Eine Schule für alle

Mona Sahlin höll (som vanligt) ett bra och inspirerande tal. Mycket av det Sahlin sade i sitt tal återfinns i En ny skolpolitik - för kunskap, respekt och lust att lära. En ny, socialdemokratisk skolpolitik är nu i antågande.
-
När Mona Sahlin (och senare Marie Granlund) nämnde att barn redan vid fem-sex års ålder skulle få pröva på ett främmande språk (om de hade intresse och lust), blev jag glad och tänkte på det seminarium jag bevistade igår - Det nya klassamhället - där forskarna Joakim Palme och Robert Eriksson betonade vikten av en högklassig barnomsorg. Robert Eriksson berättade att barn i mycket tidig ålder är mottagliga för mycket kunskap. Han sade att "högklassig barnomsorg förbättrar barns intelligensutveckling". Granlund sade lite putslustigt att "mandarin" kanske får en ny betydelse i förskolan.
-
Tillbaka till En ny skolpolitik - för kunskap, respekt och lust. Rapporten har fem huvudpunkter:
-
1. Kunskap för en ny tid - åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
2. En skola som ger alla samma chans - åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultatet.
3. En skola med valfrihet och mångfal - åtgärder för att nå en sammanhållen skola.
4. En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv - åtgärder för att förnya gymnasieskolan.
5. Sverige ska ha världens bästa pedagoger - åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
-
Det är mycket intressant läsning. Jag blir mer och mer övertygad om att det är inte jobbpolitiken som är det viktiga, utan snarare att det är skolpolitiken som är det viktigaste. Ett bra utbildningssystem borgar även för arbete i framtiden. En bra skola är nyckeln till framgång!
-
Nu oroar jag mig dock för den svenska förskolan (och inte bara den). Inte den socialdemokratiska förskola som gått på export, utan borgarnas förskola. De talar bland annat om vårdnadsbidrag. Vi kan bara vända oss till vårt grannland Norge och se vad vårdnadsbidraget ledde till: pappors som har mindre tid för sina barn och mammor som stannar hemma med sina barn. Detta resulterar bland annat i att barn inte får ta del av förskolan. De förlorar den sociala biten och ännu mer skrämmande, de barn med invandrarbakgrund, får betydligt svårare att lära sig språket och integreras i samhället.
-
Privata skolor, som kallas friskolor i folkmun, är här för att stanna. Det är bara att acceptera och visst är det bra med valfrihet, men inte på bekostnad av de kommunala skolorna och i nuläget kan aktieägarna bli miljonärer på dessa skolor. Skall inte vinsten (eller åtminstone en stor del av vinsten) gå tillbaka till skolan?
-
Många friskolor har tydligare ledning och mindre byråkrati. De använder skolpengen smartare. I deras händer räcker skattepengarna till mer skriver Peter Woldarski i DN och Josefin Deiving har med all rätt kritiserat detta uttalande på sin blogg.
-
Friskolor, visst låter det bra. Fri, frihet... men när fundamentalister får starta friskola blir jag rädd. När sekter, som till exempel Plymouthbröderna, får starta en "fri" skola, då är something is rotten in the state of... Sweden.

Inga kommentarer: