I dagens DN skriver Maciej Zaremba om den "jakt" som pågår på lärarhögskolan. Han berättar om lärare Eklund som inte alls har uttalat sig homofobiskt, utan ord har lagts i hans mun: Hade lärare Eklund verkligen sagt det som läggs i hans mun, skulle nog halva klassen rusat iväg till HomO - och resten till någon tidning.
-
Jag tycker det är förunderligt att Eklund har en lektion i hur lärare skall bemöta elevers fördomar och berättar att han under tonåren kände ett äckel inför bögar, men när en student frågar honom vad han känner inför bögar idag är det plötsligt "privat" och "hör inte hit". Det är alltså OK att säga att han var homofob i tonåren, men det är privat vad han anser idag? Nej, det är inte OK anser jag. Om en person börjar med en personlig reflektion, i detta fall att personen kände ett äckel inför bögar under tonåren, måste denna person även svara på en students fråga, om detta är fallet även idag.
-
Även en fråga som "anser Eklund att homosexualitet är normalt?" anser Eklund hör till en annan lektion, ändock väljer han att svara att att han har svårt för "fjolligheten". Lektionen handlar alltså om hur lärare skall bemöta elevers fördomar och han säger att han har svårt för "fjolligheten"?!
-
Att vara lärare, att lära ut kunskap är ett oerhört ansvarsfullt och viktigt arbete. Att vara en god pedagog. En lärare är också människa (ingen robot) och bör vara personlig, när utrymme ges för detta, men det finns gränser.
-
Om en lärare berättar om en fördom hon eller han har haft tidigare och det kommer följdfrågor, som i detta fall, en student vill veta om det fortfarande förhåller sig så, då bör läraren svara på denna fråga. Det går inte att i ena stunden hänvisa till sin privatperson och i andra stunden hänvisa till lärarrollen (eller att det hör till en annan lektion), åtminstone inte om det, som i det här fallet, är en diskussion om homosexualitet under en lektion som ska handla om hur lärare skall bemöta elevers fördomar.
-
Vidare, en heterosexuell student upplever kanske Eklunds ord på ett annat sätt en en hbt-person. Vi läser in och tolkar olika på grundval av sexuell läggning, etnicitet, religion, erfarenheter et cetera.
-
Om en hbt-person känner sig kränkt av en lärares uttalanden, betyder inte nödvändigtvis att en heterosexuell person känner sig kränkt. Därför är det inte troligt, som Zaremba skriver, att halva klassen skulle rusa till HomO och resten till tidningarna.
-
Naturligtvis skall studenter kunna diskutera och ifrågasätta varandras åsikter, det är inte det som är problematiken. Problematiken i detta fall är hur lärare Eklund har agerat, vad han väljer att säga och vad han inte vill säga. Problematiken är hur han bemöter studenternas frågor.
-
Hur hela fallet har hanterats kan man ha synpunkter på, men tala om "jakt" och att HomO sätter människor under "stark press", underförstått att HomO nästintill hotar människor om de inte förlikar/betalar skadestånd, är en smula magstarkt.
-
Till syvende och sist ordet "kränkt", är ett starkt ord. Det missbrukas. Vad i består en kränkning? Om en person känner sig kränkt, skall man alltid gå på den personens utsaga/upplevelse?
-
Det fall som Zaremba använder för att exemplifiera/belysa (felaktiga) anmälningar om kränkning, är olyckligt, eftersom jag anser att Eklund har brustit i sin yrkesroll som lärare.
Ledig onsdag
3 dagar sedan
9 kommentarer:
tycker du verkligen att lärarens åsikter om bögar IDAG har någonting med lektionen att göra? Anledningen till att han nämnde vad han tyckte som tonåring var givetvis för att lektionen handlade om just tonåringars homofobi. Det är ju ganska solklart. Det var ett exempel! Han menade: TILL OCH MED JAG var homofob som tonåring och såhär ska vi bemöta det som lärare.
Och att han överhuvudtaget nämner att han har svårt för fjollighet idag är ju för att han blir pressad till att uttala sig, men han kanske skulla ha ljugit istället..
Fast blir elever kränkta bara för att man brister som lärare? Alla lärare kommer under ett yrkesliv att någon gång säga nånting som någon tar illa upp av, det är ofrånkomligt åtminstone när det gäller ämnen som pedagogik, samhällsvetenskap, psykologi. Skall dessa lärare anses som olämpliga?
Att läraren brustit som pedagog är ju inte heller grunden för anmälan mot läraren utan att han har utsatt studenterna för kränkningar genom sina uttalanden.
mvh Andreas
Jättebra skrivet! Din röst behövs verkligen i den ensidiga debatten om Zaremba. Helt klart är det att man besitter andra kunskaper när man har varit delaktig i emancipatoriska kamper.
En HBT-person eller en heterosexuell med HBT-aktivism, vet mer om homofobi än homofoben själv. Men det är märkligt att i detta fall tar man ifrån den mer kunnige tolkningsföreträdet.
Den historia Zaremba har som exempel för att raljera ser jag som högst allvarligt och ett bevis på att gaystudenterna gjorde rätt att anmäla. Zaremba visar i sin sista artikel hur han verkligen är fel person att bedöma huruvida läraren kränker och i förlängningen diskriminerar HBT personer. Inte för att han är heterosexuell utan för att han helt enkelt inte har kunskaper i ämnet diskriminering.
Det är som att läsa en historia av Kafka; om jag var lärare på lärarhögskolan skulle jag nog sluta så fort jag kunde. Det är obegripligt hur såna här häxprocesser kan få försiggå på en svensk högskola. Och dessutom på en högskola som ska utbilda dom som ska utbilda kommande generationer. Arma barn.
Tack för intressanta kommentarer. Till "jag brukar använda min hjärna": jag anser att han även skulle svara på var han stod idag om han berättar en personlig sak från sin tonår.
Till anonym 1: om en lärare inte har tillräckliga kunskaper i ett ämne som han/hon skall undervisa i, i detta fall hur lärare skall bemöta elevers fördomar, kan dessa lärare inhämta kunskaper alternativt även bjuda in människor som besitter kunskap om detta.
Till anonym 2: jag vill inte ta ställning i om gaystudenterna gjorde rätt i att anmäla denna lärare. Dock anser jag att alla parter skall komma till tals. Jag tror att denna sak kanske hade löst sig om alla berörda parter hade satt sig ner och pratat om den aktuella lektionen.
Till Imesbob: drivs det verkligen häxprocesser på lärarhögskolan?
Slutligen: Visst kan du vara lärare och ha fördomar, men det får inte framkomma i ditt arbete. Jag hade en samhällskunskapslärare som var partipolitiskt aktiv och han var inte opolitisk i sitt arbete som lärare. Det är fel.
Om en lärare ska tala om till exempel homofobi, rasism, islamofobi etc. förväntar jag mig att läraren är påläst och serverar mig "kalla fakta".
Något som blir väldigt uppenbart när man läser invändningar mot Zarembas artikel och det som tas upp i den är att det är Zaremba och läraren som personer som är itnressanta att angripa. Anonym verkar tro att det är Zarembas egna förträfflighet som är intressant. Vad har han för bakgrund? Varför måste alla tycka att han är så bra? Kan han springa fort? Och läraren i artikeln, förtjänade inte han att bli straffad om han i själva verket är Dålig, eller i alla fall kan upplevas som dålig? Om man inte har Kunskaper om diskriminering måste man säkerligen vara ond.
Det är lustigt att kommentarerna till en artikel som behandlar det bisarra i mer eller mindre formaliserade tolkningsföreträden mest innehåller gnäll över att författaren inte tar hänsyn till rätt personers tolkningsföreträde.
En lärare vid högskolan har bara ett fåtal "måsten": att följa kursplanen samt att dela ut schemat i tid. Därav fäljer att man inte har rätt att kräva, vare sig av lärare eller studenter (som givetvis befinner sig i lokalen frivilligt), att man delger sina privata åsikter.
Frågan gällde väl inte lärarens åsikter i sig, utan om han har gjort sig skyldig till diskriminering eller inte. Skolan betalade ett skadestånd på 90000 kr. Var det rätt?
När man läser vissa inlägg, skrivna av vuxna människor får man ont i magen, vet ej vilket håll man ska rikta blicken eller distrahera sig med en annan ljudbild.
Enkelspårigheten från människor vilka oftast tar till brösttoner i fråga om förståelse och överseende, är just de personer som vrålar de sanna insikterna (vilken de har patent och trademark på) genom megafon.
Bäst när man hamnar i en "diskussion" av detta slag är lämna rummet. Ens åsikter, känslor och funderingar blir endast genuint tolererade och godkända när de överensstämmer med de som sitter inne på "den enda verkliga sanningen".
I Sverige har det snart löjligt missbrukade ordet kränkt blivit en sjukdomsdiagnos.
Att en gång ha blivit kränkt ger många människor carte blanche till nonstop ält. Och i och med att begreppet kränkt vidgas likt universum (då det ju är en högst subjektiv upplevelse - vilken genomlevs som ett krigstrauma -om och om igen).
Tragiskt och obehagligt.
Jag gör mitt bästa att uppfostra mina söner till att ha en öppen attityd gentemot alla så länge de inte vrålar i ens ansikte eller kör ned "insikter" i halsen på en.
Då är det bara att lämna rummet och återgå till det liv i vilket människor ännu inte smittats av kränkt.
Dominik
Skicka en kommentar