Första maj – arbetarrörelsens högtidsdagSom ordförande i HBT-sossarna i Stockholm har jag under ett par års tid varit delaktig i att göra ”mer Pride på Första maj”. Vi har haft lastbil med schlager, sång och dans.
Åtskilliga ögonbryn har höjts när vi smyckat vår bil, dragit på musiken på högsta volym och skrattat och sjungit. Förra året toppade vi med att ha ett bröllop mitt under firandet, i och med att lagen om könsneutralt äktenskap trädde i kraft. Några av de höjda ögonbrynen har följts av ett leende, andra av bistra kommentarer. Att vi har berört har det inte rått någon tvekan om.
Många pratar om höstens val som ett ödesval – jag delar den åsikten. Får borgarna fyra år till i vår vackra huvudstad är den nog inte så vacker längre.
Första maj drar valrörelsen i gång. Det handlar om att visa vad vill i både ord och handling. Vi Socialdemokrater får ibland kritik för att vi är otydliga. Nu är det dags att visa – stort och i smått – lokalt och nationellt. Förra valet var vårt slagord ”Alla ska med”. Det gäller fortfarande. Vi ska bara vara tydligare om vart vi ska. I vårt Första maj-tåg ska alla med. Unga och gamla, hbt och straighta, födda svenskar och icke födda svenskar, män och kvinnor. Det ska vi visa i handling.
Vi HBT-sossar kommer att dra vårt strå till stacken. Vi kommer att fira! Vi kommer att vara förutsägbara och tydliga och spela mycket schlager. Vi kommer att stå på barrikaderna för alla människors lika rätt. Och vi gör det med sång och skratt blandat med allvar.
Första maj är arbetarrörelsens högtidsdag. Hur vill vi då fira vår högtidsdag? Jämför med andra högtidsdagar vi har i vårt liv: 18-årsdagen, bröllopsdagar, 50-årsdagen eller några andra högtider vi vill fira.
Vill vi gå allvarsamma i något som liknar en begravningsprocession eller vill vi skratta, dansa och sjunga?
Jag vet vilken fest jag vill gå på!
Mia Sundelin
Ordförande, HBT-socialdemokraterna i Stockhom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar