10-listan

Äntligen går några S-föreningar i Stockholms stad samman och lanserar 10-listan. Ett utmärkt intitiativ som jag vill uppmärksamma här på bloggen.

Systemet för att välja ombud till extrakongressen är nämligen utformat så att man bör undvika att kryssa kända och etablerade kandidater om man vill se kongressombud som är under 40 år, vilket jag har skrivit om i tidigare inlägg. Det är därför som initiativet till 10-listan har tagits. På facebook skriver Josefin Deiving bland annat:

De flesta av oss har nu fått ut röstkorten till "Val av ombud till partikongressen". Om fler unga ska ha någon chans att vara med och forma framtiden från Stockholm så behöver vi tänka smart, kryssa ungt och undvika att kryssa kändisar. Förra gången blev listan både kändis och ålderstung det är ett problem för att vi som parti då inte får in fler vinklar på politiken. Låt oss denna gång tillsammans rösta fram delegation som bättre motsvarar hur samhället ser ut. Vi som är unga och därmed inte i majoritet (än) i arbetarekommunen behöver därför rösta lite taktiskt. Vi behöver dels koncentrera rösterna på några få utvalda kamrater som har fått större organisationer bakom sig. Det är därför ung-listan tagits fram. [...] Vidare är det viktigt att sedan inte "fylla ut" med kändisar eftersom det är det som sammantaget med resten av arbetarekommunens röster ger de ålderstunga kändislistorna till kongressen.

Min rekommendation är därför att kryssa de 10 som står på listan och sedan kryssa ytterligare 10 nära och kära (och varför inte då passa på att sätta ett kryss framför mitt och/eller Åsa Einerstams namn?).

SSK-bloggen och Emilia Bjuggren skriver också om 10-listan. AiP har också skriver om 10-listan. Slutligen Erik Arroy som skriver om varför det blir så fel.