Den (s)venska flumskolan

Inget kan vara viktigare än att se till att alla barn och ungdomar ges de bästa förutsättningar för att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar oavsett föräldrars inkomster, oavsett kön och etnicitet, oavsett funktionshinder eller modersmål. Det är en stor utmaning men helt avgörande för att ta steg mot ett mer jämlikt och rättvist samhälle.


I det senaste numret av Riksdag & Departement ligger fokus på den socialdemokratiska skolpolitiken.


Jag har alltid varit kluven beträffande sossarnas skolpolitik. Vi sossar vill ha en skola som inte enbart lär barnen att tänka kritiskt, utan även en skola som verkar för att utplåna klassamhället inifrån. Det har varit kärnan i vår skolpolitik.


Om resultatet blir en "flumskola" - då har vi misslyckats och då bör vi ompröva vår skolpolitik. För det kan ju inte vara så att vår vilja att utjämna skillnader istället resulterar i missriktad välvilja. Metta Fjelkner (ordförande för Lärarnas Riksförbund) säger i artikeln:


"När vi har krävt mer speciallärare och mindre grupper har socialdemokraterna tyckt att vi pekat ut de barn som har det svårt. Men specialisthjälp är en förmån."


Genom vår politik har vi ju då snarare försvårat för de barn som redan har det tufft, genom att förvägra dem rätten till hjälp.


Ylva Johansson skrev en bra debattartikel i DN där hon idkar självkritik. Hon skriver bland annat att kunskapsinhämtningen har hamnat i andra hand och vidare att det inom socialdemokratin funnits en tendens att överbetona skolans omsorgsuppgift.


Så får det inte vara!


Visst kan vi snegla på folkpartiets skolpolitik och välja ut de bästa bitarna (ja, jag erkänner att vissa delar är bra med fp:s skolpolitik), när vi nu skall utveckla en offensiv skolpolitik. Dock skall vi slåss med näbbar och klor för att undvika sorteringen i skolan. De borgerliga vill ha en elitistisk skola, men det vill inte vi.


Jag vill se en skola där varje enskild elevs kunskapsutveckling tas i beaktande. Jag ser gärna en skola som är en läroanstalt.


Det skall finnas många valmöjligheter inom skolan. Alla elever vill inte läsa på universitet och högskola. Låt dem då få ta sitt gesällbrev i ett hantverksyrke (ja, jag vet att den möjligheten redan finns, men vi kan vidareutveckla denna).


Och nej, jag vill inte ha en lärlingsskola, en mellanskola och en elitistisk (eller vad man nu väljer att kalla den) skola. Jag vill inte att regeringen genomför denna skolpolitik som leder till segregering, sortering och ökade klasskillnader. Jag vill ha en gemensam skola som tar hand om och utvecklar alla elever. Detta kan vi göra inom en och samma ram.


De elever som har det svårt i skolan, värna dem, låt dem få möjligheten att läsa på universitet, om de vill det. Sätt in alla resurser som krävs för att eleven skall slippa gå ut med icke godkänt. Även de duktiga eleverna måste vi ta hand om. De måste också få möjlighet att få utveckla sig i skolan. Bara för att de har det "lättare" och kommer att "glida in på ett bananskal" till universitetet, får de inte glömmas bort!

3 kommentarer:

Anonym sa...

det där får du nog utveckla. Du vill motverka "sorteringen" men att värna de svaga, samtidigt som de som har lätt för sig inte får glömmas bort, hur gör du det rent praktiskt?

i övrigt håller jag fullständigt med att Sossarna verkligen verkligen misslyckats med skolpolitiken.

jag vet inte om folkpartiet har den bästa skolplanen, men det går inte att erbjuda världens bästa skola om man inte tar vara på varje enskild elevs förmåga. Dvs den lässvage ska få stöd och den starke ska få nya utmaningar. Det får inte vara fult att vara duktig!

Så kom på någon bra plan, du.

Alexandra sa...

Det är ju detta som är svårt - hur man skall gå tillväga rent praktiskt. Jag önskar jag satt inne med Lösningen.

WO.K sa...

Vi gillar elitism, varför detta fanatiska "alla är lika, ingen är bättre än någon annan" flummet egentligen? Vissa är intelligentare än andra och sådana måste uppmuntras.