Visar inlägg med etikett mångfald. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mångfald. Visa alla inlägg

Barn av regnbuen

Sammen skal vi leve hver søster og hver bror, små barn av regnbuen og en frodig jord.
Igår ställde sig 40 000 människor på Youngstorg i Oslo och sjöng Barn av regnbuen. Idag skriver Karin Pettersson en viktig ledare i Aftonbladet - Dags att välja sida. Läs den och välj sida!

[Recension] Regnbågschefen


  • Titel: Regnbågschefen. Praktisk guide för chefer: så blir du bra på hbt-frågor
  • Författare: Petra Elisson
  • Förlag: Liber
  • ISBN10:9147096268
  • ISBN13:9789147096268


När jag läste pressmeddelandet från Liber, undrade jag om chefer, HR-ansvariga et cetera verkligen behöver en bok som specifikt handlar om hbt-frågor och inte, som brukligt, om mångfald i stort. När jag sedan läste boken, reviderade jag snabbt min åsikt. Den här boken behövs!

Jag uppskattar framför allt företagsexemplen och porträtten i boken. Jag kan även passa på att dela med mig av en erfarenhet jag har: 

I slutet av förra året var jag på en anställningsintervju där en av intervjuarna genomgående kallade min hustru för "han". Jag önskade att denna man hade läst avsnittet Rekryteringsprocessen innan jag blev kallad till intervju. Behöver jag skriva att jag inte fick jobbet? När jag sedermera fick veta vem som fick tjänsten erinrade jag mig om följande stycke i boken:
Att få en så diversifierad arbetsstyrka som möjligt med olika personlighetstyper, olika bakgrund och olika erfarenheter skapar en kreativ dynamik i gruppen. På en arbetsplats där det hos personalen finns en mångfald av perspektiv och erfarenhet kan man lösa problem och komma med nya idéer i större utsträckning än på en arbetsplats där alla är väldigt lika. Motsatsen: att rekrytera kopior av sig själv så att gruppen blir homogen minskar sannolikheten för oliktänkande och nya perspektiv. Enfald i stället för mångfald.
Enfald i stället för mångfald. Det är något att tänka på även inom arbetarrörelsen.

Fler som skriver om Regnbågschefen: SvDRegnbågskonsulten, Vårt Göteborg, Brainpeople, Majsan, SR, Sveriges HR-förening

Visst kan ett blogginlägg bli en motion!

Fredrik Petersson har uppmärksammat att hans tidigare blogginlägg Ett litet steg för landstinget men ett stort steg för mångfalden. Petersson skriver i sitt inlägg:
-
Många är de landstingspolitiker som har för vana att tala sig varma om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. Det är därför både förvånande och upprörande att HBT-perspektivet är något som ofta glöms bort i landstingssveriges annars så ambitiösa mångfaldsarbete. För när en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården räcker det inte med att prata om vikten av ett ambitiöst arbete, då måste politiken vidta åtgärder. Bristen på handlingskraft inom detta område av landstingspolitiken bekräftas inte minst av det faktum att klyschan patienten i centrum förvandlats från ett högt ställt mål till en beskrattad chimär som allt som oftast får illustrera hur politiken inte förmår att leverera resultat i samma omfattning som löftena om förbättring saluförs. Det spelar således ingen roll hur bra man är på att talk the talk, om man inte klarar av att walk the walk.
-
Han har så rätt så rätt. Här kommer motionen i sin helhet:
-
Inrätta en klinik för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting
-
Miljontals HBT-personer världen över kan vittna om en livslång process där mötet med nya människor och stiftandet av nya bekantskaper ständigt innebär att man på nytt måste ”komma ut” och förklara att, och ofta varför, man avviker från den i samhället rådande heteronormen. Lägg därtill att det idag finns många HBT-personer som av en eller annan anledning varken vill eller kan öppet deklarera sin sexuella läggning, så har man skapat sig en förenklad bild av den komplexa och påfrestande tillvaro som många HBT-personer tvingas leva i varje dag, 365 dagar om året.Ovanstående problematik blir oerhört påtaglig i en sjukvårdsdiskurs. Varje person som söker vård per automatik befinner sig i en beroendeställning till vårdgivaren. Detta kan för vårdtagaren ifråga vara mycket påfrestande och jobbigt. Ponera då också att vårdtagaren ifråga är en bisexuell, lesbisk eller bög och finner processen med att ”komma ut” såväl smärtsam som jobbig. Då kan mötet med vården vara så pass påfrestande att man in i det längsta undviker att kontakta sjukvården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.
-
Vi vet också att det än i dag råder en mansnorm inom sjukvården såväl som i samhället i stort. Män behandlas mer fördelaktigt än kvinnor, och kvinnors hälsa betraktas och tolkas ofta utifrån mannen som norm. Detta drabbar naturligtvis även lesbiska kvinnor som därmed blir osynliggjorda både som kvinnor och som lesbiska. Studier om och vittnesmål från lesbiska kvinnor visar vidare på ett större ohälsotal i gruppen lesbiska kvinnor än hos kvinnor i övrigt.
-
Med anledning av ovanstående är det oerhört glädjande att den sörmländska landstingsstyrelsen beslutat att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Genom det beslutet åtar sig också Landstinget Sörmland att utbilda den berörda personalen i HBT-kompetens med hjälp av personer och organisationer med specialkompetens på området, så som RFSL och personalen på den gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor som idag finns på Södersjukhuset i Stockholm.
-
Landstingspolitiker talar ofta om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. När nu en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården måste vi inom politiken vidta åtgärder och göra som landstinget Sörmland och sedan länge Landstinget Stockholms län. Ett litet steg för landstinget kan tyckas, men ett stort steg för mångfalden!
-
Målet är på sikt att dessa kliniker inte ska behöva finnas, utan istället att hbt-perspektiv ska integreras i all sjukvård, men än finns det ett behov av en klinik med inriktning på kvinnor som har sex med kvinnor och en klinik med inriktning på män som har sex med män i alla landsting.
-
Jag yrkar därför på:
- Att socialdemokraterna verkar för att alla landsting ska kunna ge sitt brukarkollektiv tillgång till en MSM-klinik och KSK-klink, alternativt tillhandahålla ett liknande alternativ.
- Att motionen skickas vidare som föreningens egen till Stockholms arbetarekommuns årsmöte
- Att motionen skickas vidare till socialdemokratiska partikongressen.
-
Stockholm den 17 november 2008
-
Motionärer: Jerry Adbo, Mia Sundelin och Peter Frejhagen
-
Det är dock inte det enda blogginlägget som blev en motion. Mitt inlägg Surrogatmödraskap blev till slut en motion och min styrelse biföll den i dess helhet och antog den som sin egen. Motionen har skickats till Stockholms arbetarekommun och därefter kommer den att skickas vidare till partikongressen.

Gated communities – ett samhällsmisslyckande

Victoria Park öppnar nästa år utanför Malmö. Det är ett reservat för de rika, ett skyddat boende. Här finns bageri, restaurang, biograf, spa-anläggning och säkerhetspersonal.
-
Göran Cars, professor i samhällsutveckling på KTH, säger att det är ett samhällsmisslyckande och jag håller med honom. Cars säger vidare att det är hemskt tragiskt, men att han inte moraliserar över dem som väljer gated communites: De säker en trygghet och därför avgränsar de sig i samhället (
Metro).
Som hbt-person kan jag förstå behovet av trygghet. Även jag lockas av tanken på en förort där bara hbt-personer verkar och bor. En förort där jag kan kyssa min fästmö utan att få blickar och kommentarer, ett äldreboende för hbt-personer och en regnbågsförskola... faktum kvarstår dock, gated communities och dylika inrättningar är ett samhällsmisslyckande. Jag önskar hellre ett samhälle för alla, där alla är delaktiga. Ett samhälle som tillåter mig att ”bara” vara människa.