Har idélöshet och okunskap blivit vår ideologi?

Idéerna är döda säger somliga. Ungdomen går till dukat bord säger andra, till ett samhälle som byggts färdigt. Vårt svar är: vi står ännu bara i begynnelsen. Den demokratiska socialismen har aldrig tett sig mera nödvändig, aldrig haft större uppgifter än i den framväxande solidaritetens värld. Kampen för idéerna måste för dagens unga socialister te sig mera lockande och tjusande än någonsin. Å ena sidan känner vi problemens svårighet, å andra sidan är vi medvetna om våra möjligheter. Vi går mot framtiden med kunskapen som instrument och övertygelsen som drivkraft. Och uppgiften kan aldrig bli för stor. Ty politik, kamrater, det är att vilja något.

Olof Palme, Tal vid SSU:s kongress, 12 maj 1964

Varje bombastisk juldagsledare bör ha minst ett Palmecitat, skriver Karin Pettersson i sin juldagsledare Vi har underbara dagar framför oss. Därför väljer även jag att citera Palme i dessa mellandagar.

Henrik Berggrens biografi över Olof Palme är en bästsäljare. Jag fick den i julklapp och har nu läst 279 sidor i denna tegelsten. Dock måste jag erkänna, att när jag läser biografin händer det allt som oftast att mina tankar börja vandra till Socialdemokraterna idag.

När några av våra främsta företrädare går ut i media och säger att den politik vi gick till val på var fel - hur tänker de då? Hur upplever de 1 827 497 människor, som röstade på SAP, att vår avgående partiledare, plus delar av partistyrelsen, säger att vi gick till val på fel politik?

Trust no one. Vill dessa företrädare att landet skall styras av högerpartier? Var det bara toppen på isberget vi såg, när Primegate spelas upp på den mediala scenen?

Att göra ett lapptäcke, att lova allt och inget, att anklaga Moderaterna, men inte komma med något eget - däri ligger pudelns kärna.

För surfar du några timmar på Socialdemokraternas hemsida, läser du rapporter och valanalyser från verksamma inom Netroots och Öppna kriskommissionen, inser du snabbt att det pågår en intensiv idédebatt bortom Rosornas krig och att det finns politiska förslag som fortfarande är gångbara (det gröna folkhemmet, någon?). Sedan i oktober i år har Social Europe Journal tillsammans med Compass, Friedrich Ebert Stiftung och Soundings publicerat en serie texter om det goda samhället och en ny politisk ekonomi. Varför snappar inte vi svenska socialdemokrater upp detta?

Vi socialdemokrater måste skapa en sammanhållen berättelse som tar sitt avstamp i vår ideologi och våra värderingar, men som är anpassade till vår samtid. Vi kan skapa hundratals lapptäcken, vi kan komma med lösryckta citat, men den där stora, episka romanen saknas...

... men, vad jag även har insett, är att vi saknar berättare. Inte bara en (läs partiordförande) utan fler berättare. Om Olof Palme skriver Henrik Berggren:

[...] en representant för många av de grundvärderingar och karaktärsegenskaper som präglade släkten Palme: en stark tro på vetenskap och modernitet, en mångspråkig internationalism, en blandning av aristokratisk noblesse oblige och faustisk vilja till makt, ett intresse för litteratur, dramatik och retorik samt en grundmurad övertygelse om nödvändigheten av att mobilisera all sin viljekraft när det gäller att uppnå avgörande mål.

Det är lätt att slänga in ett och annat citat i tal och skrifter, men det fallerar om helheten saknas. Det saknas ett holistiskt tänkande (och allmänbildning) hos våra framträdande sossar. Varför skulle de annars forsätta med quilting, när de egentligen borde skriva en socialdemokratisk odyssé som tar sitt avstamp i våra värderingar och vår ideologi, men är adresserad till samtid och framtid.

Jag och många med mig bloggar, mejlar, ringer, försöker tala med dessa socialdemokratiska titaner, men får inget gehör. Ingen lyssnar. Jag viftas bort i likhet med en mygga (helst av allt vill de väl slå ihjäl mig).

Frihet, jämlikhet, solidaritet (och grön hållbarhet)... det går att bygga något med dessa få ord. Jag hoppas att mina "företrädare" förstår detta.

Andra som skriver:
Peter Andersson: Going back to my Root(S)
Partistaten: Jag drar tillbaka min kandidatur
In Your Face: 100 dagar sedan valet
Storstad: Att vantrivas i samtiden