Ett regnbågsfärgat Stockholm

Regnbågsflaggan symboliserar inte enbart hbt-personers fri- och rättigheter utan även mångfald. Den kan även symbolisera fred. Det vajar ganska få regnbågsflaggor i Stockholm, ja utom under en vecka på året - Stockholm Pride, då till och med SL-bussarna stoltserar med regnbågsflaggor. Jag vill att Stockholm, eller åtminstone delar av Stockholm ska bli mer likt The Castro. Everything is gay in the Castro. Om en stad är hbt-vänlig, kan dock inte bedömas utifrån antalet regnbågsflaggor.

RFSL:s kommunundersökning från 2006 har kartlagt situationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner i landets samtliga kommuner utifrån fem områden: skolan, kommunernas verksamhet och personal, hbt-samhällets infrastruktur, frekvensen brott med homofobiskt motiv samt allmänhetens attityd till homosexuella.

I RFSL:s undersökning ligger Stockholm i topp, men jag är övertygad om att Stockholm kan bli ännu bättre. Miljöpartisterna Yvonne Ruwaida och Anders Wallner skriver på Newsmill hur de vill göra Stockholm ännu mer "kärleksfullare":

1. En skola utan kränkningar Stockholms lärare ska ges bättre möjligheter att se, förebygga och arbeta aktivt mot kränkningar. Samtidigt måste sex- och samlevnadsundervisning förbättras.
2. Jämlika och jämställda förskolor Resurser ska avsättas för ett aktivt jämlikhets- och jämställdhetsarbete på dagis.
3. En idrott fri från diskriminering Bidragen till idrottsföreningar ska villkoras utifrån ett aktivt arbete mot diskriminering.
4. Stockholms stad ska ta tillvara den breda mångfalden Ledande personal och politiker ska delta i kurser kring mångfald och diskriminering.
5. HBT-mötesplatser för ungdomar Ett stabilt ekonomiskt stöd till de HBT-organisationer som skapar ungdomsverksamhet.
6. Bekämpa hatbrotten En konkret handlingsplan mot hatbrott ska utvecklas och användas aktivt.
7. Äldreboenden specialiserade på HBT Stockholm behöver äldreboenden specialiserade för HBT-personer.

Carin Jämtin har tidigare gett följande vallöften: Om/när de Rödgröna tar över Stockholms Stadshus kommer vi att få se ett hbt-borgarråd och Egalia kommer att permenteras. I rapporten 90.000 (som jag har skrivit om här) står det i punkt sju: Särskild fritidsverksamhet för hbt-ungdomar, fler fältassistenter och ungdomsmottagningar.

Nu har vi haft en borgerlig regering och en högermajoritet i Stockholms Stadshus i snart fyra år som gjort nada, nothing, niente, nichts för hbt-personers fri- och rättigheter. De fyra borgerliga partierna må ha köpt ”alla människors lika värde”, men det är si så där med ”alla människors lika rätt”. Hur många hbt-personer vill ha en regering och en majoritet i Stadshuset, som under dessa fyra år visat ett sådant uppenbart ointresse för våra frågor (och kommer att fortsätta göra det om alliansen får förnyat förtroende)?

Valet är ditt 19 september 2010 - en högerregering och en högermajoritet i Stadshuset, där Kristdemokraterna agerar bromskloss, eller en rödgrön regering och ett rödgrönt stadshus som står upp för alla människors lika värde och rätt.

Jag vill ha ett regnbågsfärgat Stockholm!

Läs även: Efter äktenskapet och Var femte ung hbt-person är utsatt för våld i familjen