Visar inlägg med etikett skolmat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skolmat. Visa alla inlägg

Skolmat och sjukhusmat

Mina minnen av skolmat är inte direkt ljusa, vilket jag har skrivit om tidigare. Under min skolgång fick jag till 90 procent mat som var lagad i skolköket. Att jag inte gillade maten, kan bero på att min mamma alltid har lagat supergod mat, vilket har resulterat till att jag är oerhört kräsen. Mina minnen av sjukhusmat är inte heller ljusa, vilket jag också har skrivit om tidigare. Den sjukhusmat jag (inte) åt var fabrikstillverkad.

Idag har författarna till boken Döden i grytan, skrivit en debattartikel i DN med den dramatiska titeln ”Fabriksmaten ett hot mot skolelevers och äldres hälsa”. De förslag som författarna lägger fram i artikeln överensstämmer med mina egna:

•Stoppa den pågående utvecklingen mot fabriksmat på daghem, skolor, äldrevård och sjukhus. Omvandla de så kallade mottagningsköken till riktiga tillagningskök och uppvärdera personalens viktiga arbete.
• Innehållsdeklarera mat på förskolor, skolor, sjukhus, äldrevård, kaféer och restauranger så att konsumenten kan undvika oönskade tillsatser eller ingredienser. På tyska krogmenyer är detta redan ett krav.
• Inför en verklig och preciserad ursprungsmärkning som anger från vilken gård eller anläggning köttet eller grönsakerna kommer och hur uppfödningen eller odlingen har gått till.

• Förändra hygienkontrollen så att de största insatserna sätts in där riskerna är störst. I dag lägger man ned större energi på att kontrollera små kvarterskrogar och förskolekök än stora matproducenter.
•Inför verkliga näringsdeklarationer på frukter, grönsaker och kött, där sådant som tomaters halt av lykopen och köttets halt av omega-3 anges.


För ett tag sedan startade vi Socialdemokrater i Stockholm kampanjen Riktig mat. På kampanjsidan skriver Ilija Batljan, oppositionsråd i Stockholms landsting:


På flera av Stockholms sjukhus servas idag fjärrproducerad, dyr och tillsatsfylld industrimat i oaptitliga svarta plastbyttor. Den skys av patienterna, som får mindre kraft att återhämta sig och bli friska. Vi - de rödgröna partierna - vill ge makten till Stockholms patienter att bestämma över riktig mat, olika maträtter och portionsstorlek. Vi vill skapa Hälsokök Stockholm där kockar, kokerskor och kallskänkor kan laga mat där färska grönsaker, bröd och frukt alltid ingår. Denna mat är inte bara en nödvändighet för patienter att tillfriskna, utan det är även den välfärd som Stockholms invånare är värda.


Här kommer vallöftet om riktig mat i filmformat:


Foto: Sodexo/SvD

[UPPDATERAT]

Läs pressmeddelandet Ilija Batljan och Carin Jämtin agerar efter ”Döden i grytan”-författarnas upprop på DN Debatt


Ulrika Falk har också bloggat på samma tema.

Mina minnen av skolmaten

Min mamma är utbildad husmor och har lagat (och lagar fortfarande) underbar, god mat. Det innebär att jag är väldigt kräsen vad beträffar mat.
-
Mitt första minne av skolmat härrör från när jag var sex år gammal. Jag gick i "lekis" och vi skulle besöka skolan. Istället för medtagen matsäck, skulle vi bli bjudna på lunch. Det serverades kalvsylta. Vid den första biten, spottade jag ut tuggan i en servett och resten av kalvsyltan "ramlade" ner på golvet.
-
Från årskurs ett till årskurs sex var denna skolmatsal en del av mitt liv. I motsats till andra skolbespisningar fick två personer i varje klass gå tidigare från lektionen innan lunch, för att duka de bord som tillhörde klassen. Maten serverades på bordet i blåvita karotter (för någon helg sedan såg jag servisen - Koka blå - i en antikaffär och den var inte billig). Klassläraren satt vid något av borden och "övervakade" oss. Vi var tvungna att äta upp allt. För mig var det en pina och en plåga.
-
Nästa incident i skolmatsalen inträffade när jag gick i mellanstadiet. Kjell, vår klasslärare, sade att jag måste äta pölsa. Jag svarade då att om han tvingade mig, skulle jag kräkas. Kjell tvingade mig ändock att äta en portion pölsa och tio minuter senare kaskadkräktes jag över ett bord i korridoren utanför.
-
På högstadiet slapp jag "övervakningen" och livnärde mig på knäckebröd och riven morot som smakade diskmedel. På gymnasiet, när maten var så äcklig, att jag inte ens kunde beträda matsalen, cyklade jag hem och åt. Det blev stressigt, men jag slapp en knorrande mage.
-
Potatis med skinn, sönderkokt spaghetti, sönderstekta falukorvsskivor, "broskbullar", grå korv, slafsig ugnspannkaka... och till detta serverades det mjölk, mjölk och åter mjölk. Jag har aldrig gillat mjölk som måltidsdryck.
-
Sedan jag gick i skolan verkar inget ha hänt på skolmatfronten. Mellan 10 000 och 30 000 ton skolmat kasseras varje år i Sverige, både under tillagningen och när eleverna kastar matrester. Det kostar kommunerna mellan 200 och 600 miljoner varje år, enligt en beräkning som Naturvårdsverket låtit göra. Precis som Miljöpartiet, kräver jag ett skolmatlyft! Från skolmatsal till restaurang.
-
Skolan är elevernas arbetsplats! Varför de inte kan få bra mat på sin arbetsplats, har jag svårt att förstå.
-
Nu undrar kanske någon om det fanns någon skolmat jag gillade. Ja, trädgårdsgryta.
-
SR, Eskilstuna-Kuriren, SVT, E24
Foto: Sörmlands museum