Kongress i hänryckningens tid

Igår klockan 15:10 avslutade HBT-socialdemokrater Sverige sin andra ordinarie kongress. Jag var där i egenskap av ombud för HBT-socialdemokrater Stockholm. Dagen efter denna kongress är jag mycket stolt och jag tror att alla ombud och förbundsstyrelsen känner som jag. Vi har nämligen beslutat om ett fantastiskt bra och progressivt hbt-politiskt program. Programmet kommer inom kort att finnas på hemsidan. Dock vill jag nämna tre saker vi beslutade om:

- Omyndiga personer ska ha rätt att få byta sitt juridiska kön, utan målsmans tillstånd.
- Surrogatsmödraskap ska utredas.
- Smittskyddslagens informationsplikt ska avskaffas.

Utan att låta alltför kaxig, är jag nog en av de Socialdemokrater, som har drivit frågan om surrogatmödraskap hårdast. Visst finns det Sossar som talar om surrogatmödraskap, till exempel Carina Hägg, men dessa är motståndare till surrogatmödraskap. Nu har HBT-socialdemokrater kommit så långt att förbundet (eller rättare sagt "nätverket") vill att frågan utreds.

Den fråga som diskuterades längst och hetast under kongressen var frågan om informationsplikten. På bloggen har jag drivit frågan en längre tid. Jag (och HBT-socialdemokrater i Stockholm) vill att informationsplikten avskaffas.

Vi var många som gick upp i talarstolen när frågan diskuterades. Jag gick upp och yrkade bifall för förbundsstyrelsens förslag. Jag passade då på att citera Åsa Petersen:

Den svenska informationsplikten, som innebär att hivpositiva kan straffas om de inte berättar om sin hivstatus före sex, är närmast unik i världen och kritiseras ofta internationellt. Informationsplikten försvaras ofta med att öppenheten om hiv blir större. Hivpositiva måste ju berätta om sin sjukdom. Men konsekvensen av lagen blir i stället den motsatta, ett större hemlighetsmakeri. Gränsen mellan ”sjuka” och ”friska” görs knivskarp när allt ansvar för smittspridningen läggs på hivpositiva. De stigmatiseras medan hivnegativa, som oftast inte har testat sig utan bara tror sig vara det, slipper ansvar för sin hälsa.

Bland gästerna, talade Åsa Kratz (Eskilstuna arbetarekommuns ordförande), Lars G Linder (förbundssekreterare för Broderskap), Laila Bjurling (S-kvinnors ordförande i Sörmland), Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan och den som fick (de längsta och) stående applåderna - LOs vice ordförande (och vidare presidieordförande jämte Hans Ekström) - Ulla Lindqvist.

Kongressen gjorde också tre uttalanden (som jag har gjort tillgängliga via Slideshare, men som också kommer att finnas på hemsidan):

- Bekämpa hiv - inte de som lever med hiv!
- Sverige ska driva hbt-personers rättigheter i hela världen
- Försvara transpersoners rättigheter

Vi är det yngsta förbundet inom Socialdemokraterna. Vi har nu två mammor (Socialdemokraterna och LO), en storebror (Broderskap) och en storasyster (S-kvinnor). Nu vill vi därför ha barnbidrag av våra mammor (och vi vill förvalta barnbidraget själva).

Bildspel från kongressen här.
Relaterat: Efter äktenskapet

Utredning om surrogatmödraskap

Förra året skrev jag en motion om surrogatmödraskap där jag ville att en utredning tillsätts med uppdraget att utreda frågan om surrogatmödraskap närmare ur ett Socialdemokratiskt perspektiv. Frågan har senare lyfts av bland annat Linnea Björnstam i en annan motion till Stockholms arbetarekommun (där hon bakade in frågan om surrogatmödraskap i själva motionen) och i förra veckan diskuterade Unga S-kvinnor Rebella frågan. Många i Rebella vill att en utredning om surrogatmödraskap kommer till stånd.

-

I lördags var FOFF (Forum för feministiska föräldrar) värd för en temadag om familjenormer. Jag var själv inte där, men det var däremot Linnea Björnstam, som även deltog i panelen för ett samtal om surrogatmödraskap och assisterad befruktning.

-

Jag läser följande på Makthavare.se:

Tidigare inlägg:

Seminarium: Surrogatmödraskap

Visst kan ett blogginlägg bli en motion!

Surrogatmödraskap

Möjligheten till fler än två juridiska vårdnadshavare

Seminarium: Surrogatmödraskap

Jag har skrivit en motion om surrogatmödraskap där jag vill att en utredning tillsätts med uppdraget att utreda frågan om surrogatmödraskap närmare ur ett socialdemokratiskt perspektiv. För Socialdemokraterna är frågan om surrogatmödraskap svårt. Carina Hägg har i en motion skrivit:
-
De som ställer upp som surrogatmammor är vanligen fattiga eller på något annat sätt utsatta kvinnor. Att köpa en kvinnas livmoder strider mot ambitionen om rättvisa och jämlikhet [...] Det är viktigt att vi bestämt tar avstånd från utvecklingen med handel med surrogatmödraskap.
-
Liberaler verkar inte ha något problem med surrogatmödraskap och därför tänker jag gå på Samtal om surrogatmödraskap som RFSU, RFSL Ungdom och Grön arrangerar, för att höra deras argument för surrogatmödraskap.
-
Medverkande: Ulrika Lorentzi, författare till boken "Något bara kvinnor kan – normer, biologi och graviditet", Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot för Folkpartiet och ordförande i Liberala Kvinnor, Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Folkpartiet, Ulrika Westerlund, vice förbundsordförande i RFSL, Fredrik Eng, ordförande för och initiativtagare till Föreningen för Surrogatmödraskap och Jakop Dalunde, språkrör för Grön Ungdom.Moderator: Tasso Stafilidis, tidigare riksdagsledamot för Vänsterpartiet och grundare av riksdagens hbt-grupp.
-
Tidigare inlägg: Surrogatmödraskap

Visst kan ett blogginlägg bli en motion!

Fredrik Petersson har uppmärksammat att hans tidigare blogginlägg Ett litet steg för landstinget men ett stort steg för mångfalden. Petersson skriver i sitt inlägg:

-

Många är de landstingspolitiker som har för vana att tala sig varma om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. Det är därför både förvånande och upprörande att HBT-perspektivet är något som ofta glöms bort i landstingssveriges annars så ambitiösa mångfaldsarbete. För när en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården räcker det inte med att prata om vikten av ett ambitiöst arbete, då måste politiken vidta åtgärder. Bristen på handlingskraft inom detta område av landstingspolitiken bekräftas inte minst av det faktum att klyschan patienten i centrum förvandlats från ett högt ställt mål till en beskrattad chimär som allt som oftast får illustrera hur politiken inte förmår att leverera resultat i samma omfattning som löftena om förbättring saluförs. Det spelar således ingen roll hur bra man är på att talk the talk, om man inte klarar av att walk the walk.

-

Han har så rätt så rätt. Här kommer motionen i sin helhet:

-

Inrätta en klinik för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting

-

Miljontals HBT-personer världen över kan vittna om en livslång process där mötet med nya människor och stiftandet av nya bekantskaper ständigt innebär att man på nytt måste ”komma ut” och förklara att, och ofta varför, man avviker från den i samhället rådande heteronormen. Lägg därtill att det idag finns många HBT-personer som av en eller annan anledning varken vill eller kan öppet deklarera sin sexuella läggning, så har man skapat sig en förenklad bild av den komplexa och påfrestande tillvaro som många HBT-personer tvingas leva i varje dag, 365 dagar om året.Ovanstående problematik blir oerhört påtaglig i en sjukvårdsdiskurs. Varje person som söker vård per automatik befinner sig i en beroendeställning till vårdgivaren. Detta kan för vårdtagaren ifråga vara mycket påfrestande och jobbigt. Ponera då också att vårdtagaren ifråga är en bisexuell, lesbisk eller bög och finner processen med att ”komma ut” såväl smärtsam som jobbig. Då kan mötet med vården vara så pass påfrestande att man in i det längsta undviker att kontakta sjukvården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.
-
Vi vet också att det än i dag råder en mansnorm inom sjukvården såväl som i samhället i stort. Män behandlas mer fördelaktigt än kvinnor, och kvinnors hälsa betraktas och tolkas ofta utifrån mannen som norm. Detta drabbar naturligtvis även lesbiska kvinnor som därmed blir osynliggjorda både som kvinnor och som lesbiska. Studier om och vittnesmål från lesbiska kvinnor visar vidare på ett större ohälsotal i gruppen lesbiska kvinnor än hos kvinnor i övrigt.
-
Med anledning av ovanstående är det oerhört glädjande att den sörmländska landstingsstyrelsen beslutat att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Genom det beslutet åtar sig också Landstinget Sörmland att utbilda den berörda personalen i HBT-kompetens med hjälp av personer och organisationer med specialkompetens på området, så som RFSL och personalen på den gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor som idag finns på Södersjukhuset i Stockholm.
-
Landstingspolitiker talar ofta om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. När nu en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården måste vi inom politiken vidta åtgärder och göra som landstinget Sörmland och sedan länge Landstinget Stockholms län. Ett litet steg för landstinget kan tyckas, men ett stort steg för mångfalden!
-
Målet är på sikt att dessa kliniker inte ska behöva finnas, utan istället att hbt-perspektiv ska integreras i all sjukvård, men än finns det ett behov av en klinik med inriktning på kvinnor som har sex med kvinnor och en klinik med inriktning på män som har sex med män i alla landsting.
-
Jag yrkar därför på:
- Att socialdemokraterna verkar för att alla landsting ska kunna ge sitt brukarkollektiv tillgång till en MSM-klinik och KSK-klink, alternativt tillhandahålla ett liknande alternativ.
- Att motionen skickas vidare som föreningens egen till Stockholms arbetarekommuns årsmöte
- Att motionen skickas vidare till socialdemokratiska partikongressen.
-
Stockholm den 17 november 2008
-
Motionärer: Jerry Adbo, Mia Sundelin och Peter Frejhagen

-

Det är dock inte det enda blogginlägget som blev en motion. Mitt inlägg Surrogatmödraskap blev till slut en motion och min styrelse biföll den i dess helhet och antog den som sin egen. Motionen har skickats till Stockholms arbetarekommun och därefter kommer den att skickas vidare till partikongressen.

Surrogatmödraskap

I flera månader har jag tänkt skriva en motion om surrogatmödraskap, men det har inte blivit av. I Riksdagen skrev Tasso Stafilidis (v) år 2004 en motion om surrogatmödraskap, där han ville att en utredning skulle tillsättas för att utreda frågan om tillåtande av surrogatmödraskap. Förra året skrev folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Barbro Westerholm en motion där de ansåg att frågan skulle studeras och utredas närmare.

-

På RFSL-kongressen i maj i år klubbades propositionen om surrogatmödraskap igenom: Förutom att RFSL nu börjat arbeta med frågan om surrogatmödraskap finns Föreningen för Surrogatmödraskap, som arbetar med att sprida information om surrogatmödraskap som en väg till föräldraskap och verkar för införandet av ett reglerat surrogatmödraprogram i Sverige (RFSL).

-

Nu har jag läst socialdemokraten Carina Häggs motion om surrogatmödrar:

-

De som ställer upp som surrogatmammor är vanligen fattiga eller på något annat sätt utsatta kvinnor. Att köpa en kvinnas livmoder strider mot ambitionen om rättvisa och jämlikhet [...] Det är viktigt att vi bestämt tar avstånd från utvecklingen med handel med surrogatmödraskap. Vi har en bestämd uppfattning i vårt land om att kvinnors kroppar inte ska kunna köpas. Det gäller såväl inom vårt land som i utrikespolitiskt. Frågan om surrogatmödrarna, och därmed även om köparen/beställaren, utmanar det som är traditionell god svensk inrikes- och utrikespolitisk linje för jämställdhet och global utveckling [...]

-

Det främsta argumentet som motståndare till surrogatmödraskap framför är att fattiga kvinnor blir utnyttjade. Jag tillstår att frågan om surrogatmödraskap är komplicerad. Det finns många etiska dilemman att ta ställning till. Frågan om surrogatmödraskap måste därför studeras närmare och en statlig utredning bör tillsättas.

-

Det är angeläget att regeringen agerar i frågan så att Sverige slår fast en politisk linje som ska gälla såväl nationellt som i europeiska och övriga internationella kontakter, skriver Hägg i sin motion.

-

Vi kan inte stifta andra länders lagar, lika lite som de kan stifta våra. Är det inte bättre att vi i Sverige tillåter surrogatmödraskap, där lagstiftningen kring surrogatmödraskapet skall vara utformad, så att det inte uppkommer några frågor om "barnavelindustri"? För att citera RFSL: I arbetet med att få en lagstiftning på plats finns det många aspekter kring makt, rättigheter och skyldigheter som måste beaktas för att skydda såväl surrogatmodern, barnet som tillkommer genom surrogatmödraskap samt de föräldrar som önskar ta emot barnen.

-

I vissa länder står valet mellan att svälta eller bli surrogatmamma (eller sälja sin ena njure). I sådana länder bör FN, EU och Sverige vara med och påverka och agera. Att utnyttja fattiga kvinnor i deras redan utsatta situation är vare sig rättvist eller jämlikt, men det gör vi inte medelst ett förbud mot surrogatmödraskap här i Sverige.

-

I Sverige kan vi utforma en lagstiftning som tillåter surrogatmödraskap ur ett moraliskt och feministiskt perspektiv (och som även kan stå som modell för andra länders lagstiftning om surrogatmödraskap). En lagstiftning som vidare skulle minimiera risken för att surrogatmödrar utnyttjas. En lagstiftning som tar hänsyn till såväl surrogatmodern som barnet och de föräldrar som önskar ta emot barnet.

-

Nu ska jag bara förvandla detta inlägg till en motion om surrogatmödraskap.

-

SvD - Legalisering splittrar alliansen

SvD - Familjelycka tack vare surrogatmor

SvD - Varför ville du bli surrogatmamma?

Expressen - Tillåt surrogatmödrar i Sverige - annars åker folk utomlands

DN- Surrogatmödrar - nja.

SR - Surrogatmödraskap. Livmoder uthyres

Kutte Jönsson - Det förbjudna mödraskapet. En moralfilosofisk undersökning av surrogatmödraskap

Möjligheten till fler än två juridiska vårdnadshavare

Ibland hänger inte lagstiftningen med. Det visar sig tydligt när jag läser i SvD om en lesbisk mamma som inte är barnets biologiska mamma. Biologi kommer allt som oftast före kärleksband här i Sverige. Kärnfamiljen - mamma, pappa och 2 1/2 barn.

Nu finns det andra familjeuppsättningar och vår svenska lagstiftning måste ta hänsyn till detta och underlätta för de människor som inte vill eller kan leva "kärnfamilj".

Det finns tre sakfrågor jag kommer att skriva mycket om (och driva) nu i höst och nästa år:

Insemination för ensamstående

Surrogatmödraskap

Möjligheten till fler än två juridiska vårdnadshavare

Den sista punkten är juridiskt sätt den svåraste, men det finns delstater i USA som har en fungerande lagstiftning beträffande möjligheten till fler än två juridiska vårdnadshavare.

Andra som bloggat efter att ha läst artikeln i SvD:

Hillevi
MS Garbo
(s)andberg