I helgen gjorde Peter Andersson mig uppmärksam på att vi (media, bloggare med flera) har glömt en viktig sak - nämligen kriterierna för nästa partiordförande. I nuläget diskuterar vi blott och bart namn, men få diskuterar kriterierna. Sandro Wennberg är nog den enda bloggare som har närmast sig partiledarämnet utifrån kriterier.Under en tid har ordförande för valberedningen, Berit Andnor, åkt land och rike runt och frågat partimedlemmar vilka krav de ställer på en kommande partiledare. Detta har varken media eller bloggare varit intresserad av. Vi har bara diskuterat namn. Idag ska partidistrikten lämna sina krav på en kommande partiledare till valberedningen. Därför passar jag på (innan jag lanserar vem min kandidat är) att berätta vad jag vill se hos nästa partiordförande. Min arbetarkommun, Stockholm har lagt ut kriterierna för nästa partiordförande på hemsidan, men det är en punkt som saknas enligt mig.
I Sverige och i synnerhet hos Socialdemokraterna finns det ett utbrett akademikerförakt. Jag har stött på det flera gånger inom mitt parti och därför kommer jag att lyfta följande - vår nästa partiordförande bör vara akademiker. Ja, jag vet att akademiker låter flummigt, men vad jag menar är att han eller hon bör ha en examen från en högskola eller ett universitet.
Nej, det är inte det viktigaste kravet för nästa partiordförande. Här kan jag istället lista kraven på att nästa partiledare ska vara en berättare, en visionär, en demokratisk socialist, en kvinna, är empatisk, är analytisk och har lång arbetslivserfarenhet utanför riksdagen.
Men... jag anser att nästa partiordförande bör vara en akademiker eller åtminstone ha läst några poäng på högskola eller universitet. Sorry sossarna... men en examen från högskola eller universitet slår i dagens Sverige (året är 2011) mer än skogsarbetare eller rörmokare. Alla behövs... men om vi sossar ska fortsätta hävda vikten av utbildning, utbildning, utbildning - vore det bra om vår nästa partiordförande är akademiker.
Och glöm ej heller, om du som sosse lider av akademikerförakt, att taxichauffören, vakten, spärrvakten, brevbäraren, expediten mycket väl kan ha en magisterexamen.... även akademikern kan vara arbetare i dagens Sverige.
Relaterat: Mats Engström, SvD, DN, Aftonbladet, Expressen, Calle Fridén, Johanna Graf, Roger Jönsson, Kent Persson, Aurora Gullberg, Lena Sommestad, Martin Moberg, Peter Högberg, Mats Engström, Johan Westerholm, Partistaten
Tidigare inlägg: Demokratisk socialist, men helst en visionär
1 kommentar:
Inte minst är ju till exempel Sommestad en akademiker som är väldigt öppen, tillgänglig och lyssnande. INGEN S-topp för en dialog med människor såsom hon gör. Österberg är hennes raka motsats, även om han inte är akademiker. För som du säger, det finns sossar med akademikerförakt, och jag misstänker att dessa tycker det är mera folkligt att inte vara akademiker. Men vem kan påstå att Österberg är mer folklig än Sommestad? Jag tycker han verkar som ett ostron i jämförelse med Sommestad, och säger han något verkar det vara för att vara ense med vem det nu är som befinner sig i ledningen tycker jag. Jag är inte den första att säga det: När formulerade någonsin Österberg sina tankar kring S och hur S borde utvecklas, när deltog han i öppen dialog som Sommestad gör till exempel på sin blogg med folk?
Väljer S Österberg visar det enligt mig och många med mig att partiet inte är moget att regera Sverige i nutiden. Sommestad, däremot, verkar verkligen leva i nutiden, ha insikt i historien och ha visioner för framtiden. Ärligt talat, hur många i hennes ålder behärskar nätet och nutidens kommunikation såsom hon gör? Imponerande!
Skicka en kommentar