en livslång process där mötet med nya människor och stiftandet av nya bekantskaper ständigt innebär att man på nytt måste ”komma ut” och förklara att, och ofta varför, man avviker från den i samhället rådande heteronormen. Lägg därtill att det idag finns många HBT-personer som av en eller annan anledning varken vill eller kan öppet deklarera sin sexuella läggning, så har man skapat sig en förenklad bild av den komplexa och påfrestande tillvaro som många HBT-personer tvingas leva i varje dag, 365 dagar om året.Ovanstående problematik blir oerhört påtaglig i en sjukvårdsdiskurs. Varje person som söker vård per automatik befinner sig i en beroendeställning till vårdgivaren. Detta kan för vårdtagaren ifråga vara mycket påfrestande och jobbigt. Ponera då också att vårdtagaren ifråga är en bisexuell, lesbisk eller bög och finner processen med att ”komma ut” såväl smärtsam som jobbig. Då kan mötet med vården vara så pass påfrestande att man in i det längsta undviker att kontakta sjukvården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.
-
Vi vet också att det än i dag råder en mansnorm inom sjukvården såväl som i samhället i stort. Män behandlas mer fördelaktigt än kvinnor, och kvinnors hälsa betraktas och tolkas ofta utifrån mannen som norm. Detta drabbar naturligtvis även lesbiska kvinnor som därmed blir osynliggjorda både som kvinnor och som lesbiska. Studier om och vittnesmål från lesbiska kvinnor visar vidare på ett större ohälsotal i gruppen lesbiska kvinnor än hos kvinnor i övrigt.
-
Med anledning av ovanstående är det oerhört glädjande att den sörmländska landstingsstyrelsen beslutat att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Genom det beslutet åtar sig också Landstinget Sörmland att utbilda den berörda personalen i HBT-kompetens med hjälp av personer och organisationer med specialkompetens på området, så som RFSL och personalen på den gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor som idag finns på Södersjukhuset i Stockholm.
-
Landstingspolitiker talar ofta om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. När nu en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården måste vi inom politiken vidta åtgärder och göra som landstinget Sörmland och sedan länge Landstinget Stockholms län. Ett litet steg för landstinget kan tyckas, men ett stort steg för mångfalden!
-
Målet är på sikt att dessa kliniker inte ska behöva finnas, utan istället att hbt-perspektiv ska integreras i all sjukvård, men än finns det ett behov av en klinik med inriktning på kvinnor som har sex med kvinnor och en klinik med inriktning på män som har sex med män i alla landsting.
-
Jag yrkar därför på:
- Att socialdemokraterna verkar för att alla landsting ska kunna ge sitt brukarkollektiv tillgång till en MSM-klinik och KSK-klink, alternativt tillhandahålla ett liknande alternativ.
- Att motionen skickas vidare som föreningens egen till Stockholms arbetarekommuns årsmöte
- Att motionen skickas vidare till socialdemokratiska partikongressen.
-
Stockholm den 17 november 2008
-
Motionärer: Jerry Adbo, Mia Sundelin och Peter Frejhagen

-

Det är dock inte det enda blogginlägget som blev en motion. Mitt inlägg Surrogatmödraskap blev till slut en motion och min styrelse biföll den i dess helhet och antog den som sin egen. Motionen har skickats till Stockholms arbetarekommun och därefter kommer den att skickas vidare till partikongressen.