200 dagar

Carin Jämtins sida står hur hennes agenda ser ut. Så här har min vecka sett ut och kommer att se ut.

Igår jobbade jag 8-18:30. Det är på måndagar jag brukar publicera de flesta inlägg, eftersom jag får blogga på just den arbetsplatsen (vilket inte är fallet övriga dagar, då jag jobbar som skyddsvakt).

I morse ringde väckarklockan klockan 05:37. På jobbet fick jag bloggabstinens när jag läste om de Rödgrönas besked om såväl pensionerna som RUT-avdraget. Det känns bra med tydliga och raka besked. Jag ville även blogga om Ekots "nyhet", att hot mot socialarbetare inte leder till åtal. Min ståndpunkt är samstämmig med Christine Johanssons.
Nu är klockan 22:22 och jag kom hem för en halvtimme sedan. Efter att ha jobbat ett tiotimmarspass, åkte jag hem, bytte snabbt om och gick till Farsta gård. Där höll Farsta stadsdelsförening sitt årsmöte.

Som nyinflyttad till Farsta och därmed ny medlem i ovanstående S-förening, ansåg jag det vara ett ypperligt tillfälle att lära känna partikamraterna i Farsta. Godfrey (som jag har träffat tidigare) frågade mig dock om jag ville sitta i styrelsen. Jag sade då att jag prioriterade mitt styrelsearbete i HBT-sossarna (den förening som alltid kommer att ligga mig varmast om hjärtat). Efter lite trugande, sade jag att jag kunde bli ersättare. Sedan började årsmötet och på årsmötet avskaffades alla ersättare till förmån för ordinarie ledamöter. Nu är jag således ledamot i Farsta stadsdelsförening.

I morgon bitti ringer åter väckarklockan 04:49 (då har jag inte räknat in två snoozningar). I morgon väntar åter ett tiotimmars arbetspass och direkt efter jobbet ska jag bege mig till Röda rummet på Barnhusgatan 20 för ABF:s event Mingel, varmkorv, en öl och lite gör-det-själv valrörelse.

Därför blir det sparsamt med blogginlägg, men på torsdag kommer jag att posta ett och annat (som jag i nuläget filar på). På torsdag är det förresten Pub Röda Rummet - Till alla som vill byta politik! Min fru ska dit, så jag går nog också dit.

Torsdag och fredag: några timmars jobb med sociala trygghetstjänster, men annars är jag arbetssökande (eller arbetslös, eller vad man nu vill kalla det).

På lördag är jag min egen hushållsnära tjänst. Jag hoppas vidare på lite quality time med min hustru. På söndag firar jag Internationella kvinnodagen med S, V och MP.
Så ser min vecka ut.
Jag ser på klockan här på bloggen att det är 200 dagar kvar till valet. Veckan ovan kommer jag i slutskedet av valrörelsen att beteckna som lugn. Jag kommer att köra ända in i kaklet. För varje dag kommer valarbetet att intensifieras. Jag, mina partikamrater och våra samarbetspartners i V och MP kommer att jobba häcken av oss för en rödgrön valseger. Det kommer att bli tufft, ibland jobbigt, men samtidigt kul och framförallt otroligt viktigt. Det är ett ödesval och jag står inte ut med tanken på åtta år med regeringen Reinfeldt.

Det finns dock en annan valklocka som menar att nu är det 199 dagar kvar till valet (den räknar inte med själva valdagen). Den finns på den nystartade bloggen 100 Socialdemokratiska ögonblick. S-studenter skriver på sin hemsida:
Ett hundra socialdemokratiska ögonblick är en sida som kommer presentera de ett hundra viktigaste händelserna vi socialdemokrater är stolta över och som dessutom råkat fångas på film, bild eller i form av ljud. Svensk arbetarhistoria, internationella händelser, demokratirörelser, demonstrationer, motstånd, förhoppningar, vackra tal, vår historia, nutid och framtid. Allt detta och mycket mycket mer kommer ni få se under de kommande månaderna då vi fr.om idag ger er ett nytt klipp varannan dag och avslutar det hela med en rejäl valvinst på valdagen den 19 september.

Det första inlägget på 100 Socialdemokratiska ögonblick visar en av Socialdemokraternas bästa valfilmer (om inte den bästa hitintills):




1 kommentar:

Anonym sa...

Hej!
Jag blev så ledsen när jag såg att man fortfarande (och vi är ju inte i småland) använder "homosexuell" som ett skällsord i media. Och inte i ett debatt inlägg - utan i en rubrik.

Kolla realtid.se's artikel om kyrkoherden i Oskars som börjar;

Välkommen ut
Kungahusets och näringslivets favoritpräst, Hans Rhodin, skiljer sig för tredje gången – är homosexuell.
Dessutom vad jag förstår så har han inte kommit ut - utan det är något ryktesspridaren Berndt Hermele hjälper till med.

Tror inte prästen gjort något fel angående andra affärer - tycker det är skit att sk media kan hoppa på någon och antyda brott mm - och visst är det lågt att ge sig på halvkändisar och deras barn och fruar mitt i en skilsmässa - men det som gör mig så ledsen är när de ultrakonservativa så här ett valår får propagera sin hbt-fientlighet - och ge utrymme för rent kriminell hbt-hets i sk kommentarsforum.