Rodeomagazine & De Hemlösa

Jag gick förbi uteliggaren vid Seven Eleven på Stureplan, och nu kanske ni tycker jag låter helt sjuk, men han var så söt där han låg. Han hade på sig ett par vintage 90-tals-Nike-sneakers. Helt tidigt 90-tal liksom, och jag undrar om det inte var ett par Jil Sander-chinos? Beiga. Så söt. Men jag fattar inte hur han kunde ha den där fleecetröjan till? Så äcklig också...
-
Jag är tvungen att citera ett citat ur nya numret av Situation Stockholm (som jag köpte igår av en kvinna vid Gamla Stans tunnelbana). Jag har förgäves letat på nätet efter den ursprungliga "ledaren" i Rodeomagazine, men jag hittar den inte (jag vet, källkritiken i detta inlägg suger).
-
Vi lever uppenbarligen inte i samma verklighet. Hon/han som skrev ledaren och den hemlösa lever inte i samma verklighet. Jag och hon/han som skrev ledaren lever inte i samma verkliget och jag och den hemlöse lever inte heller i samma verklighet.
-
Ja, du som skrev den där texten. Du undrar varför han hade den där äckliga fleecetröjan på sig. Kan det bero på att han inte hade någon annan tröja? De sneakers han bar, kanske han har haft dem sedan 90-talet?
-
Så här skriver Situation Stockholm om ledaren:
-
Rodeoredaktionen på Östermalm ger sig in i hemlöshetsdebatten i majnumrets ledare under rubriken "de hemlösa"
-
Jag tänker ("osökt") på Stadsmissionen och reportaget på teve om just Stadsmissionen. Hur Staffan Hellgren fick hyra en lägenhet i Gamla Stan. Han föreläste väl också och tog väldigt bra betalt för det? Är han kvar på Stadsmissionen? Någon som vet?
-
Jag ser framför mig hur de rika försöker döva sitt dåliga samvete. De köper något enstaka nummer av Situation Stockholm och om de verkligen vill göra en insats står de vid ett soppkök och slevar ut mat till de hemlösa. De står där i dyra pälsar och när två timmar gått, åker de taxi hem till Danderyd och dricker Krug.
-
Den som skrev ledaren i Rodeo - om fleecetröjan var så jla äcklig, varför gav inte han/hon den hemlöse en "passande" tröja?



Att dejta över blockgränserna

Som redan har nämnts av mig och andra bloggare, råder det nyhetstorka. Vi har inget att skriva om. Därför tänkte jag skriva ett lite mer personligt inlägg, nämligen att dejta över blockgränserna.

Har ni dejtat någon som befinner /befunnit sig på "andra sidan"? Kanske till och med varit tillsammans med någon/gift er med någon från den "andra sidan"? Nu menar jag alltså sosse-moderat, sosse-folkpartist, sosse-kristdemokrat, sosse-center?

Det finns fördelar och det finns nackdelar.

Att som sosse dejta en annan sosse innebär allt som oftast (obs! inte alltid) att diskussionerna blir lite tradiga: "ja, det tycker jag också". Det är dock trevligt att dejta/vara tillsammans med en sosse. Man har samma värdegrund, samma syn, liknande perspektiv på tillvaron.

Jag dejtade för ett tag sedan en statsvetare, tillika folkpartist (om ni kommer ihåg Kielos folkpartitest, så var den här tjejen urtypen av just statsvetare/folkpartist). Vi förde vilda diskussioner, intressanta diskussioner. Ibland var vi eniga, men när vi var oense (så till den milda grad) att vi inte längre kunde diskutera vidare, så förde diskussionerna oss till *PIP* (här ombeds läsaren att använda sin fantasi).

Att dejta någon över blockgränserna, är spännande. Om man lyssnar, diskuterar och munhuggs med varandra, så lär man sig hur den andra tänker och tycker, det vidgar också ens eget perspektiv och ibland (läs ofta) förstärks även den egna politiska uppfattning.

Jag respekterar alltid den andras åsikt, om än att jag ibland (läs ofta) inte förstår hur denna person kan komma fram till saker och ting *skratt*.

I min ungdom dejtade jag en moderat. Jag var så kär i honom att jag gick med i MUF (oooppps, avslöjade jag just nu min mest hemliga Hemlighet? Är jag slut som sosse nu?!).

Jag gick ur MUF i samma stund som de spelade Ultima Thule på en fest (med tillhörande rasism). Jag sade till en annan kompis (Madde, som var judinna) att "nu får det vara nog, vi går!" Hon skruvade på sig och sade att det var väl inte så farligt att de spelade Ultima Thule. Hon stannade och jag gick.

För ett tag sedan dejtade jag en moderat. Jag kärade ner mig totalt i henne och hon i mig (tror jag i varje fall). Jag ljög om en sak (jag undanhöll en incident, men det är ingen ursäkt) och hon ljög om en annan. När katastrofen väl infunnit sig berättar hon för mig om sin lögn - hennes vita städhjälp var egentligen svart (och nu menar jag inte etnicitet).

För mig är svart arbetskraft lika med kriminellt. Den svarta arbetsbranschen är samma jliga smutsiga bransch som trafficking etc. Jag vet att jag tar i nu, men svart arbetskraft?! Den här kvinnan hade till på köpet råd med vit städhjälp (och jag blir fortfarande förbannad på henne när jag tänker på det).

Allt är politik, säger alltid Mia och Peter. Således även dejtandet. Jag messade med en tjej på qruiser som betonade att hon "inte var sosse". Därefter sade hon tack och hej. "Oj, en moderat" tänkte jag.

Jag måste dock tillstå att jag är svag för folkpartister. Min dröm är en regering med folkpartister (läs socialliberaler utan Jan Björklund) och socialdemokrater.

Jag och Catrine messar till varandra ibland och vi har ett givande utbyte. Dock dejtar vi inte, men i morgon har jag en dejt med en folkpartist, så håll tummarna!

P.S. Skriv gärna i kommentarerna om era egna erfarenheter.


(Bilden: Mitt öga. Jag har melerade ögon, De växlar i färg. Alla som tror att jag har gröna har fel. Mina ögon blir bara gröna när jag mår bra *ler ett snett leende*)




Jinges idédebatt kring socialdemokratin

Jag gillar när sossar är självkritiska. Just nu gillar jag Jinges inlägg Den socialdemokratiska idédebatten.

Men det innebär inte att jag håller med Jinge i allt Jinge säger...

SAP är fortfarande det största partiet i Sverige. Ett sådant stort parti har bredd. Denna bredd sträcker sig från vänster till höger. Denna bredd har resulterat i att SAP är det största partiet.

Det finns sossar (läs jag) som är vänster i vissa sakfrågor och höger i andra och därtill kommer de gånger vi har de så kallade "mittenfrågorna" eller tvärpolitiska frågorna. Mittenväljarna är numer majoriteten.

Om någon moderat (enligt Jinge) ändock känner sig som en sosse, bör vi inte välkomna henne eller honom?! Varför denna uppmaning att byta parti? För att vi skall komma tillbaka till regeringsställning? För att vi skall vinna flera väljare? För att Jinge anser att socialdemokratin har förlorat sin själ?

Klass kontra identitet. Är det det enda vi skall diskutera hädanefter? Klassanalys (=vänster) kontra Identitetspolitik (=höger)? Varför kan inte vissa inse att de inte står i diametral motsats till varandra? Att vi kan diskutera båda och omfamna båda? Att en människa består av många delar. En människa är inte bara sitt kön, sin klass, sin etnicitet, sin sexuella läggning, sin politiska läggning etc. Hon består av många delar!

Hur vänster vill Jinge att sossarna skall bli? Mer vänster än Vänstern? Social demokrat eller demokratisk socialist - kan man inte vara båda samtidigt? Kan inte jag som HBT-sosse få prata om såväl klassanalys som identitetspolitik? Har inte jag som sosse rätt att vara höger i vissa frågor och vänster i andra? Vill Jinge att jag byter parti?

Per Gudmundson gör det igen

Per Gudmundson frågar på SvD:s ledarsida om jobben är ointressanta för Mona Sahlin.

Per Gudmundsons hets mot Mona Sahlin (och i förlängningen sossarna) börjar bli tröttsam. Tror han på allvar att Svenska Dagbladets läsare tror att Mona Sahlin skiter i jobben? Tror han på allvar att vi läsare (även väljare som röstar höger) tror att Sahlin anser att jobben är ointressanta?

Denna gång refererar dock inte Gudmundson till Sahlin som "mor", se tidigare inlägg om Gudmundson. Själv drar ju Gudmundson på smilbanden när folk (läs sossar) får sparken.

Abortstriden

Vad Kristdemokraterna egentligen vill? (Alternativ valaffisch)

Det har utspelat sig en strid bland kristdemokraterna. En strid om abort. Göran Hägglund hotade att avgå om abortmotståndarna vann. Det var dock ett svidande nederlag som väntade abortmotståndarna. Alla förslag om en skärpt abortlagstiftning röstades ner utan votering (Expressen). Göran Hägglund och partistyrelsen vann striden (SvD).
-
Jag misstänker (ja, nu tänker jag leka konspirationsteoretiker igen) att många röstade ner dessa förslag trots att de egentligen inte ville. Regeringsmakt och röstsiffror är viktigare.
-
Varför måste de förneka sig? Kan de inte bara säga rakt ut att de är emot abort, att de anser att homosexualitet är en styggelse, att kvinnan skall vara hemma , att kvinnan är en lägre stående varelse än mannen (enligt en bibelversion är ju kvinnan skapad av Adams ena revben), att äktenskap är mellan man och kvinna (ja, just ja, det säger de ju redan) et cetera?
-
Jag tror tyvärr att kristdemokraterna skulle vinna på just denna linje.
-
Skriv ett nytt partiprogram som är sponsrat av Ja till livet, Pro Life (var det förresten inte Pro Life som Kristdemokraterna bjöd in till Riksdagen? Pro Life som åker omkring i USA med lastbilar som visar bilder på aborterade foster?), Livets Ord och Världen idag.
-
(Valaffischen tagen av Hartman)

Regeringen & Allmännyttan

35 procent - så mycket kan hyrorna i genomsnitt skjuta i höjden
-
Jag blir så jla förbannad när jag läser DN idag. Det nya "arbetarpartiet" förnekar sig inte. Moderaterna vill avskaffa allmännyttan:
-
Den självkostnadsprincip som säger att bolagen långsiktigt inte ska ta in mer i hyra än vad det kostar att driva verksamheten. På köpet försvinner allmännyttan som begrepp. Och med den dagens hyrestak, eftersom den begränsade hyresnivån i de allmännyttiga bolagen inte längre kan utgöra norm för hur mycket de privata hyresvärdarna kan höja sina hyror.
-
Hur mycket skall moderaterna förstöra vad beträffar det svenska folkhemmet?! Skiter de fullständigt i att alla inte vill äga sin bostad.
-
Tror de att de kan fortsätta gynna de rika utan att det stora flertalet inte märker det? De andra så kallade allianspartierna, vad anser de? Är det viktigare att sitta i regeringsställning och svika sina vallöften än att säga stopp? Stoppa denna idioti!
-
Rör inte min hyresrätt!


"Jag kan inte klara tanken på att jag skulle vara lesbisk"

...säger Angela, 24 år i SvD. Hon bor i Shanghai, Kina.

Hennes föräldrar skulle aldrig acceptera att hon är lesbisk och hon själv kan inte heller acceptera sin sexuella läggning. Hon har försökt göra slut med sin flickvän, för att "jag kan inte klara tanken på att jag skulle vara lesbisk".

En ung kvinna som vare sig vill eller kan vara den hon är.

Jag var 25 år när jag förälskade mig för första gången i en kvinna. Jag hade (och har) helt andra förutsättningar än Angela. Att komma ut ur garderoben var inte särdeles svårt för mig (om än att jag har vänner och bekanta vars komma ut-processer varit precis lika svåra som Angelas).

Jag hoppas att Angela någon gång vågar och har möjlighet att bejaka sin sexuella läggning.