SvD: Valrörelsens övertramp kommer att ske på nätet

I SvD varnar Tobias Brandel för att valrörelsens övertramp kommer att ske på nätet. Jag funderar på om vi har gjort några övertramp på den här bloggen och kommer fram till att det är läsarens subjektiva bedömning vad smutskastning och övertramp är.

Som en del av oppositionen är det vår uppgift att kritisera samt analysera regeringens agerande. Därtill ligger det också i det politiska arbetet att även komma med egna visioner och förslag. På den här bloggen ägnar vi oss hellre åt politik än smutskastning. I inlägget Det finns motståndare och det finns motståndare är min slutkläm:

När valrörelsen börjar på allvar vill jag att vi respekterar varandra. Jag vill inte att det blir en smutsig valrörelse. Vi må vara i krig med varandra, men vi kan och ska spela ett rent spel. Må bästa politik vinna.

I EP-valrörelsen propagerade jag också för en schysst valrörelse.

Jag har skrivit om det tidigare, men jag tror att HBT-sossens popularitet framför allt handlar om trovärdighet. I ett tidigare inlägg skrev jag:

När den Moderatstyrda regeringen lägger fram bra förslag (vilket är sällsynt, men det händer), så skriver jag om det. När regeringen Reinfeldts politik påverkar människor (dock aldrig de välbärgade) negativt så skriver jag om det. När mitt parti svänger om i en fråga [...] skriver jag om det (och håller fast vid min tidigare ståndpunkt). Om partiet svänger om i en fråga där jag är positiv och partiet tidigare varit negativ, skriver jag om det. [...] Ja, ibland händer det att även jag svänger om.

När andra S-bloggare varit tysta i en känslig fråga som rör partiet och/eller en partikamrat, har jag valt att lyfta bladet från munnen (till exempel här och här) och även när det tar emot, har jag skrivit inlägg om bra förslag som regeringen Reinfeldt lagt fram. Att enbart publicera pressmeddelanden från Socialdemokraterna, skulle radikalt minska besöksfrekvensen (och hur kul skulle det vara som obetald nätrot/gräsrot?).

Det är inte blott och bart trovärdighet som gör bloggen populär. Vi har medvetet valt att ofta vara personliga och ibland händer det faktiskt att vi skriver om andra saker än politik, facket och hbt. Språk, bildsättning och länkningar är också bidragande faktorer.

Precis som Peter Andersson skriver, är Svenskans artikel såväl positiv som negativ vad beträffar de sociala medierna och deras betydelse i valrörelsen. Jag blev naturligvis glad att HBT-sossen är en av de sju hetaste svenska politiska bloggarna som SvD lyfter fram. Det är andra gången som SvD väljer att lyfta fram den här bloggen och vi på HBT-sossen tackar för gratisreklamen.

[UPPDATERING]

Jag håller med Mary Jensen, när hon skriver:

Någon skriver surt i kommentarerna att det finns andra bloggar som har fler besök än exempelvis MMK har. Ja det är möjligt, men för att det man skriver ska påverka krävs engagemang inte bara läsare och besök. Egentligen räcker det med en. Rätt person!

Nej, HBT-sossen toppar inte knuff och har inte fler besök än till exempel Alliansfritt Sverige, men uppenbarligen gillar någon/några på SvD den och därför finns den med bland de andra sju bloggarna.

Relaterade inlägg: Jonas Morian: Ta sociala medier på allvar, Premieras flygbladsutdelning framför nätaktivism?, Mitt bidrag till Socialdemokraternas samtalskampanj, Partimegafon?, S-bloggar i opposition - inte nödvändigtvis gnälliga, (S) krossar (M) i nätaktivism, Är den klassiska valstugan föråldrad? , Framtidens valstuga - en kaffebuss?, Framtidens valstuga, "Fortsätter utvecklingen finns inte det här partiet om tio-femton år", NetRoots - En progressiv bloggrörelse på nätet