Min hustru föregår med gott exempel

Korvgubbe goes bananas from Skatteverket on Vimeo.

Numer måste företag som säljer varor och/eller tjänster mot kontant betalning, erbjuda kvitto till konsumenten. När säljaren säger till min mamma eller till min hustru: "Vill du ha kvittot?", svarar de alltid ja på den frågan. Jag svarar sällan ja. De gånger jag svarar ja är när jag vet att företagets produkter inte håller så hög kvalitet och då krävs kvitto för att få en ny, icke defekt produkt alternativt pengarna tillbaka.

Varför är det så viktigt att ta emot den där förbannade lilla papperslappen? Efter att ha sett filmen Korvgubbe goes bananas förstår jag varför. Därför vill jag passa på att ge Skatteverket en eloge för att myndigheten väljar att nå ut med detta budskap via sociala medier.

Hädanefter kommer jag alltid svara ja på frågan: "Vill du ha kvittot?"

Lästips: Alltings värde

Upphovsmannen bakom bloggen De Tystas Röst har fått tillåtelse att översätta och publicera den engelske författaren George Monbiots artikel The Values of Everything. Monbiot har inspirerats av rapporten Common Cause. The Case for Working with our Cultural Values.

Läs artikeln här.

Relaterat: Becoming Green Blog - WWF's Common Cause - The Debate
Foto: Nancy Margulies

P.S. Tack Johanna Graf för tipset.

[Gästbloggare] Giovanni Palusa

Ska man verkligen förlita sig på konsumenten?

I morgonsoffan på SVT idag (onsdag) visade en ekonom upp hur den svenska skattepolitiken påverkat staten under den borgerliga regeringen. Man såg att skattesänkningarna inte påverkat intäkterna till staten betydligt mycket eftersom konsumtionen också hade ökat i samband med detta. Dessvärre har den borgerliga regeringen målat in sig i ett hörn där man förlitar sig på att konsumenterna ska konsumera för att via momsen inbringa skattepengar.

Tidigare hade man stora intäkter till staten från SJ, Vin & Sprit, Carnegie och andra statliga bolag som sålts ut. Försäljningen av bolagen har inbringat miljardbelopp till staten, vilket har gjort att man kunnat sänka skatten för många. Men vad händer när pengarna är slut? Inte nog med att pengarna är slut sen, man har även kapat bort inkomsten. Så det fyller inte på, det sinar bara. Hur ska man då finansiera skattesänkningarna som redan är genomförda?

Istället har Moderaterna på bara fyra år ändrat om svensk skattepolitik till samma modell som USA har. Att när statsfinanserna börjar gå dåligt, har man som enda val att gå ut från staten och be människor att konsumera mer. Ju mer vi konsumerar – ju bättre för staten och välfärden. Är det verkligen statens uppgift – att be människor konsumera mer?

Samtidigt i detta miljömedvetna land ber alla om att vi ska konsumera mindre. Så antingen får vi välja att rädda planeten eller välja att mitt sjukhus ska få pengar. Är inte det ganska fräckt?

Till valet nu anser Fredrik Reinfeldt att det finns finansiellt utrymme för att sänka skatten med 20 miljarder, samtidigt anses det från högerhåll att om man skulle vilja använda de här pengarna för att satsa på människor istället, då heter det istället att man vill ge svenska folket en skattechock.

Kanske behöver högern en matematiklektion även inför det här valet?

Sist gick inte matten ihop med skattesänkningarna man lovade. Så man sålde ut för tillfälliga lösningar och sen lånade man till resten. Nu kan man inte hålla reda på om 20 miljarder plus används till välfärden så är det en skattehöjning, medan om man använder samma peng för att sänka skatten, då ger man det till svenska folket.

Med den här matematiken i 4 år till lär vi nog få shoppa på som aldrig förr, för statens pengapung läcker som ett såll.

Giovanni Palusa

Hbt-socialdemokrater och SSU Fiero