Sex utan samtycke kan bli ett lagbrott, rapporterar Sveriges Radio:
Det behövs dels för att markera betydelsen, men också för att täppa till viss brister som finns i lagen - att man har situationer där man har ett brottsoffer som reagerar helt med passivitet, det som i forskningen har kallats "frozen fright". Man blir alltså så rädd att man inte gör något motstånd över huvud taget. Gärningsmannen behöver inte använda våld och man kan inte heller säga att det är något utnyttjande, säger utredaren Nils Petter Ekdahl.
Jag har drivit denna fråga en längre tid här på bloggen (se nedan) och nu kan alltså en lagändring bli verklig, men de som tror att lagändringen i praktiken kommer att innebära det vi ser i filmen ovan - tänk om.
På väg till jobbet läser jag i Metro om Göran Lindberg. Han åtalas på 23 punkter. Våldtäkter, koppleri och sexköp. Ovan (klicka på bilden, så blir den större), Lindbergs egna ord. Aftonbladet skriver om hur Göran Lindberg kan leva med sig själv. Jag har däremot svårare att förstå hans dubbelliv. Lindberg får mig att tänka på den fiktiva Bruce Wayne, men i motsats till Wayne (som förvandlas till Batman nattetid) förvandlas Lindberg till en torsk (och våldtäktsman?). Eva Franchell skriver:
Göran Lindberg var ju inte vilken sexköpare som helst. Han har varit polischef i Uppsala, rektor för Polishögskolan och polisens föreläsare i jämställdhetsfrågor. Han var en manlig medelålders feminist som höll mjuka föreläsningar, en oemotståndlig kombination för ministrar och politiskt korrekta konferensarrangörer. I januari förra året samlade han till exempel domare, åklagare och advokater till en föreläsning på Polishögskolans konferensgård vid Brunnsviken i Stockholm. ”Så här går det till när en kvinna bryts ner”, sa han och rev sönder ett papper bit för bit. Psykologen Ulf Åsgård menar att budskapet nog var riktat mot föreläsaren Göran Lindberg själv.
Jag är så förbannad på Göran Lindberg. Därför tillägnar jag honom Kristoffer Åströms låt How can you live with yourself?:
Mörkrets hjärta handlar främst om FN:s fredsarbetare i Kongo-Kinshasa. Fredsarbetare som utnyttjar de kvinnor, som de är där för att skydda. Den handlar även i viss mån om något som kanske är mer känt för allmänheten - våldtäkt som vapen (som jag har skrivit om tidigare. Se nedan). Förkastligt, vidrigt, äckligt, oförståeligt och sanktionerat.
-
Det har tagit tid att läsa Kielos bok. Det beror inte på tidsbrist, men jag berörs på ett personligt plan av den. Jag har själv blivit utsatt för våldtäkt i mycket unga år. Därför har vissa partier i boken varit svåra. Jag tror dock inte att det bara är de våldtagna som reagerar starkt på boken Våldtäkt och romantik. Recensioner av boken, visar att den berör.
-
Vi måste prataom våldtäkt för vad det är, och vad det gör. Mot kvinnor. Med kvinnor, idag, säger Kielos i de intervjuer som följde på boken. Samhällsdebatten är inte tyst vad beträffar våldtäkt, men Kielos vill att vi ska tala om våldtäkt på ett annat sätt - hennes sätt. En fråga jag ställer mig under läsandets gång är: varför använder hon ett fiktivt "jag" när hon skriver om våldtäkt?
-
Ann Heberlein skriver i sin recension i Sydsvenskan:
-
Katrine Kielos har inte blivit våldtagen, men hon vill väldigt gärna göra sig till språkrör för oss som är våldtagna. Hon vill gärna berätta om de insikter vi alla fall borde ha – det där om att vara bra på att bli våldtagna. Kielos behöver nämligen oss och våra våldtäkter, men hon har inte bemödat sig om att intervjua några våldtagna kvinnor (måhända på grund av risken för att våra berättelser inte illustrerar hennes teori lika galant).
-
Jag anser inte att man måste ha blivit våldtagen för att skriva om våldtäkt, men jag håller med Heberlein i hennes kritik. Kielos inlägg behövs dock i debatten. Jag rekommenderar att ni läser Våldtäkt och Romantik (som nu finns att köpa i pocket). Jag vill även uppmana er att se Mörkrets hjärta.
Ovanstående organisationer har startar ett nationellt upprop - Krafttag mot våldtäkt. På kampanjsidan kan man skriva under uppropet. Där står också följande att läsa: - Bästa Fredrik Reinfeldt, Beatrice Ask, Nyamko Sabuni och Maria Larsson, Varje år utsätts tusentals personer för våldtäkt i Sverige. I de allra flesta fall är brottsoffren kvinnor och flickor men även pojkar, män och transpersoner drabbas. Jag tycker att alla som utsätts för våldtäkt och annat sexuellt våld ska ha rätt till en rättvis rättsprocess, upprättelse, kompensation, stöd och hjälp. Den som anmäler våldtäkt har i praktiken begränsad tillgång till dessa rättigheter. Jag uppmanar den svenska regeringen, som ytterst ansvarig för landets polis- och åklagarmyndigheter, sjukvård, socialtjänst, utbildningsväsende och andra viktiga samhällsinstitutioner, att på allvar ta i tu med och åtgärda dessa brister. Jag stödjer därför kraven att den svenska regeringen ska: ANTA EN SÄRSKILD HANDLINGSPLAN för att förebygga och bekämpa våldtäkt och annat sexuellt våld i samhället. ÖKA STÖDET TILL BROTTSOFFREN, bland annat genom att inrätta särskilda mottagningar för våldtagna i större städer och se till att långsiktigt, professionellt stöd och rehabilitering finns tillgängligt för alla som utsatts för våldtäkt och annat sexuellt våld. INRÄTTA EN OBEROENDE GRANSKNINGSKOMMISSION med uppgift att systematiskt samla in information om alla utredningar rörande våldtäkt som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal. Kommissionen ska analysera utredningskvaliteten och identifiera brister så att rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden kan förbättras. - Läs även debattartikeln Regeringen Reinfeldt sviker våldtäktsoffren
Ovanstående klipp är en trailer för filmen But I'm a Cheerleader. Det är en fantastisk komedi, men avprogrammeringsläger finns i verkligheten. När vi nu närmar oss slutet på 2009 finns det fortfarande människor som tror att det går att bota homosexualitet. Här är ett exempel och här är ett annat. Vi behöver inte gå så långt som till USA för att hämta exempel. Medvandrarna (enligt hemsidanett ekumeniskt nätverk till stöd och gemenskap för människor som brottas med sin sexualitet) anser att homosexualitet går att bota och Johan Hilton har gjort ett under cover-reportage för ETC:s räkning.
-
En pappa i Australien tvingade sin 14-åriga son, som han trodde vara homosexuell, att ha sex med en prostituterad (Pink News).
-
I södra Afrika utsätts många homo- och bisexuella kvinnor för curative rapes - omvändelsevåldtäkter. Våldtäkt som botemedel är en artikel som Mathilda Piehl skrivit. Läs den.
-
I senaste numret av Kom ut handlar en artikel (s. 40) om män som utsätts för könsbaserat våld.
-
Behöver jag skriva det? Homosexualitet går inte att bota.
Idag gästbloggar Miljöpartisten Mikaela Persson på HBT-sossen. Persson bloggar annars på green is not a colour. Här kommer hennes inlägg: -
Att använda våldtäkt för att utöva makt är en vanlig företeelse i dagens samhälle. Främst är det unga tjejer och kvinnor som drabbas av män som inte kan kontrollera sina begär. Den vanligaste våldtäktssituationen är inte i en buske i en mörk park, nej det vanligaste våldtäkten sker hemma med den egna partnern. Mörkertalet bland våldtäkter tros vara väldigt stort, många känner skuld och vågar inte anmäla en våldtäktsman. I synnerhet inte om denna är ens egna pojkvän.
-
Det är bedrövligt när en person som är en del av det svenska rättsystemet inte bara hävdar att det inte är våldtäkt när en person sagt nej och ändå blir påsatt av sin partner i hemmet, utan han går också ut och berättar att han tror att många av hans kollegor delar hans åsikt. Jag är inte förvånad. Rättssystemet är en del av samhället som bidrar till fortsatt förtryck av kvinnor. Rolf Hillegren är kammaråklagaren som hävdar att debatten kring våldtäkt är infekterad och han hävdar att hans syn på våldtäktsbrott inte skiljer sig från sina kollegor. I Hillegrens debattartikel bemöter han Madeleine Leijonhufvud med härskarteknik efter härskarteknik. Smaklöst.
-
Det är dags att införa en samtyckeslag! I dagens lagstiftning bedöms fallet utefter om den drabbade gjort motstånd eller ej. Som om det inte vore förnedrande nog att bli våldtagen, här sätter en förlegad lagstiftning upp ännu ett hinder för utsatta (i de flesta fall) kvinnor. Vi i Miljöpartiet de Gröna kräver en samtyckeslag där det är förövaren som blir utfrågad och får ställas till svars för vad som skett. Sex mot någon som inte frivilligt deltar bör vara ett brott och bedömas därefter.Ett nej är alltid ett nej, och därför är det våldtäkt om du förför din fru mot hennes vilja i er egna kammare
När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse, sade Rolf Hillegren (kammaråklagare vid City åklagarkammare i Stockholm) till SvD.
-
I och med detta uttalande tog det hus i helvetet (och med all rätt). Till Aftonbladet sade Hillegren, apropå sitt uttalande, att det fanns en "vilja att missförstå", när man uttalar sig om våldtäkter. Finns det någon som har missuppfattat hans uttalande? Till Aftonbladet sade Hillegren även:
-
Man brukar ju säga att ett nej är ett är nej och det kan jag ju i och för sig hålla med om. Det är naturligtvis ett allvarligt brott mot en gentlemannaregel att inte acceptera det. Men det är inte värt två års fängelse.
-
I Aftonbladet försöker även Hillegren "utveckla" sin syn på lagstiftning och talar om en man som inte accepterar ett nej från en kvinna, men kvinnan "gör inte minsta motstånd" (underförstått så gjorde alltså inte mannen fel). Det är ytterligare ett skäl till att vi måste ändra sexualbrottslagstiftningen och innefatta samtycke (eller använd Madeleine Leijonhufvuds definition om samtycke är missvisande). Lagstiftningen, som den är utformad nu, innebär i realiteten att kvinnor är sexuellt tillgängliga tills de gör motstånd.
-
Rolf Hillegren är nu anmäld till JO för sitt uttalande. Det var Peter Sunde som anmälde Hillegren och Sunde skriver på sin blogg att anständighetsgränsens botten är nådd och uppmanar läsare att även de JO-anmäler Hillegren.
En partikamrat till mig, Johan Westerholm, har skrivit ett bra inlägg på Arvid Falk. Läs det! Det handlar nämligen om att nej betyder nej. Westerholms tjejkompis blev våldtagen igår och han har därför åkt tillbaka till Stockholm för att trösta och stödja henne.
-
Jag har också blivit våldtagen i unga år. Det är därför jag vill ha till stånd en lagförändring. Jag vill att politiker (oavsett partifärg) läser Madeleine Leijonhufvuds Samtyckesutredningen och därefter ändrar sexualbrottslagen. Vi behöver inte kalla det "samtycke", men lagen måste ändras och inte bara den. En nationell kampanj borde komma till stånd. Regeringen gör som vanligt ingenting. Passiviteten är förhärskande och våldtäkterna fortsätter. Det måste tas till krafttag mot detta vedervärdiga våld. En våldtäkt är inte bara ett övergrepp gentemot den fysiska kroppen, utan även mot psyket (och själen).
Idag skriver sju ledande företrädare för kvinnorörelser och människorättorganisationer på DN att regeringen ståndpunkt, beträffande Europarådets nya konvention mot kvinnovåld, är förödande:
-
[...] Förödande eftersom agerandet från svensk sida kan leda till att man försitter den unika möjligheten att stärka skyddet för flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. Och undergräver konventionens syfte: att tillförsäkra flickor och kvinnor ett skydd mot alla former av könsbaserat våld.
-
Vi Socialdemokrater har en stolt tradition av att driva en aktiv jämställdhetspolitik. Vi har varit ett föregångsland vad beträffar jämställdhet. Den traditionen vill nu den Moderatstyrda regeringen avskaffa. De som drabbas av regeringens jämställdhetspolitik (eller avsaknad av den) är kvinnor.
-
Precis som de sju artikelförfattarna, vill jag att regeringen omedelbart omprövar sin ståndpunkt, så att vi får en heltäckande konvention mot kvinnovåld som skyddar kvinnor från alla typer av våld i alla typer av situationer.
Jag har fått ett mejl från organisationen Equality now, som i mejlet berättar om det japanska dataspelet RapeLay. Företaget som ger ut spelet heter Illusion Software och har även andra titlar, så som Battle Raper, i sitt sortiment.
-
RapeLays storyline är följande: en skolflicka i 12-årsåldern åker tunnelbana/tåg. En man, som har förföljt henne, grabbar tag i henne och antastar henne sexuellt. Så småningom stannar tåget och hon springer skräckslagen in på en offentlig toalett. Mannen förföljer henne, belägger henne med handfängsel och våldtar henne. Våldtäktsmannen tar henne därefter till fånge och våldtar henne upprepade gånger på olika platser. Skolflickans mamma och hennes tonårssyster går samma öde till möte. Våldtäkterna av de tre kvinnorna är "straffet" för att tonårssystern tidigare har polisanmält mannen för försök till våldtäkt. Läs mer här.
-
Det är med andra ord ett vedervärdigt spel och när jag googlar på speltiteln, får jag upp en och annan svensk träff. Till exempel frågar en kille på en sajt: Någon som kan berätta vad jag ska göra i början på rapelay? Fattar nada. Varför vill dessa killar spela ett våldtäktsspel?!
-
Jag blir i varje fall glad när jag läser en spelares blogginlägg på Gamezine. Han skriver bland annat: Rapelay är vidrigt, och som jag skrev tidigare tror jag att det bästa vi gamers kan göra är att bojkotta, kritisera och förlöjliga skiten.
Jag läser i DN att forskare "kräver ny sexbrottslag":
-
– Lagstiftningen sätter normer för vad man får göra i samhället och i sexuallivet. Så som den är utformad nu är kvinnor sexuellt tillgängliga tills de säger nej eller gör motstånd. Om lagen bygger på samtyckesrekvisit krävs inga bevis på våld eller hot, utan flyttar över fokus till killen så att han visar att han har gjort något för att vara säker på att hon ville, säger Eva Diesen.
-
Eva Diesen var en av dem som satt med i panel för RFSU:s seminiarium Är tiden mogen för samtycke som du kan läsa om i mitt inlägg Sex & samtycke.
-
Det finns en del som har problem med ordet "samtycke", men kalla det i så fall för något vid den lagändring som krävs. Varför inte bara använda Madeleine Leijonhufvuds förslag som hon lägger fram i boken Samtyckesutredningen?
-
.. Och borde inte regeringen dra igång en nationell kampanj för att få bukt på detta stora samhällsproblem? Passivitet kan väl inte vara allenarådande på alla departement?
I morgon ska jag gå på ett frukostseminarium som 09-nätverket arrangerar. Seminariet har titeln Sverige ett föregångsland för att bekämpa sexualiserat våld? Detta stod i inbjudan:
-
Sverige har kommit en bit på vägen i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor men fortfarande utgör våldet ett stort samhällsproblem. Sverige har en handlingsplan mot våldet, EU har en – nu måste de användas. Vilka metoder fungerar? Räcker lagstiftningen till och vad kan den svenska regeringen göra för att få upp frågan på dagordningen under det svenska ordförandeskapet i EU? MEDVERKANDE: Del 1. Katarina Bergehed , kampanjsamordnare på Amnesty pratar om rapporten "Fallt nedlagt – våldtäkt och mänskliga rättigheter i de nordiska länderna." Olga Persson, samordnare för stöd- och informationsverksamheten på Team för våldtagna berättar om mötet med kvinnor och tjejer utsatta för våldtäkt. Åsa Regnér, generalsekreterare på RFSU pratar om EU:s handlingsplaner och om hur de kan användas.
Del 2. Carina Hägg, riksdagsledamot (S) om Europarådets arbete mot våld mot kvinnor. Ulrika Karlsson, riksdagsledamot (M) om den svenska handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Samtalsledare: Carina Ohlsson, ordförande Sveriges Kvinnojourers Riksförbund.
-
Nästan dagligdags får vi erfara att den svenska sexualbrottslagen inte fungerar. Domstolarnas attityder måste förändras och lagen skrivas om. Jag är för en samtyckesreglering, men man kan lika gärna använda en annan formulering såsom Madeleine Leijonhufvud gör i Samtyckesutredningen. Skärpta regler är en tydlig indikation på vad som inte accepteras i samhället. Lagstiftningen bör spegla folkets rättsuppfattning. Lagstiftning har en normerande effekt.
Just nu sitter jag och läser rapporten Insiste, Persiste, Resiste, Existe. Det är tung läsning. Ibland måste jag avbryta mig i läsningen, ta en klunk vatten och ta ett djupt andetag, innan jag fortsätter.
-
I anslutning till rapporten, publicerades, för några dagar sedan, en artikel i SvD, skriven av Kvinna till kvinnas generalsekreterare Lena Ag. Hon skriver att utrikesminister Carl Bildt måste ändra attiyd. Jag skulle vilja hävda att hela den borgerliga regeringen måste ändra attityd!
-
Myndigheters tystnad och oförmåga att åtala förövare ger indirekt stöd till övergreppen. Det enskilt största hotet mot kvinnorättsaktivister är brist på erkännande. Det viktigaste Sveriges regering därför kan göra är att synliggöra deras arbete, skriver Ag och vill att Sverige, när vi blir EU-ordförandeland, lyfter fyra viktiga punkter:
- 1. Driv på för att EU-delegationer liksom medlemsländernas ambassader utanför unionen ordnar möten med kvinnorättsaktivister. 2. Framför kritik till regeringar vid kränkningar mot kvinnorättsaktivister. 3. Erbjud skydd och snabb visering när kvinnorättsaktivister och deras familjer behöver fly till säker plats. 4. Synliggör kvinnorättsaktivisters centrala roll för demokrati, fred och säkerhet genom att ordna möten mellan kvinnorättsförsvarare och statsråden under EU-ordförandeskapets utlandsresor.
-
Nu är det upp till Carl Bildt och Co. att visa framfötterna när vi blir EU-ordförandeland och lyfta dessa fyra punkter. Jag har tyvärr inga stora förhoppningar på denna högerregering.
Nu är Internationella kvinnodagen över för detta år. Tack vare denna dag har vi fått läsa artiklar och sett utspel beträffande jämställdhet, våld mot kvinnor, feminism, trafficking, mansdominans et cetera i media. Vidare har det funnits en hel drös med föreläsningar och seminarier om, för och med kvinnor. Resten av året kommer vi i värsta fall inte få läsa någonting om ovanstående ämnen.
-
Högeralliansen kanske har vunnit en och annan röst med sina PR-trick, men handlingsmässigt kommer ingenting att ske från Rosenbad. Jo, vi kommer att få se försämringar. Förändringar som drabbar i huvudsak kvinnor och barn och inte bara i Sverige utan i världen.
-
Idag på DN Debatt läser jag att biståndsminister Gunilla Carlsson (M) vill strypa FN-bistånd: Vi omprövar bidragen till trotsiga biståndsorgan, skriver Carlsson. Vilka kommer att drabbas av biståndsministerns tilltag? I första hand kommer kvinnor och barn att drabbas av denna syn på bistånd. En procent av BMP:t till bistånd är ett minne blott nu när högeralliansen bestämmer. Vi Socialdemokrater har en helt annan syn på bistånd!
-
Och trots att vi har passerat 8 mars och Internationella Kvinnodagen, vill jag slå ett slag för en välgörenhetsgala till förmån för Alla Kvinnors Hus. ETT NEJ ÄR ETT NEJ är en stjärnspäckad artistgala mot kvinnovåldet. Läs mer här och här.
Silvio Berlusconi har gjort det igen. Han har uttalat sig oerhört dumt. Det senaste uttalandet kan man läsa om i Metro. Hur har han blivit Italiens rikaste man? Varför har italienarna valt Berlusconi till sin främsta företrädare? Kan det Demokratiska partiet vara Italiens hopp. Tillåt mig att vara tveksam - SvD - Italiens politiska system går ständigt i baklås Palmecenter - Italien inför nyval lider av strukturella problem
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har fått i uppdrag av regeringen att föra ut ett nationellt handlingsprogram för omhändertagande av våldtäktsoffer och öka möjligheten för att gärningsmännen ska kunna ställas till ansvar för sina brott.
-
Sjukvårdspersonal, åklagare och poliser i Kalmar, Karlstad, Skövde, Umeå samt Uppsala ska under det första halvåret få utbildning och tillgång till förbättrade hjälpmedel för rättssäker provtagning och spårsäkring. Detta i samarbete med Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).
Jag var på RFSU:s seminiarium Är tiden mogen för samtycke i förra veckan. RFSU har även lagt ut ett referat om seminariet på sin hemsida. - Det var en intressant panel som diskuterade samtycke: RFSU:s generalsekreterare Åsa Regnér, SvD:s ledarskribent Maria Abrahamsson, juristen och forskaren Eva Diesen, riksdagsledamot Johan Pehrson, (fp), advokaten och jämställdhetspolitisktalesman Claes Borgström (s), miljöpartiets språkrör Peter Eriksson, och samtalet leddes av journalisten Ulf B. Andersson (ansvarig utgivare för Amnesty Press). - Juristen och forskaren Eva Diesen arbetar på en rapport om sexualbrott i Stockholms län. Rapporten offentliggörs denna månad. Det Diesen sade under seminariet är i mångt och mycket samma saker som hon har sagt till SR/Ekot och Metro. Diesen vill gärna att sexualbrottslagstiftningen ändras och blir mera normativ, där normen ska vara att det krävs samtycke. - För att vara Maria Abrahamsson, visade hon ödmjukhet (jämför med det här inlägget - Maria Abrahamsson önskar Beatrice "lycka till") och sade att hon hade stor förståelse för dem som förespråkar att sexualbrottslagen ska innefatta samtycke. Det har ett symbolvärde för många, men kommer inte att göra skillnad i domstolen. Abrahamsson menade också att ”samtyckeslagen” kommer att förlöjligas i media. Att förlöjliga samtyckeslagen har SvD själva bidragit med i och med Ledarredaktionens blogginlägg Youtubiana #25: Framtidens fem i tre-ragg?. Här länkas det till ett YouTube-klipp som numer är borttaget på YouTube, men jag hittade klippet på ett annat ställe:
- Peter Eriksson är en av dem i panelen som var för samtycke i sexualbrottslagen. Eriksson hänvisade till miljöpartiets motion 2008/09:Ju426 Införande av samtyckeskravet, artikel på Brännpunkt/SvD och Samtyckesutredningen, som den genomgång av den svenska sexbrottslagstiftningen heter och som staffrättsprofessor Madeleine Leijonhufvud tagit fram. Varför Eriksson är för samtycke i sexualbrottslagen kan man läsa om bland annat här eller se här:
Under seminariet nämndes även män som offer och kvinnor som förövare. Här finns ett stort mörkertal. Gizela Pliebe (osäker på namnet) kommer med en avhandling i vinter. Därtill har den danska motsvarigheten till Folkhälsoinstitutet publicerat en undersökning som heter Unga och kaeresta våld (jag hittar varken Gizela Pliebe eller den danska undersökningen på nätet, någon som kan hjälpa mig med det?). I dessa tas män som offer och kvinnor som gärningsmän upp. I nuläget är kvinnliga gärningsmän och män som offer tabu. - Min personliga åsikt är att lagstiftningen har en viktig normativ funktion och därför ska vi ha en sexualbrottslag som också innefattar samtycke. För att förhindra och förebygga sexualbrott, krävs inte enbart en lagändring, utan ett omfattande handlingsprogram, där fackförbund, skolor, politiker, krogar, gym, rättsväsendet, arbetsförmedlingar med flera är involverade. Killars attityder kan man jobba med i ett mycket tidigt stadium. - Bättre gatubelysning är en sådan enkel sak som kan minska våldtäkter (läs till exempel Stockholm Citys artikel och gå in och rösta på Fortum). - Sedan kan man alltid fråga sig varför Beatrice Ask har tillsatt en utredning om sexualbrottslagen som skall vara klar 29/10 2010, det vill säga nästa mandatperiod. Strategi från hennes sida? - Tidigare inlägg: Samtyckeskrav istället för tvångskrav i sexualbrottslagen? -------------------------------------------- Under strecket: Dagens Arena - Sexuell terrorism och vaginal destruktion DN - Våld mot kvinnor på jobbet ökar Ledarkrönika i Aftonbladet - Med vigselrätt följer ja till homoäktenskap Anna Ardin - Vem bestämmer vänster eller höger? (Jesus?) PM Nilsson - Mammorna vill behålla monopolet på barnen Peter Karlberg - Partiapparat versus bloggare
"...for her tireless commitment to working with women who have experienced the most horrific sexual violence in some of the most dangerous countries in the world, and campaigning for them to receive social recognition and compensation."
- The Right Livelihood Award delas i år på fyra (egentligen fem: fyra kvinnor och en man). Priset kallas även för det alternativa Nobelpriset. Right Livelihood-priset uppmärksammar människor som arbetar för en bättre värld. Jag vill i detta inlägg specifikt uppmärksamma en av pristagarna - gynekologen Monika Hauser. - Hauser är grundare av organisationen medica mondiale, which works to prevent and punish sexual violence against women and girls in wartime and to assist the survivors. Hauser and her colleagues have helped over 70,000 traumatised women and girls in war and post-war crisis zones in Bosnia and Hercegovina, Kosovo, DR Congo, Liberia and Afghanistan, often despite great risks to their own security. - Här har vi alltså en organisation, som med risk för sina egna liv, hjälper kvinnor som utsatts för våldtäkter och annat grovt våld i krigs- och krisområden. I slutet av 1992, under Bosnienkriget, forcerade Hauser frontlinjerna för att bygga upp mobila hälsokliniker för att ta emot kvinnor som utsatts för våldtäkt och andra övergrepp. - Våldtäkter i krig är mycket vanliga. Inte sällan sker våldtäkterna på order. Ett systematiskt tillvägagångssätt för att bryta ner fienden på andra sätt än rent militäriska. I slutet av 1990-talet erkändes systematiska våldtäkter som brott mot mänskligheten. - Right Livelihood-priset är mer intressant än Nobelpriset. Alla fyra pristagare är värdiga mottagare av detta pris. - Rapport: medica mondiales concept of trauma and human rights work SvD, DN, Dagen Esmas Geheimnis Im Einsatz für Frauen in Kriegs- und Krisengebiete Cecilia Widerberg - Våldtäkt i krig Forum för levande historia SR - Våldtäkt mot kvinnor i krig allt vanligare Kvinna till kvinna YouTube, Unicef: In DR Congo, rape as weapon of war
När jag var liten hade jag nattföräldrar som var missionsvänner. Det innebar att jag var med i Missionskyrkans barntimme och söndagsskola (SMU). Det innebär att jag är en jvl på religionsfrågor framför allt när jag ser Jeopardy och spelar TP. - Den Missionskyrka jag var medlem i som barn, gjorde mycket bra framför allt när det gäller internationell solidaritet och utåtriktad verksamhet. Tyvärr var det en liten församling och till slut var de nödgade att samarbeta med Pingstvännerna. Jag var med på ett möte i Pingstkyrkan och blev rädd. De talade ett "konstigt" språk berättade jag för mamma (= talade i tungor) och då fick mamma nog och där tog min aktiva kyrkoverksamhet slut (ja, förutom de få gånger jag var med på Midnattsmässan i juletid och då var det i Svenska kyrkans regim). Dock kvarstår faktum att Missionskyrkan har bra verksamhet. - Därför är det med stor besvikelse jag läser Aftonbladet idag. Kom ihåg läsare - det här är inte Missionskyrkan! Det här är en liten församling (och jag vill absolut inte dra paralleller till Knutbyförsamlingen), så snälla - dra inte Missionskyrkan över en kam. Det här gäller en liten ort i Värmland. Jag hoppas innerligt att Missionskyrkan sätter ner foten och det räcker inte med det här pressmeddelandet som vid första anblicken inte försvarar de sexuella övergrepp som skett, men som i själva brödtexten gör precis det.
-
Samtidigt som jag skriver detta inlägg har jag Eurytmics låt Missonary Man i mitt huvud... hm
... om du blir våldtagen. Det anser var femte person mellan 15-25 år (Aftonbladet). - Vad är det som har hänt? Är det en tillbakagång vad beträffar attityder, eller är det okunskap bland unga? Finns fortfarande sexualkunskap i skolan, eller talar man inte om våldtäkt på sexualkunskapen? -
OBS! DETTA ÄR INTE HBT-SOCIALDEMOKRATERS OFFICIELLA BLOGG!
Denna blogg är vår personliga och ska inte ses som HBTS eller S-kvinnors officiella. De åsikter som framförs kan ibland avvika från partiets, S-kvinnors och HBT-socialdemokraters.
Nu är Internationella kvinnodagen över för detta år. Tack vare denna dag har vi fått läsa artiklar och sett utspel beträffande jämställdhet, våld mot kvinnor, feminism, trafficking, mansdominans et cetera i media. Vidare har det funnits en hel drös med föreläsningar och seminarier om, för och med kvinnor. Resten av året kommer vi i värsta fall inte få läsa någonting om ovanstående ämnen.
