Hur många kan egentligen jobba med "media"?

Snart bränner jag mitt CV skriver Gurgin Bakircioglu i Aftonbladet. Han är en av de många, unga, intelligenta, energiska, talangfulla människor som vill jobba med "media".
-
Jag pluggade till arkeolog. Jag hade nog varit en av de få som kommit in på doktorandutbildningen om det inte hade varit för Tham-reformen. Då hade jag redan "slängt bort" ett år på ett forskarförberedande program samtidigt som jag var skuggdoktorand.
-
Efter min examen 1998 hankade jag mig fram som museilärare vid de Kungliga hovstaterna. Timlönen var 76,40 kronor. Jag började efter två år jobba extra som väktare vissa kvällar. När jag fick min första lön från bevakningsbolaget, beslutade jag mig för att jobba heltid som vakt. Jag har tagit tjänstledigt från mitt jobb som vakt och åkt till Tyskland för att där jobba som fältarkeolog. 9,50 Euro i timmen fick jag då i lön.
-
I min årskull från Uppsala Universitet tror jag att, av 30 kursare, arbetar vid dags dato två stycken heltid som arkeologer.
-
När vi pluggade visste vi hur hård arbetsmarknaden var för arkeologer. Det utexamineras alltför många arkeologer, antikare och egyptologer. Vi har ett överskott inom många branscher, främst inom humaniora. Vi är många som jobbar med "något helt annat".
-
Jag måste tillstå att jag är en smula bitter. Jag anser att det är ett resursslöseri med människor som har högre utbildning och som jobbar som brevbärare, vakter, expediter, spärrvakter, bussförare med mera, men jag ångrar inte mitt yrkesval. Jag visste att jag hade valt en svår bransch, men min dröm var att bli arkeolog. Det jag lärde mig på universitetet, har jag haft stor nytta av även i jobbet som vakt och numer som ombudskvinna och hobbypolitiker.
-
Vad jag vill ha sagt är att alla inte kan få jobba med sitt drömjobb. Jag vill dock inte att vi tvingas att plugga något vi inte vill på universitet och högskola. Jag hade inte blivit någon bra materialfysiker eller matematiklärare. Jag hade nog varit katastrof. Dock måste man vara medveten, när man väljer yrke, att det kan bli tufft och ibland även måste ge upp sin dröm.

3 kommentarer:

Anonym sa...

intelligenta, energiska, talangfulla?

Hur vet du att just HAN är det? Kanske är han inte det och därför har svårt att få arbete...

När jag ville in i min bransch som ung så fick jag till slut ett arbete med att plocka broschyrer i kuvert och gå till posten med en jättehög varje dag på en vagn. I sol, regn och snö fick jag dra denna...

10 år senare var jag höginkomsttagare och fortfarande anställd.

Din vän sa...

Jag känner igen den besvikelsen som finns när man inte får jobb. Själv har jag gått journalisthögskolan och jobbat som journalist i mer än tio år och sedan med webbinformation i tio år. När jag söker jobb, till och med på arbetsplatser jag jobbat på tidigare, kallas jag inte ens till intervju. Fast jag nu har tio års mer erfarenhet än jag hade då. Anledningen? Förmodligen att jag fyllt 50 och därmed är värdelös i den här samhällets ögon.
Arbetslinjen, hävdar borgerligheten. Men det finns många som vill jobba men inte duger. Att vara för gammal är inte så lätt att göra något åt, det är svårt att radera bort åren.
mvh
Rosemari S

Anonym sa...

kära hbt sosse

den här killen har beskrivit sin bransch bra, men det majoriteten av alla branscher ser likadana ut.

samma för oss som jobbar inom verkstad, vi får bara jobb av polarnas chefer.. aldrig genom annonser ! De vill ju inte få in vilka nötter som helst.

Hurivda det är rätt eller fel vågar jag inte ge mig in på!