Vilken skola vill vi ha i Sverige?

Att reformera utbildningspolitiken är som att vända en oljetanker. Det tar tid innan hela skeppet har vänt. Vi kommer troligen inte att se effekt vid nästa mätning utan jag räknar med att resultaten fortsätter att sjunka, säger skolminister Jan Björklund till SvD apropå den senaste PISA-undersökningen.

Undersökningen visar att svenska elever halkar efter och vi har en skolminister som räknar med att resultaten kommer att fortsätta att sjunka och det känns ju hoppingivande (or not).

Idag befinner jag mig på Bommersviks kursgård, där Socialdemokraternas kriskommission har samlats för att under två seminiaredagar diskutera skolpolitik och socialpolitik. Lena M. Olsson, från Skolverket, har just avslutat sitt föredrag Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Enligt Olsson och Skolverket är det fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elver presterar sämre i skolan: segregering, decentralisering, differentiering och individualisering. Mycket av vad hon sade under föredraget står även att läsa på Skolverkets hemsida, bland annat här.

Vi socialdemokrater bör idka en viss självkritik vad beträffar den skolpolitik vi förde när vi befann oss i regeringsställning, men Olsson berättade även att den negativa utvecklingen i skolan har skett under en mycket kort tid och med kort tid håller jag det för troligt att hon menar "under regeringen Reinfeldts tid". Sämre och sämre för varje år. Det är facit för Björklunds skola. Är det en sådan skola vi vill ha i Sverige? I Sverige ökar skolsegregationen, men alliansregeringen presenterar inga insatser. Tvärtom är skolan på väg mot ytterligare uppdelning genom införande av elitklasser och Björklund räknar med att elevernas resultat kommer fortsätta att sjunka.

Efter lunch kommer Mikael Damberg (riksdagsledamot S) och Jan Larsson (kommunikationsdirektör Nordea) att tala om hur vi kan vända utvecklingen i skolan och därefter håller Erik Nilsson (utbildningschef i Botkyrka) ett fördrag med rubriken En skola för lika möjligheter.

Tidigare inlägg: Caligula, I Jan Björklunds skola,Framtiden är vår, Eine Schule für alle,Den (s)venska flumskolan

Läs även:
Peter Andersson - Politikens ansvar för en sämre skola
Skolverket - Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse och en sammanfattning av PISA-undersökningen.

Caligula

Alltid när Jan Björklund uttalar sig om den svenska skolan ser jag Caligula framför mig. Inte den romerska kejsaren Caligula, utan den sadistiska latinläraren i filmen Hets (spelad av Stig Järrel). I DN idag läser jag att Björklund har svängt 180 grader i frågan om behörigheten till yrkesprogrammen. Om detta skriver Peter Andersson och Kristian Krassman.
-
I fredags skickade Skolverket ut ett pressmeddelande: Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse. Segregeringen har ökat, systemskifte i och med decentralisering, särlösningar blir allt vanligare det vill säga differentiering, individualisering och en förändrad lärarroll är orsaker till att den sociala bakgrunden har fått större betydelse:
-
Effekten av de förändringar som rapporten belyser är att skolan blivit allt mindre likvärdig. Stöd från hemmet har fått större betydelse för elevernas möjligheter att nå bra resultat eftersom skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.
-
Detta är ett utslag av Björklunds förda skolpolitik.
-
Jan Björklund har en militär bakgrund och jag kan inte låta bli att misstänka att hans drömskola är en svensk variant av West Point. Eleverna ska ha skoluniform och lärarna ska patrullera klassrummen iförda höga, blanka stövlar och ridspö i högsta hugg. Björklund talar gärna om mobiltelefoner och kepsar, men var finns visionerna för den svenska skolan och då menar jag förstås inte visionen om ett svenskt West Point?

Läs även Martin Mobergs inlägg och Ingvar Perssons ledare i Aftonbladet.