Henrik Schyffert är elak men jligt rolig

Einerstam gör en Bodström

Min fru, Åsa Einerstam (i kyrkovalet Åsa Andersson), har gjort en Bodström och blivit inkryssad i Stockholms stift. En ung tjej, tillika hbt-person - det är precis vad Svenska kyrkan behöver. Grattis frugan!

I've got the hots for Håkan Juholt!

Ni som känner mig eller läser min blogg regelbundet vet ju att I've got the hots for Håkan! Idag fick jag en rejäl kram av Juholt.

-

Tidigare inlägg:

Om jag vore partiledare för S...

Håkan Juholt tar över skutan efter Marita Ulvskog

Håkan Juholt & röjsågen

Håkan Juholt & Mångfaldsrosen

Carin Jämtin - en lysande politiskt stjärna

Sex nya namn har valts in till VU (Verkställande Utskottet) på Jobbkongressen: Carin Jämtin, Ylva Johansson, Mikael Damberg, Tomas Eneroth, Peter Hultqvist och Anneli Hulthén, men som Aftonbladet skriver idag:
-
Men faktum är att de inte är speciellt kända [...]
– Messing.... nej, Marita något! Jaså, inte det. Hon är i alla fall från Stockholm, säger metallaren Besim Matoshi om tidigare biståndsministern Carin Jämtin som nu är oppositionsborgarråd i Stockholm.
Hon är JÄMT I hetluften.
– Hmm, jo, säkert...
JÄMT alltså.
– Jaha, Jämtin!
-
Carin Jämtin är en doldis och jag anser att det är ett problem för S i Stockholm. Hon är en briljant politiker och jag är en av hennes främsta anhängare, men... som jag skrev i ett tidigare inlägg:
-
Jag gillar Carin Jämtin. Hon har en skarp hjärna, hon är jordnära, hon tar sig alltid tid att lyssna. Hon har humor, hon är klok, hon är kunnig och har glimten i ögat. -Det tar mig emot när jag nu måste uppmana Jämtin att styla sig. Jag är feminist och anser inte att det ska ha någon betydelse, men i detta mediaklimat försvinner Jämtin. Hon väldigt blek i jämförelse med andra politiker. Hennes budskap går inte fram i mediabruset. Jämtin har en snygg frisyr, men den kan bli bättre med en annan hårfärg och kanske några slingor. Vidare måste hon börja sminka sig. Kan inte partiet skicka henne på en make up-kurs? Jag sminkar mig väldigt sällan, men jag är inte någon offentlig person så som Jämtin. Jag förstår vidare inte Jämtins förkärlek för brunt och beige. En uppmaning till Jämtin är att alltid ha något grönt på sig. När Gudrun Schyman var partiledare för vänsterpartiet bar hon alltid rött. Det blev hennes signum. Jämtin passar i grönt och grönt passar även i ett annat hänseende - Jämtin är en av de socialdemokrater som lett rådslagsgruppen för klimat och miljö.
-
Jag vet att hon inte gillar att jag tar upp detta med utseende. För henne är det politiken som är det viktiga, men jag är en kärleksfull kritiker och vet hur viktigt det är att nå ut i mediabruset.
-
När Jämtin besökte NetRoots i förrgår var hon briljant. När de Rödgröna tar över Stadshuset kommer vi att få se ett hbt-borgarråd och Egalia kommer att permenteras. Dessa besked gav hon mig när hon besökte oss bloggare. Igår, i Heta stolen, visade Jämtin återigen att hon är en lysande stjärna som värna hbt-personers fri- och rättigheter.
-
Därför hoppas jag att fler upptäcker att Carin Jämtin är en politiskt stjärna och att fler i Stockholm får upp ögonen för henne. By the way... vid en jämförelse med Sten Nordin är hon rena färgexplosionen i politisk lyster.
-
Relaterat: Före detta statsminister Ingvar Carlsson, oppositionsborgarrådet Carin Jämtin & HBT-sossen Alexandra Einerstam, Här kommer (S)tockholms nya ledare, Converse - skor för sossar, Mona Sahlins V-team, Friskolorna är (tyvärr) här för att stanna
Andra som har skrivit om VU: SvD, Expressen, Peter Andersson, Johan Westerholm, DN, DN2
-
Här finns fler kongressbloggar:Åsa Lindestam , Joakim Kellner kommunals kongressblogg, Röda Berget , Camilla Wedin , Dan Oskarsson , Jonas Morian , Eva Rundkvist Käringen mot strömmen , Åsa Westlund , Staffan Svärd , Krassman , S-Buzz , Reza Javid Mohammedsvensson , Erik Laakso På uppstuds , John Johansson , Örebro läns delegationsblogg , VästmanlandsdelegationenLidmans legender , Anders Teljebäck , Gabriel Wikström , Åsa Eriksson , Tingeling , Peter Gustavsson , Lars Wiberg , Darina Agha , Markus Blomberg , Robert Noord , Thomas Bodström , Best of mankind , Fredriks kongressblogg , Fredrik Lundh Sammeli , Rödgrön , S i norr - kongressblogg , S debatt i Jämtlandslän , Mats Engström , Rosemari Södergren med Kulturbloggen , Johan Westerholm på Mitt i steget, Monica Green , Arvid Falk hela redaktionen på plats , Anders Löwdin på Lowdin.com , Claes Krantz och hela gänget bakom sosse.tv och Solidariskt Sverige , Mårten Wedebrand , Nathalie Sundesten Landin , Stefan Wikén Stefans konspirationer, Peter Högberg Högbergs tankar , Viktor Tullgren , Fredrik Jansson tankar från roten , Karin Bergh , Haningeposten , Eva-Lena Jansson , AC Brockman , Fredrik Pettersson , Thomas Hartman , Anna Vikström , Alliansfritt Sverige

Usla hemsidor, rapporter i pappersversion och äntligen en rapport som nu finns tillgänglig

Igår var jag på ett mycket intressant seminarium om (S)torstäderna. I samband med seminariet släppte arbetarekommunerna, Malmö, Göteborg och Stockholm en rapport, i pappersversion.
-
Jag anser det vara rent förkastligt att de många rapporter, som släpps under Jobbkongressen, endast finns att tillgå i pappersversion. I samma veva som en förening, organisation, tankesmedja et cetera, har ett releaseparty för sin rapport, då rapporten delas ut till deltagarna i pappersversion, ska den finnas tillgänglig på nätet.
-
Det är lätt hänt annars, att lysande rapporter försvinner. Jag har till exempel mejlat Arbetarrörelsens tankesmedja om att snarast uppdatera sin hemsida. Hemsidan, i dess nuvarande skick, saknar till och med RSS. Rapporterna ska vara lätta att dela och blogglänkar bör vara synliga, så att en rapport, som till exempel denna, inte försvinner.
-
Något annat jag upptäckte igår, när jag för en gångs skull åkte hem tidigt, var att Jobbkongressen endast sänds på SVT24 fram till 18:00. Därefter är det Lasse Kronér. Socialdemokraterna webbsänder inte ens sin egen partikongress. Hallå där! Ta lärdom av SSU och deras kongress i Uppsala. Det är 2009 och inte 1898.
-
Nu har jag hittat (S)torstadsrapporten via Fredrik Jansson (den lades ut idag, förmodligen av Jansson själv eller någon annan som fått rapporten via mejl):

Storstad

View more documents from guestc90847e.

50/50 - varför är det så jla svårt?

Igår delade Unga S-kvinnor Rebella ut ett flygblad på Centralstationen och Jobbkongressen beträffande föräldraförsäkringen. Ordförande för Rebella, Gabriella Granditsky Svensson, har även skrivit ett blogginlägg om denna försäkring - För alla likas rätt - dela föräldraförsäkringen! - läs inlägget. Här kommer Rebellas flygblad i sin helhet:

[Flygblad] Föräldraförsäkringen

View more documents from Einerstam.

Nathalie Sundesten Landin bloggar också om föräldraförsäkring.

En progressiv politik för det digitala samhället

Seminarium Sossar mot Storebror

View more documents from Einerstam.

Kaffemingel med Rebella & sq2540sthlm

(Klicka på bilden så blir den större)

-

Idag, klockan 18:00 bjuder Rebella och sq2540sthlm på kaffemingel i monter B02:42. Välkomna!

Mona Sahlin besöker Unga Örnar

Tack SSU och Jytte Guteland!

Mina tankar går till Margrethe Höglund idag. Hon är projektledare för Olof Palmeskolan i Västsahara, ett projekt som drivs av S-kvinnor i Stockholm. S-kvinnor har länge drivit frågan att Sverige ska erkänna Västsahara, SADR. Igår beslutade nämligen Jobbkongressen, mot partistyrelsens vilja, att Socialdemokraterna ska verka för att Sverige erkänner Västsahara som en självständig stat. Äntligen!

-

Igår beslutade även kongressen att Socialdemokraterna ska verka för att Sverige och EU erkänner morden på kristna, armenier, syrianer/assyrier och kaldéer, i det Osmanska riket 1914-1918 och morden på kurder i Saddam Husseins Irak 1988 som folkmord.

-

Partistyrelsen väljer sina krig. Debatten om Sveriges trupp i Afghanistan blev nämligen intensiv och lång. Flera kongressombud ansåg att den bör tas hem men Jobbkongressen ställde sig till slut helt bakom partistyrelsens förslag.

-

Bloggat om Västsahara: Åsa Eriksson, Helle Klein, SvD, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Christian Valtersson, Jytte Guteland, Johan Westerholm, Mats Engström, Johan Büser, Eva Rundqvist, Mohammed Svensson, Johanna Graf, Helle Klein2, Eva Rundkvist2

-

Tidigare inlägg: Fokus Västsahara - Riv världens längsta mur på Emmaus!, [MANIFESTATION] Befria Afrikas sista koloni - erkänn Västsahara nu!, [DEBATTARTIKEL] Regeringen måste agera för mänskliga rättigheter och ett fritt Västsahara!, Wallenbergare med Wallenberg

Everything counts in large amounts

Sverige behöver en stark ekonomisk politik. Varje arbetad timme bidrar till framtidens välfärds finansiering, sade Thomas Östros i sitt anförande. Jag har naturligtvis gjort en ordmoln av hans tal. Jobbkongressen har idag spikat en ansvarsfull politik för jobben. Nu tar vi nästa område.
-
Eva-Lena Jansson har bloggat om En jobbskapande näringspolitik och Peter Andersson skriver om Stig Malm.
-
P.S. I heta stolen idag, svarade Mona Sahlin på frågan: Stieg Larssons deckare eller Thomas Bodströms deckare?, att hon föredrog Larssons deckare.
Johanna Graf har skrivit ett inlägg om raggarslingor.

Bodströms nya jobb: sagotant?

Jag gick förbi Unga Örnars hörna på Jobbkongressen och såg Thomas Bodström bli intervjuad av några unga tjejer. De såg ut att ha det mysigt. Det var lite sagostund över det hela.

Vem fan är storstadsväljaren?

Det är i storstäderna som klyftorna är som störst. Det är i storstäderna som Socialdemokraterna förlorat väljare. För att vinna nästa val måste Socialdemokraterna öka väljarstödet

framför allt i Stockholm. Frågan är hur?

-

Jag kommer just från ett seminarium som handlar om en Socialdemokrati för människorna i storstäderna. Arbetarekommunerna i Stockholm (Carin Jämtin), Göteborg (Anneli Hulthén) och Malmö (Ilmar Reepalu) har tagit fram ett gemensamt idépolitiskt program för just detta. I skrivandets stund är inte rapporten utlagd på nätet.

-

SR

Vart vi Socialdemokrater vill nå, vilka våra drömmar är, vilket Sverige vi vill bygga

Ordmoln som visar de ord som återkommer oftast i Mona Sahlins tal på Jobbkongressen. Klicka på bilden, så blir den större.

-
Mona talar bäst till sina egna, säger retorikern Elaine Bergqvist till Aftonbladet. Hon fortsätter: Idag omnämnde Sahlin sina åhörare som ”partivänner”, med samma framtoning för ickefrälsta socialdemokrater kommer Sahlin vinna valet med opinionssiffror på topp. För att vinna valet ska hon inte sänka motståndarna utan deras argument, på så sätt vinner hon deras anhängare. Jag håller med Bergqvist - om Sahlin höll dylika tal för ickefrälsta, då jävlar anamma!
-
Jobben var i fokus i Sahlins tal, men återigen vill jag lyfta upp något som jag brinner för - feminism och hbt-frågor. Mona Sahlins sommartal i Nacka i år var fantastiskt vad beträffar ett brandtal för jämställdhet, men när jag hörde Sahlin tala igår, gick mina tankar faktiskt till Fredrik Reinfeldt.
-
Reinfeldt kommer aldrig, aldrig, aldrig att lyfta kvinnor och hbt-personer i ett sådant tal av dignitet, som Sahlin gör. Reinfeldts partikamrat Carl Bildt har ju skrivit 500 blogginlägg och nämner ordet jämställdhet endast en gång. Då förstår vi att jämställdhet är inget som Moderaterna prioriterar, snarare tvärtom. Jag väljer att avsluta detta inlägg med ett citat ur Sahlins tal som rör hbt-personers fri- och rättigheter och Sverigedemokraterna:
-
Partivänner,
Vi har ett citat med i våra riktlinjer som jag vill nämna. Det är Facundo Unia som berättar såhär: ”Många som jag träffar skuldbelägger sig själva och drar sig för att anmäla. ’Om jag inte varit gay, om jag inte hållit min partner i handen, om jag inte haft de här kläderna eller de här kläderna så skulle det aldrig har hänt’ … Tänk dig ett heteropar som blivit misshandlat och tänker: ’Om jag bara inte hållit min tjej i handen’. Det händer inte.” Nej, och det ska förstås aldrig heller behöva hända homosexuella.
All kärlek är lika mycket värd – och nu har vi tagit ett steg till med rätten att få gifta sig. Det finns fler steg vi måste vi ta. Jag vill tacka åt våra kyrkopolitiker och deras kamp för giftermål i kyrkan för alla par som så vill!
Men, partivänner,
I dag nämner jag Facundo Unia av ett annat skäl. Facundo blev angripen och sönderslagen av nationalsocialistiska ungdomar när han gick i Prideparaden 2003. Angriparna var alltså medlemmar i ett ungdomsförbund vars moderparti är och har varit representerat i flera kommunfullmäktige i vårt land – bland annat Södertälje och Haninge.
Deras bröder och kusiner försöker idag komma in i riksdagen. I slips och kavaj och med gott självförtroende. Och en politik byggd på fördomar, på öppen främlingsfientlighet. På allt annat än den demokratiska principen om alla människors lika värde.
Stieg Larsson (efter sin död mer känd och respekterad än någonsin) har skrivit mycket om Sverigedemokraterna. Det var så vi träffades första gången. Hans råd var alltid: bemöt Sverigedemokraterna som den politiska rörelse de är. De kan inte bekämpas med förbud, våld eller socialvård. Bemöt dem med en politisk motrörelse som värnar demokrati och yttrandefrihet!
En sådan motståndsrörelse måste vi vara – och är vi i vårt socialdemokratiska parti! Därför har vi tagit debatten. Därför är beskeden så tydliga från vårt rödgröna regeringsalternativ. Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande.
Om ni visste vad det värmer mig att det alltid är när jag talar om detta som applåderna blir som starkast!
-

-
Mona Sahlins tal i skrift
Andra som bloggat om Sahlins tal och Jobbkongressen: ArvidFalk, Viktor Tullgren, Thomas Hartman, Fredrik Pettersson, Ulf Bjered, Åsa Eriksson, Björn Andersson, Peter Andersson, Johan Westerholm, DN, SVD, Aftonbladet, Expressen, DN2

Uppdrag Välfärd

Maria Östberg Svanelind, utredningschef och projektledare för Uppdrag Välfärd
-

Jag har i inlägget Socialtjänstens hjältar II skrivit:

-

Socialsekreterare har en orimlig arbetssituation och i och med att den moderatstyrda regeringen kommer med ytterligare sparkrav är denna situation, som socialsekreterare befinner sig i, ohållbar! Nu redovisar Akademikerförbundet en medlemsundersökning om socialsekreterarnas arbetssituation (under projektet Uppdrag Välfärd). Läs hela undersökningen här.
-

Jag träffade Maria Östberg Svanelind, utredningschef på Akademikerförbundet SSR och tillika projektledare för Uppdrag Välfärd på Jobbkongressen och vi satte oss ner och pratade en stund om projektet, socialsekreterarnas och klienternas situation.

-

Östberg Svanelind berättar att projektet drog igång hösten 2007 för att lyfta de socialpolitiska frågorna. Projektet är tänkt att hålla på fram till valet 2010. Politikerna måste få upp ögonen. I och med projektet vill SSR bidra till att starta en debatt som tar sin utgångspunkt i de mest utsatta människorna, som handlar om hur samhället kan stödda och bidra till att alla medborgare får ett värdigt liv. Det yttersta skyddsnätet fungerar inte. Idag ser vi en dramatisk ökning vad beträffar försörjningsstöd (under första halvåret 2009 med över 20 procent i hela landet). Jag jobbar ibland på en stadsdelsförvaltning som vakt och får se med egna dessa försämringar och därför är socialpolitik en av mina hjärtefrågor.

-

Socialsekreterarna har en omänskligt hög arbetsbelastning. De är hårt trängda. Enheten för hemlösa ska till exempel spara en miljon kronor i månaden, trots att den har tagit emot 30 procent fler hjälpsökande i år än i fjol (DN). Östberg Svanelind berättar om socialsekreterare et cetera som arbetar helger och nätter gratis eftersom svångremmen har dragits åt. Kortsiktiga besparingar på förebyggande arbete i socialtjänstens budget är inte lösningen, säger Östberg Svanelind. Hon fortsätter: Den globala ekonomiska krisen skär tvärs igenom det svenska samhället. Speciellt nu är det viktigt att upprättahålla och utveckla de kommunala verksamheterna. För att förhindra neddragningar och uppsägningar måste staten hjälpa kommunerna med finansieringen.

-

Jag påpekade då att den Moderatstyrda regeringen tänker skjuta till 10 miljarder till kommuner och landsting under 2010, men Östberg Svanelind vill att regeringen även ger besked om ökade statsbidrag till kommunerna också 2011 och 2012. Jag håller med henne.

-

Vi talar lite om Akademikerförbundets krav på legitimation för socionomer och Östberg Svanelind är glad att den frågan lyfts under Jobbkongressen i och med motionerna G126:1, G126:2. Partistyrelsens utlåtande över dessa lyder:

-

Partistyrelsen vill understryka betydelsen av socionomernas arbete och delar uppfattningen i motionen om att den sociala verksamheten måste kvalitetssäkras. Socionomer har en mycket utsatt arbetssituation och behöver stöd och resurser för att kunna utföra sitt jobb under rimliga förhållanden. Frågan om legitimation för socionomer har diskuterats under lång tid. Yrkeslegitimation utgör sedan lång tid ett viktigt bevis på en yrkesutövares kompetens inom hälso- och sjukvården. Legitimationen är ett uttryck för att en yrkesutövare står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det område legitimationen avser. Den främsta betydelsen ligger i samhällets möjlighet att på ett märkbart och tydligt sätt – genom indragning av legitimationen – reagera när en legitimerad yrkesutövare allvarligt missköter sig. Rätten till legitimation förbehålls sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården och som i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten. Det statliga legitimationsförfarandet är knutet till yrkesutövning. För att få legitimation krävs formella behörighetsvillkor i fråga om utbildning men legitimationen som sådan avser rätten att utöva ett specifikt yrke. För socionomerna leder detta till svårigheter eftersom personer med socionomexamen är verksamma inom en lång rad olika yrken. Partistyrelsen menar att det i första hand bör övervägas och utredas att införa legitimation när det gäller socionomer (exempelvis kuratorer) som jobbar inom hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården jobbar socionomer med annan legitimerad personal i ett system där avgörande beslut tas av legitimerad personal. När det gäller socionomer inom kommunernas socialtjänst så ingår de i en helt annan typ av styrsystem där myndighetsbeslut tas av socialnämnden och inte direkt av tjänstemannen. Därför har inte legitimation för socionomer samma roll att fylla i kommunernas socialtjänst som i hälso- och sjukvården. Vi vill ta initiativ till en översyn av hela socialtjänstlagen. Ny särlagstiftning har tillkommit och mycket har hänt sedan socialtjänstlagen skrevs. Det finns ett klart behov att se över om lagen behöver anpassas efter förändrade krav och behov. I detta sammanhang menar partistyrelsen att det kan vara lämpligt att titta både på frågan om legitimation för socionomer och på frågan om socionomutbildningens innehåll. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta: att bifalla motion G126:1, att anse följande motion besvarad med hänvisning till utlåtandet G126:2.

-

Östberg Svanelind reser för närvarande runt i landet i egenskap av projektledare för Uppdrag Välfärd. För några dagar sedan var hon moderator i Jönköping, på ett möte där SSR-medlemmar och Socialnämnden var inbjudna. Hon berättar om en medlem som jobbar i Frälsningsarmén och som i sin tur berättade för henne att numer är det inte bara hemlösa och fattiga som kommer för att få matpaket, utan även mammor som måste gå till kyrkan eller Frälsningsarmén för att få mat till sina barn. Mammor som måste gå till kyrkan för att ha mat till sina barn - ett sådant samhälle vill vi inte ha. Ett generellt, solidariskt välfärdssamhälle är nödvändigt för det demokratiska samhället vi lever i, säger Östberg Svanelind med eftertryck i rösten.

-

Tidigare inlägg:

It's just another day in paradise (Del II)

It's just another day in paradise

Socialtjänstens hjältar

Jobben först - men hur?

Jag har just fått boken Jobben först - men hur? utgiven av Arbetarrörelsens tankesmedja. Jag har inte hunnit läsa den än, men imorgon (klockan 10: 00, lokal B4) kommer Tankesmedjan ha ett öppet seminarium om boken. Medverkande är Tankesmedjans ordförande Göran Johnsson och dess utredningschef Anne-Marie Lindgren plus tre av de 16 som intervjuats i bokrapporten "Jobben först – men hur?", Kommunals chefsekonom Anna Thoursie, förre AMS-direktören Sandro Scocco och TCOs välfärdsutredare Kjell Rautio.

-

Här kommer dock Anne-Marie Lindgrens förord till boken i sin helhet:

-

Frågan om jobben är egentligen två. Den ena gäller hur vi hanterar dagens djupa konjunkturkris, den andra var de nya jobben finns i framtiden. Frågorna hänger ihop, eftersom satsningarna för att dämpa lågkonjunkturen bör stötta behoven på arbetsmarknaden i framtiden.

Dagens arbetslöshet är en del av en internationell lågkonjunktur, men lågkonjunkturen är i sig en del i en strukturell omvandling. Fordonsindustrins kris, exempelvis, hänger ihop med nödvändigheten att ställa om till de nya krav som klimatkrisen och kravet på hushållning med miljön innebär. Miljökraven, IT-revolutionen och de demografiska förändringarna skapar alla ett omvandlingstryck, som innebär att en del gammalt kommer att försvinna och en hel del nytt att växa fram.

Idén till den här boken var från början att försöka konkretisera debatten om vad som mer omedelbart krävdes mot den växande arbetslösheten. Men kopplingen till de större, strukturella förändringskraven framstod mycket snabbt, och det breddade lika snabbt projektet med boken. I sexton intervjuer delar sexton forskare, politiker, utredare och ekonomer med sig av sina kunskaper kring arbetsmarknad och ekonomisk utveckling på litet längre sikt. Och ett genomgående drag är just att vi står inför stora förändringar.

De intervjuade har olika infallsvinklar på frågan och bidrar med olika pusselbitar till svaret. Men ett drag är genomgående, och det är den starka betoningen av utbildningens betydelse. Framtiden finns i satsningen på kvalificerade jobb - något som står i kontrast till den teori som ibland hörs, att framväxten av en tämligen lågkvalificerad servicesektor måste stimuleras, eftersom det bara är där tillräckligt många nya jobb kan uppstå. Det understryker också nödvändigheten av ett utbildningssystem, som ger möjlighet både att bygga på den kompetens man har och att skaffa sig ny, om det gamla yrkesområdet försvinner.

En viktig slutsats av intervjuerna - ibland på raderna, ibland mellan dem - är att de goda möjligheter som faktiskt finns att utveckla nya branscher och nya jobb inte kommer att förverkligas av sig själva. Det krävs ett antal politiska beslut om viktiga underliggande faktorer. Det kan krävas politiska stimulanser och politisk samordning. Det verkar vara dags att återuppliva det gamla begreppet näringspolitik!

Maia Hirasawa - The Worrying Kind

Maia Hirasawa inleder Jobbkongressen med The Worrying Kind.

Progressiva bloggare på plats

Nu är jag på plats på Jobbkongressen. Jag sitter bland andra progressiva bloggare - NetRoots. Till vårt förfogande har vi hela 76 kvadratmeter.
-
I ett tidigare inlägg skrev jag att vi bloggare skulle få ett specifikt bloggkit och mycket riktigt - ovan ser ni vad som ingår i detta kit. USB-minnet har redan kommit till användning, då jag använder min frus lilla blå acer och är därmed nödgat att lägga alla bilder jag (redan) tagit på detta minne.
-
De flesta fotografier jag tar, kommer jag att lägga ut på min Facebooksida.
-
Jag har redan varit på Centralen där avsparken ägde rum. Strax ska partiordförande Mona Sahlin invigningstala.

Våra bästa stämningars längtan

Socialdemokratin är en frihetsrörelse – vars främsta uppdrag är att se till att skapa möjligheter för alla individer att själva styra sina liv och sina livsval. För att det ska vara möjligt måste den sociala rörligheten öka – genom att förbättra människors möjligheter att växa med kunskap och sätta stopp för alla former av diskriminering. Vår socialdemokratiska frihetsdröm förutsätter därför jämlikhet.
-
M tappar jobbfrågan och det finns en anledning till att Socialdemokraternas partikongress, som går av stapeln idag, heter Jobbkongressen. Således handlar även dagens debattartikel i DN, skriven av partiordförande Mona Sahlin, om jobben. Nedan har en rad bloggare skrivit om just jobbaspekten i Sahlins debattartikel.
-
Därför väljer jag att lyfta något som också finns i artikeln - Socialdemokraternas idé. Hjalmar Branting formulerade Socialdemokratins idé i meningen Våra bästa stämningars längtan. Den kan formuleras på många sätt, till exempel i Alla människors lika rätt och värde eller medelst ovanstående citat från artikeln. Jobbkongressen är således även en frihetskongress.
-
Kristian Krassman, Peter Högberg, Johan Westerholm, Jonas Morian, Jonas Morian2
Foto: Linda Håkansson

Jobbkongressen: Försnack...

Inspirerad av Eric Sundströms YouTubeklipp Jobbkongressen: Snacket inför... gjorde jag min egen försnacksfilm:

Rött kort till Moderaterna (igen)

Det var inte länge sedan jag utdelade ett rött kort till Moderaterna för misslyckat trollande och trixande. Nu är det dags igen. Borg anklagas för trixande lyder DN:s rubrik. Det är manipulation, säger ordförande professor Lars Calmfors om regeringens sätt att hantera den ekonomiska politiken. Inte minst när det gäller hanteringen av utgiftstaket i budgeten.
-
Finansminister Anders Borg trixar alltså med budgetreglerna. Lär man sig att manipulera när man studerar nationalekononomi?

-

SR/Ekot, DI, Johan Westerholm

Tidigare inlägg:

Rött kort för Nyamko Sabunis siffertrixande och beskyllning

Och så var det det här med att ta ut sin examen...

Rött kort för "nya moderaterna"

Om män hade mens (Del II)

Om män hade mens, så skulle det funnits mycket forskning på detta område. Det skulle finnas bättre mediciner. Om män hade mens, så skulle intimhygien vara gratis eller åtminstone mycket billigare. Om män hade mens, så skulle de ha två betalda dagar i månaden, då de slapp jobba. Om män hade mens, så skulle de skryta om den.
-
Om män hade mens, har jag skrivit om tidigare, men idag har jag ätit den sista tabletten av märket Feminax och det föranleder ytterligare ett inlägg på temat menstruation.
-
Feminax finns inte att köpa i Sverige. I England är den och den ännu starkare varianten (Feminax ultra) receptfria. Ipren i all ära, men den biter inte på mina menssmärtor. Nej, det enda som biter är en receptbelagd medicin som heter Orudis och den fungerar inte alls lika bra som Feminax (vidare tar min mage stryk av Orudis).
-
När min Orudis tar slut, måste jag först ringa vårdcentralen och boka en tid. När jag har fått en tid, måste jag gå till vårdcentralen (ofta dubbelvikt av menssmärtor) och träffa en läkare som skriver ut receptet till mig. Jag anser att jag belastar vårdcentralen i onödan och därtill måste jag betala en patientavgift.
-
I genomsnitt har en kvinna 500 menstruationer under sin livstid. Varför finns det så få mediciner i Sverige som är utformade specifikt för att lindra menssmärtor? Varför kan inte de mediciner, som bland annat lindrar menssmärtor, vara receptfria i Sverige? För övrigt anser jag att man bör slopa karensdagen för de kvinnor som måste vara hemma på grund av menssmärtor.

M tappar jobbfrågan

Dagens Industri har något som de kallar för Morgonens nyheter i korthet. Längst ner återfinns den nyhet som toppar detta inlägg (klicka på bilden, så blir den större). Det finns en anledning varför Socialdemokraternas partikongress heter Jobbkongressen. Jobben först!
-
Westander - Ny Sifoundersökning: Störst förtroende för Socialdemokraterna i jobbfrågan
Monica Green, Peter Andersson, Peter Högberg och Johan Westerholm har också bloggat om detta.
Läs även AiP: Sahlins valbudskap: Jobb – inte klyftor

[Recension] Efter ett kvartssekel av nederlag

De har varit många - debattantologierna om Socialdemokraternas och fackföreningsrörelsens vara eller icke vara. Snart går vi utan er, Den grå vågen och Från smedja till tankecentral är exempel på tre sådana antologier. Nu har S-studenter tillsammans med Byggnads gett ut debattantologin Efter ett kvartssekel av nederlag. En debattantologi om arbetarrörelsen och framtiden.
-
Det är ingen uppmuntrande titel på en bok som som enligt redaktörerna, Alexandra Franzén och Matz Larsson, är avsedd att stimulera och provocera, ge nya perspektiv och ifrågasätta heliga sanningar. Medan Timbro ger ut en bok med titeln Flyt, så väljer alltså vänstern en titel som snarare andas oflyt. Anders Eriksson har recenserat Flyt på Arvid Falk och i slutklämmen skriver han (och jag håller med honom):
-
För att socialdemokratin ska kunna bli, eller fortsätta vara, en progressiv aktör som känns relevant inför 10-talet måste vi formulera en positiv berättelse om vår närhistoria. Vi kan inte ens leva kvar i idén att 90-talet var all bad. Det var ändå 90-talet som gav oss bredbandsuppbyggnaden, Hemma PC-reformen och högskoleutbygnaden som alla tre var reformer som började bygga en infrastruktur för omvandlingen av det post-industriella Sverige. Genom att lära oss vara stolta över vår närhistoria, kan vi börja skriva den socialdemokratiska berättelsen för framtiden.
-
Först ut i antologin Efter ett kvartssekel av nederlag är Göran Greider. Han har läst alla bidrag i antologin och därför anser han att det går att känna optimism.
-
Hans Tillys bidrag är varken stimulerande eller provocerande. Istället skriver han ett inlägg som snarare borde heta Byggnads + Olof Palme = sant! Texten är bla bla bla bla och tillför inte den nuvarande samhällsdebatten något förutom en doft av nostalgi och längtan tillbaka till det som har varit.
-
Efter att ha läst Aron Etzlers bok Trondheimsmodellen och några artiklar av Etzler på samma tema, är Etzlers bidrag återvinning av det som han redan skrivit om några gånger. Har han klippt och klistrat från sina gamla alster undrar jag? Jag hade hellre sett honom skriva om Stockholmsmodellen. Kommer den att bli lika framgångsrik som Trondheimsmodellen?
-
Nästa bidrag i antologin är signerat Tiina Rosenberg och är det första inlägget i antologin som jag anser tillför samhällsdebatten något - Feminism, socialism och multisolidaritet. Nu kanske det är någon som reagerar på ordet "multisolidaritet". Rosenberg skriver:
-
För att komma någonstans är det centralt att förstå att mänskligt liv och social rättvisa alltid kräver solidaritet, men solidaritet kan inte endast gälla en fråga. Den feministiska vänsterpolitikens framtid finns i förståelsen av en progressiv mångrörelsepolitik där flera sociala rörelser bildar öppna koalitioner med varandra och på så sätt kan syresätta den parlamentariska politiken. Feminister kan inte endast inrikta sig på kön lika lite som socialister inte enbart kan fokusera på klassrelationer. Nu gäller det att inse att en bra vänsterpolitik inte fordrar enhetlighet i de politiska leden utan bör inrikta sig på multisolidaritet.
-
S-studenters ordförande, Kajsa Borgnäs, skriver en ödesmättad text om klimatfrågan. Borgnäs tar bland annat upp fattiga människors krav på rätt till jämlika utsläpp. Vad jag kan sakna i hennes debattinlägg är ett svensk klassperspektiv. I och med lågprisflyg som till exempel Ryanair, har fler råd att resa utomlands. Lågpriskedjan Lidl säljer, förutom billiga livsmedel, allt från kläder till teknik, Deichmann är ett annat tyskt företag som numer också säljer billiga skor i Sverige. Listan kan göras lång, men frågan är: ska vi hindra människor, som aldrig sett London, från att resa dit på grund av klimatfrågan? Ska vi hindra människor från att köpa fler än ett par skor på grund av klimatfrågaon?
-
Diana Mulinaris bidrag Minnesmärken och klasskamp tar bland annat upp arbetarklassen. Mulinari skriver:
-
Den svenska arbetarklassen ser idag inte ut som den fresk som finns på LO-borgen där en ung (blond) arbetare bär kampen och speglas i den unga (också blonda) kvinnans blick av beundran, (hetero-)åtrå och respekt. Arbetarklassen har aldrig sett ut så. Den representationen exkluderar många arbetare.
-
Lars-Olof Pettersson försöker i sitt bidrag greppa individ och kollektiv. I rask takt avhandlar han familjepolitik, tekniska landvinningar, tillgången till färskvatten, utbildning... samtidigt som han flitigt citerar författare och nämner Lundell, Heidenstam och Branting. Ordbajseri är kanske ett starkt ord för det jag känner, när jag läser hans text, men när Pettersson slutkläm kommer: Vi bör bejaka individualismen i större utsträckning i framtidens socialdemokrati, undrar jag fortfarande varför?
-
För ett tag sedan läste jag En knuten näve i fickan och i recensionen av denna skrev jag:
-
Nu har jag läst boken och är förvånad över det hat och förakt vissa av skribenterna hyser gentemot socialdemokrater, akademiker och medelklass, eller vad de rätt och slätt benämner som Muminvänstern.
-
Sofie Wiklunds bidrag, Finns det inga arbetare?, skulle kunna höra hemma i den antologin i och med att hon skriver [...] många journalister som kommer från ett akademikerhem inte har en aning om hur en arbetare beter sig eller ens vad en arbetare är. Dock skulle Wiklunds inlägg försvinna i mängden av liknande bidrag. I den här antologin är bidraget välkommet. I motsats till andra skribenter i boken, skriver inte Wiklund "akademikersvenska". Frågan är dock om Wiklund kan definiera "arbetare"? I ett tidigare inlägg, Vem är egentligen arbetare i dagens Sverige? Och vad är ett riktigt jobb?, skrev jag om akademiker som jobbar som brevbärare, spärrvakter eller sitter i kassan på ICA. Är inte de arbetare? Finns det inga arbetare? Självklart finns det arbetare, men även människor som arbetar inom tjänstesektorn och akademiker som arbetar som brevbärare måste räknas in i begreppet arbetare. Många "arbetaryrken" kräver idag högskolestudier - är de arbetare eller akademiker enligt Wiklund?
-
Frances Tuuloskorpi skriver ett inlägg ur ett fackligt perspektiv. Hennes inlägg, Folkrörelselinjen - nedtryckt underklass blir kämpande arbetarklass, fyller mig med optimism. Bli starka tillsammans! lyder hennes budskap. Tuuloskorpi skriver om arbetarkollektiv som öppet kämpar mot arbetsgivarnas förämringar. Hon kommer med konkreta förslag på hur denna kamp ska gå till. Fackförbunden borde trycka upp hennes text och sprida den på arbetsplatser runt om i landet.
-
Olle Sahlström är en annan fackligt aktiv person. Han har en Dagordning för en Tredje vänster. Sahlström vill se en:
-
Rörelse av rörelser som i sitt ömsesidiga oberoende, möjliggör en anti-auktoritär, pluralistisk rörelse som mer än förr bottnar i breda allianser som kommer och går, i nätverk och direktdemokratiska beslutsformer som sammantagna innebär, eller kan innebära, ett brott mot den förr så centralistiska, toppstyrda och ideologiskt konforma "arbetarrörelsen".
-
Det finns en "politisk klass" i Sverige. Det finns i förlängningen även en Socialdemokratisk "adel". Anders Isaksson har skrivit en hel bok om detta. Politikerrollen har förvandlats från förtroendeuppdrag, baserat på ideologisk övertygelse, till födkrok och karriär (DN) . Inom (S) skaver vetskapen att dess existens. Därför blir jag glad att Stig-Björn Ljunggren skriver om just "den politiska klassen" i den här antologin. Vi är många som håller med honom i det han skriver, men de som tillhör "den politiska klassen" slår dövörat till. Denna "klass" har nämligen gjort sig oberoende av medlemmar (och i viss mån väljare). De behöver inte ta till sig av kritiken. Ljunggren skriver:
-
Det finns ju en uppenbar risk (eller möjlighet) att "den politiska klassen" sakta men säkert är på väg att passeras av utvecklignen. Varken den globala ordningen eller den allt mer individualistiska samhällsstrukturen ger samma säkra maktpostion åt den som behärskar riksdag och regering. Kanske är de på väg att marginaliseras på samma sätt som riddarhuset. Och i så fall kommer "den politiska klassen" att fortsätta att häcka där, vadande i nostalgi och resignation. Och allt mer beroende av skattebetalarnas ynnest för att klara sin försörjning. Eller så finns det alltjämt en potential att erövra, en politikens återkomst, där "den politiska klassen" utmanas av nya tankesträmningar och organisationer, som försöker resataurera maktcentrum? Var den politiska kraften finns idag är svårt att säga. Kanske finns den internt i "den politiska klassen"? Eller finns den utanför, i bloggosfär och sociala nätverk? Eller finns det en folklig kraft hos väljarna som bara väntar på att plockas upp av någon politisk entreprenör?
-
Kultur är politik! Ändock hamnar kulturpolitiken långt ner på den politiska agendan. Den behandlas styvmoderligt av alla partier, så även i (S). Budgetposten för kultur är liten, oavsett om det är Socialdemokrater eller Moderater som innehar regeringsmakten. I denna antologi kommer kulturinlägget näst sist. Det finns vidare bara ett bidrag i antologin som tar upp kulturens politiska roll. Frida Röhr ställer viktiga frågor i sitt bidrag. Varför ska skattebetalarna betala för kultur? Behöver verkligen någon ha betalt för att göra konst? Är det inte viktigare med vård och skola i sådana fall? Jag och Röhr är rörande överens om att medborgarna ska äga sitt kulturella kapital och att konstens utveckling inte ska styras av kommersiella intressen. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) håller naturligtvis inte med. Konsten ska inte gå maktens ärenden!
-
Den siste skribenten i antologin, Lars Ekdahl, vill tillbaka till det politiska projektet. Han anser att historielösheten har bidragit till att försvaga arbetarrörelsen (och enligt honom är det Sossarnas fel). Fram till och med 70-talet fanns den en förståelse av arbetarrörelsens historia och dess roll i samhällsutvecklingen. Så förhåller det sig inte längre. Ekdahl vill tillbaka till den demokratiska socialismen:
-
Med bastanta skygglappar mot såväl den egna historien som en provisorisk utopisk framtid är blicken djupt nerborrad i det dagsaktuella. Det är snarast slående hur snabbt historielösheten har brett ut sig inom den arbetarrörelse som tidigare förklarade sig så stolt över sin historia. Men för den som vill bryta tystnaden kring och aktualisera en diskussion om den demokratiska socialismen finns det alla anledning att göra upp med denna historielöshet. I en historisk återblick blir det nämligen uppenbart att det varit det första ledet, demokratin, som varit nyckelbegreppet i diskussionen kring dem demokratiska socialismen. Detta må också gälla inom överskådlig framtid.
-
Det är en ojämn debattantologi jag har läst. Få bidrag har stimulerat och provocerat, gett nya perspektiv och ifrågasatt "heliga sanningar". S-studenter vill vara en del av samhällsdebatten och gör det i och med debattantologier.
-
Lagom till Socialdemokraternas Jobbkongress ger S-studenter ut ytterligare en debattantologi -10-talsprogrammet - ett försök att samla ihop den socialdemokratiska debatten och formulera politiska principer för hur en modern, frihetsivrande jämlikhetspolitik för 2010-talet borde se ut. Även den kommer jag att recensera här på bloggen.
-
Tidningen Kulturen och Folkbladet har också recenserat Efter ett kvartssekel av nederlag.

Hur ska jag göra för att komma över vägen?

Jobbkongress. Bloggkongress. Partikongress. Den börjar nu på onsdag - Socialdemokraternas kongress.
-
Mats Engström ser, å ena sidan, kongressen som en jättelik tankesmedja, å andra sidan ser jag kongressen som en politisk pride - Sosse Pride. Istället för Pride House, Pride Garden och Pride Park, befinner vi oss på Centralen och Stockholmsmässan, där kongressombud, åhörare, bloggare, journalister med flera är samlade. Nu är tiden inne att formulera den socialdemokratiska berättelsen för 2010-talet, skriver Helle Klein i Aftonbladets ledare. Klein skriver även:
-
Det är visserligen inte det stora­ starka partiet som träffas på Älvsjömässan utan ett något skakigare S-parti som inte trivs med oppositionsrollen. Alltför länge har Socialdemokraterna ägnat sig åt sorgesamtal efter valförlusten i stället för att tydliggöra ett politiskt alternativ.
-
Det är hög tid att (S) kommer ut ur oppsitionsgarderoben. Det har varit tre år av sorgearbete, rådslagsarbete, självkritik och även ett historiskt samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Kongressen bör vara en styrkeuppvisning: vi är Sossar, vi är stora, vi är starka, vi är stolta - Sosse Pride!
-
Det kommer att bli fem intensiva dagar såväl politiskt som socialt. Dock finns det ett aber - hur ska jag göra för att komma över vägen? Jag bor nämligen i Högdalen. Med cykel tar jag mig lätt till Stockholmsmässan i Älvsjö, men jag vill åka EU-moppe dit. EU-moppar får inte åka på cykelbanor. Det finns en bro över vägen där bara cyklar och fotgängare får befinna sig. Någon som vet hur jag tar mig från Högdalen till mässan med moppe?
-
Tidigare inlägg: Jobbkongress, 7,7 kg kongressmaterial
SvD, Peter Andersson, Johan Westerholm, Anna Vikström, Veronica Palm, Robert Noord, Fredrik Pettersson, Ola Möller, Carin Lidman, Ingela Hoatson, NSD, Kristian Krassman

Pete Yorn & Scarlett Johansson - Relator

Kompass – ett politiskt nätverk för människor med tidsbrist

Partiet ska [...] vara en aktiv, modern folkrörelse
med förankring i människornas vardag.

(Kapitel 2 Partistadgar. § 1 Partiets uppgifter)

-
Ett nytt nätverk har sett dagens ljus. Inititativtagarna till nätverket, Josefin Deiving och Jonas Svensson, är oroliga över Socialdemokraternas åldersstruktur. Unga människor (<45) är kraftigt underrepresenterade i partiet. Socialdemokraterna brister i såväl mottagande som aktiverande av nya medlemmar. Det finns många skräckhistorier om hur nya medlemmar har mottagits (eller snarare inte mottagits). Personligen är jag glad över att min första S-förening var HBT-socialdemokrater i Stockholm. Om min första kontakt med partiet hade varit det medlemsmöte, som hölls i en nedgången HSB-lokal i Högdalen, med fem deltagare (där fyra personer var 55 plus), tror jag inte att jag varit en aktiv partimedlem. En liten, lokal S-förening är snarare avskräckande för unga människor.
-
Deiving och Svensson vill vända den negativa spiralen. I och med Kompass kanske unga, stressade storstadsbor har möjlighet att engagera sig? Jag ställde några frågor till Deving beträffande Kompass:
-
AE: Varför vill ni starta ett nytt nätverk vid namn Kompass?
JD: Vi vill återta dagordningen i den politiska debatten. Men för att det ska bli möjligt så måste vi komma igång med ett rejält tankearbete.
AE: Vad anser ni är "nytänk" med detta nätverk?
JD: Nytänket ligger i arbetsformen. Du engagerar dig via nätet när du har tid. När vi träffas så är det bara för att få det sociala och det politiska samtalet.
AE: Hur kan Kompass (i framtiden) påverka Socialdemokratin?
JD: Vi vill se Kompass som ett sätt att revitalisera stadsdelsföreningarna runt om i staden, som ett verktyg för idéutveckling meningen är att få diskutera politik. Den konkreta politiken för man sedan genom de traditionella kanalerna som stadsdelsföreningen, områdesföreningen och på Representantskapet.
AE: Kommer personer att ha tid att engagera sig i ytterligare ett nätverk? Om svaret är ja - hur möjliggör ni för personer i Sthlm, som redan har lite tid till sitt förfogande, att engagera sig i Kompass?
JD: Ja, vi har redan fått en diskussion om huruvida detta nätverks skulle urholka eller "ta kraft" från det lokala engagemanget. Mitt svar är att det tvärtom kommer att ge kraft till det lokala engagemanget. I kompass så kan du jobba med politiken när du själv har tid och det via nätet. En annan sak som vi försöker göra är spara tid genom att gifta det sociala med det politiska.
AE: Är Kompass bara till för Socialdemokratisk politik, eller kan ni tänka er att bjuda in och samarbeta med fackligt engagerade människor? Kan ni vidare tänka er bjuda in V och MP?
JD: Eftersom det är en tankesfär så har vi diskuterat huruvida nätverket ska vara öppet för fler än socialdemokrater. I Göteborg exempelvis så finns det Rödgrön tankesmedja som heter Federa. Vi landade dock i att vi skulle vara socialdemokratiska och självklart är då nätverket öppet för de fackliga som delar de socialdemokratiska värderingarna.
-
På söndag håller Kompass sitt första möte. Lokalen de har valt är partihögkvarteret på Sveavägen 68. Sveavägen 68 är något av ett fort. Det är svårt att komma in (om man inte är anställd och har ett passerkort). Om någon S-förening har möte där (och som inte har en medlem med passerkort och som deltar på själva mötet), krävs det ”barnvakt” (oftast i form av en assistent eller ombudsman på Stockholms arbetarekommun). Dörrar är larmade och om ett larm går, måste föreningen betala utryckningskostnaden. Jag frågar därför Deiving varför de valde just den lokalen: Lokalen är vald utifrån tekniken och symboliken. Den tekniska utrustningen är bra där och det behövs för att förklara upplägget. Sedan känns det symboliskt på något sätt att starta upp detta på just partihögkvarteret.
-
Kompass får mig att tänka på ett annat nätverk, Sq2540sthlm, som med stor framgång har engagerat unga kvinnor som inte nödvändigtvis är Socialdemokrater (men som vill se ett maktskifte 2010). Kommer Kompass också att bli lika framgångsrikt?
-
Imorgon deltar jag på Kompassmötet på 68:an. Jag kommer att rapportera från mötet via Twitter och Facebook.
-
Relaterat:
En rapport för framtiden
Sex and the city-sossarna
Vill Gudmundson måhända vara Stanford?
Därför är vi med i Rebella
Nedan: Josefin Deivings Powerpointpresentation

Kompass Uppstart

View more presentations from Josefin Deiving.

Lillebror ser dig

Ovanstående film hittade jag på Stationsvakt, som i sin tur hittade den hos Opassande.
-
By the way hittade jag en intressant artikel på DN - Rent Orwellskt

Är du en god kollega?

NE: kollegial, som avser ett kollegium. Även någon som beter sig som en god kollega kan benämnas kollegial.

-

För några dagar sedan publicerade Metro en artikel som löd 10 egenskaper som kollegorna gillar mest. Att vara punktlig, rolig och bra på att "leverera" var egenskaper som värderades högt, men att ha en positiv inställning till jobbet stod högre i kurs.

-

De senaste dagarna har jag tänkt mycket på det här med att vara kollegial. Jag struntar i om en kollega inte är rolig. Jag struntar i om många av mina kollegor enbart pratar om träning och proteindryck. På kafferasten hittar jag alltid någon som jag vill prata med (om jag har behov av det). Vi behöver inte gilla alla våra kollegor, men vi måste lära oss att leva med dem. Jag struntar även i om kollegan inte har en positiv inställning till jobbet, bara kollegan sköter sitt jobb och är kollegial.

-

En kollega som inte sköter sitt jobb, går ut över alla berörda parter. Vi har alla haft en eller flera kollegor som inte sköter sitt jobb och därför tror jag inte jag behöver gå närmare in på vad "missköter" kan innebära.

-

En kollega, som jobbar natt, har för vana att alltid brygga kaffe till morgonpersonalen, trots att han inte själv dricker kaffe. Han är mycket omtyckt. En annan kollega brukar gå igenom pärmar, uppdatera information, vattna växterna och städa upp efter andra. Naturligtvis är hon också omtyckt, men hon borde inte behöva städa upp efter andra. De som inte har städat efter sig, är med andra ord inte kollegiala.

-

Dagens irritationsmoment var en kollega som inte hade bytt ut en kvittenslista, trots att den var fulltecknad. Jag misstänker starkt att kollegan även har mixtrat med skrivarinställningarna på datorn, då standardskrivaren var utbytt mot en annan. Jag vill inte ens skriva om gårdagens irritationsmoment.

-

Varför har vissa så svårt för att vara kollegiala?

-

Boken, som illusterar detta inlägg, har titeln: Den som har kollegor, behöver inga fiender. Överlevnadsträning för kontoret. Den behövs nog på många arbetsplatser.

-

Barack Obama stödjer helhjärtat hbt-personers fri- och rättighet (Del IV)

I USA händer det mycket positivt vad beträffar hbt-personers fri- och rättigheter. Denna positiva händelseutveckling hänger samman med valet av president Barack Obama - en amerikansk politiker som står upp för alla människors lika rätt och värde.

-

Obama har tidigare sagt att lagen som förbjuder öppet homosexuella inom militären (Don't ask, don't tell) ska upphävas.

-

Idag läser jag att lagstiftningen även kommer att omfatta hatbrott baserade på en persons ras, färg, religion, nationalitet, kön sexuell läggning, könsidentitet, mentala eller fysiska handikapp. Med röstsiffrorna 68 för och 29 emot, antog senaten lagförslaget i tisdags. På bloggen Trollhare läser jag vidare att lagen kallas ”The Matthew Shepard and James Byrd, Jr. Hate Crimes Prevention Act”, till minne av offren för två mord som ägde rum 1998.

-

Det blir även straffbart att attackera amerikanska soldater på grund av deras militärtjänst.

-

SvD, Aftonbladet, HD.se

FRA-lagen kan leda till personförföljelse av homosexuella

För 30 år sedan, friskförklarades homosexuella. I maj i år trädde lagen om könsneutrala äktenskap i kraft. Idag har Svenska kyrkan tagit ett stort steg i och med sitt ja till bibehållen vigselrätt och därmed också ja till vigsel av samkönade par. Vi talar om milstolpar, men jag vill ändock höja ett varningens finger för att den positiva utveckling, vi har sett i Sverige, för hbt-personers fri- och rättigheter, snabbt kan ändras i motsatt riktning. Se bara på vårt grannland Litauen, också medlem i EU, som med stor majoritet i parlamentet röstade igenom en lag som förbjuder "främjandet av homosexualitet". I många av de forna öststaterna får hbt-personer utstå förföljelse, inte sällan utan inslag av våld (och myndigheter som tittar bort, ser mellan fingrarna och ibland även deltar i dessa förföljelser).

Idag publicerar Newsmill Johan Westerholms och min debattartikel FRA-lagen kan leda till personförföljelse av homosexuella. Läs den! Vi behöver nämligen inte gå så långt som till Litauen, för att se på en negativ händelseutveckling. Den 14 oktober röstade till slut den så kallade Alliansen igenom den omtalade FRA-lagen. Det är ett exempel på en negativ händelseutveckling och i artikeln berättar Westerholm och jag varför.
-
Jag hoppas innerligt att de Rödgröna läser Westerholms och min artikel och tar till sig den. Jag hoppas vidare att ombuden på Jobbkongressen kör över partistyrelsen och röstar ja till motionen Inför moratorium för mer integritetskränkande politik – Gör om gör rätt!
-
Läs även Johan Westerholms inlägg Droppen urholkar inte stenen.
-
Friheten är röd, Friheten är röd (Del II), Sossar mot Storebror, RFSU, Aftonbladet, SvD

Illustration (klicka på bilden så blir den större): Ordmoln över de ord som förekommer flest gånger i vår artikel. Wordle tillhandahåller tjänsten.