Visar inlägg med etikett ledarskribent svd. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ledarskribent svd. Visa alla inlägg

Avslöjande: SvD:s ledarskribent Sanna Rayman gillar Håkan Juholt

I veckans Korseld intervjuas Socialdemokraterna partiledare, Håkan Juholt, av Katrine Kielos och Sanna Rayman. Det märks tydligt att Rayman gillar Juholt. Mycket. Kanske för mycket? Åtminstone anser den borgerlig ledarskribenten Rayman det.


Som högerskribent känner hon sig nämligen nödgad att dedikera en hel ledare åt detta. Hon bekänner att hon gillar honom, men that's it. Medelst rubriksättningen - Han är en trevlig fyr, den där Håkan Juholt och själva texten - försöker hon reducera och förminska politikern Juholt.


Faktum är att jag ler när jag läser denna ledare. Hur mycket hon än försöker förminska och reducera Juholt till att "bara" vara en trevlig prick, så misslyckas hon. Hon snarare förstärker det jag ser när jag tittar på Korseld (och läser ledaren).


Hon gör ju bara sitt jobb. Hon är en del av högerns ekokammare och jag vill inte gå så långt att jag tycker synd om henne, men det är något tragikomiskt i hennes försvarstal.


Jag avundas henne inte, i hennes roll som ledarskribent på en borgerlig tidning. I motsats till henne är jag en fristående bloggare. Jag är inte anställd av partiet (och i förlängningen arbetarrörelsen). Jag är fri! Jag kan såväl kritisera politiska motståndare som mitt eget parti. Jag behöver inte skriva ett försvarstal, när jag upptäcker att jag gillar någon politisk motståndare.


Jag kan till och med gå så långt här på bloggen att jag skriva att jag gillar ett och annat förslag som regeringen Reinfeldt kommer med. Jag poserar glatt tillsammans med Moderaternas partisekreterare, Sofia Arkelsten (som jag numer känner så väl att jag kan kalla henne för Fia) eller med justitieminister Beatrice Ask. Jag kan gilla och respektera såväl personen som politikern.


Det förstärker min trovärdighet som S-bloggare och politiker (vilket bland annat Tokmoderaten har skrivit om) och Rayman saknar den frihet jag har.


Den ledare, som upptar nästan en helsida i papperstidningen, är slöseri på utrymme. Som borgerlig ledarskribent, borde Rayman ha nyttjat utrymmet på ett bättre sätt. Det finns bättre sätt att angripa sina politiska motståndare på. Rent krasst så funkar inte strategin "håna Håkan".


Nu har jag förmånen att vara sosse och även när Juholt var okänd för den stora massan, framgår det tydligt här på bloggen att I've got the hots for Juholt. I likhet med Rayman gillar jag ju personen Håkan Juholt, men i motsats till Rayman gillar jag även politikern Juholt.


Jag vill vara en motvikt till högerns ekokammare och därför känner jag mig nödgad, en tidig söndagmorgon, att ägna ett helt inlägg åt detta. Nej, nu är den banne mig dags för frukost.


P.S. Jag läser även i dagens SvD att Vänsterpartiets Josefin Brink och Åsa Brunius har gift sig. Ett stort grattis till er båda!



Maria Abrahamsson (del V)

Idag sammanfattar Maria Abrahamsson sina 10 år som ledarskribent på SvD. Abrahamsson ska nämligen kandidera till riksdagen, vilket jag har skrivit om tidigare. Jag önskar henne lycka till (med förhoppningen att mina partikamrater, märkta S, i riksdagen ska ge henne en rejäl match i talarstolen).
-
Jag grämer mig dock fortfarande att jag försatte chansen att sitta i samma morgonsoffa Abrahamsson. Jag fick nämligen ett mejl från SVT, mitt i brinnande EP-valrörelse, med en förfrågan om jag ville sitta i Nyhetspanelen en fredag. Tyvärr läste jag mejlet för sent.
-
Moderaterna idkar ju provval, men jag är övertygad om att Abrahamsson kommer hamna långt upp på Moderaternas lista. Om hon kommer in i riksdagen, håller jag det inte för troligt att hon fortsätter att sitta i Gomorrons nyhetspanel. Det är en stor förlust. Vem ska jag då ondgöra mig över klockan 07:43-08:00 varannan fredag? Maria Abrahamsson - överge inte Nyhetspanelen!

Maria Abrahamsson (del IV)

SvD:s ledarskribent Maria Abrahamsson lämnar tidningen till förmån för riksdagen. Abrahamsson kommer att kandidera för Socialdemokraterna. Nej, det var ett önsketänkande från min sida. Abrahamsson kandiderar naturligtvis för Moderaterna. Är Abrahamsson då en "ny" Moderat eller en gammal Moderat? Christian Valtersson skriver på sin blogg (och jag håller med honom):
-
Med personer som Abrahamsson i riksdagen, som står upp för gammelhögern och utan att blinka kallar sig själv för konservativ, får vi förhoppningsvis en rakare, ärligare och mer ideologisk politisk debatt. Detta till skillnad mot de så kallade nya moderaterna, som maskerar en ideologiskt renlärig politik bakom sosseretorik.
-
Ett är dock säkert - om borgarna vinner valet 2010, kommer Abrahamsson nog att konkurrera med Beatrice Ask om jobbet som justitieminister. Catfight? Förlåt en flatas fantasier och önsketänkande, men kan inte Ask och Abrahamsson göra upp så här:
Damernas gyttjebrottning på Kiviks marknad, 1954. Foto: Bertil Edstrand
-
Tidigare inlägg:
Andra på samma tema: SvD, Dagens media, Niklas Frykman, Journalisten

Maria Abrahamsson (Del III)

I januarinumret av papperstidningen QX (finns att ladda ner här. S. 18) intervjuas SvD:s ledarskribent Maria Abrahamsson av Magda Gad. En av frågorna lyder så här:
-
Du har fått läsa ett par utdrag från ett par bloggar där ett par flator skrivit att de gillar dig men tycker att det är synd att du inte är på deras sida. Vad tänker du när du läser sånt?

Har Magda Gad låtit Abrahamsson läsa min partikamrats blogginlägg Heliga Maria där Anna bland annat skriver Maria - varför är du inte socialdemokrat och varför är du så distansierad till andra starka kvinnor? Varför kan du inte tycka om oss litegrann bara? Vi gillar ju dig litegrann - bara för att du är så hård och besynnerlig!
-
Eller har Abrahamsson fått läsa mitt blogginlägg Maria Abrahamsson där jag skriver Precis som Anna, önskar jag att Maria Abrahamsson var sosse och feminist och (som så många andra hbq-personer) önskar jag att hon var flata, eller åtminstone öppensinnad och homovänlig.
Och osökt börjar jag nynna på Håkan Hellströms låt Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig...
-
Det är glädjande att läsa att Maria Abrahamsson har ändrat åsikt vad beträffar homosexuella som gifter sig och/eller skaffar barn.
-
Foto: Andreas Lönngren & Jonas Husbom/QX

Maria Abrahamsson (del II)

Jag uppmärksammar en ny grupp på Facebook som heter Jag måste ha hjälm på mig när jag ser- eller läser Maria Abrahamsson. Att det finns klubbar/grupper som hyllar/dissar Maria Abrahamsson är inget nytt fenomen. Läs gärna mitt inlägg Maria Abrahamsson för mer information. Tyvärr kan jag inte gå med facebookgruppen, för i beskrivningen av gruppen står det:
-
Juristen och journalisten Maria Abrahamsson - ledarskribent i Svenska Dagbladet och tv-debattör - hetsar opp och skrämmer skiten ur folk.Hon osar av översittarretorik och socialdarwinism. Märk med varningstext eller förbjud typen (OBS! min fetstil).
-
Det är den sista meningen som är anmärkningsvärd. Jag vill varken förse Maria Abrahamsson med varningstext eller förbjuda henne.
-
Jag sitter fortfarande varannan fredag och tittar med skräckblandad fascination på Maria Abrahamsson, där hon sitter i Nyhetspanelen i Gomorron Sverige.

Per Gudmundson gör det igen

Per Gudmundson frågar på SvD:s ledarsida om jobben är ointressanta för Mona Sahlin.

Per Gudmundsons hets mot Mona Sahlin (och i förlängningen sossarna) börjar bli tröttsam. Tror han på allvar att Svenska Dagbladets läsare tror att Mona Sahlin skiter i jobben? Tror han på allvar att vi läsare (även väljare som röstar höger) tror att Sahlin anser att jobben är ointressanta?

Denna gång refererar dock inte Gudmundson till Sahlin som "mor", se tidigare inlägg om Gudmundson. Själv drar ju Gudmundson på smilbanden när folk (läs sossar) får sparken.

Per Gudmundson drar på smilbanden när folk får sparken.

Jag och många med mig här i C. blir så förbannad på Per Gudmundson som skriver på SvD:s ledarsida idag. Jag citerar ett utdrag ur hans inlägg:
-
SAP - När mor bolagiserar är det rätt
-
Det är alltid tråkigt när arbetstillfällen försvinner, men när nedskärningarna drabbar socialdemokraterna finns det anledning, ändå, att dra på smilbanden.
-
Först och främst att hänvisa till "mor" är plumpt. Rent ut sagt en förbannad manlig härskarteknik för att förminska Mona Sahlin.
-
Ja, vi såg det förresten också i partiledardebatten senast, när Fredrik Reinfeldt kallade Mona Sahlin för just Mona och när Mona sade till honom att ett sådant tilltal inte passar sig i Kammaren, då blev han sur och försökte skämta genom att säga partiordförande Sahlin (och det är en av de få gånger jag är enig med Maria Abrahamsson, för när hon satt i SVT:s morgonsoffa idag sade hon att det var plumpt av Fredrik Reinfeldt och vidare "det skämtet gick inte hem").
-
Hur kan man i det ena andetaget säga att det är tråkigt när arbetstillfällen försvinner och i nästa andetag dra på smilbanden för att människor fick sparken från socialdemokraternas Riksdagskansli?! Hur har han mage att le åt detta?! Är det för att i Gudmunsons ögon är sossar mindre värda och därför kan man skratta åt de sossar som får sparken från sitt jobb? Vad är det för kass människosyn?
-
Per Gudmunson, du borde skämmas! Många av mina vänner fick sparken från Riksdagen, är det något att le åt?
-
Mitt inlägg om bolagiseringen kan ni läsa här.

Maria Abrahamsson

Efter EMU-valet sa jag att de som inte hade röstat var dumma i huvudet. Det var inte så diplomatiskt. Men det var sant, undersökningarna visade att det var de med låg utbildning som stannat hemma.

För någon vecka sedan diskuterade jag och en annan hbt-sosse fenomenet Maria Abrahamsson. Det resulterade i ett briljant inlägg på min kamrats blogg. Läs den gärna innan ni fortsätter läsa mitt inlägg.

För är det någon som kan få igång diskussioner bland flator så är det just Maria Abrahamsson och detta oavsett politisk läggning. På qruiser, ett community där vi hänger ganska mycket, finns en aktiv klubbverksamhet. Fyra av dessa klubbar är tillägnade Maria Abrahamsson: klubben Maria Abrahamsson 66 medlemmar, Kär i Maria Abrahamsson fyra medlemmar, Högerflator 27 medlemmar och den sista ANTI-Maria Abrahamsson 23 medlemmar. Ja, ni inser vilken genomslagskraft hon har bland flator, utan att jag går närmare in på det.
Precis som min kompis Anna, sitter jag faktiskt bänkad och tittar på Maria Abrahamsson, där hon sitter i tevetyckarsoffan. Det gör jag med "skräckblandad" fascination. Vidare läser jag mycket av det hon skriver. Jag vill inte, men jag kan inte låta bli!
Precis som Anna, önskar jag att Maria Abrahamsson var sosse och feminist och (som så många andra hbq-personer) önskar jag att hon var flata, eller åtminstone öppensinnad och homovänlig.
Och osökt börjar jag nynna på Håkan Hellströms låt Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig...
P.S. Och du Maria, bara för att man har "låg utbildning" innebär det inte att man är dum i huvudet. En av de mest intelligenta och intellektuella personer jag har träffat i mitt liv är en lokalvårdare vid namn Pia. Du och jag Maria, med våra kandidat- och magisterexamina, kommer aldrig att komma upp till Pias "nivå".