[Recension] Ett partis fall och uppgång. Berättelsen om de nya Moderaterna

Författare: Anders Pihlblad
Titel: Ett partis fall och uppgång. Berättelsen om de nya Moderaterna
Formgivare: Lottie Hallqvist
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 335
ISBN: 9789127132641

Som den politruk jag är har jag naturligtvis följt Moderaternas fascinerande förvandling. Jag har läst ett otal böcker och artiklar i ämnet. Jag har vidare lyssnat på Ulrica Schenström när hon har berättat om Moderaternas metamorfos (vilket jag skriver om här). När således ett recensionsexemplar av Anders Pihlblads bok Ett partis fall och uppgång. Berättelsen om de nya moderaterna landade i min fastighetsbox (tack bokförlaget Natur & Kultur!) tänkte jag: Vad kan Pihlblad tillföra ämnet? Det mesta har ju redan skrivits. Jag insåg dock, efter bara några sidors läsning, att den här boken är ett litet guldkorn. Den är för det första en utomordentligt bra sammanfattning om den resa som Moderaterna har gjort. För det andra skildrar Pihlblad den lilla grupp kring Fredrik Reinfeldt (Ulrica Schenström, Sven-Otto Littorin, Per Schlingmann, Anders Borg och Mikael Odenberg), som gjorde resan möjlig, på ett förtjänstfullt sätt och för det tredje får vi de facto ta del av hitintills opublicerat material.

Djävulen sitter i detaljerna och Pihlblad levererar detaljer, stora som små, i sin bok. Att läsa om Littorins och Borgs resa till fjällen med sina respektive familjer är en sådan detalj (där vi läsare även får veta att 18 liter vin konsumerades). Pihlblads stora kontaktnät (däribland hans vänskap med Ulrica Schenström) har gjort det möjligt att skriva denna innehållsrika bok.

Det avslutande kapitlet heter Idétorka i framgångsfabriken. Det är idétorkan (och de hemliga partibidragen som Pihlblad ägnar ett helt kapitel åt) hos Moderaterna som är på allas läppar just nu. De nya Moderaterna står och stampar trötta på golvet. Visioner är farliga, har till och med partiets ordförande sagt, men är det inte just visioner om hur vårt samhälle ska se ut och hur man går tillväga för att uppnå detta samhälle som politiken ska handla om? Reinfeldt vill numer att hans parti ska uppfattas som den samhällsförvaltande kraften. Förvaltning, anser jag, kan regeringen överlämna till tjänstemännen. Att komma med ytterligare ett eller två eller kanske till och med tre jobbskatteavdrag känns inte så nytt och fräscht längre. Kanske kommer nästa bok om Moderaterna heta Ett partis uppgång och fall?

Till syvende og sidst undrar jag om mitt parti, Socialdemokraterna, kan genomföra en liknande metamorfos, det vill säga gå från kris till succé, utan att uppfattas som ett Moderaterna light.

Fler som skriver om Pihlblads bok: Kulturbloggen, Folkbladet, Kristianstadsbladet, Johan Westerholm, Corren, Expressen, SvD, HD, Ystads allehanda, Kuriren, SR, DN

Lästips: S lägger ned sitt starkaste vapen

Dagens lästips är SvD Brännpunkt.

Tidigare inlägg: Moderaterna byter namn till Caremapartiet, Kohandel när den är som sämst, Dan Brown - här har du inspiration till en ny bok!, Nu får det vara nog med hemlighets(m)akeri, Högerns ekokammare borgar för borgerlig valseger, Att sila mygg och svälja kameler,Moderaternas hemlighetsmakeri, Hemlighetsmakeri, Varför detta hemlighetsmakeri?

Moderaterna byter namn till Caremapartiet

Borgerliga partier och debattörer brukar försöka framställa Socialdemokraterna som det parti som tar emot stora bidrag för att vinna val. Särskilt bidragen från fackföreningsrörelsen brukar lyftas fram. I det perspektivet är det viktigt att Socialdemokraterna och LO har beredskap för att argumentera för dessa, samt att kunna redovisa hur det står till med finansieringen av huvudmotståndaren, Moderaterna. Syftet med att ta fram denna rapport har varit att analysera partiernas resurser och de organisationer som partierna samarbetar nära med (partiernas ”sfärer”). Om det visar sig att Moderaternas hemliga bidrag och kontaktnät starkt har bidragit till att partiet erhållit regeringsmakten så är det ett allvarligt problem för den svenska demokratin på sikt. Och de borgerliga partiernas nätverk och samverkan med näringslivet kan i kombination med regeringsmakten ge dem en maktposition under lång tid framöver.

Ovanstående står att läsa i rapporten Makten över debatten.

När jag läser Aftonbladets ledare, Morgan Johanssons debattartikel och Resumés avslöjande, då finns det bara en väg att gå vad beträffar partibidrag - lagreglering!

P.S. Och rubriken - nej, Moderaterna byter inte namn, men det är väl snart dags för M att göra det.

Tidigare inlägg: Kohandel när den är som sämst (där jag länkar till alla mina gamla inlägg i ämnet). Johan Westerholm har också skrivit ytterligare ett inlägg i ämnet apropå Niklas Svenssons avslöjande.

Kohandel när den är som sämst

När SVT igår kväll rapporterade att Socialdemokraterna backar från krav om lagreglering av partibidrag, utlöste det något av en jordbävning i de sociala medierna (jämför med bloggbävning). Här är några av kommentarerna från facebook:

"Vi ska inte kohandla om en så principiellt viktig fråga! Här krävs lagstiftning - inte frivilliga överenskommelser. Ev höjda partibidrag kan inte uppväga förlusten av ökad insyn och möjligheten att motverka korruption."

"Men Carin [Jämtin], det du säger nu betyder att vi vill ha en överenskommelse över partigränserna på frivillig basis. Vilket M och Sd inte går med på. Hur tänker partiet här? Vi har krävt överenskommelser i flera år och det är omöjligt. EU kritiserar Sverige för att inte lagstadga redovisningskyldigheten. Vi har helt enkelt inget att förlora på att kräva en lagändring, det kravet skulle nöta mot M och Sd in i nästa valrörelse. För mig är det obegripligt att vi inte kräver lagstadgad redovisningskyldighet."

"Vi måste lagstifta om detta!"

"Om vi ska bli Sveriges mest öppna parti så bör vi driva linjen om att det ska vara olagligt att inte redovisa vart partibidrag kommer ifrån om man är ett parti som kandiderat med ledamöter till kommuner, landsting, regioner och riksdag. Tycker det är dumt att backa från detta. Skulle vilja veta varför...."

"Men Carin [Jämtin], överenskommelserna räcker ju inte. En av de stora bristerna i den nuvarande överenskommelsen från april 2000 är att den inte täcker stora gåvor. Det är osannolikt att nästa överenskommelse skulle vara bättre på den punkten.

Dessutom finns det inga som helst incitament för SD att skriva under en sådan uppgörelse, något som kommer att luckra upp hela tanken på en uppgörelse.

Att i det här läget släppa hotet om lagstiftning är det sämsta som Socialdemokraterna kunde göra. Och argumentet att det senare går att återuppta lagstiftningskravet håller inte. Väljarna och de andra partierna kommer att skratta åt S. Tyvärr."

För ett tag sedan lanserades en kampanj (eller snarare upprop) med tillhörande hemsida - Svenska offentliga partibidrag - bland de partier, ungdomsförbund och tankesmedjor som står som avsändare finns Socialdemokraterna. Det kokar på facebook, men också i själva riksdagsgruppen. Jag sitter bara och skakar på huvudet. S överger en viktig kravet på en lagreglering. Varför? För vad? Höjt partistöd? Det här är kohandel när den är som sämst.

Tidigare inlägg: Dan Brown - här har du inspiration till en ny bok!, Nu får det vara nog med hemlighets(m)akeri, Högerns ekokammare borgar för borgerlig valseger, Att sila mygg och svälja kameler, Moderaternas hemlighetsmakeri, Hemlighetsmakeri, Varför detta hemlighetsmakeri?

Andra på samma tema: Björn Sundin, DN, Torgny Landin, Lena Sommestad, Metro, Johan Westerholm, Thomas Böhlmark, Peter Högberg, Den hälsosamme ekonomisten, Tokmoderaten, Helena Ericson, Martin Moberg, Peter Johansson, Lars Mejern Larsson, Expressen, Magnus Ljungkvist,

[UPPDATERING]

Carin Jämtin skriver nu (111122, kl. 09:40) på facebook:

"Öppenhet i partifinansieringen

Under flera år har vi socialdemokrater visat i ord och handling att vi står för en stor öppenhet vad gäller hur vår verksamhet finansieras. Vi har en öppen redovisning av våra räkenskaper på både central och lokal nivå och alla bidragsgivare, såväl individer som organisationer som ger över 20 000 kronor per år redovisas också. Detta ser vi som en självklarhet för a...lla partier i en fungerande demokrati. Men några riksdagspartier har varit motståndare till öppenhet, framförallt moderaterna och sverigedemokraterna. Moderaterna har bromsat de övriga borgerliga partierna som velat se en större öppenhet. Vi har därför, tillsammans med V och MP, under de senaste åren reserverat oss i riksdagen till förmån för en lagstiftning. Men reservationerna har varit verkningslösa. Moderaterna och sverigedemokraterna har hittills blockerat varje initiativ i frågan.

Därför sökte vi i år en ny metod för att nå framgång för våra krav. Vi fick med oss moderaterna på att diskutera frågan i kretsen av partisekreterare. Detta såg vi som en öppning från moderaternas sida till att åstadkomma en verklig förändring mot en större öppenhet vad gäller redovisningen av partifinansieringen. Vår målsättning är nu att komma överens i samtal med de övriga partierna kring hur en lagstiftning ska se ut och gå till.

Vi har således inte bytt åsikt i frågan utan bytt metod. Om inte denna nya metod lyckas får vi pröva andra vägar, men vår målsättning om en ökad öppenhet står fast och vår tro på att lagstiftning i denna fråga är den rätta vägen att gå."

Även på Socialdemokraternas hemsida.

Dock vill jag påminna Jämtin om att det finns en SOU från 2004. Där finns detaljerade förslag om hur en lagstiftning ska se ut och gå till.

Dan Brown - här har du inspiration till en ny bok!

Jag vill inte vara medlem i ett parti som inte berättar var det får sina pengar ifrån. Jag tycker att det är direkt oanständigt.

Med ovanstående ord lämnade Anne-Marie Pålsson, ekonom och tidigare riksdagsledamot, Moderaterna. En annan moderat, Maria Abrahamsson , har en längre tid slagits för att en lagstiftning, som tvingar alla partier att öppet redovisa var man får sina pengar ifrån, ska komma till stånd. Till Moderaternas stämma hade hon därför lämnat in en motion, men tyvärr avslogs den. I en debattartikel i DN, skriver Abrahamsson:

Bristande trovärdighet. Hur ska vi moderater kunna behålla, utveckla och stärka förtroendet i väljarkåren om vi samtidigt motsätter oss tvingande regler om hur partiets verksamhet finansieras? Partistyrelsens invändningar till M-stämman faller platt till marken. Regeringen måste föreslå riksdagen en lagstadgad skyldighet för partierna att redovisa finansieringen av sin
verksamhet.

I artikeln ger hon partisekretare, Sofia Arkelsten, en känga. Arkelsten tycker nämligen inte att en lagstiftning behövs. Vad jag tycker är så befriande med Abrahamssons artikel är hennes uppmaning till partikamraterna: Låt LO och sossarna sköta sitt.

Det går inte i längden att sitta i sandlådan, sprätta sand med en blå plastspade och med darrande underläpp muttra: "Men LO då?! Men sossarna då?!" Fler och fler börjar undra varför M bjuder på sådant hårdnackat motstånd. Vad är det partiet har att dölja? Vad är det för ljusskygga bidragsgivare som partiet vill skydda?

Låt mig därför citera från en rapport jag ständigt återkommer till:

Borgerliga partier och debattörer brukar försöka framställa Socialdemokraterna som det parti som tar emot stora bidrag för att vinna val. Särskilt bidragen från fackföreningsrörelsen brukar lyftas fram. I det perspektivet är det viktigt att Socialdemokraterna och LO har beredskap för att argumentera för dessa, samt att kunna redovisa hur det står till med finansieringen av huvudmotståndaren, Moderaterna. Syftet med att ta fram denna rapport har varit att analysera partiernas resurser och de organisationer som partierna samarbetar nära med (partiernas ”sfärer”). Om det visar sig att Moderaternas hemliga bidrag och kontaktnät starkt har bidragit till att partiet erhållit regeringsmakten så är det ett allvarligt problem för den svenska demokratin på sikt. Och de borgerliga partiernas nätverk och samverkan med näringslivet kan i kombination med regeringsmakten ge dem en maktposition under lång tid framöver.

För om Sällskapet Tornet och andra ljusskygga bidragsgivare, i och med en lagstiftning, vägrar ge M pengar, so be it! Moderaterna kan utnyttja regeringskansliet såsom Socialdemokraterna tidigare gjorde. Moderaterna har ju till och med infört ett propagandaministerium, på skattebetalarnas bekostnad. Sedan 2006 har M växt i såväl storlek som medlemmar. Det genererar i mer partistöd och fler medlemsavgifter.

Om det visar sig att Moderaternas hemliga bidrag och kontaktnät starkt har bidragit till att partiet erhållit regeringsmakten så är det ett allvarligt problem för den svenska demokratin på sikt... Läs den meningen en gång till. Det är ju banne mig som en Dan Brown-bok: hemliga sällskap och ljusskygga individer som verkar i det fördolda men som styr ett politiskt parti, där partiledaren endast är en marionett. Dan Brown - här har du upplägget till nästa bok. På konvulutet kan det stå: Based on a true story. Låt mig även föreslå titel: Mörkläggningen.

Tidigare inlägg: Nu får det vara nog med hemlighets(m)akeri, Högerns ekokammare borgar för borgerlig valseger, Att sila mygg och svälja elefanter, Moderaternas hemlighetsmakeri, Hemlighetsmakeri, Varför detta hemlighetsmakeri?