Le Plaidoyer d'un fou

Det måste också finnas gränser för den etnocentriska arrogansens otålighet.

Citat ovan, är hämtat från en debattartikel skriven av Peder Weiderud, ordförande för Broderskapsrörelsen. Weiderud har, sedan Jon Voss (QX) och Per Gudmundson (SvD) uppmärksammat de försvunna formuleringarna om solidaritet med hbt-personer i manifestet för muslimska socialdemokrater, haft ett flertal möjligheter att presentera ett försvarstal, men för varje försök, lyckas han snärja in sig ytterligare.

Det första försöket var ett blogginlägg, därefter möttes Weiderud och Hbt-socialdemokraters ordförande, Anders Selin, i P1 Morgon, sedan fick Weiderud in en replik i SvD. Weiderud fick även stöd från bland annat Lukas Romson och Anna Ardin.

Det senaste försöket till ett försvarstal är artikeln på SVT Debatt, som jag hänvisar till ovan. Det är, för att använda August Strindbergs ord, en dåres försvarstal. När Weiderud försvarar beslutet att ta bort formuleringarna, lyckas han underskatta såväl muslimer som hbt-personer. Två flugor i en smäll. Hur är det möjligt?

Och mitt i denna soppa tänker jag på min fru, Åsa Einerstam. Åsa är medlem i Broderskapet, hon är troende och hon är kyrkopolitiker (och sitter bland annat som ersättare i stiftsstyrelsen här i Stockholm). Hur tror Weiderud att hon upplever detta och hur tror Weiderud att muslimska socialdemokrater upplever detta? Vi socialdemokrater talar ofta om alla människors lika värde och alla människors lika rätt, men Weiderud kanske tolkar "alla" som ett "fåtal"?

Vad jag har sett prov på från Broderskapets sida, är en bedrövlig krishantering och det som, från början var en fjäder, har nu utvecklats till en fullvuxen kalkon. HBTS förbundsordförande, Selin har nu svarat Weiderud på SVT Debatt. Läs gärna repliken Weideruds fördomar mot muslimer leder till diskriminering av HBT-personer i sin helhet.

Bot och bättring Broderskapet. Bot och bättring.

[UPPDATERAT]
Läs även Broderskaparna borde tänka om i Gotlands Allehanda. Även Kulturbloggen på samma tema.