Vård efter behov, inte efter plånbok

Vårdcentraler i kommuner och stadsdelar där den rikaste fjärdedelen av Stockholms invånare bor, har under den gångna mandatperioden fått ett resurstillskott på 265 miljoner kronor eller 7,7 procent. Resten av stockholmarna är förlorare och största förlorarna är medelklassen. Mottagningar i medelklassområden har förlorat 206 miljoner kronor vilket motsvarar 6 procent av intäkterna. Resurser har alltså omfördelats från områden med medelinkomsttagare till områden med höginkomsttagare.

Ovanstående skriver Ilija Batljan på SvD Brännpunkt idag. Varma anhängare av vårdvalet menar att sjukvården blivit mer "tillgänglig". Det stämmer inte. Vårdvalet har inneburit en försämring av den ekonomiska tillgängligheten i delar av Stockholm, där hälsoklyftorna redan är stora.

Vad finns det då för alternativ till vårdvalet? I februari i år presenterade de Rödgröna sitt hälsoval. Det är ett alternativ med en nytt ersättningssystem, där vårdcentralerna får pengar efter sina behov. Hälsoval Stockholm i sju punkter:

1) Hälsoval Stockholm fördelar den ekonomiska ersättningen med hänsyn tagen till vårdtyngd och socioekonomi, genom ACG och CNI. De som har störst behov av vård ska få mer resurser än de som är relativt friska.
2) Mottagningarna ges tid och resurser för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom att göra en betydligt större del av ersättningen baserad på antal listade patienter, vårdtyngd och socio­ekonomi, får verksamheterna råd att arbeta hälsopedagogiskt med till exempel rökavvänjning, viktminskning och uppsökande verksamhet. På sikt leder det till färre sjuka och bättre folkhälsa.
3) Hela vårdteamet ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och kunna ge ett starkare stöd vid psykisk ohälsa och livskriser. Distriktsköterskans roll stärks och hon åläggs ett särskilt folkhälso­ansvar. Hälsofrämjande insatser riktas särskilt till områden med stora hälso­behov. Fler hälsokommunikatörer sätts in.
4) Vi inför verklig valfrihet och patientmakt genom ett brett vårdutbud med olika inriktning och kompetenser. Hälsoval Stockholm innebär en tillit till vårdpersonalen att själva organisera sitt arbete och bedöma vilken vårdkompetens som ska möta den enskilda patienten. Patientens val kan påverka vårdteamets sammansättning. Hälsoval Stockholm ersätter till exempel besök hos kiropraktor, naprapat, och psykoterapeut. Kvalitet ska premieras före korta besök.
5) Fördelarna med att genom auktorisation undvika konkurrensupphandlingar tas tillvara, men kvalitetskraven på vårdgivarna skärps. Landstingets egen närsjukvård ges rätt att starta nyetableringar. Vårdenheter i landstingets egen regi ges också möjlighet att övergå i intraprenader.
6) Vården ska finnas där behoven finns. Fri etablering i den form den har i dag avskaffas.
7) Hälsoval Stockholm innebär ett bredare utbud i närsjukvården där fler specialister görs tillgängliga. För att öka möjligheterna till snabb vård utan tidsbokning öppnas också nya akuter vid ett antal närsjukhus, där bland annat barn­läkarkompetens ska finnas.


Peter Andersson har också bloggat om artikeln.

Jämlik vård

Vård efter behov, inte efter plånbok.

Igår var jag på ett seminarium där de Rödgröna talade om Hälsoval Stockholm (som jag har skrivit om här). Fokus var, med rätta, på primärvården. Förebyggande arbete är en investering och inte en utgift. Läkare är dock inte intresserade av att jobba förebyggande. Hur kommer det sig?

Åhörarna på seminariet var övervägande pensionärer och i panelen fanns även en representant för PRO. Få åhörare var under 30 år. Sjukvårdsfrågor verkar inte intressera yngre - varför? Tror de att de är odödliga?

Något som företrädaren för PRO sade, fastnade. Han sade nämligen att det finns multisjuka som tar 10 läkemedel, fastän kroppen bara kan tillgodose i genomsnitt fem läkemedel.

I kölvattnet av boken Jämlikhetsanden, talar såväl högern som vänstern om jämlikhet. Men hur är det egentligen med jämlikheten inom vården?

Okynnessjuka är en grupp som jag stör mig på. De uppsöker vård i tid och otid. Ett eksem, ont i halsen, lite feber och de rusar till vårdcentralen eller akutmottagningen. Jag tillhör motsatsen. Jag går sällan till läkaren. Även när min fru tjatar, att "nu minsann är det banne mig dags för dig att gå till vårdcentralen", så härdar jag ut. I 99 fall av 100 har jag blivit återställd (ibland med hjälp av receptfri medicin från Apoteket). Detta utan att belasta vården.

Det finns dock ett tillfälle, då jag är tvungen att uppsöka vårdcentralen och det är när min medicin mot menssmärtor är slut. Som jag har skrivit tidigare, anser jag att det är absurt att jag över huvud taget måste ha ett recept på denna medicin.

Vård efter behov, inte plånbok.

Vad är behov? Barnlängtan - är det ett behov? Inom sjukvården talas det om prioriteringar. Långa inseminationsköer, köer till Lesbiska mottagningen - prio tre. Det är inte så kul att tillhöra prio tre i Stockholm.

Mina försök att få politiker i Stockholm att ta fram en hbt-policy för landstinget, i likhet med Sörmland har inte gått så bra. Det finns andra, viktigare, prioriteringar, säger landstingspolitikerna.

Varför inte dessa landstingspolitiker kastar lite valfläsk åt oss hbt-personer har jag svårt att förstå (de gör det så villigt till pensionärerna). Stockholm är den stad i Sverige som har flest hbt-personer. Jag trodde varenda väljare var viktig.

Jämlik vård?

Idag skriver Emil Broberg (V), Gunvor G Ericson (MP) och Ylva Johansson (S) en debattartikel i SvD med rubriken Vi har råd med jämlik vård. Vi måste ha råd med jämlik vård. Hälsa har blivit en klassfråga i och med Moderaternas vårdval.

Jämlik vård. Hur kommer det sig att Sörmlands Landsting har kommit längre än Stockholms Landsting?

I den bästa av världar behöver inte vården prioritera. Där är alla lika viktiga. Först då kan vi tala om jämlik vård.

Mer kritik mot Moderaternas Vårdval

Om Moderaternas Vårdval har jag skrivit om tidigare. Jag har viss förståelse för att Filippa Reinfeldt inte lyssnar på den rödgröna oppositionens kritik, men om en professor i medicinsk sociologi, skriver en debattartikel i SvD som visar att ojämlikhet i ekonomiska resurser bidrar till ojämlikhet i hälsa - kan hon ta till sig det?

Det är nämligen inte bara oppositionen som är starkt kritiska till Moderaternas Vårdval. I Dagens Arena skriver Björn Elmbrant om en artikel i Socialmedicinsk Tidskrift som är skriven av Göran Dahlgren, en av världens ledande forskare i sjukvårdsfrågor.

Elmbrant skriver:

Vårdvalssystemets tillskyndare talar om att sjukvården blivit mer "tillgänglig". Men i praktiken betyder det en försämring av den ekonomiska tillgängligheten i en region där hälsoklyftorna redan är stora.

Dahlgren pekar på att borgerliga politiker och åtskilliga socialdemokrater utgår från en tes som inte behöver bevisas, att upphandling från privata bolag ger den mest kostnadseffektiva vården. Men all internationell forskning talar för motsatsen, att budgetstyrda offentliga system är bäst på att bromsa kostnader. Den fria etableringsrätten i Vårdval Stockholm innebär också att man byggt in en kostnadsuppdrivande motor i modellen, som på sikt - när befolkningen blir äldre - hotar möjligheterna att bevara en skattefinansierad sjukvård.

Kommer Reinfeldt att ta till sig Dahlgrens kritik? Jag är tveksam. För Moderaterna är det viktigaste att genomföra sin politik och ideologi, även om innebär att stora delar av befolkningen drabbas negativt (vilket är helt i sin ordning i Moderaternas värld).

Hälsa och ojämlikhet

Två rekommendationer: Per Wirténs artikel På dödens fält och Marika Lindgren Åsbrinks blogginlägg Två stopp med t-banan – två års kortare liv.
Relaterat: WHO:s rapport Closing the gap in a generation

Rödgrön vårdmodell för Stockholm

Igår skrev jag om Filippa Reinfeldts vårdval. Idag presenterar de Rödgröna i Stockholms läns landsting en ny vårdmodell - Hälsoval Stockholm (DN). Jag är missnöjd med namnet på vårdmodellen, men innehållet är desto bättre. Mycket pedagogiskt finns, i artikeln, ett steg för steg för de Rödgrönas vårdval:

-

1). Hälsoval Stockholm fördelar den ekonomiska ersättningen med hänsyn tagen till vårdtyngd och socioekonomi, genom ACG och CNI. De som har störst behov av vård ska få mer resurser än de som är relativt friska.
2). Mottagningarna ges tid och resurser för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom att göra en betydligt större del av ersättningen baserad på antal listade patienter, vårdtyngd och socio­ekonomi, får verksamheterna råd att arbeta hälsopedagogiskt med till exempel rökavvänjning, viktminskning och uppsökande verksamhet. På sikt leder det till färre sjuka och bättre folkhälsa.
3). Hela vårdteamet ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och kunna ge ett starkare stöd vid psykisk ohälsa och livskriser. Distriktsköterskans roll stärks och hon åläggs ett särskilt folkhälso­ansvar. Hälsofrämjande insatser riktas särskilt till områden med stora hälso­behov. Fler hälsokommunikatörer sätts in.
4). Vi inför verklig valfrihet och patientmakt genom ett brett vårdutbud med olika inriktning och kompetenser. Hälsoval Stockholm innebär en tillit till vårdpersonalen att själva organisera sitt arbete och bedöma vilken vårdkompetens som ska möta den enskilda patienten. Patientens val kan påverka vårdteamets sammansättning. Hälsoval Stockholm ersätter till exempel besök hos kiropraktor, naprapat, och psykoterapeut. Kvalitet ska premieras före korta besök.
5). Fördelarna med att genom auktorisation undvika konkurrensupphandlingar tas tillvara, men kvalitetskraven på vårdgivarna skärps. Landstingets egen närsjukvård ges rätt att starta nyetableringar. Vårdenheter i landstingets egen regi ges också möjlighet att övergå i intraprenader.
6). Vården ska finnas där behoven finns. Fri etablering i den form den har i dag avskaffas.
7). Hälsoval Stockholm innebär ett bredare utbud i närsjukvården där fler specialister görs tillgängliga. För att öka möjligheterna till snabb vård utan tidsbokning öppnas också nya akuter vid ett antal närsjukhus, där bland annat barn­läkarkompetens ska finnas.

-

De Rödgrönas vårdmodell är mycket bättre än Filippa Reinfeldts hafsverk (som ökar hälsoklyftorna). Nu är jag nyfiken på hur vår vårdmodell tas emot av högern.

-

Jag kan inte låta bli, att i sammanhanget, illustrera Vårdval Stockholm med följande valfilm från 1985:

Johan Westerholm skriver bra om de Rödgrönas vårdmodell (märker ni att jag har svårt att skriva ut det korrekta namnet?). Ulrika Falk skriver om ett rättvist vårdval. Martin Moberg tycker att det är ett bra initiativ från de Rödgröna i Stockholm. Robert Noord skriver att vård skall fås på lika villkor. Nu kommer alternativet för patienterna, skriver Peter Högberg. Dag Larsson har ett mycket kort och koncist inlägg (två meningar) om de Rödgrönas alternativ. Peter Andersson och Fredrik Pettersson har också bloggat om detta. Så även Johan Ulvenlöv.