Det är farligt för barn att vara i förskolan

Under morgonen har jag sett en trailer på Bonnierägda Tv4 ett antal gånger. Det är en trailer för Kalla faktas program Är barn säkra på förskolan? Rösten i trailern: "19 000 barn skadas varje år i förskolan".

Vad är Tv4:s syfte med undersökningen? Vill Tv4 och Kalla fakta att vi ska tänka "det är farligt för barn att vara i förskolan". Vill Tv4 att föräldrar istället väljer vårdnadsbidrag framför förskola? Har Tv4 ett sådant ädelt syfte att kanalen propagerar för minskade barngrupper och större personaltäthet? Från mitt socialdemokratiska perspektiv vore det sistnämnda önskvärt.

När jag ser trailern och hör rösten säga "19 000 barn skadas varje år i förskolan", dyker en annan fråga upp i mitt huvud: hur många barn skadas i hemmet? Nu skulle jag kunna lägga ner mer tid på statistik och research, men det här är vad jag hittade när jag googlade lite snabbt:

SVT: 200 000 barn skadas varje år. Artikeln är från 2007, men bland annat står det att 60 000 barn skadas i eller i närheten av hemmet varje år. Lika många skadas i samband med idrott. Läs gärna hela artikeln.

DN: Många barn skadas i mopedolyckor. Artikeln är från 2010 och redovisar statistik som Barnolycksfonden har tagit fram. 4 500 barn och ungdomar skadas varje år så illa i mopedolyckor att de måste uppsöka sjukhus.

Trygg-Hansa (2010): 10 000 skadade barn om året efter cykelolyckor – singelolyckor vanligast.

Barnolycksfonden (2010): 6000 barn skadas varje år i hästolyckor.

Det är varje förälders största fasa att ens barn skadas allvarligt eller blir svårt sjukt. Det är därför viktigt att man är medveten om vilka risker som finns i hemmet och utanför hemmet (i trädgården, på bondgården, i trafiken, i skogen, i förskolan et cetera). Ovanstående exempel visar dock att fler barn skadas i eller i närheten av hemmet än i förskolan. Barn skadas vid transport. Barn skadar sig när de klättrar i träd, när de springer ut i gatan för att fånga en boll, när de cyklar eller åker moped, barn skadar sig när de ramlar... Have I made my point?

På min facebookvägg skriver Susanne Fransson:

[...] Jag jobbade tio år som förskollärare på 70-80-talet. Två gånger fick jag åka in akut till sjukhus med barn. En pojke ramlade och slog i pannan. En fick en skål soppa över sig. I båda fallen var flera vuxna centimeter ifrån men kunde inget göra. Sånt händer. Tråkigt att personalen nu stigmatiseras. Fokus borde istället var på de stora barngrupperna.

Så här förhåller det sig: med mindre barngrupper och större personaltäthet skadas färre barn i förskolan.

P.S. Rubriken var bara för att provocera. Egentligen borde rubriken vara: Det är farligt att leva (man kan dö).

SvD, Helena Palena, Östran, Sydsvenskan, Norrbottenskuriren, SR, DagensPS, Konsumentverket, SVT (Uppdrag granskning med en annan vinkling än Kalla fakta).

Socialdemokraternas dag (Del II)

Efter ett fantastiskt Socialdemokratiskt torgmöte med Mona Sahlin, Margot Wallström och Solveig Ternström var det dags för pressträff med Sahlin på Hamnplan 5. Spekulationerna var många. En pressträff om Sahlins boksläpp? Nej, Sahlin hade samlat gammelmedia och bloggare för att presentera ett Socialdemokritskt förslag till en förskolereform.

Förskola på obekväm arbetstid. Föräldralediga och arbetslösa ska ha möjlighet att ha barn i förskola i 30 timmar istället för nuvarande 15 timmar.... det skall vara en möjligheternas förskola!

Relaterat: Thomas Hartman, Martin Moberg, Claes Krantz, sq2540sthlm, Peter Högberg

Skolpersonal förstärker traditionella könsmönster

Jag skulle aldrig sätta mina barn på genusdagis. Kvinnor och män är olika på
utsidan och jag är övertygad om att det gäller insidan också. Slätar man ut
könskillnaderna för mycketså riskerar hela samhället till slut att kantra.

Ovanstående ord sade Kristdemokraten Anders Sällström till SvD. Året var 2007. Sällström behöver inte oroa sig. Det har gått tre år sedan Sällström uttalade sig i SvD, men lite har hänt med jämställdheten i skolan. Fortfarande behandlas tjejer och killar olika i skolan. Eftersom jag inte delar Sällströms åsikter, så är jag bekymrad över hur långt vi har kvar vad beträffar jämställdheten i skolan. SvD:

I grundskolans läroplan står det uttryckligen att skolan ska "motverka
traditionella könsmönster". Men forskning visar att det inte är ovanligt att det
i verkligheten blir tvärtom. Det förekommer att skolpersonal förstärker de
traditionella könsrollerna.

År 2003 tillsatte den dåvarande (Socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. I rapporten framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Ambitionen var att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda. Vilken ambition har regeringen Reinfeldt beträffande genuspedagogik?

I ett tidigare inlägg skrev jag att av 400 miljoner "jämställdhetskronor", har bara 148 miljoner använts. Lite har Nyamko Sabuni satsat på Fru Gårman (läs mitt inlägg om Fru Gårman här). Varför vill inte Sabuni satsa några miljoner på genuspedagogik istället?

Andra som bloggar om artikeln är Eva och Annas framtidsblogg, Grönt Stockholm, Christermagister, Robsten

Tidigare inlägg: Ytterligare ett bra exempel på genuspedagogik i förskolan, Bättre sent än aldrig, Vem kan vara emot en jämställd förskola? , Just därför skall vi ha genuspedagogik i förskolan (och inte bara där)

Rapport från verkligheten

Skola och fritidsverksamhet som inte längre finns

-
Jag vet inte om Reinfeldt, Borg och de andra i högeralliansen har varit ute i verkligheten och sett hur deras politik slår mot människor. Högern anser att skattesänkningar på mer än 80 miljarder kronor på tre år är viktigare än vård, skola och omsorg.
-
Det finns otaliga rapporter från verkligheten. Högerregeringen har dock slagit dövörat till, därför kommer jag nu att göra ett nedslag i verkligheten. Rapporten kommer från Vänersborg och en skola, men det skulle kunna vara vilken liten skola som helst.
-
Politiker i Vänersborg har valt att lägga miljoner på en arena. Arenan i Vänersborg skulle kosta 90 miljoner, men slutnotan hamnade på 170 miljoner. Vissa säger att
arenan har kostat 250 miljoner, men politikerna, med S Anders Larsson (Socialdemokrat och projektledare för det omdiskuterade Arena Vänersborg) i spetsen, säger att siffran är en myt. Hur som haver är 90 miljoner eller 170 miljoner kronor mycket pengar. Pengar som hade kunnat lagts på vård, skola och omsorg.
-
Tillbaka till skolan i Vänersborg, där klasser är för få för att delas och för många för att slås ihop. Skolan har cirka 300 elever och en liten skola som denna, drabbas naturligtvis hårdare än större skolor.
-
Det som nu utspelas på denna skola är inte mindre än en tragedi.
-
Barn med särskilda behov (till exempel barn som behöver stöd för sin undervisning) får, på grund av nedskärningar, inte stöd. Elever får inte ut sina grupptimmar. Redan förra året infördes vikarie - och övertidsstopp, personalneddragningar är vardagsmat och fritidsverksamheten är särskilt drabbad. Det är svårt att få det att gå ihop. Barn, personal och föräldrar lider av detta. Det existerar inte heller någon personalvård. Till och med kaffeautomaten är borttagen och vid kompetensutvecklingsdagar bjuds personalen enbart på en slät kopp kaffe.
-
Vissa politiker i Vänersborg svarar inte ens på frågor som personal och föräldrar har ställt via brev och mejl. Debatten i kommunfullmäktige är under all kritik. Socialdemokrater och Centerpartister raljerar på dessa möten och bemöter Vänsterpartister och Miljöpartister på ett nedsättande sätt.
-
Vad jag anser är extra bekymmersamt är att en Socialdemokrat som S Anders Larsson sviker sin ideologi. En idrottsarena är viktigare för Larsson än vård, skola och omsorg att därtill ägna sig åt härskarteknik gentemot andra politiker är förkastligt.
-
Vilka tror ni att Vänersborgare, som har drabbats av denna politik, kommer att rösta på i nästa val?
-

Socialdemokraterna - Jobben först
ttela - Arenan blir ännu dyrare

I Stockholm är det skolstart nästa vecka. Sex av 10 skolor har då antingen ha skurit ned inför skolstarten eller att göra det under terminen. Hjälp till att bilda opinion mot nedskärningarna på skolan! Bjud in dina vänner till FB-gruppen Stoppa nedskärningarna på Stockholms skolor!

-------------------------------------------------------------------
Lästips: Veronica Palm - Fattigdomen slår mot hela Sverige - alla är förlorare på regeringens klasspolitik

S- kvinnor + mp + v = sant (Del III)

Igår var jag på ett seminarium som anordnades av S-kvinnor (Nalin Pekgul), miljöpartiet (Esabelle Dingizian) och vänsterpartiet (Josefin Brink). Med på ett hörn fanns även Helene Sigfridsson, generalsekreterare för Makalösa föräldrar.

Sigfridsson berättade en rad skräckexempel om vårdnadstvister och hur det är att få det så kallade Livspusslet att gå ihop om man är ensamstående förälder. Det är ingen familjepolitik politikern ägnar sig åt sade hon vidare - det är en kärnfamiljspolitik. Betänk då att vart fjärde barn inte växer upp i en kärnfamilj.

Jag skrev flera sidor anteckningar under gårdagens seminarium och om jag skulle förvandla dessa till ett inlägg, skulle det bli ett mycket långt inlägg. Istället avslutar jag med ett tips vi fick av Josefin - Ira Malliks artikel Barnflicka – ett jobb med klass:

Arbetsförmedlingen har gott om annonser där familjer söker barnflickor. Barnflickan ska lämna och hämta på dagis, ta hand om sexmånaders bebisar, läsa läxor på eftermiddagen och dessutom städa och laga mat. Sen kommer pappa eller mamma hem från jobbet strax före läggdags. Som av en tillfällighet bor nästan alla familjer som söker barnflickor på Östermalm, i Täby, Danderyd eller på Lidingö, alltså något av Stockholms mer välbeställda områden. [...]
Om det nu är barnens bästa och barnens rätt till sina föräldrar som moderaterna vill värna borde de i stället satsa på att stoppa avdragsrätten för hushållsnära tjänster. Jag menar, tänk på alla de barn som efter en intensiv dag på förskolan blir hämtade av en 19-årig tjej. Barnflickor saknar ju vanligtvis både pedagogisk utbildning och egen erfarenhet av barn. [...]
Jobbet som barnflicka befinner sig i en juridisk gråzon där både den ”anställda” barnflickan och barnen är utlämnade till ett godtycke som sponsras av statliga skatteavdrag.
Allt det här pratet om ”barnens bästa” handlar egentligen om en helt annan sak: klass. Den övre medelklassens barnflickor framställs som en jämställdhetsåtgärd för den karriärinriktade kärnfamiljen, medan den förskola som så många ensamstående, LO-medlemmar och låginkomsttagare är helt beroende av likställs med misskötsel av barn. Detta är det nya arbetarpartiets barnomsorg. Grattis alla föräldrar.

Mallik har rätt, det är handlar blott och bart om en sak – klass! Den obehagliga underton som högern har i debatten handlar om klass.

S-kvinnor + mp + v = sant

S-kvinnor + mp + v = sant (Del II)

S-kvinnor + mp + v = sant (Del II)

Föräldraförsäkringen och behovet av barnomsorg dygnet runt kommer att vara viktiga frågor inför nästa val. Vi ger ett klart besked, vi vill se en föräldraförsäkring som innebär att papporna tar ett ökat ansvar för barnen och att vi vill ha en nationell lagstiftning som tvingar kommunerna att ordna barnomsorg på obekväm arbetstid. Vi vill även att föräldrar som är arbetssökande och föräldralediga ska ha rätt till en kvalitativ barnomsorg (DN/Newsmill)

-

Josefin Brink (v), Nalin Pekgul (s), Esabelle Dingizian (mp) har tidigare publicerat en liknande artikel i GP (läs även mitt tidigare inlägg).

-

Ikväll ska jag på ett seminarium där artikelförfattarna ska prata om:

* Föräldraförsäkringens utformning – Diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden

* 40-timmarsvecka på förskolan – en omöjlig ekvation för heltidsarbetande föräldrar

*Förskolans kvalitet – Tillgänglighet, pedagogik och personaltäthet.
-

På Newsmill har diskussionen om föräldraförsäkringen fortsatt. Billy Mc Cormac, kommunikationschef på Timbro, har skrivit en artikel, där han menar att dagishämtning skadar svenska företag. Mc Cormacs förslag är "företagsdagis".

-

Maria Vosa har dissekerat Mc Cormacs artikel på ett lysande sätt och skriver i sitt blogginlägg Timbro har ny idé för kvinnofälla:

-

1. Småbarnsföräldrar må vara mindre flexibla i sina arbetstider, men å andra sidan är de ofta mer fokuserade på sin uppgift när de väl är på plats. Ensamstående utan barn tenderar dels att ta på sig alltför många sidouppdrag som splittrar deras fokus. Småbarnsföräldrar vet att de har begränsat med tid och schemalägger den bättre - de drar heller inte ut på att bli klara, eftersom de vet att de inte har mycket till spelrum, så de lämnar in uppgiften i tid medan icke-föräldern fortfarande letar mer material och ångrar att han/hon accepterade två andra rapportarbeten samtidigt.

2. Företagsdagis kan vara en god idé om det inte vore för att många barn har TVÅ föräldrar (minst), som kanske inte jobbar på samma plats. Om den ena föräldern jobbar där dagis finns kommer hon - medge att du förutsätter att det ansvaret ligger på mamman Billy - inte bara var den som ansvarar för både hämtning och lämning, utan dessutom alltid vara den som kontaktas först om barnet blir sjukt under dagen. Kvinnofälla är bara förnamnet på förslaget - arbetsgivarna kan lugnt luta sig tillbaka och fortsätta särbehandla kvinnor eftersom papporna, som börjat visa oroväckande trender för att ta ansvar för sina barn, kommer hindras från att ta lika stort ansvar för barnen.

-

Jag vill naturligtvis ha en delad föräldraförsäkring, men funderar på hur den kommer att fungera för regnbågsfamiljer. Någon som vet?

-

And by the way... jag hatar ordet "dagis". Varför inte använda ord som "förskola" eller "Kindergarten"?

-

(Bild: Postlovers, efter boken All I Really Need to Know I Learned in Kindergarten )

Ytterligare ett bra exempel på genuspedagogik i förskolan

Ni som läser min blogg ofta, vet att jag gillar genuspedagogik (om inte kan ni läsa dessa inlägg här, här och här).
-
Allt om barn skriver idag om att lek i skogen bidrar till jämställdhet:
-
Eva Ärlemalm-Hagsér, adjunkt på Mälardalens högskola och doktorand, har undersökt hur lekmiljöer utomhus förstärker könsroller. Hon menar att förskolegårdens utformning och utrustning ger barnen tydliga signaler om vilken lek som är tillåten och möjlig. En mindre förutsägbar miljö, i exempelvis skogen, skapar lekar där alla kan delta.
– Barns egna berättelser och observationer av lek, i exempelvis skogen, kan hjälpa oss forskare och pedagoger att förstå vilken roll miljöerna spelar i barnens lek. Hur vissa lekar eller redskap, som bandyklubbor eller cyklar, snabbt blir könskodade av barnen och därmed försvårar gränsöverskridande lek, säger hon.
På Fastebols förskola i Järfälla är personalen medveten om strukturerna som ”skapar” kön/genus hos barn och vuxna. Och att de som pedagoger, enligt läroplanen, har i uppdrag att ge varje barn ”rätten till både utveckling och lärande oberoende av kön”.
-
År 2003 tillsatte den dåvarande (socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. I rapporten framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Det är dags att högerregeringen läser igenom rapporten och börjar satsa på genuspedagogik . . Vår ambition är att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda. Vilken ambition har vår nuvarande regeringen vad beträffar genuspedagogik?
-
I ett tidigare inlägg skrev jag att av 400 miljoner "jämställdhetskronor" har bara 148 miljoner använts. Lite har Nyamko Sabuni satsat på Fru Gårman (läs mitt inlägg om Fru Gårman här). Kanske är Sabuni villig att satsa några miljoner på genuspedagogik?
-
Och apropå Sabuni har hon skrivit en debattartikel i Expressen där hon anser att kvotering till bolagsstyrelser är helt fel. Sabuni skriver bland annat: Historiskt sett har vi många bevis på att det inte behövs kvotering för att lösa problem och förändra strukturer.
-
Historiskt sett? Vilken historia då?
-
Jag är mer förtjust i Claes Borgströms förslag. Han har också skrivit en debattartikel i Expressen.

Jag älskar den kommunala förskolan!

Expressen och Aftonbladet skriver på sina ledarsidor om de privata skolorna, eller som de mer populärt kallas "friskolor". Expressen hyllar Jan Björklund i sin ledare. I likhet med Aftonbladet oroas också jag över den explosionsartade utvecklingen av de privata skolorna. Privata skolor isolerar barn från varandra. Här kan till exempel överklassbarn frottera sig med andra ur samma samhällsklass och här kan muslimska barn interagera med andra muslimska barn (vilket är uppskattat bland de män som upprätthåller hederskulturen även i Sverige och då menar jag inte enbart muslimer).
-
Jag däremot efterlyser mixen. Barn med olika bakgrunder mår bra och utvecklas på ett annat sätt om de får interagera med varandra. Jag efterlyser mångfald i förskolan och mångfald är inte hundratals nya, privata skolor varje år.
-

P.S.

Per Gudmundsson kritiserar naturligtvis moderaternas förslag beträffande en jämställdhetscertifiering av förskola och skola (läs mitt tidigare inlägg här), men han har rätt på en punkt: Allt för länge har man fått intrycket att borgerligheten klippt sitt jämställdhetsprogram ur Grottbjörnens folk.

Bättre sent än aldrig

Förra året skrev jag inlägget Vem kan vara emot en jämställd förskola? Det var dock en som var emot en jämställd förskola, nämligen kristdemokraten Anders Sellström: Jag skulle aldrig sätta mina barn på genusdagis. Kvinnor och män är olika på utsidan och jag är övertygad om att det gäller insidan också. Slätar man ut könskillnaderna för mycket
så riskerar hela samhället till slut att kantra (SvD).
-
År 2003 tillsatte den dåvarande (socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. I rapporten framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Ambitionen var att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda.
-
Nu har även moderaterna vaknat (bättre sent än aldrig). Riksdagsledamoten Ewa Thalén Finné har lett en arbetsgrupp med uppgift att utforma en ny politik för en mer jämställd förskola och skola. Alla landets rektorer ska genomgå en obligatorisk utbildning i jämställdhet. En "fakta- och evidensbaserad" utbildning i jämställdhet ska vidare ingå i lärarutbildningen.
-
Vi menar inte att man ska läsa fem poäng i genuspedagogik, utan det här måste integreras i hela utbildningen, säger Thalén Finné till SvD.
-
Arbetsgruppen vill också införa en nationell jämställdhetsmärkning av förskolor och skolor. Detta efter förlagan På lika villkor i Falun.
-
Jag är positivt överraskad av moderaterna, vad beträffar ovanstående förslag. Jämställdhet står nämligen inte högt upp på moderaternas agenda. Har förresten den moderatstyrda regeringen stöd för ovanstående förslag hos sin samarbetspartner kristdemokraterna?
-
Till SvD säger Gudrun Schyman (i egenskap av talman för Feministisk initiativ):
-
Moderaterna behöver verkligen utveckla sina kunskaper och sin medvetenhet i de här frågorna. Men det de inte har begripit, hittills åtminstone, är att könsmaktsordningen finns överallt. Regeringens eknomiska politik slår till exempel hårdare mot gruppen kvinnor än mot gruppen män, och vårdnadsbidraget går på tvärs mot en genomtänkt jämställdhetspolitik.
-
Precis som Schyman undrar jag hur pass seriösa de här nya förslagen egentligen är. I de förskolor och skolor som använder sig utav genuspedagogik bryter barnen oftare mot traditionella makt- och könsmönster. Vidare gynnas såväl killars som tjejers studieresultat av genuspedagogik, så vem kan egentligen vara emot en jämställd förskola?

Föräldrar i Stockholm dissar vårdnadsbidraget

Tre veckor har gått sedan vårdnadsbidraget infördes i Stockholm och endast 75 ansökningar om vårdnadsbidrag har inkommit till sju av Stockholms totalt 14 stadsdelsförvaltningar (DN). Det verkar som om de flesta föredrar förskola, trots långa köer.
-----
In Your Face och Alliansfritt Sverige har också bloggat om detta.

Ytterligare regler vad beträffar vårdnadsbidraget

Jag gillar inte vårdnadsbidraget! Under 1 maj kommer jag tillsammans med S-kvinnor, Avantgarde och Rebella att demonstrera mot vårdnadsbidraget. Vi har tryckt upp flygblad, där vi kortfattat berättar varför vi är emot vårdnadsbidraget.

-

Nu kommer regeringen med ytterligare en regel beträffande vårdnadsbidraget. Regeringen marknadsför nu vårdnadsbidraget stenhårt. Vad har regeringen egentligen för syfte med vårdnadsbidraget?

-

Vårdnadsbidraget, inte bara en kvinnofälla utan en BARNFÄLLA!

Från och med 1 januari i år utbetalas nu ett vårdnadsbidrag på 3000 kronor. Denna fashionabla summa går främst till mödrarna. En liten fickpeng på 3000 (att jämföra med Norge, som betalar ut 10 000 norska kronor i vårdnadsbidrag).

-

Norge är nu på väg att avskaffa sitt vårdnadsbidrag, efter att ha sett effekterna av "kontantstötte". Vårdnadsbidraget togs ut av 96 procent kvinnor. Det var i hög grad invandrarkvinnor i miljonprogrammen som i och med vårdnadsbidraget förlorade positioner på arbetsmarknaden. Lågavlönade kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden (eller som inte lyckats komma in på arbetsmarknaden) nyttjade vårdnadsbidraget.
-
Carina A. Elgestam har publicerat en artikel i Smålandsposten om vårdnadsbidraget som kvinnofälla. Läs den! Den finns publicerad på socialdemokraterna.se.
-
Vad jag vill belysa med detta inlägg är att vårdnadsbidraget i högsta grad även är en barnfälla! -
Sverige har en av världens bästa förskolor, med pedagoger som har minst tre års högskoleutbildning. Andra länder vallfärdar till Sverige för studiebesök.
-
I förskolan lär sig barn att interagera med andra barn (och vuxna).
-
Förskollärare jobbar med bild och form, rytmik och rörelse, de lär ut om bland annat djur och natur (då de tar med sig barnen på olika exkursioner). Barn lär sig att arbeta i grupp, vänta på sin tur, de lär sig att lyssna och att ta ansvar. De lär sig även det svenska språket. De lär sig genom att leka. Vissa förskolor har även tagit hjälp av genuspedagoger (och ni som läser min blogg vet att jag brinner för genuspedagogik). Genuspedagogik ökar bland annat jämställdheten mellan könen.
-
Förskolan är en oerhört bra träning inför skolan. Studier har visat att barn som gått i förskola klarar sig bättre i skolan än de som inte fått gå i förskolan. Detta är bara några exempel om den pedagogik och de aktiviteter som äger rum i förskolan.
-
Vårdnadsbidraget slår hårt mot invandrare! Ett barn som stannar hemma med en mor som inte behärskar det svenska språket, har redan ett stort handikapp när det skall börja i skolan. Barnet lär sig inte att interagera med andra barn och vuxna (barn med annan etnicitet, religion etc.).

-

Som jag redan nämnt förlorar vidare invandrarkvinnorna sin position på arbetsmarknaden vilket i förlängningen även drabbar barnen.
-
Vårdnadsbidraget har en segregerande effekt.
-
Vårdnadsbidraget handlar i hög grad om klasspolitik! Mona Sahlin talar om återställare om vi vinner valet 2010. Just vårdnadsbidraget är en sådan återställare.
-
Vårdnadsbidraget är fruktansvärt omodernt. Det slår hårt mot kvinnor och det slår hårt mot barn!
-

SSU sätter eleven i centrum

Kvalitet, kunskap och demokratisk fostran (Jytte Guteland)

-
Rådslagsgruppens rapport om skolan har fem "kapitel" (som jag nämnde i ett tidigare inlägg):
1. Kunskap för en ny tid - åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
2. En skola som ger alla samma chans - åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultatet.
3. En skola med valfrihet och mångfald - åtgärder för att nå en sammanhållen skola.
4. En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv - åtgärder för att förnya gymnasieskolan.
5. Sverige ska ha världens bästa pedagoger - åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
-
Jag har alldeles nyss fått det sjätte "kapitlet" i min hand. Det förhåller sig nämligen så att SSU anser att rådslagsgruppen missat ett viktigt perspektiv - nämligen elevens. Det sjätte kapitlet heter således Eleven i centrum.
-
SSU vill bland annat införa en medbestämmandelag för skolan (skol-mbl) för att säkerställa elevers rätt till medbestämmande och inflytande. Det skall vidare finnas ett nationellt tak för att antalet elever per klass anser SSU. Jag gillar framför allt förslaget att återuppliva försöken med lokala styrelser med elevmajoritet. Ju äldre och mognare en elev blir desto större möjligheter att ta ansvar och utöva inflytande i skolan bör eleven få.
-
Oooooopppps, så bidde det inte. Nu har jag fått ytterligare ett "uttalande" i min hand. Papprena är fortfarande varma. SSU:s många bra förslag i Eleven i centrum krympte till två meningar: Alla beslut om skolan ska i grunden utgå från elevens rätt till kunskap, bildning och demokratisk fostran. Elevinflytande behöver öka - inte minska.
-
Nu har jag även pratat med SSU:s ordförande Jytte Guteland som sade att det senaste "uttalandet" är två steg fram för elevdemokratin, men ett steg bak på grund av vad som nu är socialdemokraternas "nya" åsikter om betyg.
-
Betyg tidigare än idag och nationella prov vart tredje år. Jag säger bara triangulering. Förslagen som grundar den nya, socialdemokratiska skolpolitiken ligger tätt intill motpartens (läs folkpartiet). Dock finns essensen kvar i den socialdemokratiska skolpolitiken och vi har ett tydligt klassperspektiv, vilket de andra partierna saknar.

-

DN och SvD har naturligtvis stora rubriker om just betygen (och skriver nästan uteslutande om detta), men varför inte också skriva om att socialdemokraternas vill att elevinflytande ska öka, att kunskap och bildning fortfarande är en klassfråga och till syvende och sist detta utmärkta förslag om språkförskolor.

Efterlyses: ett HBT-perspektiv

I nionde klass anmälde Kristian sin skola för den mobbing han har utsatts för

-
Ursäkta mig, men alla ni som står där uppe i talarstolen här på Framtidsdagarna, vad sägs om att betona vikten av hbt-kompetens i skolan?
-
Det talas om barns och ungdomars ohälsa: självmordstankar, anorexia, barn som oroar sig för sin missbrukande mamma eller pappa (vilket gör att de har svårt att koncentera sig på skolan), ungdomar som skär sig... betänk då också de ungdomar som upptäcker att de inte är "normala". Ungdomar som finner att de inte är heterosexuella, en kille som upptäcker att han tillhör det motsatta könet. HBT-kompetens i skolan är något jag efterlyser, men det har ingen sosse hitintills nämnt i talarstolen.
-
Det finns kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger - men hur många av dessa besitter hbt-kompetens? Hur många rektorer och lärare har hbt-kompetens?
-
Elevhälsan bör lyftas fram i högre grad (och inkludera hbt-kompetens), för hur skall en elev kunna inhämta kunskap om denna elev inte mår bra?!
-
Sexualundervisningen är under all kritik om man ser den från ett hbt-perspektiv (ja, egentligen från vilket perspektiv som helst).
-
Mobbing, på grund av sexuell läggning, förekommer i hög utsträckning. För några dagar sedan kunde vi läsa i Metro om Kristian som är bisexuell. Han är 16 år och har hoppat av skolan på grund av den grova mobbing han har utsatts för. Nu är det dags att någonting händer!
-
(Foto: Christina Blom/Metro)

Eine Schule für alle

Mona Sahlin höll (som vanligt) ett bra och inspirerande tal. Mycket av det Sahlin sade i sitt tal återfinns i En ny skolpolitik - för kunskap, respekt och lust att lära. En ny, socialdemokratisk skolpolitik är nu i antågande.
-
När Mona Sahlin (och senare Marie Granlund) nämnde att barn redan vid fem-sex års ålder skulle få pröva på ett främmande språk (om de hade intresse och lust), blev jag glad och tänkte på det seminarium jag bevistade igår - Det nya klassamhället - där forskarna Joakim Palme och Robert Eriksson betonade vikten av en högklassig barnomsorg. Robert Eriksson berättade att barn i mycket tidig ålder är mottagliga för mycket kunskap. Han sade att "högklassig barnomsorg förbättrar barns intelligensutveckling". Granlund sade lite putslustigt att "mandarin" kanske får en ny betydelse i förskolan.
-
Tillbaka till En ny skolpolitik - för kunskap, respekt och lust. Rapporten har fem huvudpunkter:
-
1. Kunskap för en ny tid - åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
2. En skola som ger alla samma chans - åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultatet.
3. En skola med valfrihet och mångfal - åtgärder för att nå en sammanhållen skola.
4. En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv - åtgärder för att förnya gymnasieskolan.
5. Sverige ska ha världens bästa pedagoger - åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
-
Det är mycket intressant läsning. Jag blir mer och mer övertygad om att det är inte jobbpolitiken som är det viktiga, utan snarare att det är skolpolitiken som är det viktigaste. Ett bra utbildningssystem borgar även för arbete i framtiden. En bra skola är nyckeln till framgång!
-
Nu oroar jag mig dock för den svenska förskolan (och inte bara den). Inte den socialdemokratiska förskola som gått på export, utan borgarnas förskola. De talar bland annat om vårdnadsbidrag. Vi kan bara vända oss till vårt grannland Norge och se vad vårdnadsbidraget ledde till: pappors som har mindre tid för sina barn och mammor som stannar hemma med sina barn. Detta resulterar bland annat i att barn inte får ta del av förskolan. De förlorar den sociala biten och ännu mer skrämmande, de barn med invandrarbakgrund, får betydligt svårare att lära sig språket och integreras i samhället.
-
Privata skolor, som kallas friskolor i folkmun, är här för att stanna. Det är bara att acceptera och visst är det bra med valfrihet, men inte på bekostnad av de kommunala skolorna och i nuläget kan aktieägarna bli miljonärer på dessa skolor. Skall inte vinsten (eller åtminstone en stor del av vinsten) gå tillbaka till skolan?
-
Många friskolor har tydligare ledning och mindre byråkrati. De använder skolpengen smartare. I deras händer räcker skattepengarna till mer skriver Peter Woldarski i DN och Josefin Deiving har med all rätt kritiserat detta uttalande på sin blogg.

-

Friskolor, visst låter det bra. Fri, frihet... men när fundamentalister får starta friskola blir jag rädd. När sekter, som till exempel Plymouthbröderna, får starta en "fri" skola, då är something is rotten in the state of... Sweden.

Just därför skall vi ha genuspedagogik i förskolan (och inte bara där)

Jag undrar hur Elise Claeson tänker när hon sågar genusanalys vid fotknölarna i dagens Expressen. Jag vet sedan tidigare att hon anser att biologi är allenastyrande och att socialt kön det vill säga genus är trams.
-
Jag är dock enig med Claeson på en punkt, nämligen att förskola och skola domineras av kvinnor och det är inte bra, vare sig för killar eller tjejer.
-
Vad jag efterlyser är just vad genusinriktade förskolor som Tittmyran och Nicolaigården ägnar sig åt - en personal som visar på mångfald - män och kvinnor i olika åldrar, med olika sexuella läggningar, etniciteter och religioner. (Läs gärna mitt inlägg om genuspedagogik i förskolan). Förskolor som ägnar sig åt att utveckla individer. Pojkar som "grymtar" lär sig att kommunicera och tjejer som är tysta och omhändertagande, lär sig att ta plats.
-
Om killar lär sig att kommunicera utan att grymta och ta till knytnävarna, har vi inte då löst ett delproblem? För visst minns vi den där killen i mellanstadiet som knuffade till oss och som drog oss i håret? Han gjorde det inte för att vara elak, han gjorde det för att han gillade oss och ville ha vår uppmärksamhet men han kunde inte och vågade inte visa det med ord och de "rätta" känslorna.
-
Om killar och tjejer får en nära relation till bögar och blattar, har vi inte då löst ett delproblem? Om vi har en skola som motverkar fördomar och föråldrade könsroller, har vi inte då löst ett delproblem?
-
Så här avslutar Claeson sin artikel:
-
Genusanalysen har nått vägs ände. Fokuseringen på de ”underordnade”flickorna och att könen är sociala konstruktioner, har gjort att vi slutat med riktad pojkuppfostran; vi vill inte se att pojkar har särskilda problem och behov. Det överordnade könet klarar sig väl alltid, tycks vi tro. Men det är ett katastrofalt feltänk. Genussamhällets svek mot pojkarna är ett historiskt misstag, som kan få förödande konsekvenser.Vi riskerar att skapa en underklass av män, vars enda fel är att de inte är kvinnor.
-
Vi vill inte se att pojkar har särskilda problem och behov? Inte om hon med det menar könet, vi vill nämligen se människan - ecce homo! Vi vill se individen oavsett kön, klass, etnicitet, sexuell läggning. Vi vill med hjälp av en jämställd förskola skapa starka, självständiga kreativa och kommunikativa individer...

Vem kan vara emot en jämställd förskola?

Jag skulle aldrig sätta mina barn på genusdagis.

Kvinnor och män är olika på utsidan och jag är övertygad om att det gäller insidan också. Slätar man ut könskillnaderna för mycket

så riskerar hela samhället till slut att kantra.

-

Anders Sellström, kristdemokrat (SvD)

-

Svenska Dagbladet har i en fantastisk artikelserie belyst förskolan ur ett genusperspektiv:

-

Förskolan förstärker könsrollerna (läs även DN:s artikel från föregående år)

-

Förut fick flickorna vänta

Film på förskola blev genuschock

Tittmyran var ingen hjärntvätt

Men tänk om han blir bög

Män kan mer än att snickra

-

Forskning visar att förskolan istället för att motverka traditionella könsroller förstärker dem. År 2003 tillsatte den dåvarande (socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Här framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Ambitionen var att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda.

-

För kristdemokraten Ander Sellström är kön biologi och för mig är kön en social konstruktion. Att kön är en social konstruktion visar tydligt förskolor som Tittmyran/Björntomten (och senare Nicolaigården) som, efter att sett filmen (SvD), började göra tvärtom än vad de tidigare gjort i sitt arbete. Personalen hade tidigare låtit pojkarna gå före flickorna. Flickorna hjälpte pojkarna att knyta skorna och knäppa jackorna. Tjejerna placerades mellan stökiga pojkar under luncherna, för att ha en lugnande effekt. Tjejer som fungerade som hjälpredor. Killarna behövde bara grymta vid matbordet så förstod tjejerna att de menade "skicka mjölken" eller "ge mig riset". Resultatet av detta "tvärtomarbete" blev en förskola där tjejerna tog plats och killarna var mer verbala och omhändertagande. De lekte även bättre tillsammans efter att de blivit mer jämspelta (Könsbalans, s. 106).

-

Förlegade könsroller är för en kristdemokrat som Sellström inte alls förlegade. I hans föreställningsvärld är det nog de som bär upp samhället, därför tycker han att genus inte ska genomsyra alla förskolor. Kaj Raving har skrivit bra om detta på sin blogg:

-

I den kristdemokratiska föreställningsvärlden så tycks det vara lika klart att kvinnor föds till att ta hand om barn och hushåll medan mannen arbetar. Annars så
riskerar hela samhället till slut att kantra. Därför så tycker han inte heller att genustänkandet ska genomsyra alla förskolor. Nej, vissa förskolor måste ha kvar rätten att förstärka de rådande könssterotyperna för att lägga grunden för ett fortsatt ojämställt samhälle där inga avvikelser från de rådande normerna tillåts. Och det kan man ju ha förståelse för att han tycker. Hur ska kristdemokraterna annars kunna bevara sin medlemskår?

-

Jämställdhet handlar inte om att tjejer ska bli killar eller tvärtom. Förskolor som använder sig utav genuspedagogik hindrar inte tjejer att leka med dockor eller killar att leka med bilar. Det handlar om mångfald! I boken Könsbalans (s. 111) har jämställdhetskonsult Kristina Henkel en framtidsvision för förskolan och skolan:

-

I framtiden bemöts alla respektfullt och jämställt. Alla barn, elever och vuxna har fått lära sig metoder för att veta var ens egna gränser går, vad som är okey och inte okey. Detta gör att alla kommer att ha lättare att förstå och respektera varandra. Ingen kompromissar med sig själv på grund av rädsla att inte bli accepterad. Var och en får vara som han eller hon vill, och bli kär i vem han eller hon vill. Alla är lika mycket värda och normal eller onormal är begrepp som inte finns längre.

-

Vi som rankar jämställdhet som en av politikens viktigaste frågor, vi drömmer om just en sådan förskola och inte bara förskola, ett sådant samhälle, en sådan värld, en värld där begrepp som normal och onormal inte längre existerar.

-

Jag misstänker starkt att Sellströms dröm om samhället då har förvandlats till en mardröm och att samhället enligt Sellströms har "kantrat".

-

Samhället får gärna kantra åt det regnbågsfärgade mångfaldssamhället, där alla, oavsett klass, kön, sexuell läggning, etnicitet och religion behandlas lika.

-

Monica Olsson Kolkman har också skrivit ett bra inlägg om jämställd förskola.