Samhällsklyftorna kommer att forsätta växa i det mörkblå Sverige. Vi kommer snart att få universitetsavgifter, som gör det omöjligt för människor att göra klassresan, skrev jag i ett inlägg från i somras.
-
I en debattartikel i DN idag kom således förslaget att avgiftsbelägga högskolorna.
-
Med tanke på svenska högskolestudenters långa väg genom utbildningsväsendet är det befogat att överväga att införa ökade ekonomiska drivkrafter för att korta utbildningstiden via någon form av avgift för högskoleutbildning. För att minska risken att avgifterna leder till ökad social snedrekrytering skulle det kunna vara möjligt att låna till avgiften eller införa ett stipendiesystem. Det är också viktigt att förbättra informationen till personer som ska välja utbildning om till exempel genomsnittlig inkomst och arbetslöshetsrisk efter olika utbildningar.
-
Avgiftsbelägga högskolan för att förkorta studietiden? Läs också sista meningen i stycket ovan...
-
Jag kan redan se hur framtiden kommer att se ut:
-
Året är 2028. Lisa, 18 år, vill plugga svenska och litteraturvetenskap. Att bli författare är en dröm hon har haft sedan hon var sju år gammal. Hon har har A i alla ämnen utom matematik, fysik och kemi (faktum är att Lisa har ganska svårt för de ämnena). Ett aber för Lisa är dock att hennes två mammor jobbar som brevbärare respektive assistent och har inte råd med universitetsavgiften. Till saken hör att Lisa har en tvillingbror som heter Calle. Calle är tekniskt lagd. Han älskar de tekniska och naturvetenskapliga ämnena. Calle har redan blivit headhuntad av en högskola som har ett nära samarbete med ABB. Förutom gratis studiegång, får han också kost och logi betald. I Calles utbildning ingår även ett år i USA, där alla omkostnader är betalda och han kommer till och med att få en liten fickpeng varje månad från ABB.
-
Lisa går till Myndigheten för högskola och universitet och får prata med en tjänsteman. Det finns inga stipendier för de som läser humaniora. Tjänstemannen informerar henne om att hon inte kommer att få låna till universitetsavgiften, eftersom hon sökt sig till en utbildning som inte genererar i ett jobb, men om Lisa väljer att plugga ett tekniskt eller naturvetenskapligt program på en högskola, då kan Myndigheten låna ut till universitetsavgiften. Tjänstemannen föreslår ytterligare en rad program, där det råder brist på arbetskraft. Lisa funderar ett ögonblick. Ska hon plugga fyra år på högskola, sådant hon inte gillar och som hon till och med har svårt för? Hon tackar nej och går ledsen därifrån. När hon kommer hem, försöker hennes föräldrar tröttna på henne. Hennes ena mamma säger att hon kan lägga in ett gott ord för henne på brevbärarkontoret.
-
I Sverige ska skolan vara gratis, även högskola och universitet! Jag är ofta i Tyskland, där får de mindre bemedlade studenterna BAföG*. Många studenter är beroende av sina föräldrar. Det innebär att föräldrarna kan bestämma vad barnen ska plugga (vilket de gör väldigt ofta).
-
* Die Leistungen nach dem BAföG erfolgen nach pauschalen Bedarfsbeträgen (Bedarf), auf die eigenes Einkommen und Vermögen des Schüler oder Studenten sowie Einkommen seines Ehegatten und – in aller Regel – auch seiner Eltern angerechnet werden. Das BAföG ist somit „familienabhängig“.
Igår var jag på ett intressant seminarium om miljö och klimat. Inbjudna talare var Carin Jämtin som talade om det senaste 
Metro
Jag borde ha hållit fast vid att jag inte skulle.
1 månad sedan
