Åtta steg eller ett sjumilakliv?

Idag presenterar socialdemokraterna, med Veronica Palm i spetsen, rapporten Åtta steg framåt för en modern och barnvänlig familjepolitik (SvD). Detta för att "visa alternativ till den borgerliga regeringens orättvisa politik" (läs vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus).
Fokus i rapporten ligger inom områdena: familjers ekonomi, jämställdhet och föräldrars arbetsslivsvillkor. Så vilka är de åtta stegen?
.
- En höjning av taket både i föräldrapenningen och i den tillfälliga föräldrapenningen.
- Underlätta för den ensamstående föräldern, medelst en särskild föräldrapenning när någon annan avstår från att arbeta och istället vårdar barnet i den sjuke förälderns ställe.
- Vardag-med-barn-tid. Tiden ska delas lika mellan föräldrarna och användas till ledigheter efter ordinarie föräldraledighet.
- Ett barnbidrag som går till alla barn, men går i riktningen mot ett barnbidrag delat mellan föräldrarna.
- Alternativ till den borgerliga regeringens jämställdhetsbonus, så att den blir tydligare och enklare.
- Öka tillgången på barnomsorg på obekväm arbetstid, d.v.s. kvällar, helger och nätter.
- Investera i förskolan (kvalitetssäkring, stärka uppdraget att ge alla barn en mer jämlik skolstart, personal med utbildning i barns språkutveckling).
- Flexiblare arbetstider ur ett arbetstagar- och föräldraperspektiv. Utveckling av jämställdhetsplaner på arbetsplatserna och ett arbetsmiljöarbete som tar sin utgångspunkt i småbarnföräldrars vardag.
- Inflytande över arbetstider.
.
En bättre uppställning av de åtta stegen hittar ni här.
-
Det blev inte så radikalt och nytänkande som jag hade hoppats på (se tidigare inlägg). Jag är en stark anhängare av "nattis", det vill säga barnomsorg på obekväm arbetstid. Vidare anser jag att vi måste satsa mer på ensamstående föräldrar, en särskild föräldrapenning är ett steg på vägen, men vi måste underlätta ännu mer för denna grupp. Det är redan svårt för två föräldrar att få ihop ekonomin, men då delar de på hyra, tv-avgift, el, mat, bredbandsuppkoppling et cetera. En förälder betalar allt detta själv.
Att investera i förskola är bra, men det krävs inte bara personal med utbildning i barns språkutveckling, det krävs genuspedagoger om vi ska uppnå jämställdhet och bryta mot förlegade könsroller.
Flexiblare arbetstider, tillåtande arbetsliv, inflytande, ja det är vackra ord och här har fackförbunden en stor roll att spela. Ett tillåtande arbetsliv, i den bemärkelse att det inte ska vara skamligt att hämta sitt barn klockan 18:15? Nu pågår det en slags tävling, den mamma (ja, för det är fortfarande främst mamman) som hämtar sitt barn tidigast, är en bra mamma. Den som hämtar sitt barn sist, är en dålig mamma. Annars vet vi som förvärvsarbetar, att flexibla arbetstider och inflytande på sitt arbete är svårt, när man befinner sig långt ner i hierarkin.
Åtta steg framåt, men det krävs ännu fler steg. Kanske gå, där man aldrig gått tidigare? Bryta ny mark!
-
Att vårdnadsbidraget är förkastligt, är det fler än sossarna som tycker. Enligt en enkät (Kommunal) vill en stor majoritet av svenska folket hellre lägga pengar på förskolans kvalitet än på ett vårdnadsbidrag. 61 procent vill att skattepengarna ska användas till förskolan, mot en tredjedel som vill ha vårdnadsbidrag.

S-kvinnor är fortfarande radikala och nytänkande

På 1970-talet presenterade s-kvinnor rapporten Familjen i framtiden – en socialistisk familjepolitik. Den var radikal och nytänkande. Vissa delar i den, anses fortfarande vara radikala i vissa kretsar (och då menar jag även i vårt eget parti). Därför blir jag extra glad när jag läser SvD idag och artikeln S vill ha förlängd föräldraledighet:
-
I en rapport som offentliggörs på tisdag föreslår gruppen att föräldraförsäkringen byggs ut med ett nytt inslag: ”vardag-med-barn-tid”. Tanken är att dagens 13 sjukpenninggrundande månader ska utökas med ytterligare en månad, där hälften av tiden är öronmärkt för mamman och hälften för pappan. Men de nya dagarna ska bara kunna tas ut efter avslutad föräldraledighet.– Det som behövs är mer vardagstid efter det första småbarnsåret. Det är då man inte riktigt får livet att gå ihop, och vi ska för­söka hitta ett system för det här, säger Veronica Palm.
-
Jag blir otroligt nyfiken på den rapport som kommer att presenteras på tisdag! Jag känner dock starkt att det här ett steg i rätt riktning. Om vi var radikala på 70-talet är vi banne mig det nu också. Jag hatar vårdnadsbidraget, men nu har vi möjlighet att skapa en socialdemokratisk familjepolitik för 2000-talet som hjälper oss att lösa det så kallade livspusslet. Livspusslet är inget som borgarna har hittat på! Såväl sossar som TCO har diskuterat livspusslet långt innan borgarna snodde det begreppet.
-
Karin har bloggat om detta också.
-
Aftonbladet