Occupy 68:an

Leif Pagrotsky tar en bild på all media som samlats utanför 68:an

Jag sneglade lite på Aftonbladets, SVT:s och Expressens livesändning från Socialdemokraternas partihögkvarter på Sveavägen 68:an igår. Sändningar började rekordtidigt. VU:s möte började först två, men redan timmar innan mötet går av stapeln står de där i kylan.

Några går omkring lite planlöst, andra journalister intervjuar varandra i brist på att tillräckligt höga maktföreträdare behagar dyka upp. Jag ser en man stå bakom en journalist och vinka glatt. "Jag är med i teve!" uttrycker hela hans kropp.  Journalisterna spanar längst Sveavägen efter sina offer. Är det? Ja, det är Sven-Erik Österberg! Plötsligt springer alla mot Österberg, kamerorna skumpar med bärarna och således även bilderna. Några kameramän är klädda i tjocka, oranga overaller. Är det en Antarktisexpedition? Andra har en hel arsenal med grejer i bälten runt midjan som verkar väga flera kilon. Någon kommer gåendes med en stege. Är det? Ja, det är det! Leif Pagrotsky! Mikael Damberg! Peter Hultqvist!

Mikrofoner uppkörda i ansiktet på S-politikern. Journalister pratar i mun på varandra. Frågorna haglar. Vems fråga tänker politikern svara på? Det avgörs av hackordningen. Politikern vill inte svara alternativt svarar "fel". Frågan ställs om, frågan omformuleras... politikern går in. I väntans tider...

Nya intervjuer med varandra. Journalister försöker återge det politikern just sa. Det som vi, som tittar på sändningen, nyss såg och hörde från politikerns mun. Politikerns ord tolkas.

Ett blombud kommer med ett fång rosor till 68:an. Nyheten toppar plötsligt Aftonbladet.se.

Det är något tragikomiskt över dessa livesändningar. Vi får se en flock journalister och kameramän bete sig, precis som Peter Johansson skriver i sitt inlägg, en hjord gnuer. En annan metafor som dyker upp i mitt huvud är "som hyenor".

Jag minns hur hyenorna, förra gången de stod och frös arslet av sig utanför 68:an, när de blev så oerhört besvikna när de inte lyckades fälla sitt byte. Just nu ryktas det att de inte heller denna gång kommer att fälla sitt byte. Hyenor som blir ännu hungriga.

Och ändock har jag en viss förståelse för att de står där och fryser och beter sig som en hjord gnuer. Det finns ju ett intresse! Peter Johansson tittar ju, så även jag och vi är långt ifrån ensamma (vilket gårdagens twitterflöde vittnar om). Ja, jag kommer nog ha på en livesändning som "bakgrundsljud" även idag.

Efter klockan två, när VU-mötet de facto har börjat, står de kvar. Tills slut förbarmar sig Fredrik Kornebäck (presschef) över de hungriga och frusna journalisterna och släpper in dem. Nu ser jag de vanka omkring i Folkhemmet med en mugg kaffe från automaten.

Ett antikt, grekiskt drama utspelar sig på Sveavägen 68. Året är 2012.

På samma tema: Kristian Krassman och Martin Moberg

Den "kritiska" granskningen av makten

Vid riksdagsvalet 2006 bytte huvudrollsinnehavarna plats. Den socialdemokratiska regeringen ersattes av en moderatstyrd regering. Året är nu 2009 och media har fortfarande inte kommit ut ur oppositionsgarderoben. Medierna ska ägna sig åt kritisk granskning av makten, men istället har media blivit något av en anslagstavla för den borgerliga regeringen. [...] Jag kan förstå att det var lättare innan valet 2006 att vara borgerlig ledarskribent, eftersom de då befann sig i opposition. Det är betydligt svårare att kritiskt granska den moderatstyrda regeringen om man är ledarskribent på Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. Media har en oerhört viktig roll i bevakningen av vårt samhälle. Jag anser att media missköter den rollen. När ska media komma ut ur oppositionsgarderoben?

Ovanstående skrev jag 2009 och som alla vet är året nu 2011 och regeringen Reinfeldt är inne på sin andra mandatperiod. Och visst förekommer det att en och annan högerskribent kritiserar Moderaterna, men sällan någon på SvD:s ledarredaktion.

Dagens dravel står Per Gudmundson för. Han umgås nog för mycket med Per Schlingmann & Co. Det är uppenbart att denna ledarskribent har läst Moderaternas rapport om barnfattigdom och svalt den med hull och hår. Med ny sifferexercis tror Moderaterna nämligen att de kan trolla bort barnfattigdomen. Gudmundson har tyvärr glömt bort det som är viktigt för en journalist - källkritik. Källkritik är A och O för såväl journalister som akademiker. Ja, egentligen är källkritik av vital betydelse för alla som forskar, skriver eller uttalar sig.

Att Gudmundson angriper Socialdemokraterna och Håkan Juholt, med Moderaternas rapport som främsta vapen, förvånar mig inte. Jag hade inte förväntat mig något annat av Gudmundson. Vad som däremot förvånar mig är den sågning han gör av hela journalistkåren i ledaren:

Att en S-politiker bluffar om barnfattigdomen förvånar inte. Att journalistkåren köper bluffen, och vidareförmedlar den rakt av, är mer märkligt.

Undermeningen: endast ledarskribenter på SvD sköter sitt jobb. Resten av journalistkåren är usla. Om Gudmundson vill att journalistkåren köper Moderaternas bluff (denna gång i form av en rapport om barnfattigdom), förstår jag inte varför han gör sig ovän med resten av journalistkåren.

Till syvende och sist skulle det kännas befriande om högerns ledarskribenter tog sin roll på allvar någon gång och ibland kritiserade sittande regering. Om inte annat så för trovärdigheten.

Min rekommendation: Step out of your echo chamber.

Röda Berget på samma tema.

Kors i taket. Expressens ledare är humoristisk

Dagens ledare i Expressen är riktigt rolig och betänk att jag tycker det, även som den sosse jag är. I ledaren figurerar bland annat det progressiva nätverket NetRoots, men mer tänker jag inte avslöja.

Nordiska journalister, kommunikatörer, PR-konsulter och användandet av sociala medier

1 847 nordiska journalister, kommunikatörer och PR-konsulter har svarat på Cisions enkät om hur de använder sociala medier. Alexander Mason har valt ut några "godbitar":

Bloggar
42 procent av de svenska journalisterna läser bloggar dagligen. I Danmark är siffran 26 procent, i Norge 19 procent och i Finland 16 procent.
Bland de svenska informatörerna läser 62 procent bloggar varje vecka eller oftare. Motsvarande siffra för Danmark är 47, för Norge 58 procent och Finland 73 procent.

Twitter
56 procent av de nordiska PR-konsulterna läser mikrobloggar varje vecka eller oftare.
41 procent av de nordiska journalisterna läser mikrobloggar varje vecka eller oftare.
32 procent av de nordiska informatörerna läser mikrobloggar varje vecka eller oftare.
Bland PR-konsulterna är det 19 procent som även uppdaterar Twitter för sina kunders räkning. Men framförallt uppmuntrar PR-konsulter kunderna att själva twittra (53 procent).

Wikipedia
92 procent av de svenska journalisterna använder Wikipedia i sitt arbete. Även i Norge är användande 92 procent. Mostvarande siffra i Finland och Danmark är 85 procent.

Wikipedia är en encyklopedi på nätet med öppet innehåll. Alla användare kan lägga till, ändra och rätta texterna i Wikipedias artiklar. 92 procent av de svenska journalisterna använder Wikipedia i sitt arbete, men hur är det egentligen med Wikipedias tillförlitlighet? Är det positivt att journalister hämtar information från just Wikipedia?

Här kan du ladda ner hela Cisions rapport.

P.S. Naturligvis har Wikipedia en sida som just handlar om Wikipedias tillförlitlighet.

Foto: ETC

Sossehockey

Nationalencyklopedin: sportjournalistik, journalistisk genre utvecklad under 1900-talet, först i tidningarna, senare i radio och TV. Några stilistiska drag som anses utmärka sportjournalistiken är engelska lånord, smeknamn på idrottsutövare och ett ymnigt bruk av metaforer och starka, dramatiska uttryck [...]

-

Sportjournalister tillhör ett speciellt släkte. Det gör även politiker. Ibland förenas de två. I det här referatet talar sportjournalisten om Sossehockey. Ett utslag av metaforer och starka, dramatiska uttryck? Även Peter Högberg har nog sett referatet eftersom han har skrivit ett briljant inlägg som heter Sossehockey gör mig varm. Även Johan Ulvenlöv, Martin Moberg, Claes Krantz, Röda Berget och Johan Westerholm skriver om Sossehockey.

-
Foto: Aftonbladet/AP

Vad är "kvinnojournalistik"?

Aftonbladet skriver:

Aftonbladets ett år gamla satsning på kvinnojournalisitk, Wendela, slog rekord samma vecka.
Den hade 916 000 unika besökare.
– Det visar att den typen av journalistik är viktig, säger Helin.

-

I ett tidigare inlägg - Wendela Hebbe vänder sig i graven - har jag varit mycket kritisk gentemot Wendela. När Aftonbladet skriver om "kvinnojournalistik", kryper det längs ryggraden på mig. Det finns kvinnor i journalistiken, men vad är "kvinnojournalistik"?

Journalister, kom ut ur oppositionsgarderoben!

För en vecka sedan kontaktade en reporter mig. Han hade läst ett blogginlägg som jag hade skrivit och undrade om jag ville spinna vidare på samma tema för SVT Opinion. Den skulle enligt reportern publiceras nästa dag. Den publicerades dock inte nästkommande dag och jag glömde bort den i och med att jag hade så mycket att stå i inför den kommande vigseln.
-
Min bloggkollega Bo Widergren mejlade mig i helgen och skrev att den nu har blivit publicerad på SVT Opinion (samma dag som jag och Åsa vigdes). Så en eloge till SVT Opinion som publicerade artikeln. Det var en bra bröllopspresent.
-
Även Widergren har bloggat på samma tema - Journalistik till salu för högstbjudande.