I morgon går Nätrot '12 av stapeln

Jag har skrivit om det förut, men det tål att upprepas: I morgon fredag startar Nätrot '12 - den första, nationella konferensen i Sverige. I dagarna tre skall jag umgås med andra, progressiva nätaktivister.

Programmet för konferensen är fullspäckat med intressanta föredrag, mingel, paneldebatter och workshops.

Hoppas att vi ses på ABF i helgen!

Nätrot 12

I cirka fem år har nätverket NetRoots organiserat progressiva bloggare. Jag är en av de som var med från början. Därför är jag nu mäkta stolt att NetRoots anordnar den första, nationella konferensen i Sverige. Konferensen går av stapeln i Stockholm 27-29 april.

Jag kommer inte hålla i något föredrag eller seminarium, utan är där för att få inspiration, nätverka och ha roligt. En hel helg fullspäckad med möjlighet att lära sig opinionsbildning, teknik och knyta nya bekantskaper. Inga sakfrågor - bara metoder, som det står på hemsidan.

Håll nu tummarna för att min hustru Åsa inte får värkar den helgen. Runt den fjärde maj beräknas hon nämligen föda. Förutom konferens har jag ju planerat ett litet mingelparty och det skulle vara försmädligt om vattnet går mitt i festligheterna.

Bloggat: Martin Moberg, Johan Westerholm, Helena Ericson, Alliansfritt Sverige

Att bygga ett möjlighetskapitalbolag

Tillgångar hos tanksmedjor med koppling till högern 350 miljoner
Tillgångar hos tankesmedjor med koppling till arbetarrörelsen 1 miljon
- - -
Omsättning hos tankesmedjor med koppling till högern 70 miljoner
Omsättning hos tankesmedjor med koppling till arbetarrörelsen 5 miljoner
- - -
Antalet anställda på tankesmedjor med koppling till höger 50
Antalet anställda på tankesmedjor med koppling till arbetarrörelsen 1
- - -
Antal borgerliga ledarsidor i Sverige 59
Antal socialdemokratiska ledarsidor i Sverige 13
- - -
Ovanstående siffror har jag hämtat från Johan Ulvenlövs blogg. I en debattartikel i Expressen skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin:

När det gäller resurser till ­opinionsbildning kommer fackföreningsrörelsen aldrig att kunna mäta sig med näringslivet. Vi har helt enkelt inte lika mycket pengar. Ändå är jag starkt hoppfull om fackets möjlig­heter att påverka och driva samhällsdebatten. De senaste årens teknikutveckling på medie­området och medborgarnas nya medievanor har förändrat förutsättningarna för att bedriva opinionsbildning.

Ja, jag håller med Lundby-Wedin och ingen är mer glad än jag att LO nu vill satsa 150 miljoner på att bygga ett "möjlighetskapitalbolag". Till Resumé säger Lundby-Wedin:
Vi satsar 150 miljoner kronor som ska göra det möjligt för duktiga entreprenörer som delar våra ideal att driva samhällsdebatten åt vänster.

Hej LO! Här finns jag, Alexandra Einerstam, till ert förfogande. Jag vill gärna ingå i ert möjlighetskapitalbolag!

Dock finns det ett motkrav - att entreprenören skall bli självförsörjande efter att ha fått startkapital av LO. Skälet till detta krav är mycket enkelt, det finns inte mer pengar nu. LO:s ibland myt­omspunna mediefond är just en myt. Vi måste satsa våra resurser där de gör störst nytta och våra satsningar måste leda till något varaktigt, skriver Lundby Wedin i Expressen.

2010 fanns det cirka en miljard kronor i tillgångar i LO Media AB, så det där med "inga mer pengar" är, i mina ögon, en sanning med modifikation. Vidare finner jag det märkligt att Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek tvingas flytta från Norra Bantorget (där det har legat i över hundra år). Magnus Ljungqvist skriver:

LO har beslutat sluta betala för arkivets nuvarande [uppdatering 15.41]
lokaler. Det är inte ett dödshot, men uppenbarligen allvarligt. När arbetarerörelsens fackliga gren inte längre förstår att hålla sin historieskrivning nära sig så är det ett symtom på något. Mest troligt att man inte längre ser framför sig att man kommer skriva historia.

När regeringen Reinfeldt ägnar sig åt historierevisionism, är det av största vikt att satsa just på ARAB. Högern kommer inte att skriva vår historia!

Även Arbetarrörelsens tankesmedja rustas ner. Jag vet inte om nedrustning av tankesmedjan är av ondo. Den har i likhet med Dagens Arena inte nått ut (vilket jag kommer till längre ner i inlägget). Missförstå mig rätt - jag anser att tankesmedjor, stiftelser och andra fora som främjar socialdemokratisk idé- och politikutveckling behövs. Vad beträffar Arbetarrörelsens tankesmedja är jag av följande uppfattning: riv upp, gör om, gör rätt, vilket också LO verkar göra i fallet Dagens Arena.

Vi har redan gått in och stöttat debattsajten Dagens Arena. När det handlat om tidningar har vi stupat så många gånger förr. Men när vi går igång med fonden ska det vara ganska få begränsningar. Idéerna ska avgöra, säger hon också till Resumé. I mitt inlägg S behöver fler plattformar skriver jag:

Dagens Arena i all ära, men hur mycket pengar arbetarrörelsens än pumpar in i Dagens Arena, har den idag inte förmåga att nå de breda väljarleden. Den når heller inte ut till opinionsbildare och desocialdemokratiska gräsrötterna. Vad vi behöver är en motsvarighet till Huffington Post. Vi behöver vidarenya, fräscha opinionsbildare som kan och vågar dra ut tankebanorna i tangentens
riktning.

Ett är dock säkert - jag är mycket nyfiken på LO:s möjlighetskapitalbolag och vilka som får ta del av de 150 miljoner kronorna.

Den "kritiska" granskningen av makten

Vid riksdagsvalet 2006 bytte huvudrollsinnehavarna plats. Den socialdemokratiska regeringen ersattes av en moderatstyrd regering. Året är nu 2009 och media har fortfarande inte kommit ut ur oppositionsgarderoben. Medierna ska ägna sig åt kritisk granskning av makten, men istället har media blivit något av en anslagstavla för den borgerliga regeringen. [...] Jag kan förstå att det var lättare innan valet 2006 att vara borgerlig ledarskribent, eftersom de då befann sig i opposition. Det är betydligt svårare att kritiskt granska den moderatstyrda regeringen om man är ledarskribent på Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. Media har en oerhört viktig roll i bevakningen av vårt samhälle. Jag anser att media missköter den rollen. När ska media komma ut ur oppositionsgarderoben?

Ovanstående skrev jag 2009 och som alla vet är året nu 2011 och regeringen Reinfeldt är inne på sin andra mandatperiod. Och visst förekommer det att en och annan högerskribent kritiserar Moderaterna, men sällan någon på SvD:s ledarredaktion.

Dagens dravel står Per Gudmundson för. Han umgås nog för mycket med Per Schlingmann & Co. Det är uppenbart att denna ledarskribent har läst Moderaternas rapport om barnfattigdom och svalt den med hull och hår. Med ny sifferexercis tror Moderaterna nämligen att de kan trolla bort barnfattigdomen. Gudmundson har tyvärr glömt bort det som är viktigt för en journalist - källkritik. Källkritik är A och O för såväl journalister som akademiker. Ja, egentligen är källkritik av vital betydelse för alla som forskar, skriver eller uttalar sig.

Att Gudmundson angriper Socialdemokraterna och Håkan Juholt, med Moderaternas rapport som främsta vapen, förvånar mig inte. Jag hade inte förväntat mig något annat av Gudmundson. Vad som däremot förvånar mig är den sågning han gör av hela journalistkåren i ledaren:

Att en S-politiker bluffar om barnfattigdomen förvånar inte. Att journalistkåren köper bluffen, och vidareförmedlar den rakt av, är mer märkligt.

Undermeningen: endast ledarskribenter på SvD sköter sitt jobb. Resten av journalistkåren är usla. Om Gudmundson vill att journalistkåren köper Moderaternas bluff (denna gång i form av en rapport om barnfattigdom), förstår jag inte varför han gör sig ovän med resten av journalistkåren.

Till syvende och sist skulle det kännas befriande om högerns ledarskribenter tog sin roll på allvar någon gång och ibland kritiserade sittande regering. Om inte annat så för trovärdigheten.

Min rekommendation: Step out of your echo chamber.

Röda Berget på samma tema.

Håkan Juholt intervjuas av SOSSE.tv

Fler klipp från Socialdemokraternas extrakongress hittar du på SOSSE.tv (som jag tyvärr inte kan länka till eftersom jag och Blogger är osams idag)

Bloggträd

Johan Ulvenlöv lanserar idag ett bloggträd:

Netroots - bloggträdet

View more documents from Johan Ulvenlöv

NetRoots. Johan Westerholm, Staffan Lindström, Peter Högberg och Martin Moberg bloggar om NetRoots.

För någon dag sedan tipsade Peter Andersson mig om ett TEDx-föredrag, där Martina Lind håller ett föredrag om sociala medier (cirka 10 minuter in). Föredraget är mycket intressant om man vill veta mer om den politiska bloggosfären.

I kölvattnet av Primegate

Jag ser nu så kallade oberoende socialdemokrater uttala sig om kärnkraft. Att några av dessa fått bjudresor till de finska kärnkraftverken har väl intet att göra med deras positiva inställning till kärnkraft?

Om Svenskt Näringsliv, Timbro, kärnkraftslobbyn eller någon annan betalar dessa för att de skall uttala sig positivt om än det ena och än det andra under falskt flagg (i detta fall sosse), varför sälja sig så förbannat billigt? För varje gång någon av dessa "oberoende sossar" går högerns ärenden går även deras trovärdighet, bit för bit, förlorad tills det enda som återstår är ett stort skämt.

Osökt börjar jag nynna på Kents låt Dom andra:

En utomjordings kärlekstörst
En undran vem som svek vem först
Och jag blir gärna en martyr
Vi behöver nog en ny
Sälj dig, sälj dig dyrt

Tidigare inlägg: Att sälja sin själ till Svenskt Näringsliv (en travesti på Faust), Code of ethics, Trust no one

Lästips: Nätaktiva driver på S

Jag vill rekommendera följande artikel i GP, där Staffan Lindström intervjuas.

Socialdemokraterna - en dörrspringarfars

En typisk farsdekor består i regel av många dörrar, därav ordet spring-i-dörr-fars. Att spela fars är att gå igenom dörren i rätta ögonblicket. En fars är oftast uppbyggd som ett matematiskt problem och skulle någon skådespelare råka gå igenom fel dörr faller hela pjäsen ihop som ett korthus (Wikipedia).

I december 2010 sade valberedningens ordförande, Berit Andnor, att processen för att vaska fram en ny partiordförande för Socialdemokraterna inte är någon idoltävling. Nej, någon idoltävling har processen inte utvecklats till. Den är snarare att likna vid en dörrspringarfars. Någon krismedvetenhet står heller inte att finna bland våra ledande företrädare (men bland gräsrötterna finns den).

Det är en månad kvar till Socialdemokraternas extrakongress och SVT skriver att valberedning har fastnat i en rävsax. Jag är djupt bekymrad. Jag ligger sömnlös och grubblar på partiets framtid medan ledande företrädare sover gott om natten. Jag träffade förresten en PS-ledamot igår. Hennes reaktion, när jag sade att jag överväger att lämna partiet om denna fars fortsätter, (kanske till förmån för Miljöpartiet) var häpnadsväckande. Nu vill jag inte hänga ut henne med namn och bild. Hon är nämligen en av de företrädare jag har sett upp till (observera tempus i meningen). Nu vill jag säga till henne och andra ledande företrädare (med Katrine Kielos ord) Flytta på er. Det är inget personligt. Bara flytta på er.

I partiet finns det nämligen en unken, omodern och odemokratisk kultur. Många av S företrädare har fallit för maktens djävulska frestelser. Johan Westerholm är lika bekymrad som jag. Läs hans inlägg Do or die, där han bland annat avslöjar att några centralt placerade tjänstemän (och inte bara de) helst vill att vi nätrötter håller käften. Att kärleksfulla kritiker är de enda som kan rädda partiet, är det få som inser (eller vill inse).

Ett folkrörelseparti som helst vill att medlemmarna (de få som finns kvar) håller käften? I en debattartikel i DN, skriver statsvetare Olof Petersson om partiernas sviktande medlemsantal.
Partiernas legitimitet och anspråk på att företräda en samlad opinion undergrävs och den gamla typen av folkrörelseparti tynar bort, konstaterar Petersson.

Vem behöver partimedlemmar när det finns partistöd? Men ni ledande företrädare, som bevakar era maktpositioner med näbbar och klor - betänk att den absoluta botten inte är nådd vid 35 procent, inte heller vid 20 eller fem procent. Den absoluta botten är noll procent och när det sker, finns inga maktpositioner kvar att bevaka.

[UNDER STRECKET]

Läs Peter Johanssons briljanta inlägg Partistyrelsen måste ställa sina platser till förfogande… Johansson är också en av författarna till artikeln Det rör sig under ytan i S.
Andra som skriver på samma tema: Roger Jönsson, Martin Moberg, Peter Högberg, Sandro Wennberg, Hannah Bergsteds tankar efter valberedning(S)mötet mer positiva.

Bland griniga, gamla gubbar och kvicka, kompetenta kvinnor

Den enkät, som några av de socialdemokratiska nätrötterna, skickade till 156 sossar i ledande ställning, har nu besvarats. Av blott och bart 26 personer. Varav flertalet kvinnor.

Gubbarna i partiet har alltså valt att inte svara på de frågor som medlemmar i partiet vill ha svar på. Det är en sak att inte svara på prasselmedias enkäter, men när politiker i toppen väljer att inte svara sina medlemmar, då går skam på torra land.

Därför vill jag ge en eloge till Veronica Palm, Ylva Johansson, Lena Hallengren, Maryam Yazdanfar, Berit Högman, Marie Granlund, Heléne Fritzon och Lena Sommestad.

Läs mer om enkäten på Politikerkollen, hos Sandro Wennberg, Annika Högberg och Johan Westerholm.

Fotot har jag snott här.

[UPPDATERING]
Här redovisar Sandro Wennberg alla som har svarat alternativt inte svarat.

S behöver fler plattformar

Efter mina inledande reflektioner, som jag delger i inlägget "Partiet ska vara Sveriges mest nyfikna, öppna, progressiva och ödmjuka", vill jag lyfta ytterligare fyra slutsatser som Socialdemokraternas kriskommission kommit fram till i sin slutrapport:

● Nya och befintliga tankesmedjor, stiftelser och andra fora som främjar socialdemokratisk idé- och politikutveckling bör prioriteras. Dessa ska tillåtas att arbeta självständigt med högt i tak. Det förutsätter att tillräckliga resurser avsätts.

● Arbetarrörelsen bör också överväga att satsa på att starta en egen högskola, ett ”progressivt universitet”, som är kopplad till rörelsen men vars akademiska inriktning är helt självständig.

● Arbetarrörelsen bör vidare se över möjligheten att bedriva en större nyhetstidning på nätet. Det finns redan påbörjade vänsterinriktade projekt vad gäller nätbaserad nyhetsmedia. Dessa kan tas som utgångspunkt för inspiration eller framtida samarbeten för att öka närvaron av en stark vänsterröst i det massmediala landskapet.

● Ge plats åt de nya kanalerna. Bloggnätverket Netroots är av yttersta vikt för framtidens kommunikation. Socialdemokraterna har dessutom kommit långt i utvecklandet av nätnärvaron. Dessa satsningar måste ges mer tyngd och resurser i partiets planering och framtida arbetssätt.

Först vill jag slå fast att vi socialdemokrater inte förlorade valet på grund av högerns ekokammare, men högern hade (och har) en klar fördel i och med denna. Dessa siffror (som jag lånat från Johan Ulvenlövs inlägg Vilket tomrum fyller Sveriges regeringsbloggare?) talar sitt tydliga språk:

Tillgångar hos tanksmedjor med koppling till högern 350 miljoner
Tillgångar hos tankesmedjor med koppling till arbetarrörelsen 1 miljon
- - -
Omsättning hos tankesmedjor med koppling till högern 70 miljoner
Omsättning hos tankesmedjor med koppling till arbetarrörelsen 5 miljoner
- - -
Antalet anställda på tankesmedjor med koppling till höger 50
Antalet anställda på tankesmedjor med koppling till arbetarrörelsen 1
- - -
Antal borgerliga ledarsidor i Sverige 59
Antal socialdemokratiska ledarsidor i Sverige 13
- - -
Monetära resurser hos partierna enligt SVTs granskning
Regeringspartierna 167 miljoner
Rödgröna 89,1 miljoner

Arbetarrörelsens tankesmedja i all ära, men vi är i ett skriande behov av fler tankesmedjor, vilket jag bland annat skriver om här. Wigforssakademin (en kurs som består av tre helgträffar) i all ära, men betänk en hel högskola i samma anda? "De intellektuella" har alltid varit betydelsefulla för arbetarrörelsen och det finns stora möjligheter att knyta forskare till denna högskola. Dagens Arena i all ära, men hur mycket pengar arbetarrörelsens än pumpar in i Dagens Arena, har den idag inte förmåga att nå de breda väljarleden. Den når heller inte ut till opinionsbildare och de socialdemokratiska gräsrötterna. Vad vi behöver är en motsvarighet till Huffington Post. Vi behöver vidare nya, fräscha opinionsbildare som kan och vågar dra ut tankebanorna i tangentens riktning.

Det är glädjande att Kriskommissionen lyfter det progressiva nätverket NetRoots. Precis som KK skriver, måste NetRoots ges mer tyngd och resurser. I sitt tal på Förtroenderådet, sade vår avgående partiordförande, Mona Sahlin:

Vad kan vi lära av våra nätrötter? På nätet leder de socialdemokratiska
bloggarna. Här finns levande, frisk och öppen diskussion. Här hämtar jag ofta
inspiration när det är dags för tal och utspel, och det hoppas jag att ni gör
också. Vi ska ta vara på våra tänkare och skrivare när vi utvecklar vårt parti
och vår rörelse.

Även om Sahlin har förstått vikten av NetRoots och nätverksbaserad media, måste även resten av partiledningen göra det. Jag är livrädd att vår nästa partiledare (och i förlängningen den nya partistyrelsen) saknar den insikt som Sahlin har.

Vi behöver fler plattformar, inte färre.

Peter Johansson och Peter Högberg på samma tema.
Relaterat: Jag vill vara en motvikt, Ulvar i fårakläder, När NetRoots sätter den politiska agendan, Den allierade journalisten, Step out of your echo chamber, Högerns ekokammare borgar för borgerlig valseger, Högerns ekokammare, Aravosis & Einerstam tycker till, Öppna kriskommissionen - en tillbakablick, Boken om NetRoots, NetRoots fyller fyra år

Ett öppet parti, ej ett befästat (Del VIII)

I samma veva som vi inom Öppna kriskommissionen (ÖKK) släpper den tredje och sista rapport om politikens innehåll, publicerar SvD delar ur en rapport från Socialdemokraternas kriskommission. Kriskommissionen offentliggör sin slutrapport i morgon, så jag undrar naturligtvis vem/vilka som läckte rapporten till SvD (eller så var det bara ett smart drag av kommissionen för att få maximal uppmärksamhet kring rapporten).

Johan Westerholm skriver:

Jag anser att det är för tidigt att kommentera Kriskommissionens rapport med endast medieuppgifterna som grund men det känns som om de slutsatser som dras i denna rapport ligger i linje med vad ÖKK och jag själv anser. Att partiet är en sluten värld som inte förmår ta till sig omvärlden på ett nyfiket och progressivt sätt.

Även jag kommer att kommentera kriskommissionens slutrapport först i morgon. Jag vill istället uppmana till läsning av den rapport som ÖKK har offentliggjort:

öKk 3 slutlig

View more documents from Johan Westerholm.

Andra på samma tema: Peter Johansson, SVT, DN, Nyhetskanalen, Peter Högberg, Svensson, Thomas Böhlmark, Peter Andersson, Martin Moberg, Sandro Wennberg, Staffan Lindström, Folkbladet, Aftonbladet, AiP, Peter Högberg2, Politikerkollen, Sveriges Radio

Ett öppet parti, ej ett befästat (Del VI)

Öppna kriskommissionen (ÖKK*) förvandlas till öppna valberedningen i och med den enkät vi har skickat ut till 156 ledande socialdemokrater med frågor kring deras framtida roll i Socialdemokraterna. Mer om enkäten finns på Politikerkollen/Aftonbladet, hos Sandro Wennberg, Peter Högberg, Staffan Lindström, Peter Johansson och Johan Westerholm.


Tidigare inlägg:Man blir aldrig profet i sin egen arbetarekommun,Jag fick ett brev,Ett öppet parti, ej ett befästat (Del V), QuestBackformuläret är ifyllt och inskickat - vad händer nu?, Flytta på er!, Ett öppet parti, ej ett befästat (IV), Finns det ingen reformvilja hos förtroenderådet?,Ett öppet parti, ej ett befästat (Del III), Ett öppet parti, ej ett befästat... (Del II), Ett öppet parti, ej ett befästat..., En socialdemokratisk bitterfitta

Öppna kriskommissionen (ÖKK) startades av bloggare inom det progressiva nätverket NetRoots.

Att sälja sin själ till Svenskt Näringsliv (en travesti på Faust)

Berättelsen om socialdemokratin tar upp den klassiska kampen mellan gott och ont, där Primesossar säljer sina själar till Svenskt Näringsliv. Mefistofeles (Svenskt Näringsliv) vill ta kontroll över tillväxtpolitiken och sossarna därför slår han vad med en ängel att han kan överta själen hos ett gammalt och anrikt parti (SAP). Efter att vadet är ingånget släpper Mefistofeles lös en farsot mot vilken det inte finns någon bot. För att på så vis tvinga SAP, som förtvivlas över att det inte lyckas stoppa dödens framfart - överge både sin ideologi och tron på demokratin. Genom detta, görs SAP så desperat att det slutligen söker hjälp hos djävulen och säljer sin själ. Lyckas Mefistofeles med detta vad vinner djävulen kampen om sossarna för gott.

Relaterat: Rebella, Lena Sommestad, Mats Engström, Mats Engström igen, Akademikersossarna, Röda berget, Staffan Lindström på Jämlikhetsanden, Daniel Hedén
Tidigare inlägg på ämnet:Har idélöshet och okunskap blivit vår ideologi?, Arenagruppen bryter med Prime, Code of ethics, Trust no one
Rykande färska exempel på sossar som sålt sin själ hittar du här och här.

"Förnyelse"

Det borde från och med nu vara förbud att yppa ordet "förnyelse" utan att samtidigt bli konkret på innehållet, skriver Peter Andersson i inlägget Och fram med svaren: I vad består förnyelsen!

Jag håller med Andersson.

Bilden ovan är hämtad Stockholm arbetarekommuns verksamhetsberättelse 1992 och är en redovisning av de seminarier pensionärsutskottet höll det året (det visar sig att de är mer progressiva än 60-talisterna). Året är alltså 1992 och kommunsekreteraren talar om "partiets förnyelsearbete".

Ja, lite har hänt i Stockholms arbetarekommun sedan 1992. Mycket snack och lite verkstad. Våra företrädare fortsätter att tala om förnyelse, men i vad består förnyelsen?

Relaterat: Man blir aldrig profet i sin egen arbetarekommun

Man blir aldrig profet i sin egen arbetarekommun

En regering utan framtidsprojekt. Ensocialdemokrati som gör sitt bästa för att förstöra 120 års politiskt förtroendekapital. Och dessutom faller det döda fåglar från himlen.

Australien invaderas av giftpaddor.

Euron håller på att kollapsa. Kina äger Volvo. Anders Borg tappar håret. Och vem kunde tro att syndafloden skulle komma i form av snö?

Inget är sig likt. Förutom att Rolling Stones fortfarande turnerar och Socialdemokraterna i Stockholm fortfarande styrs av samma personer (det kommer de visserligen att göra även efter att jorden går under).

Med ovanstående ord inleder Katrine Kielos sin söndagsledare i Aftonbladet. Jag skrattade gott åt den sista meningen att Socialdemokraterna i Stockholm kommer att styras av samma personer även efter att jorden går under. Betonghäckarna har nämligen S i ett fast grepp.

Jag är inte särdeles imponerad av min arbetarekommun. Det finns en viss sjukdomsinsikt bland stockholmssossarna, ibland dyker det upp en progressiv rapport, men ingen vill göra något åt sjukdomen, ingen vill förvandla progressiva ord till handling.

I november förra året skrev ordförande för Stockholms arbetarekommun, Veronica Palm, ett inlägg med rubriken Ska jag avgå? och som svar på sin fråga skriver hon:

Jag ser på det så här. Med förtroendet kommer också ett ansvar. Att med buller och bång avgå nu vore oansvarigt. Jag har också ansvar att delta i processen för att forma ny politik och reorganisera. Att se till att det arbete som åter kan bygga socialdemokratin stark i Stockholm kommer igång. Inget skulle bli bättre av att nu lämna kompisarna i sticket.

Någon idédebatt har jag inte sett på Palms blogg (hon gillar å ena sidan Jan Eliassons debattartikel, men har å andra sidan inte kommit med något eget). Det enda nytänk som Palm presterat är inlägget Vi låter medlemmarna säga sitt. Formuläret som Palm sedermera skickade till medlemmarna har vi för länge sedan fyllt i och skickat tillbaka till arbetarekommunen, men vad som därefter har hänt med svaren vet vi medlemmar inte. För visst fick medlemmarna säga sitt, men läser man Palms svar på mina frågor, så kunde hennes inlägg lika gärna heta Vi låter medlemmarna säga sitt, men sedan skiter vi vad de säger, utan kör på som vanligt.

En annan stockholmssosse är Ylva Johansson. Hon trädde fram ur skuggorna och sade hon vill vara med och leda S... någon politisk programförklaring från hennes sida saknas dock. I likhet med Palm, använder Johansson inte sin blogg till idédebatt. Hennes senaste inlägg handlar om BK Träsket.

Carin Jämtin slutade blogga efter valförlusten (många politiker tror att nätverksbaserad media endast är till för valkampanj). Bloggen vaknar nog till liv, lagom till nästa valrörelse.

För en tid sedan skrev Karin Pettersson (chefredaktör på Aftonbladet):

Den verkliga S-förnyelsen. För den som tror att Socialdemokraterna bara ägnar sig åt fraktionsstrider är det dags att tänka om. Bortom löpsedlarna pågår en intensiv debatt om partiets framtid, med fokus på analys, politiska förslag och organisation.

I den debatten medverkar jag i allra högsta grad via den här bloggen, medelst debattartiklar och genom Öppna kriskommissionen. Dock blir man aldrig profet i sin egen arbetarekommun och därför har jag blivit en socialdemokratisk bitterfitta.

Andra som skriver: Mona Sahlin, Jytte Guteland, Peter Andersson, Martin Moberg, Sandro Wennberg, Roger Jönsson,
Tidigare inlägg (endast ett axplock):Grön av avund,Ett öppet parti, ej ett befästat (Del V), Ett öppet parti, ej ett befästat (IV), Sömnlös i Farsta, Det finn(s) en väg tillbaka, Ett öppet parti, ej ett befästat... (Del II), Ett öppet parti, ej ett befästat, Det goda samhället, Det gröna folkhemmet, Det gröna folkhemmet (del II), Moderaterna behöver en stark socialdemokrati
, Lapptäcket eller konsten att sy ihop ett socialdemokratiskt parti, Har idélöshet och okunskap blivit vår ideologi?, Det började som en skakning på nedre däck,Vår ideologi — grunden för våra politiska ställningstaganden

Arenagruppen bryter med Prime

Jag har skrivit några inlägg om det som nu kallas för Primegate. Bland annat skrev jag i inlägget Trust no one att Arenagruppens trovärdighet haltade betänkligt i och med Aftonbladets avslöjande och det som kom i kölvattnet efter avslöjandet.

Idag meddelar Arenagruppen att de bryter samarbetet med Prime. Bra! Helt i linje med mitt inlägg Code of ethics.

[Under strecket]

Och lite humor här

Code of ethics

Johan Westerholms inspirerades av mitt inlägg Trust no one och har nu på morgonkvisten skrivit inlägget PR och Media: En stilla fundering om kompetenser och etiska regelverk. Jag, i min tur, vill varmt rekommendera hans inlägg. Det är också därifrån jag lånat ovanstående bild. 10 punkter. 10 etiska regler som jag önskade att även svenska PR-konsulter kunde följa, men icke.

Ja, just ja... jag tror att jag i mitt förra inlägg glömde att länka till Peter Johanssons inlägg En rökt Laaks(o) med brallorna i knävecken. Den skademinimering jag nu ser från inblandade aktörer (se till exempel Laakso försök), är rent ut sagt bedrövlig. För pengarna ni tjänat på att sälja er själ, borde ni anlita riktigt bra krishanterare. Det är precis som Westerholm skriver i sitt inlägg: PR-byråer och PR-konsulter är verkligen de absolut sämsta att hantera främst sin egen PR.

TRUST NO ONE

I serien Arkiv X säger Deep Throat till Fox Mulder: Trust no one. När jag ändock är inne på Arkiv X-referenser finns det andra citat som jag gillar. Deep Throat säger även: And a lie, Mr. Mulder, is most convincingly hidden between two truths.

Jag har medvetet undvikit datorn i och med att ett blogginlägg, skrivet i affekt, sällan är ett bra inlägg. Dock måste jag erkänna att jag även nu, klockan fyra en lördagsmorgon, fortfarande är en smula upprörd (och ledsen och besviken på framför allt Erik Laakso). Så varför dessa hänvisningar till Arkiv X? Varför denna upprördhet? Det kan härledas till Aftonbladets avslöjande och i förlängningen Makthavares avslöjande om just Aftonbladets avslöjande.

Svenskt Näringsliv har en ”hemlig” plan – att sätta den socialdemokratiska agendan. Den naturliga tillväxten heter planen. Detta visar de dokument som Aftonbladet har kommit över. Jag måste ju erkänna att denna arbetsgivare- och lobbyorganisation hitintills har lyckats väl. Framför allt med att plantera idéer till politiska krav hos socialdemokratiska undergrupper (och dit räknas väl jag?).

Jag har lite att säga om Svenskt Näringslivs agerande eller de PR-byråer som är inblandade. Det är inte det jag motsätter mig.

Att det förekommer spel bakom kulisserna är snarare regel än undantag (vilket inte betyder att jag gillar det, tvärtom). Att avslöjandet kom igår är heller ingen slump. Det finns även anledningar till att just dessa dokument kom till allmänhetens kännedom. Jag är fullt medveten om att det är ett maktspel och att det vi har delgetts bara är toppen på ett isberg. Det som är problematiskt är följande och jag citerar Sara Gunnerud:

Men det man inte bör göra är att delta i politiska sammanhang i egenskap av sig själv, eller kanske som representant för sin byrå sådär i allmänhet för att knyta nya kontakter, men i själva verket agera för en kunds räkning. Att få betalt för att driva den politiska linje man själv står för, eftersom den sammanfaller med kundens linje är bara ok om man klart och tydligt deklarerar att man får betalt för att göra det man gör. Follow the money är ett känt amerikanskt uttryck. Om man vet vem som betalar, vet man vilka intressen som gynnas.

Ser vi till den ”fristående” bloggaren Erik Laakso bloggar han numer på Voltaire. Laakso lämnade med buller och bång nätverket NetRoots, men vad som är mindre känt är att han numer har anslutit sig till NetRoots igen. Han har vidare gått med i partiet (igen), men det kanske också hör planen till?

Efter valet startade Laakso en blogg som heter Eftervalsdebatt.Vad, vem eller vilka ligger egentligen bakom bloggen? Den produktförklaring som anges för Eftervalsdebatt. Läs den igen och fråga om det som skrivs i produktförklaringen stämmer.

Laaksos trovärdighet haltar numer betänkligt i och med Aftonbladets avslöjande. Jag håller det för troligt att han, trots sina nya arbetsgivare, är en FRA-kritiker. Vi var nämligen åtta stycken, däribland Laakso, som skrev en debattartikel i veckan. Om jag hade haft den information som jag fick igår, hade jag aldrig ställt upp med mitt namn och min obetalda tid (Laakso är därför skyldig till att ha solkat ner mitt "varumärke"). Jag trodde vidare, i min enfald, att Laakso var min vän. Senast lördag 4 december (då S förtroenderåd ägde rum) ljög han mig rakt upp i ansiktet (kommer du ihåg Laakso när vi talade om våra inkomster? Eller när vi talade om varför du lämnade NetRoots?). När vi satt ett gäng bloggare på en mysig pub i Gamla stan och ölade, var Laakso med. Varför följde han med (ni börjar förstå Arkiv X-referenserna nu)? Vår vänskap är härmed över! Peter Johansson undrar vad Carl Melin och Niklas Nordström håller på med:

Men detta, att med pengar från näringslivet försöka skapa en kursändring i vårt part. Vad hände med den folkrörelse vi omhuldade? Vad hände er under resans gång?

Ni liksom vi andra är naturligtvis välkomna i debatten. Vill ni ändra partiets politik är det er rätt som medlemmar, men gör det då som medlemmar och inte som betalda PR-nissar på näringslivets uppdrag.

Lena Mellin skriver:

Att pr-firman Prime, där flera anställda representerar Socialdemokraternas högerflank, tar uppdrag av Svenskt näringsliv för att nå dit är däremot en nyhet. Särskilt som de är beredda att utnyttja sina kompisar för att nå uppdragsgivarens, och även sina egna, syften.

Trovärdigheten för Arenagruppen haltar också betänkligt. Jag är en av de som gillar (eller ska jag använda rätt tempus och skriva gillade istället?) initiativet Arenagruppen tog med en egen valanalys. Det visar sig nu att det initiativet kom från Svenskt Näringsliv och underleverantören Prime. Även om chefredaktören, Eric Sundström, förnekar detta men, för att återknyta till Arkiv X, hade jag inte förväntat mig något annat svar. I förrgår läste jag förresten ut Carl Melins bok... antingen hamnar den i papperskorgen eller så läser jag om den (i och med den nya information jag har fått).

Makthavare skriver också om Socialdemokraternas kriskommission.

Allt sammantaget, måste jag ändock säga att något gott har kommit ur detta - nämligen min fasta övertygelse att vi inom NetRoots, som initierade den Öppna kriskommissionen (och hemsida här) - gjorde helt rätt. När partiets egen kriskommission nu har förvandlats till en haverikommission och Laaksos Eftervalsdebatt och Arenasgruppens valanalyser inte är fria och oberoende blir mitt och de andra initiativtagarnas arbete inom den Öppna kriskommissionen än mer viktigt. Behöver jag skriva att vi får vare sig pengar av partiet eller av något privat företag?

Kraven på öppenhet och transparens som jag och många med mig efterlyser blir ännu starkare. Det motstånd mot öppenhet, som vi har mött, blir i dagens ljus, än mer löjligt. Vi har förstått varför våra motståndare motsätter sig öppenhet.

Till syvende och sist vill jag härmed intyga att jag är fri och oberoende. Min enda inkomst kommer från mitt deltidsarbete som väktare och skyddsvakt. Jag är ingen falangsosse (jag tillhör med andra ord varken höger- eller vänsterfalangen inom mitt parti). Jag är dock inte opåverkbar.

Trust no one. Hädanefter dricker jag hellre champagne med Catrine Norrgård och Sofia Arkelsten, än ölar med Laakso och Niklas Nordström. Jag lyssnar hellre på Ulrika Schenström än Carl Melin. Tokmoderaten - när ska vi förresten ta den där lunchen?

Scully: You have seen this before, I can tell. You lied to them.
Mulder: I would never lie. I willfully participated in a campaign of misinformation.



Det är många som har bloggat om Aftonbladets avslöjande. Här kommer några:
Peter Högberg: Vad kostar socialdemokratin?
Johan Westerholm: Socialdemokraterna: Vem i hela världen kan man lita på
Utsikt från ett tak: När det stormar i ett vattenglas
Mats Engström: (S) behöver regler om PR-firmorna
Badlands hyena: PR-byråer påverkar partier
Peace Love and Capitalism: Niklas Nordström på Stureplanscentern
Alliansfritt Sverige: Svenskt Näringslivs plan för att köpa S
Makthavare: Erik Laakso: "Jag bloggar om vad jag vill"
Tack Partistaten för ovanstående länkar (och här kommer ytterligare några som jag snott från Peter Andersson. Tack för det)
AB om en fyra miljonerskampanj
AB, intervju Tove Lifvendahl
Röda Berget om illamående.
Peter Högberg om att söndra inifrån
Calle Fridén om kontakter direkt med facken
Krassman om opinionen
(och här kommer några egna)
Tokmoderaten: ROSORNAS SMUTSIGA INBÖRDESKRIG ...
Mats Engström: En märklig undersökning och Början på en valanalys
Petter Larsson: Så blev jag lurad av Prime
Martin Moberg: SN: "En socialdemokrat kostar"...?
Resumé: Prime försökte styra (S) – redan 2006
Tvärdrag: Om tillväxt
Lena Sommestad: En egen samhällsanalys ger styrka