Det är två vinnarfrågor för s som man bara valt att släppa. Det gröna folkhemmet är ju ett sånt klockrent begrepp. Dags att damma av. Och det enda parti som lyckats driva en jämställdhetspolitik med resultat är ju faktiskt socialdemokraterna. Fråga mig - jag var där när vi satt och tjatade på finansen och andra att nominera kvinnor. Nu har vi nästan 50-50 inom staten. Nu är bara resten kvar... Då behövs järnvilja.Jämställdhet och miljö är borgarnas akilleshäll, men de är också Löfvens akilleshäl. Må så vara att Löfven (ja, han sade även att han var feminist), i sitt tal på presskonferensen, tog upp såväl jämställdhet som miljö, men nu har jag hört så många företrädare för S orera om miljö, jämställdhet, öppenhet et cetera, vilket senare visade sig vara blott och bart läpparnas bekännelse, att jag inte kan förföras av ett politiskt tal. Det räcker inte längre med ord. Det krävs handling!
Det pågår nu en diskussion om processen, inte om namn. (Partisekreterare Carin Jämtin i SVT Agenda 20120122)
För det första måste partiet snarast utse en ny ordförande som kan utgöra en samlande kraft i partiet. SSU har länge pläderat för en öppen process, med flera kandidater och utfrågningar över hela landet. Det gör vi fortfarande, men vi inser dock att en sådan process i dagsläget skulle göra större skada än nytta. Tiden till det finns helt enkelt inte. Sveriges största politiska parti kan inte stå utan ledare i vad som förmodligen skulle vara månader.
Hur djup krisen än är och hur hårda motsättningar mellan partiets falanger än må vara måste nästa ordförande väljas genom en öppen process. Socialdemokraterna måste tänka långsiktigt, i stället för att kortsiktigt med valet 2014 framför ögonen. Att partiet valde hemlighetsmakeri och korridorsspring framför öppenhet förra gången det skulle väljas ordförande är inte ett misstag man kan unna sig att göra ytterligare en gång. Den slutna processen blev till en symbol över partiets förfall, över hur ur takt med tiden Socialdemokraterna är. Den var på många sätt en del av krisen. Socialdemokraterna förstod det inte då. Men de måste förstå det nu, när ordföranden som vaskades fram genom denna slutna och otidsenliga process nu tvingats avgå. De med påstått omdöme var omdömeslösa. Socialdemokraterna måste acceptera detta faktum och nu hänge sig åt den öppna process som moderna väljare förväntar sig av ett parti. Den här gången måste det bli rätt från början.
Håkan Juholt är ny partiordförande för Socialdemokraterna. Efter att kongressen valt Juholt enhälligt, gick Juholt upp i talarstolen och höll det kortaste linjetalet i partiets historia. We won't back down. Vi kommer aldrig att vika oss. Nej, det var naturligtvis inte linjetalet. Det håller den nyvalda partiordförande i morgon lördag klockan 10:00.
När det stod klart att partiledaren skulle bli en man, skrev jag inlägget Jag säger ja till Juholt! Min partiledarkandidat var nämligen Lena Sommestad. Nu hoppas jag istället att hon blir ordförande för Socialdemokraternas programkommission.
Firma Ö & Ö står för Östros & Österberg. D står för Damberg och E står för Eneroth.
(Klicka på bilden så blir den större)
Ettiketter:
berit andnor,
partikultur,
partiordförande,
politik,
socialdemokraterna,
valberedning,
öppenhet
I måndags gästades Gomorron Sverige av den före detta statsministern Ingvar Carlsson. I slutet av intervjun, ställer programledaren frågan: ”När kommer Socialdemokraterna tillbaka till 30-40 procent?”. Med glöd i blicken svarar Carlsson:Det kommer vi komma till väldigt snabbt. Ta det tyska valet i Hamburg nu, när Socialdemokraterna ökade för en dryg vecka sedan med 15 procent och CDU halverades. Det är det nya i politik idag, i varje fall i Europa. Att förr var det stabilt. Det ändrade sig några procent. Idag är det mycket kraftiga svängningar. Den senaste opinionsundersökningen räcker det med tre procents sving i valmanskåren för att de Rödgröna ska vara i majoritet, så att jag är väldigt optimistisk och framför allt därför att vi har inte haft en så begåvad 30-årsgeneration på väldigt länge som vi har nu. Unga, begåvade socialdemokrater. Hängivna. De kommer att ge ett väldigt tillskott till svensk politik och till vårt parti.
Ettiketter:
makt,
maktstrukturer,
organisation,
partikultur,
partiordförande,
politik,
socialdemokraterna,
öppenhet
Svart rök (eller är det vit?) ovanför Sixtinska kapellet
Ettiketter:
berit andnor,
partikultur,
partiordförande,
politik,
socialdemokraterna,
valberedning,
öppenhet
I likhet med Aurora Gullberg, vill jag tacka de 216 personer som röstade på mig i kongressombudsvalet. Det räckte inte hela vägen fram, men glädjande är att 10-listan fungerade bättre än väntat.
Idag skriver Sandro Wennberg om Socialdemokraternas extrakongress och ramprogrammet. Läs gärna hans inlägg i sin helhet, för det handlar i grunden om ansvar.Det är ett så pass unikt läge att vi har gjort ett så pass dåligt val. För att orka ta oss vidare i en förändring så tror jag att det är viktigt att man visar ödmjukhet inför medlemmarna och säger att "jag är beredd att ställa min plats till förfogande", och låta medlemmarna nominera och komma med förslag till en partistyrelse som de menar har kraften att driva partiet framåt, säger Ahlin.Juholt har tystnat, men Ahlin sade till Rapport i november förra året att han är beredd att ställa sin plats till förfogande. I november 2010, förde även jag och ytterligare tre nätrötter fram kravet på att minst hälften i partistyrelsen bör avgå i en debattartikel i SvD.
Via Annika Högberg, läser jag Gunilla Källenius blogginlägg Hur väljer vi partiordförande? Jag uppmanar er att läsa hennes inlägg.Sociologen Maurice Duverger har beskrivit hur elitpartier uppkom som reaktion på masspartierna som tvingade fram demokrati i Sverige och andra länder. Elitpartierna syftade till att bevara makten hos dem som innehade den, medan masspartierna var folkrörelser för demokrati.Partistöd är viktigare än medlemsavgift. En ny partimedlem är snarare en förlust. Han eller hon kostar mer än avgiften till partiet. En S-kvinna sade för något år sedan på ett möte: Det är inte realistiskt att vi rekryterar fler medlemmar. Jag tappade hakan. Utan medlemmar har vi inget existensberättigande. S-föreningar som förvandlats till rena rama nomineringsföreningar, utan utåtriktad verksamhet, anser jag skall läggas ner. Men, nej... Stockholms arbetarekommun ställer inte det kravet på S-föreningarna i staden.
Med tiden blev masspartierna ideal, och oavsett var man placerade sig på den politiska skalan eller vilka krav man drev så var det ett självändamål att ha direktkontakt mellan väljare och valda genom aktiva medlemmar.
Den utvecklingen går nu bakåt, och även de gamla masspartierna blir alltmer elitpartier. Partierna förvandlas, precis som i Duvergers studier av elitpartier, i allt större utsträckning till rena kampanjorganisationer med syfte att vinna nästa val, snarare än folkrörelser som förvaltar medborgarnas åsikter. Man säger ibland att om partierna fortsätter tappa medlemmar som nu så finns snart inga partier kvar. Men strukturer har en obehaglig vana att överleva sig själva.
För det är inga turister som ska skickas till partikongressen. Här gäller det att vara aktiv i talarstolen och visa upp för partiet vad man från sin valkrets och partidistrikt tycker och tänker. Görs inte det utan man sitter kvar i sin stol hela tiden kan man lika bra stanna hemma. Den som är ombud har fått ett av de finaste uppdragen som går att få men det ställer också krav på personen som har blivit det.Johan Westerholm går ännu längre.
Ettiketter:
kongress,
ombud,
organisation,
partikultur,
partiordförande,
politik,
socialdemokraterna
I dag lyfter Aftonbladets politiska chefredaktör, Karin Pettersson, tre partiledarkandidater på ledarsidan. Precis som jag misstänkte, lyfter Pettersson varken Thomas Östros eller Sven-Erik Österberg.Thomas Östros och Sven-Erik Österberg var centrala i att utforma den politik som Socialdemokraterna förlorade valet på. Det finns en könsdimension i dessa mekanismer – att Mona Sahlin ifrågasattes och avgick, medan den manliga maktstrukturen bakom nu belönas – som är djupt obehaglig.
Ettiketter:
extrakongress,
kongress,
partiordförande,
politik,
socialdemokraterna,
valberedning
Lena Mellin proklamerar på Aftonbladet att Thomas Östros har allt som krävs. Har Mellin pratat med Aftonbladets politiska chefredaktör, Karin Pettersson? Är detta verkligen AB:s partiledarkandidat?
Ettiketter:
extrakongress,
partikongress,
partikultur,
partiordförande,
politik,
socialdemokraterna,
valberedning,
öppenhet
I inlägget Comeback för Det gröna folkhemmet, skriver jag om den Göran Persson-nostalgi vi fick uppleva efter seminariet Fullt upp! och efterföljande Agenda. Nu, bara några månader efter att Mona Sahlin tillkännagav att hon avgår som partiordförande, har en viss Mona Sahlin-nostalgi redan infunnit sig (här är ett exempel). 
Jag läser ett inlägg i Norrtelje Tidning som har några dagar på nacken. Det är Kristian Krassman som uppmanar medlemmar i Socialdemokraterna att kryssa en jantelagsantagonist till extrakongressen i mars:Vi Socialdemokrater har alla möjligheter att göra rätt val på kongressen i slutet av mars. Detta trots alla stalltips, spelteorier, dolda agendor och borgerliga ledarskribenter. Men då krävs det att jantelagsantagonister som bland annat Johan Westerholm, Alexandra och Åsa Einerstam och undertecknad att vi kan ta ställning och påverka utfallet från den kommande kongressen. Det omtänkande som Norelius eftersöker är möjligt, och det avgörs av er som nu skall välja ombud. Tveka inte att kontakta mig om du vill veta hur jag som kandidat resonerar inför den kommande kongressen, innan du sätter dina kryss.Många medlemmar har de facto kontaktat mig via mejl eller på facebook. De vill bland annat veta vem jag vill se som nästa partiordförande (vilket inte är någon hemlighet) och de vill veta vad jag brinner för (vilket jag skriver i min presentation). I min presentation hänvisar jag även till den här bloggen. De som verkligen vill veta vad jag tycker och tänker har ett helt hav att ösa ur i och med HBT-sossen.
Debattartiklar:
Aftonbladet, Expressen, SvD, DN, Dagens Arena, Dagens Arena 2, Dagens Arena 3
