Underordning, överordning eller ingen ordning alls?

 Ikväll visar SVT dokumentären Ingen man i sikte. I TV-tablåerna presenteras dokumentären på följande sätt:

Hur finner man sina roller i en relation där det inte finns en man med? I en nära och personlig berättelse följer Mette Aakerholm Gardell tre generationer lesbiska. Martine, 24 år, önskar att folk ska tänka om henne "där går en helt vanlig maskulin människa". Mette, själv 35 år, står med sin fru Stina inför frågeställningen "ska vårt barn inte ha en pappa?" Marja, 78 år, tycker "att den maskulina lägenheten behöver en könsoperation".

När min hustru Åsa läste presentationen sade hon till mig: Den måste vi se, så att vi vet vilka roller vi har eftersom vi inte har någon man här. OBS! Hon sa detta med rösten drypande av ironi.

Det var länge sedan jag fick höra frågan: Vem är mannen i ert förhållande? Behöver ett förhållande en part som är man (biologiskt eller socialt)? Svaret är ett rungande nej.

När jag läste Carina Holmbergs bok Det Kallas Kärlek. En socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par, skakade jag på huvudet ett flertal gånger under läsandets gång. De unga, jämställda paren var de facto inte så jämställda som de trodde.

Det har varit lättare för mig att leva jämställt med en kvinna än med en man. Att samkönade relationer är mer jämställda, anser fler än jag. I vårt förhållande är Åsa och jag jämlikar. Något som fler, oavsett kön och relation, bör eftersträva.

LEGO vrider klockan tillbaka

Jag fick ärva min brors LEGO. Min bror är 19 år äldre. De flesta LEGO-bitar i lådan härstammar därför från 50- och 60-talet. Tjejen på bilden ovan kunde lika gärna ha varit jag. Mina kreationer såg ungefär ut som hennes. Jag och min granne Linda hade jättekul med den stora lådan av LEGO.

Idag läser jag Po Tidholms artikel Legomuren mellan pojkar och flickor och förfasas över den väg, att nå flickor, som LEGO har valt.

Läs gärna detta inlägg och se de två YouTube-klippen nedan:

Skolpersonal förstärker traditionella könsmönster

Jag skulle aldrig sätta mina barn på genusdagis. Kvinnor och män är olika på
utsidan och jag är övertygad om att det gäller insidan också. Slätar man ut
könskillnaderna för mycketså riskerar hela samhället till slut att kantra.

Ovanstående ord sade Kristdemokraten Anders Sällström till SvD. Året var 2007. Sällström behöver inte oroa sig. Det har gått tre år sedan Sällström uttalade sig i SvD, men lite har hänt med jämställdheten i skolan. Fortfarande behandlas tjejer och killar olika i skolan. Eftersom jag inte delar Sällströms åsikter, så är jag bekymrad över hur långt vi har kvar vad beträffar jämställdheten i skolan. SvD:

I grundskolans läroplan står det uttryckligen att skolan ska "motverka
traditionella könsmönster". Men forskning visar att det inte är ovanligt att det
i verkligheten blir tvärtom. Det förekommer att skolpersonal förstärker de
traditionella könsrollerna.

År 2003 tillsatte den dåvarande (Socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. I rapporten framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Ambitionen var att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda. Vilken ambition har regeringen Reinfeldt beträffande genuspedagogik?

I ett tidigare inlägg skrev jag att av 400 miljoner "jämställdhetskronor", har bara 148 miljoner använts. Lite har Nyamko Sabuni satsat på Fru Gårman (läs mitt inlägg om Fru Gårman här). Varför vill inte Sabuni satsa några miljoner på genuspedagogik istället?

Andra som bloggar om artikeln är Eva och Annas framtidsblogg, Grönt Stockholm, Christermagister, Robsten

Tidigare inlägg: Ytterligare ett bra exempel på genuspedagogik i förskolan, Bättre sent än aldrig, Vem kan vara emot en jämställd förskola? , Just därför skall vi ha genuspedagogik i förskolan (och inte bara där)

Män jägare, kvinnor samlare, flator vegetarianer

Ovanstående pressmeddelande från IKEA hittade jag ute på nätet. Det fick mig osökt att tänka på maträtter för män. Vad tänker du på för maträtter? Kvinnor = sallad, soppa? Män = biff med pommes frites, helstekt vildsvin?
-
Det finns en och annan i min bekantskapskrets som tror att jag är vegetarian. Jag tror det är för att jag är flata. Jag skrev tidigare:
-
I boken Stjärnor utan svindel, står Kaja i köket och lagar linsgryta som en bekräftelse på att alla flator är veggo och har katt. Det kanske är en fördom som jag har, men jag tror att flator i högre utsträckning än andra är vegetarianer/veganer.
-
Det finns inga maträtter som är för kvinnor, män eller flator. Jag förundras därför över rubriken på IKEA:s pressmeddelande. Det skrevs ju för bara två år sedan. Kan pressmeddelandet ses som ett uttryck för IKEA:s syn på jämställdhet? Den luktar väldigt mycket KD. Kan någon skicka några exemplar av Nina Björks bok Under det rosa täcket till IKEA:s pressavdelning?

Skilda världar. Klass & Kön (Del II)

Samhällsklyftorna kommer att forsätta växa i det mörkblå Sverige. Vi kommer snart att få universitetsavgifter, som gör det omöjligt för människor att göra klassresan, skrev jag i ett inlägg från i somras.
-
I en debattartikel i DN idag kom således förslaget att avgiftsbelägga högskolorna.
-
Med tanke på svenska högskolestudenters långa väg genom utbildningsväsendet är det befogat att överväga att införa ökade ekonomiska drivkrafter för att korta utbildningstiden via någon form av avgift för högskoleutbildning. För att minska risken att avgifterna leder till ökad social snedrekrytering skulle det kunna vara möjligt att låna till avgiften eller införa ett stipendiesystem. Det är också viktigt att förbättra informationen till personer som ska välja utbildning om till exempel genomsnittlig inkomst och arbetslöshetsrisk efter olika utbildningar.
-
Avgiftsbelägga högskolan för att förkorta studietiden? Läs också sista meningen i stycket ovan...
-
Jag kan redan se hur framtiden kommer att se ut:
-
Året är 2028. Lisa, 18 år, vill plugga svenska och litteraturvetenskap. Att bli författare är en dröm hon har haft sedan hon var sju år gammal. Hon har har A i alla ämnen utom matematik, fysik och kemi (faktum är att Lisa har ganska svårt för de ämnena). Ett aber för Lisa är dock att hennes två mammor jobbar som brevbärare respektive assistent och har inte råd med universitetsavgiften. Till saken hör att Lisa har en tvillingbror som heter Calle. Calle är tekniskt lagd. Han älskar de tekniska och naturvetenskapliga ämnena. Calle har redan blivit headhuntad av en högskola som har ett nära samarbete med ABB. Förutom gratis studiegång, får han också kost och logi betald. I Calles utbildning ingår även ett år i USA, där alla omkostnader är betalda och han kommer till och med att få en liten fickpeng varje månad från ABB.
-
Lisa går till Myndigheten för högskola och universitet och får prata med en tjänsteman. Det finns inga stipendier för de som läser humaniora. Tjänstemannen informerar henne om att hon inte kommer att få låna till universitetsavgiften, eftersom hon sökt sig till en utbildning som inte genererar i ett jobb, men om Lisa väljer att plugga ett tekniskt eller naturvetenskapligt program på en högskola, då kan Myndigheten låna ut till universitetsavgiften. Tjänstemannen föreslår ytterligare en rad program, där det råder brist på arbetskraft. Lisa funderar ett ögonblick. Ska hon plugga fyra år på högskola, sådant hon inte gillar och som hon till och med har svårt för? Hon tackar nej och går ledsen därifrån. När hon kommer hem, försöker hennes föräldrar tröttna på henne. Hennes ena mamma säger att hon kan lägga in ett gott ord för henne på brevbärarkontoret.
-
I Sverige ska skolan vara gratis, även högskola och universitet! Jag är ofta i Tyskland, där får de mindre bemedlade studenterna BAföG*. Många studenter är beroende av sina föräldrar. Det innebär att föräldrarna kan bestämma vad barnen ska plugga (vilket de gör väldigt ofta).
-
* Die Leistungen nach dem BAföG erfolgen nach pauschalen Bedarfsbeträgen (Bedarf), auf die eigenes Einkommen und Vermögen des Schüler oder Studenten sowie Einkommen seines Ehegatten und – in aller Regel – auch seiner Eltern angerechnet werden. Das BAföG ist somit „familienabhängig“.

Bättre sent än aldrig

Förra året skrev jag inlägget Vem kan vara emot en jämställd förskola? Det var dock en som var emot en jämställd förskola, nämligen kristdemokraten Anders Sellström: Jag skulle aldrig sätta mina barn på genusdagis. Kvinnor och män är olika på utsidan och jag är övertygad om att det gäller insidan också. Slätar man ut könskillnaderna för mycket
så riskerar hela samhället till slut att kantra (SvD).
-
År 2003 tillsatte den dåvarande (socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. I rapporten framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Ambitionen var att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda.
-
Nu har även moderaterna vaknat (bättre sent än aldrig). Riksdagsledamoten Ewa Thalén Finné har lett en arbetsgrupp med uppgift att utforma en ny politik för en mer jämställd förskola och skola. Alla landets rektorer ska genomgå en obligatorisk utbildning i jämställdhet. En "fakta- och evidensbaserad" utbildning i jämställdhet ska vidare ingå i lärarutbildningen.
-
Vi menar inte att man ska läsa fem poäng i genuspedagogik, utan det här måste integreras i hela utbildningen, säger Thalén Finné till SvD.
-
Arbetsgruppen vill också införa en nationell jämställdhetsmärkning av förskolor och skolor. Detta efter förlagan På lika villkor i Falun.
-
Jag är positivt överraskad av moderaterna, vad beträffar ovanstående förslag. Jämställdhet står nämligen inte högt upp på moderaternas agenda. Har förresten den moderatstyrda regeringen stöd för ovanstående förslag hos sin samarbetspartner kristdemokraterna?
-
Till SvD säger Gudrun Schyman (i egenskap av talman för Feministisk initiativ):
-
Moderaterna behöver verkligen utveckla sina kunskaper och sin medvetenhet i de här frågorna. Men det de inte har begripit, hittills åtminstone, är att könsmaktsordningen finns överallt. Regeringens eknomiska politik slår till exempel hårdare mot gruppen kvinnor än mot gruppen män, och vårdnadsbidraget går på tvärs mot en genomtänkt jämställdhetspolitik.
-
Precis som Schyman undrar jag hur pass seriösa de här nya förslagen egentligen är. I de förskolor och skolor som använder sig utav genuspedagogik bryter barnen oftare mot traditionella makt- och könsmönster. Vidare gynnas såväl killars som tjejers studieresultat av genuspedagogik, så vem kan egentligen vara emot en jämställd förskola?

Kristdemokraternas "moderna" familjepolitik

Att kristdemokraternas "moderna" familjepolitik är den mest konservativa, könscementerande och bakåtsträvande familjepolitik som finns i Sverige just nu visar (förutom vårdnadsbidraget, det hårdnackade motståndet mot äktenskap för samkönade par et cetera) denna artikel. Läs Alliansfritt Sveriges blogginlägg om detta. Kan inte dessa kristdemokrater utvandra till Pennsylvania, Indiana eller Ohio i USA och ansluta sig till amish? Låt oss andra verka för jämställdhet i Sverige.

Interna dokument är sällan interna

PM, skrivelser och dylikt som stämplas internt, är inte länge "interna". De där få raderna du skriver för de närmast invigda, lyckas ändock komma på villovägar, ibland ända till Politikerbloggen. Det erfar nu KDU i Östergötland. Följande formulering fanns i ett internt dokument:
-

Det här menar vi med ett jämställt KDU: Att könsrollerna är resultatet av tusentals år av visdom. Att alla beslut fattas utifrån ovanstående övertygelse.

-
"Det är ett skämt!" hävdar de unga kristdemokraterna i Östergötland, men ordförande Ella Bohlin gillar inte riktigt sina partikamraters skämt. Jag är övertygad om att det finns krafter inom kd som på fullaste allvar tror att det förhåller sig så som Dag Elfström, ordförande för KDU Östergötland, formulerade sig. Huruvida det var ett skämt eller inte, så är det oviktigt i sammanhanget. En sådan formulering, sänder ändock ut negativa signaler.
-
Så ta lärdom av detta, nästa gång ni skriver något "internt".