Rockenroll, Blåa Ögon - Igen

Har jag berättat att jag är oerhört svag för blåa ögon? Pär Nuder har vackra, blå ögon, men även om han satt tvärs emot mig vid köksbordet och höll sitt senaste försvarstal skulle jag, trots hans ögonfärg, inte köpa det.

Johan Westerholm dissekerar Nuders försvarstal på ett förtjänstfullt sätt.

P.S. Jag har lånat titeln av Håkan Hellström och här är ett tidigare inlägg på samma tema.

SvD: Nya regler krävs när moralisk kompass brister

SvD Brännpunkt har idag publicerat en debattartikel som jag skrivit tillsammans med tre andra socialdemokrater:  Peter Högberg, Sandro Wennberg och Johan Westerholm (som också är publicerad i AiP på samma ämne).

En lektion i socialdemokratiska?

Idag ska jag på Socialdemokraternas seminarium på Rönneberga kursgård, vilket jag har skrivit om tidigare. På tuben läser jag dagens Stockholm City och möts av ovanstående nyhet (s.11). Någon på Stockholm City har uppenbarligen en universitetsexamen i socialdemokratiska. Han eller hon kanske till och med är professor?

Att ropa varg

Pojken och vargen är en känd fabel. Sensmoralen i fabeln är att den som ljuger till slut inte blir trodd, inte ens när han/hon talar sanning.

Uttrycket "att ropa varg" (=att kalla på uppmärksamhet för petitesser och därmed riskera att inte bli trodd när något allvarligt sker) har vi fått från denna fabel.

Ropar varg gör ofta Expressen, Aftonbladet, Politikerbloggen med flera. Igår var jag nära att köpa Expressen, eftersom tidningens framsida basunerade ut följande:

Expressen avslöjar
Driver hemlig kampanj
Pär Nuder vill ta makten i Socialdemokraterna

Expressens "avslöjande", fick Andersson att skriva inlägget En hemlig härva av kungamakare där han länkar till Katrine Kielos inlägg Varning! Ät inte lunch med Jan Larsson. Jag skrattade högt när jag läste Kielos inlägg. Ett smakprov:

Okej, jag erkänner. Jag åt lunch med Jan Larsson. I måndags, på KB, i tre timmar, vilket i och för sig är misstänkt bara det. Jag hade en ljusblå knytblus. Jan Larsson hade röd slips.

Dock var jag, som redan nämnts, nära att köpa blaskan. Anderssons och Kielos inlägg och deras kommentarer om "avslöjandet" på facebook hindrade tack och lov detta onödiga inköp. Jag vill uppmana Karl-Johan Karlsson, som i gårdagens Expressen skrev om "avslöjandet", att lyssna på Sergej Prokofjevs orkestrala verk Петя и волк:

Andra som skriver:

Johan Westerholm: Socialdemokraterna: Nu är det allvar, ett förtroendeuppdrag är inget för fegisar

Staffan Lindström: En verserad fråga till den socialdemokratiska riksdagsgruppen

Martin Moberg: Jan Eliasson sätter fingret på vad vi i (s) måste göra nu...

Peter Högberg: En sällsam öppen debatt med flera medgående

Bit ihop?

Att vara partipolitiskt aktiv har sina för- och nackdelar. Trots att jag kom in mycket sent i politiken, har även jag fått känna på "unken partikultur", som Stefan Lejonbalk uttrycker det i sitt blogginlägg. Nu har Urban Ahlin gått ut i såväl Newsmill som DN och påstår att Pär Nuders bok skadar SAP. Till DN säger Ahlin:

-

Vi ska ha en öppen intern debatt för att vi är ett parti, annars kan vi lika väl mejla varandra eller blogga men så vill inte jag ha det och det kan tyckas gammelmodigt [..] det händer varje dag ute lokalt att människor blir besvikna men folk biter ihop, ett kommunalråd tycker inte alltid lika som arbetarekommunen.

-

I Newsmill skriver Ahlin:

-

För det första är jag rädd att den interna politiska debatten riskerar att (återigen) tystna. När de braskande rubrikerna lagt sig, och personliga påhoppen ebbat ut, finns en gnagande oro kvar. Vågar jag längre vara öppen med mina åsikter i partiets beslutande församlingar? Om personer i ledande ställning går ut och skriver böcker - vem vågar då vara säker på att det man diskuterar eller argumenterar för inte hamnar i en bok inom ett år eller bara några månader? Men då återgett i en skruvad och säljande version.
Ska alla behöva vakta på sig? Kan vi i VU eller partistyrelse diskutera det här, eller hamnar det i bokhandeln redan till bokmässan? Det är ingen slump att partiernas protokoll ofta är hemliga i 20 år - efter det kan de lämnas ut till forskare eller författare för att omvärlden ska kunna förstå viktiga politiska skeenden.

-

Kritiker inom partiet ska enligt Urban Ahlin "bita ihop".

-

Kulturbloggen skriver i sitt blogginlägg Nej, Urban Ahlin: tiden är över då vi sopade saker under mattan:

-

De enda som störs av ifrågasättande är de som står för en unken partikultur, skriver Stefan Lejonbalk. Och det går inte att uttrycka bättre, nästan. De som mestadels försvarar att representanter för socialdemokratin inte ska gå ut med kritik är de som gillar styrningen, de som gillar högerinriktningen av socialdemokratin, de som gillar att kulturen är skitig internt, de som gillar att jobba mer med mediabilden av socialdemokratin än den verkliga socialdemokratin. Det de egentligen menar men inte säger är att anledningen till att de vill hålla allting internt beror på att då kan de bete sig hur som helst, de behöver inte lyssna eller något alls, och det positiva för deras del är att folket inte kan granska det som händer bakom kulisserna.

-

Jonas Morian skriver:

-

Ahlins tes är att det är en bra ordning när socialdemokrater som känner sig förbisedda och överkörda ”biter /.../ ihop och går vidare i sin politiska gärning – allt för partiets bästa”. ”Vi ska ha en öppen intern debatt”, säger han till DN. Men exakt vad det innebär är lite oklart, då han omedelbart tillägger att ”annars kan vi lika väl mejla varandra eller blogga men så vill inte jag ha det och det kan tyckas gammelmodigt”.En välvillig tolkning är att Urban Ahlin menar att den interna debatten ska ske när socialdemokrater fysiskt samlats i ett rum och stängt dörren om sig. Debatten ska sedan avslutas med en omröstning där samtliga närvarande förbinder sig att utåt enbart företräda den vinnande linjen.Ledsen, men sådana gammelmodigheter ställer inte jag upp på.

-

Katrine Kielos skriver i Dagens Arena:

-

Men i ett läge där alla talar om öppenhet verkar socialdemokratin (som ju på pappret ska vara de progressiva) ha företrädare som känner att det istället är läge att gå ut och försvara principen att partiets protokoll ska vara hemliga i 20 år. "Efter det kan de lämnas ut till forskare eller författare för att omvärlden ska kunna förstå viktiga politiska skeenden" skrev Urban Ahlin på Newsmill igår. Ahlin menar att förre finansminister Pär Nuders bok öppnat upp för ett skräckscenario: en värld där människor "mejlar varandra eller bloggar". "Så vill inte jag ha det och det kan tyckas gammelmodigt" säger Ahlin till DN, ett uttalande som förtjänar att bli lika klassiskt som det där Ines Uusmann sa om att Internet bara var en fluga. 20 års munkavel på politiska företrädare är Urban Ahlins medicin, då det ju förstås vore förödande om dessa talade direkt till människor. Skriv gärna deckare, men skriv inte om politik. Inte hur ni tänker. Eller att ni tänker. Det är som heter "dåligt för Partiet".Det vill säga det som finns kvar av Partiet. Idag är varje ny medlem en förlustaffär för socialdemokratin. Det kostar mer att organisera partiets medlemmar än vad som täcks av medlemsavgifterna. Partiets stora inkomster kommer från mandatstöd och lotteriverksamhet. Detta skapar förstås en introvert organisation. Det blir viktigare att dressera existerande sossar än att värva nya. Vad som är "bra för Partiet" blir viktigare än vad som är "bra för Sverige". Med en sådan brist på öppenhet är det inte konstigt att man mycket sällan lyckas skapa engagemang utanför den egna kretsen - trots att de tekniska verktyg som nu finns till allas förfogande är så bra på just detta.
Frågan som socialdemokratin måste våga ställa sig är att om folket nu inte vill komma till arbetarekommunens medlemsmöten då kanske arbetarekommunens medlemsmöten måste komma till folket? I någon form.
Det där att "maila och blogga", kanske inte är en så dum idé trots allt.

-

Vid vissa tillfällen har jag också "bitit ihop", men det fungerar inte. Under en period samlade jag på mig en hel del "bita ihop", men det slutade med att jag exploderade (och då var det över en småsak).

-

Nej du, Urban Ahlin... den som "skadar" SAP (om jag ska använda samma retorik), är just nu du.

-

(Och medan företrädare för SAP tjafsar, är bittra, ägnar sig åt hatkampanjer gentemot varandra, lutar sig högeralliansen tillbaka, gnuggar händerna och ler stort).

-

Läs även Peter Karlberg

Människan är målet

...är rubriken på ett tal som Anna Lindh höll på SSU-kongressen i maj 1987. I talet hänvisar hon till ett av Ingvar Carlssons tal som ordförande 1967 där han säger "Vi ska inte vänta oss att insatser i det förgångna ska ge oss segrar i framtiden. Ett radikalt parti kan aldrig leva på vad det åstadkom för fem, tio eller 15 år sedan". Lindh säger i talet att vi måste börja tala framtid och om våra lösningar för "1990-talet".

Jag vill följa i Lindhs tankegångar och säga att vi socialdemokrater måste börja tala framtid och lösningar för de kommande åren. Vi vet inte vilket Sverige vi möter 2010, efter att borgarna har varit i regeringsställning, men vi måste komma med alternativa lösningar till borgarnas politik. Vi måste sluta luta oss mot osäkra opinionssiffror.

Det går inte att hylla opinionssiffror (eller röra om i partitoppen för att få mediautrymme).

Opinionssiffror kan ändra sig fram till 2010 (eller 2009 då vi har ett litet undanskymt val). Se bara på knuff.se, där 38 bloggare har kommenterat opinionssiffrorna i dagens DN. Artikeln och blogginläggen ligger på första plats på knuff.

Det går inte att luta sig tillbaka i kontorsstolen och gotta sig åt opinionssiffror (vilket jag skrev i inlägget innan). Det går inte att skapa mediautrymme genom att "skrälla" med att byta ut "en gubbe mot en annan". För att citera en annan blogg vid namn Svensson:

I brist på politik förvandlas politiken till teater utan innehåll, till teater utan verkliga politiska alternativ. Men med skådespelare och statister. Med tomma och innehållslösa repliker. Och de borgerliga tidningarna ställer upp på det. Det spelar med i teatern.

Politik är allt annat än detta! Vi vet som sagt att vi inte vet vilket Sverige vi har 2010, men vi kan inte sluta prata politik! Vi kan komma med alternativa lösningar. Se bara på Framtidsdagarna då det diskuterades skolpolitik. Det kom fram mycket "nytänk", alternativ till "Björklund-skolan".
När borgarna gör utspel i medierna, kom med alternativa lösningar! Man kan alltid börja med att säga något i stil med "vi vet inte vilket Sverige vi har 2010" och så målar man upp ett till tre skräckscenarier och tre alternativa socialdemokratiska alternativ till borgarnas politik.

Sluta kommentera och gotta er åt opinionssiffror och börja opinionsbilda. Börja tala socialdemokratisk politik och alternativ till borgerlig politik!

Mona Sahlin vet att jag är sahlinist, men just nu saknar jag Anna Lindh mer än någonsin. Om du, Sahlin, ska röra om i partitoppen, gör det ordentligt!!! Börja tala om socialdemokratiska alternativ till borgerlig politik. Börja läs socialdemokratiska bloggar och hämta inspiration från gräsrötterna istället för att byta ut "en gubbe mot en annan".

Men Mona!

Jag förstår behovet av att rensa ut i partitoppen. Det gör jag verkligen... men ersätta en "gubbe" med en annan, speciellt om "gubben" har varit en del av Göran Perssons entourage? Pär Nuder byts ut mot Thomas Östros. Andra namn som nämns är Sven-Erik Österberg och Urban Ahlin som ska axla rollerna som gruppledare och partisekreterare.

Javisst skall Mona Sahlin ha möjlighet att välja sitt eget entourage och inget ont om dessa män. De är kompetenta och duktiga politiker, men står de för nytänkande? Har de karisma?

Att Östros sitter i tv-soffan istället för Nuder är som att byta hushållsost mot stureost (stureosten är bara lite längre lagrad). Säga vad man vill om Anders Borg, men rent karismatiskt står sig Östros ganska slätt gentemot Borg.

Sedan tillkommer ytterligare tjänstmän som ingår i Mona Sahlins entourage. De som verkar bakom kulisserna. De tjänstemän som slokörat fick gå från Rosenbad till riksdagskanslie efter valförlusten.

"Livet är fullt av överraskningar", sade Nuder. Den här må komma som en överraskningen för Nuder, men hans ersättare var inte någon skräll.

Nej, nej, nej... omdaningar, nytänk, handling, "nya", fräscha ansikten som är sugna på att förändra...

Jag efterlyser även opinionsbildning. Nu gottar sig många sossar åt de nya opinionssiffrorna från opinionsinstitutet Synovates. Risken med att luta sig mot opinionssiffror är att man glömmer den socialdemokratiska politiken och vad politik handlar om. Politik är inte opinionssiffror. Politik är handling, politik är en levande vilja att gå vidare!

Källor: SvD, DN

Vi har råd med rättvisa!

Jag fortsätter att blogga om budgeten som finansminister Anders Borg presenterar idag (och mer kommer det troligtvis att bli):
-
Jag skrev i tidigare inlägg att vissa högermänniskor anser att moderaterna & Co. är för rättvisa och för socialistiska. I detta inlägg tänker jag påvisa att den politik som förs och kommer att föras av moderaterna inte är rättvis och socialistisk.
-
Vad vi de närmaste tre åren kommer att få se är en medveten politik som leder till ökade klyftor (det har vi förresten redan sett under det gångna året).
-
Skattelättnaderna tillfaller de som redan har, på bekostnad av de som redan har det sämst. De verkliga låginkomsttagarna, arbetslösa, deltidsarbetande, sjuka, förtidspensionärer och ålderspensionärer med låg pension, dessa grupper får inga skattesänkningar!
-
Moderaterna talar ofta om det så kallade utanförskapet. Vad vi nu ser är en budget som är orättvis, som vidgar klyftorna trots goda tider. Det är en politik som ökar skillnaderna mellan de som arbetar och de som står utanför:
-
Lotta Bouvin-Sundberg intervjuar Pär Nuder (Svt):
-
LBS: Anders Borgs och regeringens röda tråd i budgeten är ju jobblinjen...
PN: Det är ingen röd tråd, det är en blå tråd. Den politik som man för, den leder till ökade klyftor. Man hoppas och tror att ökade klyftor ska leda till fler jobb, att de arbetslösas sämre ekonomiska villkor, ska leda till att de tvingas ut på någon slags låglönearbetsmarknad.
-
Det finns vissa som anser att vi sossar inte anser frågan om arbete är viktigt. Att vi rycker på axeln åt det medborgare anser vara en av de viktigaste frågorna - arbetslinjen. Vi anser naturligtvis att det är oerhört viktigt att få folk i arbete, men det får inte ske till priset av ökade klyftor i samhället. Vi har råd med rättvisa!
-
Vi sossar skapade nya jobb när vi satt i regeringsställning, utan att ta bort förmögenhetsskatten, utan att försämra villkoren för sjuka och arbetslösa och utan dokusåpan Fastighetsskatten.
-
Anders Borg står nu i talarstolen och orerar om frihet och om jobb. Vad är det för arbeten han egentligen talar om och vad är det för frihet?
-
Till exempel vi som är högutbildade inom humaniora, vi sitter i spärrvakten, vi sitter i receptioner och vi arbetar som brevbärare. Vilken kunskapsförlust! Vi vågar nämligen inte överge våra underbetalda, statuslösa arbeten för en projektanställning på till exempel Riksantikvarieämbetet, vi vågar inte lämna vår heltidsanställning för en tre månader lång arkeologisk utgrävning, för vi vet att det kommer en tid då vi är arbetslösa (och när vi är arbetslösa skall vi straffas).
-
Det finns andra som vantrivs på sina arbeten, men de vågar inte söka nytt jobb. Är det den friheten som Borg talar om? Det viktigaste är att ha ett jobb, men det spelar ingen roll vilket slags jobb?
-
Det finns arbetslösa, utan utbildning som är villiga att ta vilket jobb som helst, för det finns en stolthet i att ha ett jobb, att känna sig behövd på arbetsmarknaden (men nu sitter vi andra på de arbeten som de med glädje skulle ta). Att ha ett arbete är viktigt även för den sociala biten. De fuskare som Borg talar om är få, men han får det att låta som om de är många. Han har fel! De flesta här i vårt avlånga land vill arbeta, men om man arbetar vill man också ha en skälig lön och om man har genomgått en utbildning, kanske man vill ha ett arbete som man utbildat sig till.
-
Det finns människor i Sverige som letar med ljus och lykta efter ett jobb, men får inget. Jobbgarantin som utlovades har nu förvandlats till en sporadisk kontakt med något Jobbtorg. De som trodde på den så kallade alliansen beträffande arbete inom fem dagar, är nu besvikna!
-
Anders Borg vill att vi akademiker skall börja jobba redan dagen efter vår examen. Han vill att filosofie magister skall stå och flippa hamburgare, eller jobba som väktare och under tiden skall filosofie magister söka arbete.
-
Ja, men Borg - precis så tänkte jag också för några år sedan. Jag är frisk och jag är arbetsför och under tiden jag jobbar som väktare/ordningsvakt skall jag söka arbeten som jag är utbildad för.
-
Jag kan berätta för Borg att jag fortfarande arbetar som ordningsvakt. Jag har lån, jag har räkningar och jag är livrädd för att överge min heltidsanställning. För jag vet att om jag tar en projektanställning, om jag hoppar på en arkeologisk utgrävning så kommer det perioder i mitt liv av arbetslöshet och de perioderna skall jag straffas av Borg & Co.
-
Borg talar om den där tusenlappen som vi endast ser på lönespecifikationen, men andra höjningar äter upp denna tusenlapp. Det är en tusenlapp på bekostnad av rättvisa, på bekostnad av den svenska modellen, en tusenlapp på bekostnad av den svenska välfärden.
-
Jämställdhet och rättvisa? Absolut inte! Det är illaluktande klasspolitik! Borg och Co. tänker straffa de deltidsarbetande och vi vet att de deltidsarbetande i hög utsträckning är kvinnor. Detta är ingen jämställd budget! Budgeten slår hårt mot kvinnor! Det är kvinnorna, den nya arbetarklassen, som skall straffas. Det är vi kvinnor som gulaschbaronerna på Regeringskansliet skall försätta i ett ännu större utanförskap! Vi skall veta vår plats, vi kvinnor skall vara underordnade männen. Så förhåller det sig när den moderatledda regeringen får styra och ställa. Sveriges anses vara det mest jämställda landet... inte länge till.
-

Vi har råd med rättvisa!

-
Mer läsning:
SvD
DN
Svt
SvD
SvD
DN
Aftonbladet
Expressen