Visar inlägg med etikett maud olofsson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett maud olofsson. Visa alla inlägg

En gudomlig hyllning till Maud Olofsson

Var tid har sina hjältar. I antikens Grekland och Rom var det främst manliga gudomligheter som kämpade mot märkliga vidunder. I vårt 2000-tal är det en norrländsk ledarkvinna som slåss för människors livsvillkor. Maud Olofssons storverk betyder mycket för Sveriges framtid.


Så inleder Centerns partisekreterare, Michael Arthursson, sitt nyhetsbrev. Every time has its heroes... Jag kan riktigt höra Don LaFontaines legendariska röst, när jag läser ovanstående ord.

Brevet har den passande titeln Mauds 12 storverk. Det är förstås en travesti på Herakles/Herkules 12 storverk. Olofsson har dock inte bekämpat det nemeiska lejonet eller den lerniska hydran. Nej, hon har ägnat sig åt större saker än så:

1. Nystarten. Ett trött och håglöst centerparti fick 2001 ny kraft, en tydlig politisk kurs och alltfler anhängare.

2. Det öppna Sverige. Socialdemokraternas planer på övergångsregler för att hindra medborgare i de nya EU-länderna från att arbeta i Sverige sändes utan pardon till papperskorgen.

3. Federalismen. Som första parti utmejslade Centerpartiet en klar politisk idé om hur samhället kan byggas ur ett medborgarperspektiv. Från lokal till internationell nivå.

4. Landsbygdslyftet. Från larmet om den regionala och sociala klyvningen till en sammanhållen landsbygdsstrategi och etableringen av Norrlands Innovation.

5. Högforsmötet. Efter decennier av borgerlig splittring bildades Alliansen hemma hos Maud 2004. Få kunde då ana Alliansens betydelse.

6. Detroni(s)eringen. För fem år sedan hade socialdemokraterna styrt Sverige i 65 av 74 år. Men i september 2006 började den postsocialdemokratiska eran när alliansen segrade.

7. Skattebetalarnas pengar. Många ropar på att regeringen ska spendera miljarder av skattebetalarnas pengar på att köpa bilfabriker. Men Maud har bestämt hållit emot.

8. Klimat- och energiöverenskommelsen. Efter Alliansens överenskommelse om klimat och energi har den gröna energin äntligen fått rejäl fart. Och ingen vill investera i ny kärnkraft när pappa staten inte står för notan.

9. Entreprenörsvågen. Förr brukade näringsministrarna kallas pratministrar. Men med Maud vid rodret har nyföretagandet i Sverige slagit nya rekord.

10. Kvinnoförebilden. Den enda svenska kvinnliga partiledare som samtidigt klarat att regera landet. Maud har skapat ambassadörsnätverk för kvinnors företagande som slår nya rekord. Hennes liberala feminism skapar ny frihet för många kvinnor.

11. Nybyggarlandet. Vissa hukar i den nationalistiska politiska snålblåsten. Men Maud vågar ta debatten om att vi behöver fler människor som kommer till Sverige och arbetar.

12. Värderingsskiftet. Steg för steg börjar alltfler förstå att det är människor och företagare som skapar de nya jobben. Inte staten och myndigheterna. Utan alla vi ivriga bävrar.


Alla kommentarer, vad beträffar de 12 punkterna, är onödiga. De talar för sig själva. Jag vill istället upplysa Arthursson att efter hybris kommer nemesis.

Andra på samma tema: Alliansfritt Sverige, Peter Högberg, Jonas Sjöstedt,

Kan LAS-hatarna föra "intellektuellt skarpa resonemang" om LAS?

I Dagens Industri har LO:s avtalssekreterare, Per Bardh, skrivit en artikel med rubriken Vi vill göra upp om LAS. Rubriksättningen gör mig orolig och jag skyndar mig till ingressen:
Låt oss resonera om vad LAS har för funktion, vad arbetsgivarnas problem egentligen är och hur vi ska kunna ­föra intellektuellt skarpa resonemang, skriver Per Bardh, LO, på DI Debatt.
Bardh och LO vill tillsätta en arbetsgrupp, där Svenskt Näringsliv ingår. Detta för att bland annat göra upp med myter och hörsägen och medvetna missuppfattningar. Min spontana reaktion fick bli rubriken på detta inlägg.

På HBT-sossen har vi tidigare skrivit om angreppen på LAS från borgerligt håll och från arbetsgivarsidan, bland annat inlägget LAS-hatarna och lögnerna. Kan verkligen LO och LAS-hatarna komma överens om LAS? LAS-hatarna sprider medvetet (eller omedvetet?) lögner om LAS. Bardh tar till exempel upp LAS inverkan på ungdomsarbetslösheten i sin artikel.

Tanken är god herr Bardh, men tillåt mig att vara skeptisk.

Andra på samma tema: LO-tidningen, Ekonominyheter, SvD, DN, Peter Högberg, Magnus Andersson (C)
Tidigare inlägg: Hur eniga är egentligen alliansen?, Ska HR-direktörer på Public service uttala sig om LAS? , Las-hatarna och ungdomsarbetslösheten, Handels varslar om strejk, Regeringens förändringar i LAS strider mot EU-rätten

Tokmoderaten recenserar Ett land av friherrinnor

När jag var i Almedalen på Politikerbloggen, fick jag en bok. När jag sedermera befann mig på landet, började jag läsa boken, men efter några sidor var jag tvungen att lägga ifrån mig den. Jag kunde inte fortsätta läsa Maud Olofssons dravel utan att få kväljningar. Dock hade jag lovat en centerpartist att recension skulle komma på bloggen HBT-sossen. Vad göra? Peter Högberg inspirerade mig. Han upplät sin blogg åt "fienden" och då jag håller ett löfte, frågade även jag Tokmoderaten om inte han kunde tänka sig recensera en bok på denna blogg. Nedan följer således Tokmoderatens recension.

Efter att ha gett mig på NetRoots egen bok på en NetRoots-blogg, Peter Högbergs närmare bestämt, så är det dags för en uppföljning. Den här gången recenserar jag Maud Olofssons bok "Ett land av friherrinor" både här på min egen blogg som på NetRoots-bloggen HBT-sossen.

Det var Alexandra Einerstam, motorn bakom HBT-sossen som gav mig Mauds bok. Det var ju snällt och generöst av Alexandra, men som den lömska socialdemokrat hon är så hade hon självfallet en diabolisk baktanke liggande latent i den där generositeten. Utan att vara speciellt konspiratoriskt lagd så tror jag nog att Alexandra önskade att jag skulle såga Maud med motorsåg, men det finns ju en annan historia i bakgrunden som påverkar mitt skrivande om just denna Maud Olofsson, landets vice statsminister.

Jag var elak mot Maud i ett tidigare inlägg. Det var ett inlägg där jag på sedvanligt manér ironiserade om politiken och denna gång om Maud. Maud hade ju sett problemen med ett minskande ozon-skikt långt innan vetenskapen såg samma problem, iallafall om man skulle tro på allt som skrevs och sades just där och just då. Jag var elak, det medges, och jag fick höra från partiets avdelning för nya medier att jag var för elak och att jag borde akta mig för att vara ännu lite mer elak mot Maud. Eftersom jag är ett lydigt instrument för partiet, precis som jag alltid har varit så tar jag de "goda råden" till mig när jag nu recenserar Maud Olofssons bok...

Jag börjar, inspirerad av Thomas Bodströms recension av en TV-utfrågning av Mona Sahlin som han inte såg, med mitt recenserande av en bok som jag inte läst.

"Ännu en gång har Maud Olofsson visat att hon är bäst när det gäller att skriva böcker. Det är såna egenskaper som behövs hos en vice statsminister, inte en som ändrar i manus så fort det börjar blåsa lite."

Nu kan HBT-sossen avslöja att hyllningen kom - trots att Tokmoderaten inte läst boken "Ett land av friherrinor".

"- Jag fick positiva reaktioner från personer som jag litar på och som inte alltid säger positiva saker. Därför tyckte jag att jag kunde skriva så ändå. Jag litade på de reaktionerna" berättar jag samtidigt som jag är stolt över att ha klarat av att recenserande utan att engagera mig mer än nödvändigt.

Så varsågoda, det här är min gedigna analys av Maud Olofssons bok, en bok som jag inte läst men som jag har hört många tala gott om. I den cyklopiska politiken räcker det med att lita på rätt folk för att bilda sig en uppfattning om något man aldrig sett eller har läst. Jag ber att få återkomma med en utförligare recension, som grundar sig på mitt eget läsande och egna åsikter och inte hörsägen, efter valet den 19 september...

Sex, lögner & videoband

Det var inget sex i Maud Olofssons (ordförande för Centerpartiet) tal, inte heller några videoband (utan en bok - Olofssons egen bok). Desto mer lögner fick vi, som befann oss i Almedalen, höra. Mona Sahlin, Socialdemokraterna, de Rödgröna (som kallades för "Vänsterkartellen" efter Schlingmanns ordbok), Maria Wetterstrand och Lars Ohly nämndes många gånger i Olofssons tal. Vi anklagades för än det ena, än det andra.

Vi ska stänga vårdcentraler. Vi är inte feminister. Vi är emot subventioner för hushållsnära tjänster, vilket Olofsson sade handlade om att vi nedvärderar detta yrke. Vi värnar inte landsbygden. Vi är emot miljö och klimat. Vi är emot entreprenörer. Vi är emot företagande... ja, listan kan göras lång. LAS-hataren Olofsson nämnde naturligtvis att ungdomsarbetslösheten berodde på LAS. Underbart, skulle kanske Kalle Moreus sjunga ironiskt. En låt jag vill tillägna Centerpartiet en dag som denna, är Lisa Ekdahls låt Du sålde mitt hjärta.

För egentligen handlar denna dag om att Centerpartiet har sålt sin själ och sitt hjärta till förmån för regeringsmakten. Medlemmar känner sig inte hemma i partiet längre. Ja, några enstaka - vi kan kalla dem Mauderater eller Stureplanscentern. Jag förstår varför Solveig Ternström lämnade Centerpartiet.

Hejdå Mauderaterna, det var "trevligt" att träffas.

"Jag ljuger så bra"

Jag har allt jag vill ha, det är klart jag mår bra. Som jag sa, när du ringde idag. Jag ljuger så bra...

Ovanstående är den första strofen i Linda Bengtzings låt Jag ljuger så bra. Den strofen passar även Maud Olofsson och Centerpartiet. Nu ska dock allsång rädda Maud(eraterna). Tillsammans med Linda Bengtzing (som tidigare tillkännagett att hon är Moderat) beger sig Olofsson ut på turné - en turné med sång, musik och politik.

Det är nästan värt att ta sig till Gävle, Eskilstuna eller Linköping bara för att se Olofsson sjunga Jag ljuger så bra tillsammans med Bengtzing.

Bild: Berglin/SvD

Cirkus Center

En Centerpartist hävdar på sin hemsida att judarna låg bakom bland annat 11 september och Förintelsen. CUF springer omkring med gröna clownnäsor och gastar "arbetsmarknaden är ett jävla skämt", "Fuck facket 4-ever"...

Cirkus Cirkör har fått en utmanare.

Rekommenderad läsning: Åsa Einerstam - Las-hatarna och lögnerna.

Schnellzug


Snälltåg. Ingen svensk använder nog ordet snälltåg längre. En interference från tyskans Schnellzug som betyder snabbtåg (och det ord vi nyttjar idag). Eftersom jag, på grund av mitt tyska påprå, befunnit mig i Tyskland i kortare och längre perioder, så har jag en längre tid varit förvånad över att svenskar, som omfamnar ny teknologi, inte satsar på tåg. Det gör man däremot i Japan, Tyskland, Frankrike, Italien...

Såväl tidigare Socialdemokratiska regeringar, som den sittande högerregeringen har prioriterat bilismen. Om inte Socialdemokraterna ingått koalition med Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade vi inte sett det rödgröna utspelet på DN Debatt, som nu dominerar gammelmedia såväl som bloggosfären (i skrivandets stund är det 38 bloggare).

På Tv4 såg jag en jättesur Maud Olofsson i morse. Den gröna rösten i alliansen är förbannad (och sur). Förbannad på Socialdemokraterna, på Miljöpartiet och på de Rödgröna. Jag undrar om den gröna rösten också är förbannad på den Moderatstyrda regeringen? Miljöminister Andreas Carlgren har inte haft det lätt. Centerpartiet har sålt sin själ. Jag förstår att Olofsson är förbannad.

Bondeförnuftet är ersatt av latteliberalism och nu får Olofsson & Co. se konsekvenserna av detta. Har Centerpartiet några spinndoktorer överhuvudtaget? Borde inte någon inom denna "gröna röst" fatta att de måste göra något nu? Och då menar jag inte att reagera som en sur citron över de Rödgrönas förslag.

It's A Man's Man's Man's World

Jag kommer ihåg när jag såg Maud Olofsson svepa in på Rosenbad. Hennes entourage bestod av idel unga män. Det är den bilden som dyker upp i mitt huvud när jag läser om den granskning som SvD har gjort.

Ifjol var första gången på 20 år som andelen kvinnliga chefer inte ökade på Rosenbad. 60 procent av cheferna på regeringskansliet är män.
Kristian Krassman skriver ett läsvärt inlägg om granskningen och Maud Olofsson (som inte vill uttala sig om situationen på hemmaplan).

It's A Man's Man's Man's World
På samma ämne skriver också Claes Krantz och Makthavare.

Bloggaren Maud Olofsson ägnar sig åt smygpropaganda

Om du är partipolitiskt aktiv och vill skriva om politik och samhälle, kan du starta en blogg till exempel via blogger eller wordpress och ha en partisymbol i högra hörnet för att visa din politiska tillhörighet. Partiledaren för Centerpartiet, Maud Olofsson, bloggar, men hon gör det på Tillväxtverket. SvD skriver:

I bloggen på Tillväxtverkets hemsida har Maud Olofsson lagt in inlägg om regeringens satsning på ett särskilt program för kvinnligt företagande.

Aj, aj, aj... Olofsson ägnar sig åt smygpropaganda.

Fler som skriver om detta är Röda Berget Alliansfritt Sverige Johan Westerholm
Dagen Ulrika Falk

LAS-hatarna och lögnerna

På HBT-sossen har vi tidigare skrivit om angreppen på LAS från borgerligt håll och från arbetsgivarsidan (se nedan). Dessa försöker med dårars envishet och många lögner få oss att tro att Lagen om anställningsskydd är av ondo och vidare något som borde avskaffas. I detta inlägg granskar jag två av dessa lögner om LAS.
-
Lögn: Det är LAS fel att ungdomarna inte får jobb.
Den främsta LAS-hataren av dem alla är Centerns partiledare Maud Olofsson. Om och om igen upprepar hon att vi måste förändra LAS för att de unga skall kunna få jobb. Olofsson vill till exempel att små företag skall kunna undanta fler personer från turordningslistan vid uppsägningar, och menar att anställningsår är en sak, kompetens en annan. Att Maud Olofsson och de andra LAS-hatarna i själva verket ropar varg visade sig bland annat hösten 2009, när Eva Fagerberg och Ursula Berge från Akademikerförbundet SSR presenterade sin undersökning baserad på SCB:s statistik.
Vad Maud Olofsson glömmer när hon säger att anställningsår är en sak, kompetens en annan, är att kompetens redan finns med som en parameter i LAS § 22. Vid omplacering efter turordningslistan kan arbetsgivaren kräva att arbetstagaren har ”tillräckliga kvalifikationer” för att komma ifråga för fortsatt arbete. Det är arbetsgivaren som bestämmer vad dessa tillräckliga kvalifikationer är. Att kompetens dock icke kan jämställas med ”snabbhet” fick vi i Posten bevis på häromveckan när tvisten om de sex anställda i Umeå slutade med att Posten fick dra tillbaka uppsägningarna.
-
Förutom att ungdomarna påstås vara missgynnade av LAS anser Svenskt Näringsliv, tidigare Svenska Arbetsgivareföreningen, även att företagen på grund av lagstiftningen blir av med nödvändig kompetens då de vid uppsägningar inte ensidigt får välja vilka som skall vara kvar. Enligt en undersökning gjord av Fackförbundet GS är detta dock även på mindre företag där undantagsreglerna är tillämpningsbara inte något problem. Arbetsgivare på små arbetsplatser med upp till tio anställda kan redan göra två undantag från turordningen. Och på större arbetsplatser enas facket och arbetsgivarna ofta om så kallade avtalsturlistor med annan ordning än den lagen föreskriver.
Fackförbundet GS har undersökt samtliga varsel mellan juli 2008 och den sista februari 2009 på arbetsplatser som tillhörde dåvarande Skogs- och träfacket. Totalt varslades 6.726 anställda på 785 arbetsplatser och i de flesta fall ledde varslen också till uppsägningar. Nästan alla företag med mindre än tio anställda följde lagens princip, sist in först ut, utan att göra undantag. På större företag följde 58 procent lagens turordning, medan 42 procent gjorde avsteg genom lokala förhandlingar. I bara fem fall misslyckades parterna med att komma överens om turordningen lokalt och fick begära hjälp av de centrala parterna. ”Det här visar att lagen om anställningsskydd inte är något problem vid uppsägningar. Fackklubbarna är också intresserade av att företaget går bra och tar ansvar för att göra undantag då det behövs. När arbetsgivarna kritiserar LAS är de i själva verket ute efter att få hela makten att bestämma själva”, säger Tommy Andersson, GS avtalssekreterare.
-
Inte ens Svenskt Näringslivs egen undersökning om undantagsregeln och småföretagen visar att lagstiftningen utgör något stort problem för arbetsgivarna. Peter Skogman Thoursie, docent i nationalekonomi, menar att det är en myt att sist-in-först-ut skulle försvåra för företagen att behålla nyckelpersoner och göra att de anställer färre. Thoursie har åt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering varit med och gjort en studie som grundar sig på alla anställningar och avgångar mellan 1999 och 2002, dvs både före och efter införandet av undantagsreglerna.
-
Slutsatsen är att undantagsreglerna i stort sett inte förändrade någonting. Anställningarna ökade inte och uppsägningsmönstret förändrades inte – möjligen kan det vara så att något fler över 55 år sägs upp. Om företagen hade stora problem med anställningsreglerna så skulle vi ha sett stora effekter när undantagsregeln för småföretag infördes. Det kan vi inte, säger Thoursie till LO-tidningen.
-
Till syvende och sist handlar LAS-debatten om att arbetsgivarna vill ha hela mandatet att sparka folk, helt efter sitt eget godtycke och utan att behöva förhandla om detta med fackliga organisationer.
-
1864 infördes sk ”näringsfrihet” i Sverige, och de få regleringar i arbetsrätten och det begränsade anställningsskydd som funnits sedan skråtiden försvann helt. Industrialiseringen ledde till massinvandring till städerna. På fabrikerna utnyttjades arbetarna till det yttersta, anställningen låg helt i arbetsgivarens händer och man kunde bli av med jobbet i en handvändning. Det var under denna period som de första fackföreningarna såg dagens ljus. Långsamt lyckades vi i arbetarrörelsen efter många år av facklig och politisk kamp bygga upp ett system med regler och lagar till skydd för den anställde, för att man inte skulle kunna bli satt på bar backe helt plötsligt och efter arbetsgivarens godtycke. Vi tog oss ifrån detta. Varför skall vi då rulla hjulen tillbaka?

Åsa Einerstam


Hur eniga är egentligen Alliansen?

LAS. Maud Olofsson vill göra LAS till en valfråga. Hur eniga är egentligen Alliansen? Ja, Folkpartiet har närmat sig oss och Kristdemokraterna har också öppnat för det. Och jag vet att det finns en diskussion även inom Moderaterna, säger Maud Olofsson till TT.
-
Olofsson kan inte sett Kunskapskanalen och programmet Storforum om LAS. I studion medverkade företrädare för fack och arbetsgivare, politiker, företagsledare och de som drabbats när företag kringgår lagen om anställningsskydd. Bland de medverkande fanns Moderaten Hillevi Engström som är en varm anhängare av LAS.
-
Läs mitt inlägg Las-hatarna och ungdomsarbetslösheten. Ungas arbetslöshet hänger nämligen inte samman med LAS. Olofsson får gärna göra LAS till en valfråga. Det vinner hon dock inga röster på.
-
Relaterat: Ska HR-direktörer på Public service uttala sig om LAS?, Så här vill bäverkvinnan och mauderaterna förstöra Sverige

Dagens citat

“Centerpartiet har tagit medvetna kliv år höger på den politiska skalan. Bondförnuftet är ersatt med latteliberalism.”
Kristian Krassman, In Your Face
-
Läs även Fredrik Petterssons inlägg "Centern har sålt sin själ"

Igår fick vi se en blivande regeringschef

Igår såg jag brottsstycken av partiledaredebatten (jag jobbade nämligen). Mona Sahlin var självsäker och levererade många briljanta inlägg. Maud Olofsson var gnällig, Fredrik Reinfeldt blir mer och mer högtravande för varje gång. Han är numer en kopia av Göran Persson. Jag saknade Maria Wetterstrand igår. Peter Eriksson var blek. Lars Ohly hade det inte lätt. Göran Hägglund slåss för sin och sitt partis överlevnad. Jan Björklund var på hugget.
-
På jobbet igår tjuvlyssnade jag på två städerskor. De verkade också ha sett brottsstycken av partiledardebatten, eller så hade de följt debatten i media vad beträffar sjukförsäkringen. De två skulle "rösta på Mona", eftersom "de andra tvingar sjuka att jobba".
-
Jag tjuvlyssnar ofta på städare, på mina kollegor, i tunnelbanan... mycket bättre än alla opinionsmätningar som görs.
-
De två grekerna som städar på ett ställe, där jag har jobbat, ska rösta på Sossarna. Den ena av dem röstade på Moderaterna 2006, men det ångrar han bittert i eftertankens kranka blekhet. Två städare, från Chile, ogillar starkt Fredrik Reinfeldt och ska rösta på Socialdemokraterna. På tunnelbanan, för ett tag sedan, hörde jag två ungdomar diskutera arbetslösheten. Var de förstagångsväljare? För dessa två stod valet mellan Socialdemokraterna eller Miljöpartiet.
-
De Rödgröna har medvind just nu, men som bekant avgörs valet på valdagen.

Maud Olofsson anklagar de Rödgröna för att bedriva en kvinnofientlig politik

Strax innan sju i morse höll jag på att sätta mitt Earl Grey i vrångstrupen. Jag såg nämligen Anders Pihlblad intervjua Maud Olofsson. I skrivandets stund finns inte hela intervjun ute, utan endast detta klipp (där hon skyller på sitt kön).
-
I intervjun anklagade nämligen Maud Olofsson oss (= oppositionen) för att bedriva en kvinnofientlig politik. Som exempel nämnde hon vårt motstånd gentemot hushållsnära tjänster och att vi inte vill att kvinnor ska kunna tjäna pengar inom vård och omsorg.
-
Vi har alltså en Moderatstyrd regering som har infört vårdnadsbidrag och subventioner för hushållsnära tjänster (därtill har högerregeringen en jämställdhetsminister som inte är feminist) och Olofsson har mage att påstå att det är vi som bedriver en kvinnofientlig politik.
-
Att jag motsätter mig subventioner för hushållsnära tjänster och anser att vårdnadsbidraget är såväl en kvinnofälla som en barnfälla, har jag skrivit om i otaliga inlägg (se nedan för ett axplock). Att därefter säga att vi inte vill att kvinnor ska tjäna pengar inom vård och omsorg...
-
Jag anser inte att en förskolechef i Årsta, ett år efter avknoppningen av fyra förskolor, ska ta ut 3,2 miljoner kronor i vinst (plus ett högt styrelsearvode och lön) på bekostnad av barnen och föräldrarna. Om Olofsson tror att det är kvinnor som får ta del av guldregnet över de privata vårdbolagen misstar hon sig. Det är riskkapitalbolag som roffar åt sig våra skattepengar.
-
När Maud Olofsson beskyller oss för att bedriva en kvinnofientlig politik, har hon därmed nått ett nytt lågvattenmärke.
-
-

Atomreggae*

Den strålande kärnkraften hör inte framtiden till, skriver Kristian Krassman i ett blogginlägg. Jag håller till fullo med honom. Jag har i tidigare inlägg (se nedan) kritiserat Centerpartiet för att sälja sin själ. Om 20 år vill statligt ägda Vattenfall producera 70 procent mer el från kärnkraft än i dag. Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson säger att planerna bland annat är ett led i klimatarbetet.
-
Men det budskapet köper inte socialdemokraterna som nu vill göra kärnkraften till en valfråga.
-Det är allvarligt. Här står vi i ett läge där vi behöver investera i förnybart i hela världen och då ägnar sig Vattenfall åt att investera i kol och i kärnkraft. Vi ska använda Vattenfall till att investera i förnybart och få nya gröna jobb, men Maud Olofsson verkar vara helt omedveten, eller så hemlighåller hon Vattenfalls planer, säger S-riksdagsmannen Thomas Eneroth.
-
Om Vattenfalls dubbla ansikten har jag skrivit om tidigare. Ett led i klimatarbetet? Tillåt mig att fnysa. Det är inte en utbyggnad av kärnkraft som jag vill se! Jag vill se en utbyggnad av de förnybara energikällorna i kombination med minskad energiförbrukning. Slutklämmen i mitt inlägg om Vattenfalls dubbla ansikten var:
-
Helstatliga Vattenfall är en av Europas värsta miljömarodörer. Regeringen har ett ansvar. Hur länge ska regeringen låta Vattenfall gå tvärs emot klimatpolitiken?
-
Om Maud Olofsson tillsammans med övriga i den Moderatstyrda regeringen hemlighåller Vattenfalls planer, är det inte mindre än en skandal. Kärnkraft är inte en klimatlösning. Låt mig till syvende och sist citera ur boken 10-tals-programmet (s. 122):
-
Att kärnkraft på sina håll diskuteras som en klimatlösning är problematiskt. Tusentals kärnkraftverk skulle behöva byggas internationellt för att ersätta olja och kol globalt - detta är en dyr och farlig väg att slå in på. Kärnkraften är måhända mer klimatsmart än oljan, men den är inte mer hållbar för det.
-
Gammelmedia på detta: SVT, Aftonbladet, SvD
Tidigare inlägg:
Titel på inlägg: Atomreggae

Las-hatarna och ungdomsarbetslösheten

Las-hatarnas främsta företrädare är Centerns partiledare Maud Olofsson. "Slopa Las!" har varit Olofssons mantra. Om motståndet mot slopandet av Las är för stort, vill hon införa ett "mini-Las". Centern vill fortsätta diskutera en ändring av dagens regler om anställningsskydd. LAS, lagen om anställningsskydd, gynnar inte ungdomsgenerationen, säger Olofsson så fort hon får chansen.
-
Därför är det just Maud Olofsson jag tänker på när jag läser Eva Fagerbergs och Ursula Berges artikel i DN idag:
-
Så när arbetsgivarsidan säger att turordningsreglerna i Las bidrar till att stänga ute ungdomar från arbetsmarknaden, så talar de inte om de långt över 90 procent av de unga som är arbetslösa på grund av helt andra skäl än turordningsreglerna. Vår gissning är att det endast rör sig om någon enstaka procent av de unga arbetslösa som har blivit av med jobbet för att de stod längst ner på turordningslistan. Och tar vi in att de skulle stå längst ner och dessutom vara mer kvalificerade än sina äldre kolleger talar vi om ännu mycket färre.

Detta är siffror om ungas arbetslöshet som talar sitt tydliga språk (SCB:s AKU de senaste sex kvartalen). Dessa siffror har tidigare inte presenterats. Ungas arbetslöshetsproblem hänger inte ihop med Las och turordningsreglerna om vi med dem menar att de skulle ha blivit av med jobbet på grund av att de hamnade längst ner på en turordningslista. Det händer nästan aldrig.
-
Ungas arbetslöshet hänger alltså inte ihop med Las-reglerna. Vad ska nu Las-hatarna skylla ungdomsarbetslösheten på?
-
Peter Andersson och Calle Fridén har också bloggat om detta.

Få börsbolag vill svara Maud Olofsson och Nyamko Sabuni

I mars gick Maud Olofsson och Nyamko Sabuni ut på DN Debatt och sade att de ville ha in uppgifter från alla börsbolag om varför könsfördelningen i styrelserna ser ut som den gör. Kvotering ville de däremot inte befatta sig med.
-
I mitt inlägg Skamlista - ett steg mot mer jämställda styrelser? skrev jag:
Visst låter det bra? Allmänheten kommer att få ta del av dessa uppgifter och börsbolagen får en blåslampa i baken.
-
Idag skriver DN att inte ens 20 procent av börsbolagen har svarat Olofsson och Sabuni. För få, säger Olofsson till DN. Om Olofsson och Sabuni verkligen vill ha jämställda styrelser måste jag meddela damerna att den enda vägen nog är kvotering... Och snälla, kom inte dragandes med att kompetens, meriter och erfarenhet får stryka på foten, om man kvoterar in kvinnor. För er som inte vet det, så är det år 2009.

Hybris

Wikipedia: Hybris var inom grekisk mytologi att vilja efterlikna och/eller överträffa gudarna. Hybris kan då användas som en synonym till storhetsvansinne. I det antika dramat utmanar ofta hjältarna den rådande rättsuppfattningen och gudarnas. Då begår de hybris och går oftast under. Ett annat ord för hybris är övermod och människan straffas när hon försöker göra sig till gudarnas jämlike. För att få nåd hos gudarna var man tvungen att förstå vad man gjort för fel, känna vördnad, fruktan och medlidande inför gudarna och på så sätt rena sin själ = katharsis.
-
Igår såg jag Maud Olofsson i Rapport. Hon talade om hur häftigt det kommer att bli att leda 500 miljoner människor när Sverige tar över som EU:s ordförandeland. Jag som trodde att Sveriges statsminister är Fredrik Reinfeldt. K-G Bergström kommenterade även Maud Olofsson i Rapport. Bergström har även skrivit om detta:
-
Centerstämman avslutades i dag av en kaxig och närmast euforisk partiledare:Centern ska tredubbla antalet EU-parlamentariker.Centern ska bli nästa största parti i kyrkovalet.Centern ska dubblera antalet röster i riksdagsvalet. [...] TT:s reporter på plats skrev om ett parti som jäser av självförtroende för att inte säga självgodhet. Det ligger mycket i det. De tre målen är djärva för att inte säga orealistiska. [...] Bakgrunden till stöddigheten är i huvudsak partiets medverkan i regeringen. När man lyssnar på partiledningen på stämman skulle man kunna tro att det är Centern som är det ledande regeringspartiet. Maud Olofsson talar entusiastiskt om hur häftigt det blir att leda 500 miljoner européer under det svenska ordförandeskapet. Och vilken nyckelroll miljöminister Andreas Carlgren har i lösningen av de globala miljöproblemen. Att Sveriges statsminister kommer att ha en långt tyngre roll under ordförandeskapet andas man inte om.
-
Maud Olofsson har fått hybris!
-
Lennart Holmlund - Grönt blir blått

Hög tid att Centern byter namn till Mauderaterna (eller byter partiledning)

I min hemstad Sala har Centerpartiet länge varit det dominerande partiet. Stadens starka kvinna (läs kommunalråd) är Carola Gunnarsson och hon är centerpartist. När min mamma var ung var hon centerpartist och röstade på linje 3 i folkomröstning om kärnkraft. Om jag inte missminner mig var hon även med i Centerns kvinnoförbund.
-
I mitt tidigare inlägg Centern säljer sin själ! skrev jag:
-
Vad har hänt med Centerpartiet?! Har partiet förvandlats helt till Stureplanscentern? Jag funderar på vad det gamla gardet inom Centern tycker om utvecklingen av sitt parti. Känner de sig hemma i Mauderaterna? De kanske går och nynnar på Lisa Ekdahls låt Du sålde våra hjärtan.
-
Jag har i flera inlägg (se nedan) skrivit om Centerns förvandling till Mauderaterna. Jag har till och med gjort en film om detta. Jag tycker att det är en tragisk utveckling, eftersom Centern nu är höger om Moderaterna. Det handlar inte enbart om kärnkraft, FRA-lagen och hushållsnära tjänster, utan om Centerns själ. Centerns själ har gått förlorad.
-
Det är således med stort intresse jag läser centerpartisten Börje Hörnlunds debattartikel i DN idag. Han tillhör nämligen det gamla gardet inom Centern. Hörnlund börjar sin artikel med följande:
-
Centerns nuvarande ledning är på väg att rasera partiets värdegrund. Genom att överge den traditionella mittenpositionen och dra högerut och kalla detta förnyelse riskerar partiet sin själ. Detta är ingen tilltalande position inför 100-årsjubileet.
Centern har under årtionden varit det pålitliga mittenpartiet med stark känsla för småföretag, jordbruk, miljö, landsbygd, regional utveckling och social rättvisa, inte minst i fråga om pensionärers villkor. Detta politiska budskap, grundat på solidaritet och rättvisa, har uppskattats på landsbygd och i storstad. ”Stad och land hand i hand” har inte tidigare varit en tom och innehållslös paroll. [...] Försäljningen av den tidningskoncern som skapades på Fälldins tid har gett den nuvarande ledningen så gott om pengar att man inte har något behov av partimedlemmar ute ”på fältet”. Att den politiska idédebatten förtvinar som en följd av nyordningen verkar inte bekymra ledningen. Den nöjer sig med att några gånger per år ge ut tidningen C, där det tongivande budskapet anges under rubriken ”Maud säger” (i bästa Castrostil) kompletterat med idolbilder på de närmaste jasägarna.
-
Jag har full förståelse för att Hörnlund och andra trogna och uthålliga medlemmar i Centerpartiet inte känner igen sig i Mauderaterna. Om majoriteten av Centerns medlemmar känner samma sak som Hörnlund, vill jag uppmana dem att medelst en extrastämma sparka den nuvarande partiledningen. Om däremot majoriten av medlemmarna vill ha ett parti som är höger om Moderaterna, ett parti utan själ och hjärta, vill jag uppmanna dessa att genast byta namn till Mauderaterna (eller något annat passande). Ordet center kommer nämligen från grekiskans κέντρον /kentron (= Latin: centrum). Mittpunkt. Centern är inte längre ett mittenparti.
-
-

Mammamumrik gästbloggar: Näringsministern och dubbelmoralen

Näringsministern och dubbelmoralen

Det finns tillfällen man missar. Om man inte får till bloggskrivandet märker man det. Man går där på promenaderna och muttrar för sig själv. Men inget blir skrivet.

Bloggande är ett vattendrag. En liten bäck. Det är just här och just nu. Tre dagar senare är det för sent. Det vet ALLA. Men nu - nu tänker jag bryta mot denna basala regel. För det är nåt som "söker mig". Nåt jag inte kan släppa och låta driva som en pinna med strömmen, allt längre i fjärran.
-
Näringsministern hoppas att de som hotas av arbetslöshet har varit förståndiga och lagt upp en buffert."Ja det var väl ganska klokt tänkt" kan man faktiskt tänka. Buffert är bra. Ju mindre marginaler - ju bättre med buffert.Faktum är att det är gammal klassisk arbetaremoral. Skulderna hos handlarn, för det allra nödvändigaste, var ett av skälen att Konsum alls blev till.
-
Gunnar Emanuel Sträng bar inte med sig mer än vad han kunde göra av med, handlade inte på kredit och skötte nationens ekonomi precis som sin egen.Man behöver en buffert.
-
Under de - ganska många år - Mumrikan levde utan nämnvärda marginaler var det det ständiga målet. Att bygga en buffert och inte tulla på den i onödan. Jättebra att ha när enstaka katastrofer inträffar - trasig tvättmaskin, tandläkarbesök, hål i skon. Problemet är att det som nu drabbar människor är inte enstaka katastrofer, engångskostnader. Det är månad efter månad på - i bästa fall 75% av lönen. Det är som att byta tvättmaskin eller sätta in en krona i käften varje månad.
-
Men sen kommer vi till det verkligt stora problemet med Maud Olofssons välmenta råd: Dubbelmoralen. De flesta människor hyllar principen att man ska göra mot andra som man själv vill bli behandlad. Så låt oss fråga näringsministern, hon som med en handfull andra. har hand om allas ekonomi: du har väl en buffert? Men nej! Inte har hon det...Men hur skulle hon och resten av regeringen kunnat hinna - kan man invända. Krisen var ju en sån chock... Och den beror inte på svensk politik - det är de amerikanska hemlånen som ställt till det.
-
Tja dels kunde man ju stillsamt påminna om att vi trista sossar varnat för en annalkande kris - och nästan blivit tråkade för det av olika högerministrar och tänkare. Men betydligt viktigare är att näringsministern helt visst borde haft större möjlighet än de människor under svår press hon nu förnumstigt pekar finger på. Hon sitter på hela prognosapparaten. Och hon hade pengarna. Så sent som 2007 gick nationen Sverige med 134 miljarder i vinst (Källa: Riksdag & Departement).
-
Smart då hade varit att göra en buffert i statens budget. Men nej. I stället sänkte högerregeringen skatterna. Med 80 miljarder. Det är dessutom så att den absoluta merparten av pengarna gått till de 10% av medborgarna som har det bäst, men det är inte heller frågan för detta inlägg - att högern vill gynna de rika är kanske inte varken upprörande eller förvånande - så har det ju alltid varit.
-
Det som söker mig är just detta: Vi sossar fick stryk i förra valet. Medborgarna var inte nöjda. Bland annat tyckte människor att vi inte följde vår egen övertygelse. Att politiken inte hängde ihop med värderingarna. Svenska folket ville ge ett nytt gäng chansen. Det får man tåla. Det är strängt taget rätt mycket en läxa att lära av.
-
Men just därför måste den Moderatstyrda regeringen skärskådas. Hur handskas de nu med det finaste förtroende en svensk kan få: förtroendet att leda landet. Att vara allas ledare. Att sköta det vi har tillsammans. Jo dom slarvar. Dom vägrar att se verkligheten i vitögat. Dom sprätter iväg pengar till dem som redan har, utan att tänka sig för. När krisen - inte alls oväntat kommer (hallå - någon som hört begreppet "konjunkturcykel" förut?) då finns det ingen buffert.
-
Men till råga på allt har en av de högsta ministrarna mage att mästra de människor som nu drabbas av hennes slarv och säga att hon hoppas att de lagt upp en buffert. Skäms Maud Olofsson! Du är en av de mäktigaste i landet. Du är en av dem som ska leda oss i en mycket svår tid. Du har bett om uppdraget, slagits för det med alla medel. Men hur förvaltar du förtroendet? Genom att sparka på dom som ligger. Skäms!
----------------------------------------------
Mammamumrik har naturligtvis en egen blogg.
Fredrik Pettersson har skrivit ett inlägg på samma tema.