Dags att gå till val

Det är ombudsval till Socialdemokraternas partikongress 2013. Jag fick hem röstkortet idag och har redan kryssat mina 22 kandidater. Jag är också nominerad till ombud och min presentation hittar ni här.

Vilka ombud som medlemmarna i Stockholms arbetarekommun skickade förra gången har jag skrivit om bland annat här. Nedan finner ni några andra inlägg som jag har skrivit om just ombudsval till kongressen.

Inga överraskningar. Bara trist och tråkigt

Åldersfördelningen på Stockholm AK:s ombud till partikongressen

Dorian Grays gelikar

Makthavares intervju med HBT-sossen

Idag har jag intervjuats av Makthavare apropå Håkan Juholts linjetal. Läs intervjun här.

Läs även Ann Catrin Brockmans och Anna Ardins inlägg om linjetalet.

Hey I will stand my ground and I won't back down*

Håkan Juholt är ny partiordförande för Socialdemokraterna. Efter att kongressen valt Juholt enhälligt, gick Juholt upp i talarstolen och höll det kortaste linjetalet i partiets historia. We won't back down. Vi kommer aldrig att vika oss. Nej, det var naturligtvis inte linjetalet. Det håller den nyvalda partiordförande i morgon lördag klockan 10:00.

Lyssna på Johnny Cash version av I won't back down.

P.S. Eftersom jag har varit på spexhumör hela dagen, så kanske jag inte var den mest politiskt korrekta när Tv4 intervjuade mig och Hanna Bergstedt. Frågan som Tv4 ställde löd var något i stil med Vad tänker du på när jag säger Håkan Juholt? Bergstedt var å ena sidan pk och sade "politik" och jag å andra sidan sade "mumsig mustasch". Sorry.

P.S. 2. Knappen har jag köpt av Socialdemokraterna i Åmål och Bengtsfors.

S behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans*

För jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Håkan Hellström, Du är snart där

Mona Sahlin har nu hållit sitt sista tal i egenskap av partiordförande. Jag förväntade mig ett tal, i stil med det hon levererade på Förtroenderådet (ja, att hon skulle ge det socialdemokratiska arbetarpartiet i allmänhet och vissa partikamrater i synnerhet en verbal smäll på käften) men ack vad jag bedrog mig. Istället fick vi ett tal i klass med det som hon höll i Almedalen 2010.

Den är kongressen heter Nystart. För att vi socialdemokrater ska kunna göra denna nödvändiga nystart, krävs det nog en smäll på käften för att komma i rätt balans.

Fler som skriver om Sahlins tal: Johan Westerholm, Peter Högberg, Peter Andersson, Viktor Tullgren, Martin Moberg

* Snott några ord från Håkan Hellströms låt Här kommer lyckan för hundar som oss till rubriken.

P.S. Jag blev intervjuad av underbara Henrik Torehammar från Brunchrapporten. Jag hade dock svårt att hålla mig för skratt under intervjun.

S-kongress = bloggkongress

Över 3000 personer, varav 400 anmälda journalister/fotografer och minst 50 bloggare (flertalet från det progressiva nätverket NetRoots), väntas komma till Socialdemokraternas extrakongress. Klockan 13:00 i morgon fredag går startskottet.

Vi är några stycken som tjuvstartar redan ikväll med After Work på Soldaten Svejk.

DN, Aftonbladet, Roger Jönsson, Peter Andersson, Kristian Krassman

[UPPDATERAT]

Lästips: Johan Westerholm - Netroots: Vi vann även denna rond och vi sätter nu agendan för framtidens debatt

Är partimedlemmar onödiga?

Via Annika Högberg, läser jag Gunilla Källenius blogginlägg Hur väljer vi partiordförande? Jag uppmanar er att läsa hennes inlägg.

Självklart har jag svarat på de frågor som Källenius har skickat till mig på facebook och inte bara det - vi har även fört en dialog via FB. Det som gör mig beklämd, är de kongresskandidater som valt att inte svara henne.

Här har vi en aktiv och engagerad socialdemokratisk gräsrot - en av många gräsrötter som gör S till ett folkrörelseparti. Dock börjar jag bli tveksam om SAP fortfarande är ett folkrörelseparti, snarare har partiet förvandlats till en professionell partiapparat, med få medlemmar och en arsenal med heltidsanställda (ombudsmän, kommunikatörer, politiskt sakkunniga och allt vad de heter). Gustav Fridolin skriver i sin debattartikel Politik har blivit en karriär:

Sociologen Maurice Duverger har beskrivit hur elitpartier uppkom som reaktion på masspartierna som tvingade fram demokrati i Sverige och andra länder. Elitpartierna syftade till att bevara makten hos dem som innehade den, medan masspartierna var folkrörelser för demokrati.

Med tiden blev masspartierna ideal, och oavsett var man placerade sig på den politiska skalan eller vilka krav man drev så var det ett självändamål att ha direktkontakt mellan väljare och valda genom aktiva medlemmar.

Den utvecklingen går nu bakåt, och även de gamla masspartierna blir alltmer elitpartier. Partierna förvandlas, precis som i Duvergers studier av elitpartier, i allt större utsträckning till rena kampanjorganisationer med syfte att vinna nästa val, snarare än folkrörelser som förvaltar medborgarnas åsikter. Man säger ibland att om partierna fortsätter tappa medlemmar som nu så finns snart inga partier kvar. Men strukturer har en obehaglig vana att överleva sig själva.

Partistöd är viktigare än medlemsavgift. En ny partimedlem är snarare en förlust. Han eller hon kostar mer än avgiften till partiet. En S-kvinna sade för något år sedan på ett möte: Det är inte realistiskt att vi rekryterar fler medlemmar. Jag tappade hakan. Utan medlemmar har vi inget existensberättigande. S-föreningar som förvandlats till rena rama nomineringsföreningar, utan utåtriktad verksamhet, anser jag skall läggas ner. Men, nej... Stockholms arbetarekommun ställer inte det kravet på S-föreningarna i staden.

Partimedlemmar har blivit onödiga och om det finns några, skall de blott och bart användas till röstboskap. Och apropå kongressombud... Roger Jönsson skriver på sin blogg:

För det är inga turister som ska skickas till partikongressen. Här gäller det att vara aktiv i talarstolen och visa upp för partiet vad man från sin valkrets och partidistrikt tycker och tänker. Görs inte det utan man sitter kvar i sin stol hela tiden kan man lika bra stanna hemma. Den som är ombud har fått ett av de finaste uppdragen som går att få men det ställer också krav på personen som har blivit det.

Johan Westerholm går ännu längre.

Relaterat: Efter arbetet
Tidigare inlägg: Bland griniga, gamla gubbar och kvicka, kompetenta kvinnor, Jantelagsantagonister, Ett öppet parti, ej ett befästat (Del VII), Ett öppet parti, ej ett befästat (Del VI), Gör som Nisha Besara!, Jag fick ett brev,10-listan, Stockholms stads kongresskandidater

Aftonbladets ledarsida tar ställning

I dag lyfter Aftonbladets politiska chefredaktör, Karin Pettersson, tre partiledarkandidater på ledarsidan. Precis som jag misstänkte, lyfter Pettersson varken Thomas Östros eller Sven-Erik Österberg.

Pettersson skriver:

Thomas Östros och Sven-Erik Österberg var centrala i att utforma den politik som Socialdemokraterna förlorade valet på. Det finns en könsdimension i dessa mekanismer – att Mona Sahlin ifrågasattes och avgick, medan den manliga maktstrukturen bakom nu belönas – som är djupt obehaglig.

Även jag anser att det är djupt obehagligt, vilket jag skriver om bland annat här och här. Några ord om de kandidater som Pettersson lyfter i ledaren:

Det har blåst en smula kring Anders Sundström den senaste tiden. Den kritik som har framförts, riktas främst mot LO, men i tider av kris och besparingar ser det inte bra ut att Sundström tjänar miljonbelopp. Det sticker i ögonen på gräsrötterna i arbetarrörelsen.

Claes Nordmark blev igår sur på mig, när jag svarade på hans tweet. Han förordar Damberg och jag skrev "vad förutsägbart". Han tog väldigt illa vid sig. Jag borde ha lagt till ;)

Till saken hör att Nordmark tillhör Lenet och vad jag menar med förutsägbart är att det är förståeligt att Nordmark stöttar sin kompis. Lika förutsägbart hade det varit om jag gick ut på twitter och förespråkade Veronica Palm, bara för att jag tillhör Stockholms stad (och Palm är ordförande i min arbetarekommun). Jag har inget emot Damberg. Han är en skicklig politiker och en trevlig prick, men något partiledarämne för Socialdemokraterna är han, i mina ögon, inte.

Av de tre partiledarkandidaterna, som Aftonbladet lyfter, kan jag bara ställa mig bakom Paggan. Men, som ni säkert vet vid det här laget, så har bloggen HBT-sossen redan tagit ställning.

På samma tema: SR, SR2, Peter Johansson

Gör som Nisha Besara!

Jag loggar in på facebook och möts av ovanstående statusuppdatering. Nisha Besara har valt att kryssa bland annat mig i valet till ombud för Socialdemokraternas extrakongress i mars.

Även jag har kryssat 20 kandidater och förutom de på 10-listan, har jag kryssat min fru Åsa Einerstam, Josefin Deiving, Irene Wennemo och sju till.

Ikväll kan förresten S-medlemmar i Stockholms stad träffa kongresskandidaterna på Sveavägen 68 klockan 18:00. Jag kommer att vara där.

Tidigare inlägg:Jag fick ett brev, Stockholms stads kongresskandidater

[Under strecket]
Peter Johansson: Högern har aldrig fattat konceptet Solidaritet
Marika Lindgren Åsbrink: Allt handlar om boendet
Peter Andersson: När till och med Svenska dagbladet anar flykt från allianskyrkan

Jag fick ett brev

Jag fick ett brev, ett riktigt brev med frimärken. Ett vykort ifrån längesen, då framtiden var vår, sjunger Kent i låten Duett. Nej, nu fick jag inte ett brev med frimärke, men väl ett mejl från en socialdemokratisk medlem som skriver så här:

Hej,

Jag skriver till dig då du är en av dem som av s-föreningarna i Stockholms socialdemokratiska partidistrikt nominerats till ombud till den extra partikongressen den 25-27 mars.

Då det vare sig i handlingarna vi medlemmar fått oss tillsända eller på partidistriktets webbplats sägs något om hur ni nominerade ser på saken, skulle jag vilja ställa några frågor innan jag kan ta ställning till vilka ombud jag vill ska fatta beslut om vem som ska bli ny ordförande för vårt parti.

Jag hoppas att du har möjlighet att svara senast den 16 februari (då min röst ska vara partidistriktet tillhanda senast den 20 februari).

Frågor:

Har du i dag tagit ställning till vem du helst skulle vilja se som ny partiordförande?
Om du tagit ställning, vem har du i så fall tagit ställning för?
Om du tagit ställning men inte vill svara på frågan, vad beror det i så fall på?

Med vänliga hälsningar Xxxxx

Jag har utelämnat personens namn. Jag ser att denna medlem inte är ensam om att skicka mejl till kongresskandidater. Kristian Krassman och Johan Westerholm har också fått mejl från medlemmar som har frågor innan de kryssar kandidaterna.

Medlemmen skriver i sitt brev att partiets webbplats inte berättar hur vi nominerade ser på saken. I min presentation skriver jag:

Det behövs eldsjälar i politiken och jag brinner. Jag brinner för frihet, jämlikhet, jämställdhet, solidaritet och hållbar utveckling. SAP:s stora projekt är, enligt mig, det gröna folkhemmet. Version 2.

Jag vill representera Stockholms stads socialdemokrater under vår extrakongress i mars, men jag vill veta vad NI vill. Ni hittar mig och mina visioner på min blogg HBT-sossen,
http://hbt-sossen.blogspot.com. Framtiden skapar vi tillsammans.

De, som följer mig på facebook, eller läser min blogg vet att jag har tagit ställning för Lena Sommestad och det gör jag i inlägget Brev till valberedningen*. Att ta ställning och inte svara på vem jag vill se som nästa partiordförande ligger inte i min natur. Jag är en varm anhängare av öppenhet och transparens vilket jag har skrivit om i min serie Ett öppet parti, ej ett befästat.

Relaterat: 10-listan, Stockholms stads kongresskandidater, Johannes Åsberg med flera lyfter Lena Sommestad, QuestBackformuläret är ifyllt och inskickat - vad händer nu?, Flytta på er!, Ett öppet parti, ej ett befästat (IV), Finns det ingen reformvilja hos förtroenderådet?,Ett öppet parti, ej ett befästat (Del III), Ett öppet parti, ej ett befästat... (Del II), Ett öppet parti, ej ett befästat..., En socialdemokratisk bitterfitta
Andra som skriver på samma tema: Peter Karlberg, Peter Högberg, Sandro Wennberg, Peter Andersson
Foto: Stockholm Waterfront (där extrakongressen skall hållas)

Det grå i politiken måste uppvärderas

Sökandet efter en ny partiledare pågår, i en ruljans som ofta är direkt genant. Det fanns en bra och självklar kandidat som drevs ut med svansen mellan benen. Nu återstår en liten parad av människor som i media pekas ut som kandidater. Från balsamerade gråsossar till wild & crazy.

Det är ingen upplyftande syn, och jag trodde aldrig att vi skulle hamna i ett läge där Lena Sommestad supportas med en kampanjsajt på nätet. Det är nog inget fel på henne. Men hur ska man veta det? Gör hon ens fotavtryck i snön?

Inte fan vet jag.

Ovanstående skriver Anders Westgårdh i sin krönika De balsamerade gråsossarnas tid apropå att Lena Sommestad lanseras som ny partiordförande för Socialdemokraterna. Gråsosse vill ingen sosse vara. Veronica Palm, en av partiledarkandidaterna, skriver till och med på sin blogg att hon minsann inte är någon tråksosse. I det sammanhanget, som hon skriver detta epitet, måste jag dock hävda att Palm är en tråksosse (läs mer i mitt inlägg Flytta på er!). Nu tillbaka till de balsamerade gråsossarna.

Eftersom HBT-sossen har gjort bedömningen att att Lena Sommestad bör bli nästa partiordförande måste jag därför försvara min kandidat mot Westgårdhs "påhopp".

Om Westgårdh med gråsosse menar trist, tråkig och färglös... är det utstrålning och/eller utseende som han anspelar på? Är det måhända så att Westgårdh anser att en gråsosse inte får genomslag i media, att en gråsosses politiska budskap, hur briljant budskapet än må vara, går förlorat i mediabruset? Eller menar Westgårdh att Sommestad är en torr akademiker?

För det första: vid en jämförelse med Sven-Erik Österberg är Sommestad rena färgexplosionen i politisk lyster.
För det andra: med styling (kläder, make up, hårfärg och frisyr) kan till och med Österberg förvandlas till värsta hunken.
För det tredje: Sommestad är akademiker. Hon är en intellektuell socialdemokrat och vårt parti har alltid varit befolkat av intellektuella (Olof Palme, Gunnar Myrdal och Rudolf Meiner för att endast nämna tre). Hon anser, precis som jag, att politik ska bygga på kunskap. Ett kriterium som jag har lyft här på bloggen är de facto kravet att vår nya partiordförande skall ha akademiskt bakgrund.

Och förresten... är det så trist och tråkigt med grått? I antologin Den grå vågen. Tankar om en ny socialdemokrat, skriver Katrine Kielos i inledningen Grey is beautiful:

[...] vi tycker att det grå i politiken behöver uppvärderas. Socialdemokrati är varken urvattnad marxism eller liberalism i snällare förpackning. Det är en egen rörelse och en framgångsrik sådan. I grund och botten är socialdemokrati en tro på politiken. På att stora ting kan åstadkommas med de grå verktygen om de används på ett rationellt sätt. Utredning, reform, utvärdering, att leta efter minsta gemensamma nämnaren för att bygga de långsiktiga koalitionerna. Att det där kan låta trist, men det är i grund och botten ett uttryck för en ytterst radikal analys.

[Under strecket]

Sedan mitt inlägg Vilka är oddsen?, ger nu Ladbrokes endast fem gånger insatsen om
man satsar pengar på Lena Sommestad (att jämföra med tidigare 15).

Johannes Åsberg om Lena Sommestad och Den Grå Vågen.

Lena Sommestad skriver om det snäva debattklimatet i Sverige OCH hon intervjuas i DN.

Peter Andersson skriver att även direktörer drömmer om en S-ledare.

Peter Högberg om att fler sossar bör lyssna på Börje Ahlstedt.

Läs även inlägg av: Annika Högberg, Björn Andersson och Roger Jönsson

Johannes Åsberg med flera lyfter Lena Sommestad

Igår kom jag ut ur partiledargarderoben och skrev ett brev till valberedningen, där jag meddelade vilken kandidat jag vill se som partiordförande, nämligen Lena Sommestad. Idag skriver Johannes Åsberg med flera sossar en debattartikel i Expressen, där de lyfter just Sommestad. De skriver bland annat:

Vår partiledare ska också vara en person som håller örat mot marken. Avståndet mellan gräsrötter och ledning måste minska. Vi behöver också satsa betydligt mer på tankesmedjor och öppna nya arenor för fördjupade kontakter med forskare som stöder våra värderingar. Till partiledarposten finns flera tänkbara kandidater. Den person vi vill lyfta fram är Lena Sommestad.Bortsett från alla hennes formella meriter, som bland annat professor i ekonomisk historia och tidigare miljöminister, så har hon också visat sig vara en skicklig kommunikatör och inspirerande talare. Den levande dialog med "vanliga" medborgare som hon engagerat sig i är en uppfriskande kontrast till det brukliga inåtvända politiska spelet. Hennes blogg (lenasommestad.wordpress.com) har blivit ett nav för den politiska diskussionen på nätet. Hon har gett många tidigare trötta partimedlemmar nytt hopp och en ny känsla av tillförsikt.

Brev till valberedningen*

HBT-sossen gör bedömningen att Lena Sommestad bör bli nästa partiordförande för S

Vem är bäst lämpad att hålla ihop den stora koalition som socialdemokratin utgör? Vem kan och bör leda arbetarrörelsen mot framgång i 2014 års val? Vem uppfyller bäst de kriterier som bland annat Stockholms stad och Stockholms län vill se hos nästa partiordförande?

Efter en tids övervägande vill nu jag ge valberedningen (och även vänner, kollegor, bekanta och partikamrater) mitt svar, det vill säga vem jag anser bör bli nästa partiordförande för Socialdemokraterna. Jag konstaterar att Lena Sommestad bör få frågan från valberedningen, om att bli Socialdemokraternas nya partiordförande.

Mitt ställningstagande grundar jag på en rad bedömningar.
Det är, för det första, min bedömning att Lena Sommestad har goda förutsättningar att hålla ihop den stora koalition av intressen som socialdemokratin representerar. Sida vid sida finns i vårt parti gråsossar, högersossar, hbt-sossar, betongsossar, vänstersossar, fackligt förtroendevalda, villaägare, akademikersossar, gnagarsossar, bostadsrättinnehavare, hyresgäster, bloggare, lattesossar, ja... några ytterligare epitetet finns det naturligtvis (till exempel radar Johan Westerholm upp några till). Mitt i allt detta skall vår partiledare befinna sig. Hon eller han ska både kunna förena olika viljor, finna den gemensamma linjen och vända den gemensamma slagkraften utåt. Jag är övertygad om att Lena Sommestad kan göra detta.

Ska partiet åter bli ett parti som ligger på 40 procent (och helst mer) ställer det stora krav på en politik som förenar jämlikhet, jämställdhet och hållbar utveckling. Med andra ord det gröna folkhemmet. Version 2. Läs därför Sommestads inlägg Tillväxt: sex punkter för socialdemokratin, debattartikel i DN och debattartikel i Expressen. Ja, egentligen vill jag uppmana valberedningen (och övriga som är nyfikna, osäkra eller vad det än må vara) att läsa Lena Sommestads blogg.

Socialdemokraterna kan inte spegla sig i andra, agera utifrån vad andra partier har för politik eller vilka utspel de gör (och därefter anpassa oss eller med ett finare ord "triangulera" oss). Vi måste ha självförtroende att gå vår egen väg. Med en partiordförande som Lena Sommestad, kommer vi att återfå vårt självförtroende. Vi kommer återigen (som jag skriver i min valanalys) att ha en ideologisk debatt (som har fört en tynande tillvaro i partiet hitintills). Idédebatten kommer, om Sommestad blir partiordförande, återigen stå högt på vår politiska agenda. Och jag håller det för troligt att vi kommer att sluta tillverka lapptäcken.

Lena Sommestad är inte en falangsosse. Hon har stått utanför de senaste 15 årens bittra SSU-strider. Hon borde därför kunna vara en garant för att dessa uppslitande bataljer och den bitterhet som de födde, inte flyttar in i det socialdemokratiska partiets absoluta maktcentrum.

Det talas mycket om Regierungsfähigkeit. Sommestad har varit miljöminister, men hon har erfarenheter som sträcker sig utanför den politiska sfären. Hon har varit chef för
Institutet för framtidsstudier och varit VD för branschorganisationen Svensk Fjärrvärme. Sommestad har stor erfarenhet av internationellt arbete såväl som miljöminister som forskare.

En nackdel som brukar föras fram i diskussionerna om en ny partiordförande är att Sommestad inte sitter i riksdagen. Nu förhåller det sig så att hon de facto är första ersättare. Om Thomas Östros, Pyry Niemi eller Agneta Gille träder tillbaka, till förmån för Sommestad, är det hindret ur vägen. Om inte detta kommer att ske får partiet helt enkelt organisera sitt oppositions- och utvecklingsarbete så att även andra får utrymme att synas och höras.

På central nivå tycks partiet vara så dränerat på kraft att det knappast skulle vara till skada om någon nu kom lite snett utifrån och kunde ingjuta lite mod och hopp igen.

Vad partiet måste söka är snarare en företrädare som kan leda partiet under en längre tid, som kan bygga ett lag och som har en politisk kompassnål som inte snurrar som en karusell beroende på hur vindarna för tillfället blåser.
Ty blåsa kommer det att göra.

Allt ovan talar för att det bör bli Lena Sommestad.

Relaterat: Lena Sommestad: "Målet är ett jämlikt och hållbart samhälle", Lena Sommestad, Kriterier för nästa partiordförande,Lena Sommestads svar till HBT-sossen
Andra som skriver om Lena Sommestad: Arbetarbladet, UNT, Tv4, Länstidningen Östersund, Aftonbladet, Expressen, Lidköpingsnytt, SvD, Aftonbladet, Smålandsposten, Lidköpingsnytt 2, GD.se, Makthavare , Rebella, Johannes Åsberg, Uppsalademokraten, Johannes Åsberg2
*Inspirationen och upplägget (och några meningar oftast kursiverade) till inlägget har jag hämtat från Östrans Brev till valberedningen, Därför bör S välja Lena Sommestad till ny partiledare och Efter katastrofen: vägen vidare. Detta inlägg skickas även till valberedningen@socialdemokraterna.se

Kom igen Lena! Kampanjsida här och facebookgrupp här.

Lena Sommestads svar till HBT-sossen

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om Lena Sommestad. I inlägget ställde jag en direkt fråga till Sommestad. Nu har jag fått svar från Sommestad. Hon har vigt ett helt inlägg, Svar till HBT-sossen, åt att besvara min fråga. Det glädjer mig.

Stödet för Lena Sommestad växer. Socialdemokraterna i Uppsala har nu bestämt sig för att föra fram Sommestad som sin partiledarkandidat. Vidare har ett gäng nätrötter/gräsrötter skapat kampanjsidan Kom igen Lena! Tidigare finns facebookgruppen Kom igen Lena!

Andra: Arbetarbladet, UNT, Tv4, Länstidningen Östersund, Aftonbladet, Expressen, Lidköpingsnytt, SvD, Aftonbladet, Smålandsposten, Lidköpingsnytt 2, GD.se, Makthavare , Rebella, Johannes Åsberg, Uppsalademokraten, Medievärlden, UNT2, Östran

Demokratisk socialist, men helst en visionär

An election is coming. Universal peace is declared,

and the foxes have a sincere interest

in prolonging the lives of the poultry.

George Eliot, Felix Holt

Idag publicerar Sandro Wennberg resultatet av nyårsenkäten.

Nästa socialdemokratiska partiordförande skall, enligt de som fyllde i Wennbergs enkät, vara visionär, empatisk, analytisk, demokratisk socialist, pragmatisk och ha lång arbetslivserfarenhet vid sidan av politiken. Mindre viktigt är att personen är ung, sitter i riksdagen, är storstadstadsbo och har erfarenhet av att vara statsråd. På sista plats kommer kravet att nästa partiledare ska vara kvinna.

Är det en människa vi vill ha som partiordförande, eller är det Albus Dumbledore?

Relaterat: Flytta på er!

Andra som skriver: Eva-Lena Jansson, Kristian Krassman , Martin Moberg och Calle Fridén

Lena Sommestad

Att Arbetarbladet vill se Lena Sommestad som partiordförande för Socialdemokraterna är ingen hemlighet (och om någon fortfarande undrar - se bild ovan). På Facebook finns gruppen Kom igen Lena! - Vi vill se Lena Sommestad som S-ledare. I skrivandets stund har sidan 277 anhängare och jag misstänker att ju närmare vi kommer Socialdemokraternas extrakongress i mars, desto fler anhängare får gruppen. Innan jag fortsätter, vill jag poängtera att jag ännu inte har bestämt mig för vilken kandidat jag vill driva. I nuläget vet jag blott och bart vilka jag inte vill se som partiledare. Dock börjar det luta åt Lena Sommestad.

På Rönnebergaseminariet var Sommestad rent ut sagt lysande. På de S-möten jag hitintills varit på (och de har blivit ganska många efter valförlusten), dyker Sommestads namn ständigt upp (vilket jag skriver om i till exempel inlägget Vilka är oddsen?). Jag läser hennes blogg regelbundet och jag håller i mångt och mycket med om vad hon tycker och tänker där. Ja, jag måste även tillstå att jag gillade Sommestads veritabla lustmord på Thomas Östros på DN Debatt.

Jag håller det för troligt att hon, precis som jag, anser att Socialdemokraternas stora projekt är Det gröna folkhemmet. Version 2 (jämlikhet, jämställdhet och hållbar utveckling). Vi brinner båda för miljöfrågor (Sommestad blev ju inte miljöminister av en slump), men det finns en anledning till att den här bloggen heter HBT-sossen och det är just för att hbt-frågorna ligger mig varmt om hjärtat. Min första kontakt med sossarna (om man bortser från mitt jobb som vakt i Cephalus, vilket ni kan läsa om i Morgonbris) var just föreningen Hbt-socialdemokrater.

Mona Sahlin brukar, å ena sidan, säga att hon inte gick med i partiet, utan i Olof Palme. Jag å andra sidan brukar säga att jag inte gick med i partiet utan i Mona Sahlin (och det på grund av Sahlins genuina engagemang i hbt-frågor). I mitt inlägg Sahlins stora frigörelseprojekt, är min slutkläm:

Nu till pudelns kärna: kommer Socialdemokraterna, med den nya partiordförande i spetsen, fortsätta Sahlins kamp för hbt-personers fri- och rättigheter? De frågor som finns kvar, efter äktenskapet, kan upplevas som rena rama sprängstoffet. Många av dessa frågor är svåra, kontroversiella och obekväma (se Hbt-socialdemokrater Sveriges hbt-politiska program för exempel) men om inte vi socialdemokrater driver dessa frågor - vilket parti skall då göra det?

Det är banne mig vår förbannade skyldighet att fortsätta Sahlins stora frigörelseprojekt.

Ovan skrev jag att jag är övertygad om att även Sommestad står bakom den vision som jag vill att Socialdemokraterna ska driva - Det gröna folkhemmet. Version 2 - och den visionen innefattar ju jämlikhet. Jämlikhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder, ja rätt och slätt alla människors lika värde.

Ändock är min fråga till Sommestad: kommer även du att driva Sahlins frigörelseprojekt om du blir partiledare för Socialdemokraterna?

Ett är dock säkert, oavsett vad Sommestads svar på min fråga blir eller om hon blir min kandidat, så har hon (om Håkan Hällström ger henne tillåtelse) den bästa kampanjlåten - Kom igen Lena!

P.S. En nackdel som brukar föras fram i diskussionerna om ny partiordförande är att Sommestad inte sitter i riksdagen. Nu förhåller det sig så att hon de facto är första ersättare. Om Thomas Östros, Pyry Niemi eller Agneta Gille träder tillbaka, till förmån för Sommestad, är det hindret ur vägen.

Arbetarbladet, UNT, Tv4, Länstidningen Östersund, Aftonbladet, Expressen, Lidköpingsnytt, SvD, Aftonbladet, Smålandsposten, Lidköpingsnytt 2, GD.se, Makthavare , Rebella, Johannes Åsberg, Uppsalademokraten

Kongress i hänryckningens tid

Igår klockan 15:10 avslutade HBT-socialdemokrater Sverige sin andra ordinarie kongress. Jag var där i egenskap av ombud för HBT-socialdemokrater Stockholm. Dagen efter denna kongress är jag mycket stolt och jag tror att alla ombud och förbundsstyrelsen känner som jag. Vi har nämligen beslutat om ett fantastiskt bra och progressivt hbt-politiskt program. Programmet kommer inom kort att finnas på hemsidan. Dock vill jag nämna tre saker vi beslutade om:

- Omyndiga personer ska ha rätt att få byta sitt juridiska kön, utan målsmans tillstånd.
- Surrogatsmödraskap ska utredas.
- Smittskyddslagens informationsplikt ska avskaffas.

Utan att låta alltför kaxig, är jag nog en av de Socialdemokrater, som har drivit frågan om surrogatmödraskap hårdast. Visst finns det Sossar som talar om surrogatmödraskap, till exempel Carina Hägg, men dessa är motståndare till surrogatmödraskap. Nu har HBT-socialdemokrater kommit så långt att förbundet (eller rättare sagt "nätverket") vill att frågan utreds.

Den fråga som diskuterades längst och hetast under kongressen var frågan om informationsplikten. På bloggen har jag drivit frågan en längre tid. Jag (och HBT-socialdemokrater i Stockholm) vill att informationsplikten avskaffas.

Vi var många som gick upp i talarstolen när frågan diskuterades. Jag gick upp och yrkade bifall för förbundsstyrelsens förslag. Jag passade då på att citera Åsa Petersen:

Den svenska informationsplikten, som innebär att hivpositiva kan straffas om de inte berättar om sin hivstatus före sex, är närmast unik i världen och kritiseras ofta internationellt. Informationsplikten försvaras ofta med att öppenheten om hiv blir större. Hivpositiva måste ju berätta om sin sjukdom. Men konsekvensen av lagen blir i stället den motsatta, ett större hemlighetsmakeri. Gränsen mellan ”sjuka” och ”friska” görs knivskarp när allt ansvar för smittspridningen läggs på hivpositiva. De stigmatiseras medan hivnegativa, som oftast inte har testat sig utan bara tror sig vara det, slipper ansvar för sin hälsa.

Bland gästerna, talade Åsa Kratz (Eskilstuna arbetarekommuns ordförande), Lars G Linder (förbundssekreterare för Broderskap), Laila Bjurling (S-kvinnors ordförande i Sörmland), Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan och den som fick (de längsta och) stående applåderna - LOs vice ordförande (och vidare presidieordförande jämte Hans Ekström) - Ulla Lindqvist.

Kongressen gjorde också tre uttalanden (som jag har gjort tillgängliga via Slideshare, men som också kommer att finnas på hemsidan):

- Bekämpa hiv - inte de som lever med hiv!
- Sverige ska driva hbt-personers rättigheter i hela världen
- Försvara transpersoners rättigheter

Vi är det yngsta förbundet inom Socialdemokraterna. Vi har nu två mammor (Socialdemokraterna och LO), en storebror (Broderskap) och en storasyster (S-kvinnor). Nu vill vi därför ha barnbidrag av våra mammor (och vi vill förvalta barnbidraget själva).

Bildspel från kongressen här.
Relaterat: Efter äktenskapet

Bildspel från kongressen och Springprideparaden

7,7 kg kongressmaterial

Dagens styrketräning/motion har varit att hämta kongressmaterialet från 68:an. 1107 motioner har inkommit till partikongressen (och inte 1707 motioner som SvD skriver). Jag vet inte hur många att-satser det är. SvD skriver att det är sammanlagt 8000 att-satser, men eftersom morgondraken har angivit fel antal motioner, vet jag inte om tidningen är att lita på. Dock vet jag, efter att ha läst Hannah Bergstedts blogginlägg Är det en merit att ha varit på 10 kongresser?, att kongressmaterialet väger 7,7 kg.
-
Nu kanske jag är orättvis (vilket en och annan Moderat kommer att anse), men till Moderaternas stämma inkom 57 motioner men (för rättvisans sak) förekom också något som de kallar för propositioner. Sju propositioner inkom även. När jag läste på Moderaternas hemsida att endast 57 motioner hade inkommit till kongressen, var jag tvungen att ringa dem och fråga om det verkligen förhöll sig så och det gjorde det. Kvinnan, jag var i kontakt med, tänkte också räkna hur många att-satser det var, men jag avböjde (jag vill ju inte uppehålla Moderaterna vid min lilla fråga, de har väl viktigare saker för sig?). [Uppdatering klockan 18:30] Lena Dahlström meddelar mig att jag har redogjort för Moderaternas arbetsstämma och inte Moderaternas partistämma. På Moderaternas partistämma 2007 inkom 135 motioner.
-
Nu handlar ju inte en kongress om kvantitet utan kvalitet. Därför inser även jag att jämförelsen med Moderaternas arbetsstämma eller partistämma är orättvisa. Vad jag snarare undrar - hur ska Socialdemokraternas jobbkongress hinna med 1107 motioner på fem dagar?
-
Allt om Socialdemokraternas jobbkongress hittar du här (även kongressmaterialet i pdf).

En historisk kongress

För två timmar sedan avslutade HBT-socialdemokrater i Sverige sin första ordinarie kongress. Ja, vi hade kongress förra året, men då bildades nätverket/sidoorganisationen. Denna helg var det "på riktigt". Det var således en historisk kongress och jag hade förmånen att vara ett av sju ombud från HBT-socialdemokrater i Stockholm.
-
Håkan Andersson avgick som ordförande och ny ordförande blev Anders Selin. Grattis Anders och grattis till den nya styrelsen (om än att jag är sur över att jag inte blev invald)!
-
Anders Selin säger:
-
Jag ska göra mitt yttersta för att vi som förbund ska flytta fram positionerna för hbt-personer. Jag kommer själv från en småstad där trångsyntheten frodas och jag vet hur det är att känna sig tvingad att emigrera till storstan för att känna sig accepterad. Det är oerhört viktigt att vi verkar aktivt för ökad acceptans och tolerans i samhället.
-
Uppdatering
Nu har vår nyvalda ordförande, Anders Selin bloggat om kongressen och även lagt ut de två uttalandena vi gjorde.

We are family - det har arbetarrörelsen visat under priden

Igår var det sista dagen i Pride Park och sista dagen för tjänstgöring i tältet. En smula avslagen (och vemodig) stämning hade infunnit sig. Vår vice ordförande hade köpt helikoptrar, spel med mera för att aktivera människor och visst var vårt tält ett av de mest besökta igår?

-

Jag och Åsa skulle gå och lyssna på tre korta föreläsningar: Sandra Dahlén, Åsa Petersen och Annika Lantz - alla tre hade ställt in. De enda som inte hade ställt in sitt framträdande i boktältet var Malinda Flodman och Helene Delilah som gett ut Stora sexboken, så då lyssnade vi på dem istället. De var riktigt underhållande. Vi gick även till FI:s tält och lyssnade på Mian Lodalen som pratade om sina böcker - främst Könsbalans. Det är en bok som bör finnas på varje arbetsplats!

-

Vi fick vidare en hel bunt disktrasor från såväl Hyresgästföreningen som HomO-tältet. HomO hade texten Diskriminering suger på sina disktrasor. Christine Gilljam föreslog att vi skulle lägga ut disktrasan i bland annat tvättstugan, vilket är en superbra idé.

-

Jag vill ge en eloge till alla som har jobbat under priden och framför allt de som jobbat i vårt tält. Ni har varit jätteduktiga och då menar jag att alla från nyrekryterad medlem till ledamot, till IF Metall-gubbar (och gummor) har varit lysande! Jag är stolt över arbetarrörelsen den här priden. Arbetarrörelsen har visat att de stödjer hbt-personers fri-och rättigheter på ett helt fenomenalt sätt. Det behövs i dessa tider, då hatbrotten mot homosexuella blir fler och homofober uppmanar till attacker mot homosexuella (läs till exempel Aftonbladet). Vi behöver arbetarrörelsen och arbetarrörelsen behöver oss.

-

Jag gillade miljöpartiet också. Jag gillade framför allt deras paroll i paraden Queerpartiet de gröna. Klockrent! Folkpartiet och vänstern får också vara med förresten. Övriga politiska partier gjorde inte så mycket väsen av sig. De trodde väl att det räckte med ett litet tält och att "vara där".

-

Vi värvade över 30 medlemmar till HBT-sossarna och det gör mig glad. För mig är medlemsrekrytering och medlemsvård viktigare än "klubben för inbördes beundran".

-

Nu ska jag vila upp mig i två dagar och på onsdag åker jag till Örebro och SSU-kongressen för att representera HBT-sossarna. Med tanke på alla skandaler och allt skitsnack runt de två ordförandekandidaterna, så hoppas jag att denna kongress verkligen anstränger sig för att vända den negativa trenden. Det krävs nytänk! Jag läser i Aftonbladet att i motsats till vårt medlemsras går trenden åt det motsatta hållet i Norge. Dags att åka till Norge för att få reda på hur de gick tillväga?

-

På tal om SSU så var det bara Jytte Guteland som besökte vårt tält under priden. Laila Naraghi lyste med sin frånvaro. Jag är en smula besviken över att hon inte var där... oooops har just fått veta enligt säkra källor att Naraghi visst var där. Det var bara jag som hade missat henne.