Jämlik vård

Vård efter behov, inte efter plånbok.

Igår var jag på ett seminarium där de Rödgröna talade om Hälsoval Stockholm (som jag har skrivit om här). Fokus var, med rätta, på primärvården. Förebyggande arbete är en investering och inte en utgift. Läkare är dock inte intresserade av att jobba förebyggande. Hur kommer det sig?

Åhörarna på seminariet var övervägande pensionärer och i panelen fanns även en representant för PRO. Få åhörare var under 30 år. Sjukvårdsfrågor verkar inte intressera yngre - varför? Tror de att de är odödliga?

Något som företrädaren för PRO sade, fastnade. Han sade nämligen att det finns multisjuka som tar 10 läkemedel, fastän kroppen bara kan tillgodose i genomsnitt fem läkemedel.

I kölvattnet av boken Jämlikhetsanden, talar såväl högern som vänstern om jämlikhet. Men hur är det egentligen med jämlikheten inom vården?

Okynnessjuka är en grupp som jag stör mig på. De uppsöker vård i tid och otid. Ett eksem, ont i halsen, lite feber och de rusar till vårdcentralen eller akutmottagningen. Jag tillhör motsatsen. Jag går sällan till läkaren. Även när min fru tjatar, att "nu minsann är det banne mig dags för dig att gå till vårdcentralen", så härdar jag ut. I 99 fall av 100 har jag blivit återställd (ibland med hjälp av receptfri medicin från Apoteket). Detta utan att belasta vården.

Det finns dock ett tillfälle, då jag är tvungen att uppsöka vårdcentralen och det är när min medicin mot menssmärtor är slut. Som jag har skrivit tidigare, anser jag att det är absurt att jag över huvud taget måste ha ett recept på denna medicin.

Vård efter behov, inte plånbok.

Vad är behov? Barnlängtan - är det ett behov? Inom sjukvården talas det om prioriteringar. Långa inseminationsköer, köer till Lesbiska mottagningen - prio tre. Det är inte så kul att tillhöra prio tre i Stockholm.

Mina försök att få politiker i Stockholm att ta fram en hbt-policy för landstinget, i likhet med Sörmland har inte gått så bra. Det finns andra, viktigare, prioriteringar, säger landstingspolitikerna.

Varför inte dessa landstingspolitiker kastar lite valfläsk åt oss hbt-personer har jag svårt att förstå (de gör det så villigt till pensionärerna). Stockholm är den stad i Sverige som har flest hbt-personer. Jag trodde varenda väljare var viktig.

Jämlik vård?

Idag skriver Emil Broberg (V), Gunvor G Ericson (MP) och Ylva Johansson (S) en debattartikel i SvD med rubriken Vi har råd med jämlik vård. Vi måste ha råd med jämlik vård. Hälsa har blivit en klassfråga i och med Moderaternas vårdval.

Jämlik vård. Hur kommer det sig att Sörmlands Landsting har kommit längre än Stockholms Landsting?

I den bästa av världar behöver inte vården prioritera. Där är alla lika viktiga. Först då kan vi tala om jämlik vård.