En budget som ökar klasskillnaderna

Socialdemokraterna får 44,1 procent i Sifos aprilmätning. Det är den högsta siffran på fem år. Jag träffar människor, många människor, som röstade borgerligt som nu säger till mig "jag ångrar mig". Tyvärr - det finns ingen ångerrätt för röstning.

Idag lade Anders Borg fram vårbudgeten. Det är en budget som slår hårt mot människor som lever i utanförskap, det är en orättvis budget, det är en budget som förstärker klasskillnaderna.

I gårdagens debatt om budgeten sade Ulla Andersson (v) följande (och jag kan bara stämma in):

I dag kan vi se en nöjd finansminister som paketleverantör. Han kommer med ett paket åt dem han och hans parti Moderaterna alltid företrätt och alltid kommer att företräda oavsett vokabulär, nämligen rikemansklubben. Klassintresset förnekar sig som bekant aldrig! Det skulle också kunna uttryckas som den gamle Nobelpristagaren Bertrand Russell en gång sade att de lyckligt lottade inte får hindras från att utöva sin tyranni över de mindre lyckligt lottade.
Vi får ett samhälle där klyftorna vidgas, där sammanhållningen minskar och solidariteten urholkas, för det är ju det regeringens vårproposition går ut på även om den kläds i andra, vackra ord i inledningen. Bakom de första sidorna ser man dock en tydlig, föraktfull klasspolitik.

Försämring av a-kassa, förmögenhetsskatten avskaffas, fastighetsskatten, högre fackföreningsavgifter...

Anders Borg säger "Jag tycker inte att ekonomiska klyftor är bra. När arbetslösheten faller och sysselsättningen ökar så minskar klyftorna. Syftet och ambitionen är att människor ska ha jobb". Jag undrar vilka jobb han talar om? Om sysselsättningen ökar så minskar alltså klyftorna? Minskar klyftorna när många människor har arbeten med låg status, om de har arbeten som inte generar så mycket lön? Minskar klyftorna när ett arbete inte räcker, utan det krävs två, ibland tre arbeten för att hålla sig ovanför ytan?

Jag måste vidare kommentera det befängda med att kräva sjukintyg redan från första dagen. Den möjligheten finns redan för arbetsgivaren i och med kollektivavtalet, men i och med det nya lagförslaget skall de jaga fuskarna, men det känns som de jagar de sjuka människorna. I alliansens Sverige skall alla arbeta. Alla skall vara friska. De som inte är alfa-honor och alfa-hanar skall straffas, skall sållas bort!

Min karensdag betalar jag själv. Det har funnits tillfällen, då jag varit nödgad att gå till mitt arbete, trots att jag varit sjuk. Nästa gång jag blir sjuk, låt oss säga att jag får vinterkräksjukan (och ni som har haft den vet att man endast orkar gå till toaletten), måste jag släpa mig till läkaren för att få intyget... Varenda förkyld person kommer släpa sig till läkaren, i rädsla för arbetsgivarens makt. Vårdcentralerna kommer att fyllas med förkylda människor som behöver sina intyg. Vill vi verkligen att våra vårdcentraler skall ödsla resurser på en vanlig förkylning? Det är ett riktigt sjukt förslag!

(Bild: Aftonbladet & Scanpix)

Att tiga ihjäl sverigedemokraterna - en taktik som inte fungerar

Jag är rädd, jag är livrädd för att sverigedemokraterna skall komma in i Riksdagen vid nästa val. Se vilka framgångar de hade i bland annat Landskrona det senaste valet. I Landskrona röstade var femte (!) väljare på sd. Sd är nu representerat i 144 kommuner!

Taktiken från de sju etablerade partierna var att tiga ihjäl sd. En taktik vi nu, med facit i hand, kan säga totalhavererade.

Jag tror att det är precis som Norges förre statsminister Kjell Magne Bondevik säger när de till en början försökte tiga ihjäl Fremskrittspartiet: "Det skapade bara den konsekvensen att de fick sympati och det ökade deras medlemsantal" (Sveriges Radio). Hans uppmaning är att ta debatten med de främlingsfientliga. En uppmaning som nu de flesta partierna har tagit till sig.

Mona Sahlin sa i sitt installationstal och nu senast i en intervju i DN att det var ett misstag i valrörelsen att tiga ihjäl sd. "Jag är beredd att debattera mot deras partiledare. Men det är ett stort steg och strategin måste vara klar" säger hon vidare. Mona Sahlin är således redo att byta taktik. So far, so good... om bara alla andra i partiet också vågade ta denna livsviktiga strid.

I programmet Adaktusson i Tv8 har nu fp:s partisekretare Erik Ullenhag mött sd:s partiledare Jimmy Åkesson (DN).

På söndag ska m:s partisekreterare Per Schlingmann möta Jimmie Åkesson i programmet Sverige i fokus, Tv8.

En eloge till dessa två partisekreterare! Vidare en eloge till Tv8!

Gissa vem som har avböjt till att medverka i programmet Sverige i fokus? Är det inte måhända vår egen partisekreterare Marita Ulvskog?

Nu börjar väl en och annan sosse muttra: "Förstår inte Alexandra att vi måste fatta beslut om sådant, att vi måste utforma strategier innan vi vågar möta sd... det tar lång tid. Vi måste utreda, tillsätta olika grupper som arbetar med detta. Vi är ett stort parti, Sveriges största, det tar tid".

Ja, men jag är trött på att vänta! Ska vi sitta och rulla tummarna i 3 1/2 år nu och inte förnya och förändra partiet?!

Marita Ulvskog måste våga ta en öppen debatt i Tv8. Hon kan inte och har inte råd att vänta.

"Strategin måste vara klar" sa Mona. Konstigt då att Ullenhag kunde stå där i Tv8 och komma med de motargument som alla andra etablerade partier kan skriva under på. Schlingmann kommer säkerligen att använda exakt samma argument som Ullenhag. Varför är det då fel av socialdemokraterna att också begagna sig utav samma argument - måste vi alltid ha "egna" argument, även om argumenten är allmängiltiga?

Vi måste samarbeta för att motverka främlingfientliga partier. Vi måste samarbeta över blockgränserna för att förhindra att ett främlingsfientligt parti kommer in i Riksdagen. Vi pratar inte om att vinna nästa val, att komma tillbaka i regeringsställning, vi pratar om något viktigare än valseger och regeringsmakt, vi pratar om människor!

Jag vill leva i ett Sverige som förespråkar mångfald. Jag vill leva i ett Sverige med en väl fungerande migrations- och integrationspolitik. Jag vill leva i ett Sverige där det inte spelar någon roll vilken etnicitet, religion, kön eller sexuell läggning man har.

(Bilden: Sverige mot rasism)

Att ta från de fattiga och ge till de rika - Anders Borg är inte Robin Hood

Först hade jag tänkt länka till denna artikel, men här nedan kommer artikeln:

Borg: Skattesänkningarna skadar moderaterna

2007-04-13: di.se

Finansminister Anders Borg konstaterar att skrotningen av förmögenhets- och fastighetsskatten undergräver moderaternas nya arbetarprofil."Framtida skattesänkningar måste ha en tyngdpunkt hos låg- och medelinkomsttagare," säger han till DI Weekend.

De nya moderaterna gick till val under parollen "det nya arbetarpartiet". Moderaterna var allas parti och arbetslinjen sattes i främsta rummet.

Men finansministern och arkitekten bakom partiets nydaning Anders Borg påpekar att avskaffandet av de symbolladdade skatterna på förmögenhet och fastigheter får negativa fördelningspolitiska konsekvenser.

Framöver måste reformerna riktas till bredare folklager, understryker ministern.

"Fördelningspolitiken är en förutsättning för att vi ska få väljarnas förtroende också i framtiden", säger han till DI:s helgmagasin Weekend.

Att fastighetsskatten försvinner ger inga jobb, medger Borg.

"Nej, men att ta bort den var ett vallöfte. det var självklart att vi var tvungna att komma med det förslaget."

Förmögenhetsskattens avskaffande motiverades däremot av att reformen ska främja jobbskapande entreprenörskap, snarare än att göda de rika, betonar han.

Jobbtillväxten har ångat på sedan den nya regeringen tillträdde. Men arbetskraftsbristen tilltar samtidigt som stora grupper fortfarande går utan jobb.

Borg bekymrar sig över att den miljon människor han räknar "i utanförskap" har svårare än väntat att hitta ut på arbetsmarknaden."

Jag hade hoppats de skulle hitta tillbaka relativt enkelt", säger han.

Alliansregeringen har undvikit att sätta konkreta mål för den nya jobbpolitiken.

Anders Borg sträcker sig till att inom mandatperioden bör ytterligare cirka 200.000 som i dag är arbetslösa eller sjukskrivna ha fått reguljära jobb.

Jag har själv inte läst intervjun i DI Weekend, men jag är ändock tvungen att kommentera några av hans medgivanden.

Anders Borg erkänner alltså att förmögenhetsskatten och fastighetsskatten gynnar de som redan har mycket. Lite senare i intervjun, verkar Anders Borg komma på att han erkänt något som inte alls låter bra, för då betonar han plötsligt att avskaffandet av förmögenhetsskatten inte alls skedde för att främja de rikaste. Nej, "reformen ska främja jobbskapande entreprenörsskap, snarare än att göda de rika".

Han erkänner att avskaffandet av fastighetsskatten inte ger några arbeten, men eftersom det var ett vallöfte var de tvungna.

Anders Borg är också bekymrad över de människor som lever i "utanförskap". Han hade nämligen hoppats på att "de skulle hitta tillbaka relativt enkelt".

För mig, som socialdemokrat, har jag oerhört svårt att förstå att man först gynnar de rika, de som redan har och långt, långt senare, i framtiden (vad nu framtiden är för Anders Borg?)kanske, eventuellt, preliminärt tänka på låg- och medelkomstinnehavarna. Borde det inte vara tvärtom?

Det nya arbetarpartiet, de nya moderaterna gick till val på att de var allas parti. Vad än socialdemokraterna erbjöd medborgarna, så skulle minsann moderaterna erbjuda ännu mer.

Att de nu börjar med att gynna de rika, de som redan har, kan jag i och för sig förstå från Anders Borgs perspektiv. Inte för att de rika, välbärgade är särdeles många i Sverige, men de har donerat kopiösa mängder pengar för att försäkra sig om borgerlig seger och som tack måste ju moderaterna börja med dem.

Kruxet är ju bara det att i Sverige är de flesta medelinkomsttagare. Många av dessa medelinkomsttagare röstade som bekant på borgarna. De skulle nämligen få en 1000-lapp extra i plånboken (om än att Fredrik Reinfeldt erkände i den första debatten med Mona att 1000-lappen gällde för två). Om inte medelinkomsttagarna märker att de får valuta för "rösten" kommer de i nästa val att återvända till socialdemokraterna. Ergo, Anders Borg understryker att framtida reformer skall riktas till "bredare folklager".

Hur många människor uppfattar egentligen fastighetsskatten som orättvis? Återigen är det de som har dyra fastigheter som anser att fastighetsskatten är orimlig. Fastighetsskattens avskaffande generar inga arbeten, men Anders Borg säger att ett vallöfte är ett vallöfte, skit samma om vallöftet blott och bart riktar sig till ett fåtal.

Anders Borg hoppades att folk i "utanförskap" skulle hitta tillbaka "relativt" enkelt. Vad tror Anders Borg att ordet "utanförskap" betyder?! Att leva i ett utanförskap är inte enkelt. Att leva i utanförskap betyder bland annat att det är oerhört svårt att "hitta tillbaka".

Så alla medelinkomsttagare - ni som röstade borgerligt för den där 1000-lappen. Den får ni nog vänta länge på. Först skall de rika gynnas. Eventuellt kanske ni får som bäst en femhundring extra i plånboken.

Avskaffandet av välfärdssamhället, nedmontering av folkhemmet - en dyr sedel. En femhundring på bekostnad av solidaritet, solidaritet med de som inte har, solidaritet med de som befinner sig i ett utanförskap, solidaritet med de som befinner sig längst ner i samhället.

För ett tag sedan, när det var regnigt och kallt, tackade jag ja till att gå en kurs som Roger Mogert håller i. Då tyckte jag att det var en excellent idé att avsätta en hel lördag till socialdemokratisk politik.

Idag, fredag, anser jag det vara en mindre god idé (kursen går av stapeln i morgon). Det utlovas nämligen sommarvärme, med sol och upp emot 20 grader varmt. Är det något min hud och min själ längtar efter, är det just värme - solvärme.

Vidare har jag aldrig varit pollenallergisk, men om ni minns förra året, så var det extremt höga halter av pollen i luften och jag blev apallergisk. Idag rinner min näsa. Är det måhända pollenallergi? Om så är fallet kanske det enbart är av godo att spendera hela morgondagen inomhus?

Jag tror nämligen att det blir en jätteintressant kurs. Mogert har bjudit in föreläsare från hela Norden och vi kommer att diskutera nordisk socialdemokrati. Jag är nyfiken på vad skiljer och vad förenar de olika socialdemokratierna i Norden.

Igår skrev jag om härskartekniker och hur man ger tyngd och legitimitet åt sina ord genom att börja en mening i stil med "jag, i egenskap av jurist, anser..." när det egentligen handlar om högst personliga värderingar. Till min glädje har Anders skrivit ett inlägg om ett seminarium han bevistade och där en jurist använde sig av just detta. Gå genast in på hans blogg: http://www.samhallsfilosofi.blogspot.com/

Igår var jag arg när jag skrev min blogg och jag har fått muntliga kommentarer kring gårdagens inlägg. Jag känner återigen ett behov av att tydliggöra exakt vad som gjorde (och gör mig) upprörd:

Min upprördhet kring att folk kallar mig för vakten, securitas etc. handlar inte om att jag skäms för att jag arbetar som ordningsvakt, utan för att människor kallar mig för vakt eller securitas i fel sammanhang och/eller använder det för att förminska mig (klockren härskarteknik).

Om jag, i egenskap av styrelsemedlem, sitter på ett möte tillsammans med andra styrelsemedlemmar och någon säger "vakten" till mig, då tar jag illa vid mig, eftersom jag upplever det så som att han/hon användar en härskarteknik. Hänger ni med?

Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra

Igår stötte jag åter på "kvinnlig" härskarteknik. Jag vet inte hur jag ska ta det, hur jag skall hantera det. Jag vet bara att jag reagerar väldigt starkt. De fem "manliga" härskarteknikerna: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam, är jag som kvinna van vid, däremot kan jag inte hantera när en kvinna gör samma sak. Det enda som ekar i mitt huvud är Madeleine Albrights numer bevingade ord "det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra".

För ett tag sedan var jag på ett möte. Vi var fyra kvinnor och fyra män (åtta oerhört starka viljor vill jag tillägga). Männen fick tala till punkt. Kvinnorna (och männen) nickade och höll med männen. De gav varandra feedback, stöttade varandra med mera med mera. Alla åtta slogs vi om det begränsade utrymmet (behöver jag säga att männen hade mest utrymme eller tog för sig mest?). Det jag fann skrämmande var att när jag tog till orda eller kom med förslag, så avbryter en kvinna mig. Majoriteten av de förslag jag kom med, förkastade hon. Även hon upplevde att jag avbröt henne och vi kanske är lika goda kålsupare båda två, utan att vara medvetna om vad vi höll på med?

Min oarbetade teori är att vi lever och verkar i ett patriarkat. Män har tilldelat kvinnor ett litet utrymme. I detta utrymmet slåss kvinnor för att just de skall få en bit av detta begränsade utrymme - kvinna mot kvinna. Helt fel taktik vill jag skrika! Vi kvinnor skall gå samman och tillförskansa oss ytterligare utrymme, ytterligare makt. Det kommer då att ske på bekostnad av männens utrymme, men min vision är och förblir 50-50! Det ska inte handla om män och kvinnor - det ska handla om människor!

Igår befinner jag mig civilklädd på mitt arbete (jag arbetar där som ordningsvakt). Jag befinner mig på mitt arbete för att delta i en politisk cirkel. Jag är där i egenskap av privatperson och som medlem i en politisk förening. Jag är där på min fritid. Jag är där i egenskap av Alexandra (behöver jag tydliggöra att jag inte är mitt arbete, att jag består av många delar?).

När jag står och brer min smörgås och skall hälla upp kaffe får jag höra en av kvinnorna säga högt och tydligt adresserat till mig "säkerhetsvakten kan gå och hämta henne", det var inte fråga om "Alexandra, du som är en av de få med passerkort, kan du vara snäll att hämta henne?", nej, nej... I hennes ögon är jag inte Alexandra utan "säkerhetsvakten".

Nu vill jag i detta sammanhang tydliggöra att jag inte skäms för att arbeta som ordningsvakt. Jag har en yrkesstolthet, jag vet vad som krävs för att vara en bra ordningsvakt. Jag vet vidare skillnaden på vakt, väktare, entrévärd, ordningsvakt och skyddsvakt (vilket hon uppenbarligen inte gör).

Det jag tar illa vid mig av är att vissa människor har en skev bild av det arbete jag utför och vad som krävs för att t.ex. arbeta som ordningsvakt. Jag tar illa upp att de lägger in en värdering. Jag tar illa upp att människor inte kan skilja på arbete och person. Jag tar illa upp när vaktens ord väger mindre än polisens eller juristens.

Att ge legitimitet och tyngd åt sina ord genom att hänvisa till titel, till yrke, ( ja, det beroende på yrke och titel naturligtvis), fungerar på de flesta människor.

Istället för att säga t.ex. "i egenskap av/som ordningsvakt vill jag påpeka vissa saker i ditt argument...bla bla bla" borde jag (om jag nu behöver ge tyngd åt mina ord) säga, "med mina 320 universitetspoäng..." eller "med min magisterexamen i arkeologi från Uppsala Universitet..." 320 högskolepoäng ger konstigt nog mer tyngd åt mina ord. Jag vill inte! Jag vill inte! Jag vill inte! Jag är Alexandra, jag är inte mitt yrke, jag är inte min utbildning. Jag är Alexandra. Jag består av många delar, alla dessa delar sammantagna gör mig till den jag är!

Det jag har lärt mig i mitt arbete som ordningsvakt har jag naturligtvis nytta av även privat. Jag har tillförskansat mig mycket kunskap och erfarenhet som jag har nytta av i andra sammanhang, även i sammanhang som en politisk förening. Mina år på universitet och högskola har jag nytta av såväl privat som i mina olika arbeten. Andra har andra erfarenheter, annan kompetens, annan kunskap - det är jättebra. Vi måste komplettera varandra. Olika perspektiv, olika bakgrunder - mångfald. Vi kan inte motverka varandra och vi får inte förminska varandra!

Jag har träffat på personer i mitt liv utan en endaste sketen högskolepoäng, som är mer kunniga, mer intelligenta och mer intellektuella än många av de personer jag t.ex. träffade under mina universitetsår.

"Lilla gumman, jag har jobbat med dessa frågor i år och dagar på xxx myndighet/jag har den och den utbildningen, så mina ord väger tyngre, jag vet minsann vad jag pratar om. Du däremot, lilla gumman, jobbar bara som vakt" - förminskning!

Varför behöver vissa människor betona yrke och titlar för att ge tyngd och legitimitet åt sina ord? Räcker det inte med att vara människa? Skall inte människors ord väga lika mycket (trots skilda bakgrunder)?

Hur kan vi någonsin få ett jämställt samhälle när vi motarbetar varandra i de grupper, föreningar vi verkar i? Hur kan vi kräva 50-50 av männen när vi kvinnor motarbetar och trycker ner varandra?

(Bilden: http://kilden.forskningsradet.no/c16881/artikkel/vis.html?tid=35132)

Herrskap & Tjänstefolk

Låt mig få komma med en teori, låt oss till och med kalla den en konspirationsteori eller att jag målar upp ett riktigt skräckscenarium.

Tänk om Anders Borg, Per Schlingmann, Fredrik Reinfeldt med flera sitter där i ett mötesrum och funderar på hur de skall förvandla det socialistiska Sverige till ett land bestående av herrskap och tjänstefolk. De sitter där och funderar på hur de skall gå tillväga, vilka mekanismer de kan använda sig utav för att lura svenskarna. Genom retorik har de kommit i regeringsställning och genom retorik skall de försöka lura majoriteten av svenskarna.Som den blivande konspirationsteoretiker jag är, kan jag redan skåda tecknena... Här är några av dessa:

* Höjd A-kassa... "men vi tycker det är bra med A-kassa. Vi vill ju till och med ha obligatorisk A-kassa" , Yeah right...

* Avdrag för hushållsnära tjänster.

* "Nya" arbeten - pigor och drängar till herrskapet tack.

* Förmögenhetsskatt.

* 100 procent höjning på snuset. Alla vet att de rika hellre röker än snusar. I arbetarklassen snusar folk, så vad gör alliansen - de höjer snuset med 100 procent. Enligt JC stämmer inte mitt påstående, då han menar att hela "båtfolket" snusar, men är det inte konstigt att Alliansen HÖJER skatten på tobak?

* Fastighetsskatt. De rika får ännu mer!

* Enhetstaxan och smyghöjning av månadskortet. Grrrrr.... Alliansen skall använda trängselskattpengar till att bygga nya vägar. På de nya vägarna skall det åka miljöbilar, dyra miljöbilar, med andra ord kommer bara de rika att ha råd att åka svindyra bilar på de nybyggda vägarna. Samtidigt blir det dyrare att åka kollektivt. Vi arbetare skall veta vår plats. 1000 kronor för ett pendelkort tycker alliansen är billigt. Deras mål är väl att vi arbetare inte bara ska ha ett jobb, utan två eller tre. Vi skall veta vår plats!

Jag återkommer med fler tecken.

(s) + YouTube = sant

Tanken är god - mycket god! För (s) gäller det nu att hitta nya plattformar och nya vägar att nå människor och framför allt att skapa en oppositionspolitik. YouTube är verkligen en sajt som når många människor. När jag går in på YouTube vill jag bara säga "NEJ!" Så rätt så rätt, men så fel, så fel. Monas installationstal i 13 delar *gäsp*. Ylva Johansson och Thomas Östros kommenterar någon sakfråga *gäsp*.

Det här är några av mina förslag för att på 3 1/2 år vinna tillbaka opinionen:

* På YouTube skulle (s) filma egna snuttar och använda mycket humor och ironi. Låt en ung Maryam ondgöra sig över regeringen, låt Veronica Palm berätta om orättvisor, låt Nikos berätta för de äldre invandrarna att det finns ett parti som vill minska klyftorna, låt okända sossar visa en alternativbild av "gubbpartiet". Ge unga väljare och ge människor med invandrarbakgrund alternativ till Ylva och Thomas. När vi väl har fångat väljare, kommer de själva att uppsöka socialdemokraternas hemsida och fördjupa sig.

* YouTube är bara början... skapa aktiva klubbar på nätets många communities som t.ex. qruiser, myspace, msn m.fl. Låt medlemmarna komma mer till tals. Använd nu nätet till att ge de socialdemokratiska väljarna och blivande väljare utrymme! Utnyttja nätet - använd det till vår fördel! Citera gärna Olof Palme och andra stora tänkare, men glöm inte att citera Agda 80 år, eller Simon 14 år. Glöm inte att lyssna!

* Sluta stå vid tunnelbanans ingång och vifta med papper. Vi resenärer blir bara irriterade! I dagens samhälle vill de flesta uppsöka information på egen hand. Nej, stå hellre en bit bort med en kaffevagn. Servera kaffe (helst latte och cappuccino, rättevisemärkt naturligtvis) i coola pappersmuggar, röda och vita, med en litet s-märke och ett politiska budskap tryckt på koppen. I anslutning till kaffet ska det finnas information i pappersform, men även coola knappar och möjlighet att köpa coola t-shirts och tröjor med politiska tryck. Att få en kopp kaffe, godis, bullar ger bättre resultat än att blockera vägen och trycka upp broschyrer i ansiktet på oss.

* Använd mer aktivt föreningar/organisationer som Rebella, Avantgarde, hbt(s). Vi har en massa idéer, vi har kunskap och kompetens!

* Mediaträna politiker! Vi måste bli duktigare på att hantera media. Med tanke på att media här i Sverige är liberal, så måste vi sossar hitta vägar in i detta ljusblå mediagytter.

* Börja blogga! Försök vidare att samordna bloggandet. Länka till varandra! Tipsa folk!

* Skriv, kommentera, försök få mediautrymme! Var en blåslampa! Så fort regeringen gör något som inte är bra - höj rösten!

* Samarbeta. Är du medlem i någon s-förening - samarbeta med andra föreningar. Utbyt erfarenheter.

* Skapa "helhetslösningar" för ungdomar så att de känner sig hemma i partiet. En ung, lesbisk vegan söker sig hellre till mp eller v - det måste vi ändra på. Vi måste visa att (s) är grönare än mp och queerare än fp! Vi måste även engagera de med invandrarbakgrund. Vi måste få dem att rösta, vi måste få dem att känna sig hemma i partiet! Gå ut i förorterna och bjud in till intressanta föreläsningar och samtal på kurdiska, arabiska, turkiska...

* Vi måste omdefiniera ordet "arbetare", men på ett annat sätt än moderaterna. Vilka är numer arbetare? Det betyder inte att vi ska glömma industriarbetaren och byggarbetaren, vi måste dock inkludera spärrvakten, brevbäraren etc.


* Istället för att minska på personal - nyanställ! Anställ unga, invandrare, flator, bögar... anställ folk från olika håll och kanter och inte bara statsvetare. De är de som kan komma med "nytänk"... De är de som kan förnya partiet!

Jag återkommer med fler punkter.